IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Konsekvensanalys av skatter och avgifter för flyget
No full textI denna studie analyseras de samhällsekonomiska konsekvenserna av att införa skatter och avgifter för svenskt inrikes samt utrikesflyg. Koldioxidskatt, bränsleskatt och NOx-avgifter analyseras. Utifrån två uppsatta scenarier med tänkta emissionsmål för koldioxid och NOx beskrivs kostnaderna för flygsektorn, staten och samhället.I denna studie analyseras de samhällsekonomiska konsekvenserna av att införa skatter och avgifter för svenskt inrikes samt utrikesflyg. Koldioxidskatt, bränsleskatt och NOx-avgifter analyseras. Utifrån två uppsatta scenarier med tänkta emissionsmål för koldioxid och NOx beskrivs kostnaderna för flygsektorn, staten och samhället
Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 3: Zinc pyrithione and Irgarol 1051
No full textAs an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of zinc pyrithione. Also the concentrations of irgarol 1051, zinc (Zn) and lead (Pb) were measured in the studyAs an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of zinc pyrithione. Also the concentrations of irgarol 1051, zinc (Zn) and lead (Pb) were measured in the stud
Resurseffektiv avloppsvattenrening. Samlad rapport över programmet 2002-2006
No full textDet övergripande målet med projektet har varit att ta fram en resurseffektivare och mer hållbar avloppsvattenreningsteknik där miljövinsterna som erhållits genom reningen av vattnet som släpps ut till recipienten jämförs med miljöbelastningen som uppstår vid resursförbrukningen av t.ex. energi och fällningskemikalier i reningsprocessen. Målet var även att försöka identifiera brytpunkten för något verkligt fall där miljöbelastningen till följd av resursförbrukningen blir större än miljövinsten för det renade avloppsvattnet. Målet ur en teknisk aspekt var att ta fram nyckeltal för olika tekniska alternativ till t.ex. syresättning och kemisk fällning och andra typer av reningstekniker samt att ta fram modeller och reglerstrategier för att möta behovet av en resurseffektiv avloppsvattenrening. Projektet har genomförts i programstruktur med ett antal delprojekt som angriper frågeställningen med resurseffektiv avloppsvattenrening från olika håll. Följande delprojekt har utförts inom programmet: Resurseffektiv luftning Processidentifiering genom modellering av realtidsdata för en bättre övervakning Implementering av 'soft sensors' som ett alternativ till reella mätningar Identifiering av brytpunkter Avancerad styrning av fällningsprocessen i reningsverk Arbetet har bl.a. omfattat: Studie av luftarsystem med framtagande av relevanta mått på syreöverföringskapacitet och energiförbrukning. Delrapport 03-04-02. Processidentifiering genom modellering av realtidsdata på två reningsverk. Delrapport 03-01-13. Studie av alternativ till traditionell styrning av kemikaliedosering i kommunala reningsverk. Delrapport 04-11-18. 'Soft sensors' som ett komplement till traditionella mätningar i avloppsreningsverk. Delrapport 05-08-31. Ytterligare resultat redovisades på referensgruppsmöten 2006-04-21 och 2007-03-05. Delar av ett M.Sc. examensarbete. Kalibrering av en simuleringsmodell som ska användas i delprojektet Identifiering av brytpunkter. Implementering av LivsCykel Inventerings (LCI)-modeller on-line på Henriksdal, december 2006. Simuleringar av Henriksdals reningsverk kopplade till LCI-modeller för identifiering av brytpunkter.Det övergripande målet med projektet har varit att ta fram en resurseffektivare och mer hållbar avloppsvattenreningsteknik där miljövinsterna som erhållits genom reningen av vattnet som släpps ut till recipienten jämförs med miljöbelastningen som uppstår vid resursförbrukningen av t.ex. energi och fällningskemikalier i reningsprocessen. Målet var även att försöka identifiera brytpunkten för något verkligt fall där miljöbelastningen till följd av resursförbrukningen blir större än miljövinsten för det renade avloppsvattnet. Målet ur en teknisk aspekt var att ta fram nyckeltal för olika tekniska alternativ till t.ex. syresättning och kemisk fällning och andra typer av reningstekniker samt att ta fram modeller och reglerstrategier för att möta behovet av en resurseffektiv avloppsvattenrening. Projektet har genomförts i programstruktur med ett antal delprojekt som angriper frågeställningen med resurseffektiv avloppsvattenrening från olika håll. Följande delprojekt har utförts inom programmet: Resurseffektiv luftning Processidentifiering genom modellering av realtidsdata för en bättre övervakning Implementering av 'soft sensors' som ett alternativ till reella mätningar Identifiering av brytpunkter Avancerad styrning av fällningsprocessen i reningsverk Arbetet har bl.a. omfattat: Studie av luftarsystem med framtagande av relevanta mått på syreöverföringskapacitet och energiförbrukning. Delrapport 03-04-02. Processidentifiering genom modellering av realtidsdata på två reningsverk. Delrapport 03-01-13. Studie av alternativ till traditionell styrning av kemikaliedosering i kommunala reningsverk. Delrapport 04-11-18. 'Soft sensors' som ett komplement till traditionella mätningar i avloppsreningsverk. Delrapport 05-08-31. Ytterligare resultat redovisades på referensgruppsmöten 2006-04-21 och 2007-03-05. Delar av ett M.Sc. examensarbete. Kalibrering av en simuleringsmodell som ska användas i delprojektet Identifiering av brytpunkter. Implementering av LivsCykel Inventerings (LCI)-modeller on-line på Henriksdal, december 2006. Simuleringar av Henriksdals reningsverk kopplade till LCI-modeller för identifiering av brytpunkter
Screening 2004 - uppföljningsprojekt. Analys av oktaklorstyren, flyktiga metylsiloxaner, vissa fenoler och endosulfan
No full text- Oktaklorstyren samt penta- och hexaklorbensen har analyserats i strömming från 17 lokaler längs Norrlands- och Svealandskusten. Oktaklorstyren kunde påvisas i samtliga prov. - Flyktiga metylsiloxaner samt 4-nonylfenol, 4-t-oktylfenol, triclosan och bisfenol A har analyserats i in- och utgående vatten samt slam från Borlänge reningsverk. Transporterade mängder har beräknats. - Flyktiga metylsiloxaner har analyserats i förpackade livsmedel. Låga halter av cykliska siloxaner kunde påvisas i ett av tio prover. - Endosulfan har analyserats i luft- och depositionsprov från bakgrundsstationerna Råö och Pallas. Medelkoncentrationen i luft var högst under sommarhalvåret: 22 pg/m3 i Råö och 11 pg/m3 i Pallas. Deponerade mängder var också högst under sommarhalvåret: 1,0 ng/m2/dygn i Råö och 0,26 ng/m2/dygn i Pallas. - En översikt har gjorts över tidigare analyserade endosulfanhalter i svenska livsmedel. Antalet varor som innehöll halter av endosulfan över detektionsgränsen (0,01-0,04 mg/kg) har minskat under perioden 1995-2005 vilket speglar den minskade användningen i Europa. Efter år 2000 finns inga rapporter om endosulfan i svenskodlade grönsaker. Några gånger per år hittas importerad frukt och grönsaker med endosulfanhalter som vid stor konsumtion bedöms kunna ge barn akuta hälsoeffekter. Beräkningar av kroniskt intag visar att intaget i Sverige ligger på ca 1 % av 'acceptabelt dagligt intag' dvs under risknivån för kroniska hälsoeffekter- Oktaklorstyren samt penta- och hexaklorbensen har analyserats i strömming från 17 lokaler längs Norrlands- och Svealandskusten. Oktaklorstyren kunde påvisas i samtliga prov. - Flyktiga metylsiloxaner samt 4-nonylfenol, 4-t-oktylfenol, triclosan och bisfenol A har analyserats i in- och utgående vatten samt slam från Borlänge reningsverk. Transporterade mängder har beräknats. - Flyktiga metylsiloxaner har analyserats i förpackade livsmedel. Låga halter av cykliska siloxaner kunde påvisas i ett av tio prover. - Endosulfan har analyserats i luft- och depositionsprov från bakgrundsstationerna Råö och Pallas. Medelkoncentrationen i luft var högst under sommarhalvåret: 22 pg/m3 i Råö och 11 pg/m3 i Pallas. Deponerade mängder var också högst under sommarhalvåret: 1,0 ng/m2/dygn i Råö och 0,26 ng/m2/dygn i Pallas. - En översikt har gjorts över tidigare analyserade endosulfanhalter i svenska livsmedel. Antalet varor som innehöll halter av endosulfan över detektionsgränsen (0,01-0,04 mg/kg) har minskat under perioden 1995-2005 vilket speglar den minskade användningen i Europa. Efter år 2000 finns inga rapporter om endosulfan i svenskodlade grönsaker. Några gånger per år hittas importerad frukt och grönsaker med endosulfanhalter som vid stor konsumtion bedöms kunna ge barn akuta hälsoeffekter. Beräkningar av kroniskt intag visar att intaget i Sverige ligger på ca 1 % av 'acceptabelt dagligt intag' dvs under risknivån för kroniska hälsoeffekte
New Entrant Allocation in the Nordic Energy Sectors: incentives and options in the EU ETS
No full textIn the EU Emission Trading Scheme (EU ETS), the treatment of new entrants has proven to be one of the most contentious issues. This paper analyses the impact of allocation to new entrants in the energy sector, and identifies options for improved regulation in this field. The point of departure for the discussion is a comparative analysis of the allocation in phase I and phase II of the EU ETS to two hypothetical energy installations should they be located in different EU Member States. The study focuses on the Nordic countries due to their integrated energy market. The quantitative analysis was complemented with interviews with policy makers and industry representatives. The results suggest that current allocation rules can significantly distort competition. The annual value of the allocation is comparable to the fixed investment costs for a new installation and is not insignificant compared to expected revenues from sales of electricity from the installation. The study finds that the preferred option would be that Nordic countries should not allocate free allowances to new entrants in the energy sector. This should be combined with adjusted rules on allocation to existing installations and closures in order to avoid putting new installations at a disadvantage. A second less preferred choice would involve harmonised benchmarks across the Nordic countriesIn the EU Emission Trading Scheme (EU ETS), the treatment of new entrants has proven to be one of the most contentious issues. This paper analyses the impact of allocation to new entrants in the energy sector, and identifies options for improved regulation in this field. The point of departure for the discussion is a comparative analysis of the allocation in phase I and phase II of the EU ETS to two hypothetical energy installations should they be located in different EU Member States. The study focuses on the Nordic countries due to their integrated energy market. The quantitative analysis was complemented with interviews with policy makers and industry representatives. The results suggest that current allocation rules can significantly distort competition. The annual value of the allocation is comparable to the fixed investment costs for a new installation and is not insignificant compared to expected revenues from sales of electricity from the installation. The study finds that the preferred option would be that Nordic countries should not allocate free allowances to new entrants in the energy sector. This should be combined with adjusted rules on allocation to existing installations and closures in order to avoid putting new installations at a disadvantage. A second less preferred choice would involve harmonised benchmarks across the Nordic countrie
Kan man minska exponeringen vid asbestsanering?
No full textMätningar har gjorts för att utvärdera våtsanering som alternativ till torrsanering av asbest. En våtsaneringsmetod har utvecklats i Storbritannien och anses innebära lägre exponering för asbest. Mätningar visar att våtsanering innebär betydligt lägre exponering för asbest än torrsanering vid sanering av ' Större industriisoleringar ' Sprutisolering ' Rörböjar. Torrsanering med s k glove bags av mindre objekt som rörböjar ger likvärdig exponering som våtsanering. En riskbedömning tyder på att dagens torrsaneringsmetod vid rivning av lös asbest i kombination med enklare P3-andningsskydd inte alltid ger ett acceptabelt skydd. Det innebär att de som arbetar med sanering samt de som arbetar eller vistas intill saneringar kan exponeras för asbest i halter som inte anses acceptabla. Värdena innanför fel vald mask kan ligga över gränsvärdet för asbest. Detta är särskilt allvarligt om blå asbest saneras. En viktig och nödvändig åtgärd för att minska exponeringen är att de andningsskydd som används, ska klara de krav som anges i Arbetsmiljöverkets asbestföreskrifter, vilket innebär att tryckluftsmatat andningsskydd är det andningsskydd som normalt sett ska användas. Dessutom kunde det konstateras brister i arbetsmetoderna vid en torrsanering.Mätningar har gjorts för att utvärdera våtsanering som alternativ till torrsanering av asbest. En våtsaneringsmetod har utvecklats i Storbritannien och anses innebära lägre exponering för asbest. Mätningar visar att våtsanering innebär betydligt lägre exponering för asbest än torrsanering vid sanering av ' Större industriisoleringar ' Sprutisolering ' Rörböjar. Torrsanering med s k glove bags av mindre objekt som rörböjar ger likvärdig exponering som våtsanering. En riskbedömning tyder på att dagens torrsaneringsmetod vid rivning av lös asbest i kombination med enklare P3-andningsskydd inte alltid ger ett acceptabelt skydd. Det innebär att de som arbetar med sanering samt de som arbetar eller vistas intill saneringar kan exponeras för asbest i halter som inte anses acceptabla. Värdena innanför fel vald mask kan ligga över gränsvärdet för asbest. Detta är särskilt allvarligt om blå asbest saneras. En viktig och nödvändig åtgärd för att minska exponeringen är att de andningsskydd som används, ska klara de krav som anges i Arbetsmiljöverkets asbestföreskrifter, vilket innebär att tryckluftsmatat andningsskydd är det andningsskydd som normalt sett ska användas. Dessutom kunde det konstateras brister i arbetsmetoderna vid en torrsanering
Räkna med livscykelns miljöprestanda - Anavitor
No full textEn grundförutsättning för att stimulera produkter och tjänster som utgör ett bättre miljöalternativ i förhållande till alternativen är att sådana krav ställs i samband med affärsuppgörelser. Det behövs därför verktyg som på enkelt sätt och med trovärdiga metoder kan analysera och användas för att beskriva miljöpåverkan. De produkter som både är ekonomiskt konkurrenskraftiga och har miljöfördelar i förhållande till alternativen är de som kan anses utgöra ett strategiskt framtida hållbart produktsortiment. För att öka tillgängligheten av livscykelbaserad beräkningar som LCC och LCA så visar erfarenhetsåterföringen att en utväg är att applikationen skall vara designad för att komplettera redan befintliga mjukvaror såsom CAD eller kalkylprogram. Genom att utnyttja data som redan finns framme och information som ändå behövs finns ett underlag och en grundläggande förutsättning för ett kostnadseffektivt upplägg för livscykelberäkningar. Detta utgör den informationsmässiga basen för den applikation som vi utvecklat och som vi kallar Anavitor. Strävan är därför att lägga till en ny funktionalitet och rapportfunktion i redan befintliga mjukvaror snarare än att bygga en helt fristående ny applikation, som inte naturligt har en given plats i företagets redan etablerade arbetsmetoder och processer. Detta är ett unikt upplägg för en LCA applikation, men så vänder sig Anavitor inte till en LCA-specialist utan en person i organisationen som vill ha ett bredare beslutsunderlag. Resultatet från implementeringen av Anavitor i tre olika organisationer (försäkringsbolag, arkitektfirma och byggentreprenör) visar att Anavitor kan användas för att analysera de tillgängliga alternativen med avseende på miljöpåverkan och ekonomi i ett livscykelperspektiv (dvs. med livscykelanalysbedömningar /LCA resp. livscykelkostnadsberäkningar/LCC). Denna erfarenhet kan sedan användas för att hitta miljöprestanda som kan omformas till miljökrav som gynnar just de bästa alternativen som finns tillgängliga och som samtidigt uppfyller erforderliga funktions- och kvalitetskrav.En grundförutsättning för att stimulera produkter och tjänster som utgör ett bättre miljöalternativ i förhållande till alternativen är att sådana krav ställs i samband med affärsuppgörelser. Det behövs därför verktyg som på enkelt sätt och med trovärdiga metoder kan analysera och användas för att beskriva miljöpåverkan. De produkter som både är ekonomiskt konkurrenskraftiga och har miljöfördelar i förhållande till alternativen är de som kan anses utgöra ett strategiskt framtida hållbart produktsortiment. För att öka tillgängligheten av livscykelbaserad beräkningar som LCC och LCA så visar erfarenhetsåterföringen att en utväg är att applikationen skall vara designad för att komplettera redan befintliga mjukvaror såsom CAD eller kalkylprogram. Genom att utnyttja data som redan finns framme och information som ändå behövs finns ett underlag och en grundläggande förutsättning för ett kostnadseffektivt upplägg för livscykelberäkningar. Detta utgör den informationsmässiga basen för den applikation som vi utvecklat och som vi kallar Anavitor. Strävan är därför att lägga till en ny funktionalitet och rapportfunktion i redan befintliga mjukvaror snarare än att bygga en helt fristående ny applikation, som inte naturligt har en given plats i företagets redan etablerade arbetsmetoder och processer. Detta är ett unikt upplägg för en LCA applikation, men så vänder sig Anavitor inte till en LCA-specialist utan en person i organisationen som vill ha ett bredare beslutsunderlag. Resultatet från implementeringen av Anavitor i tre olika organisationer (försäkringsbolag, arkitektfirma och byggentreprenör) visar att Anavitor kan användas för att analysera de tillgängliga alternativen med avseende på miljöpåverkan och ekonomi i ett livscykelperspektiv (dvs. med livscykelanalysbedömningar /LCA resp. livscykelkostnadsberäkningar/LCC). Denna erfarenhet kan sedan användas för att hitta miljöprestanda som kan omformas till miljökrav som gynnar just de bästa alternativen som finns tillgängliga och som samtidigt uppfyller erforderliga funktions- och kvalitetskrav
Simultaneous measurements of gaseous emissions, particulates and noise from individual vehicles in traffic
No full textIn order to identify vehicles and traffic situations that have a negative impact on the environment, it is important to be able to measure emissions from individual vehicles in traffic. In this study an attempt is made to measure gases, particles and noise emitted from single vehicles in normal traffic. An apparatus for Fuel Efficiency Automobile Test (FEAT), by which emissions of NO, CO, HC and CO2 are measured, was combined with particle instruments for both total and size-distribution measurements, as well as noise measurements. The sampling of particles was done utilising a tube system for sampling on the road together with a dilution system. The noise measurements were done with two microphones at different heights. The measurements show that it is feasible to study regulated emissions, particle emissions and noise emissions from individual vehicles in normal traffic. Noise data was collected from ca 200 individual vehicles during the measurement campaign and the emissions of some of the vehicles were evaluated. The measurements were manually supervised and the evaluations mainly made by hand. The experiences of this project are encouraging and show that it is possible to perform measurements of noise emissions from individual vehicles automatically. One way to achieve this would be by extending the FEAT system so that it also measures noise emission. Further it is important to perform sampling and evaluation automatically and to use computerized procedures for the evaluation. By using CO2 data together with the particle data, we were able to obtain PM emission factors for individual vehicles. We also showed that the particle size-distribution can be obtained from individual vehicles in traffic when using a fast instrument. This also, in principle, allows for the separation of particles emitted from the engine and particles from road and tyre wear. The results show that the emissions of particles vary significantly from vehicle to vehicle. A variation range of two orders of magnitude (between 8.5 x 1011 and 1.2 x 1014 part km 1 veh 1) has been observed. The FEAT systems together with a system for speed and acceleration monitoring, were able to record how the emissions of NO, HC, CO and CO2 depend on speed and acceleration. A general conclusion is that after some further improvement the setup should suitable for more systematic mapping of vehicle tailpipe and noise emissions. Further, the system may be used for identifying individual vehicles that can be considered large emittersIn order to identify vehicles and traffic situations that have a negative impact on the environment, it is important to be able to measure emissions from individual vehicles in traffic. In this study an attempt is made to measure gases, particles and noise emitted from single vehicles in normal traffic. An apparatus for Fuel Efficiency Automobile Test (FEAT), by which emissions of NO, CO, HC and CO2 are measured, was combined with particle instruments for both total and size-distribution measurements, as well as noise measurements. The sampling of particles was done utilising a tube system for sampling on the road together with a dilution system. The noise measurements were done with two microphones at different heights. The measurements show that it is feasible to study regulated emissions, particle emissions and noise emissions from individual vehicles in normal traffic. Noise data was collected from ca 200 individual vehicles during the measurement campaign and the emissions of some of the vehicles were evaluated. The measurements were manually supervised and the evaluations mainly made by hand. The experiences of this project are encouraging and show that it is possible to perform measurements of noise emissions from individual vehicles automatically. One way to achieve this would be by extending the FEAT system so that it also measures noise emission. Further it is important to perform sampling and evaluation automatically and to use computerized procedures for the evaluation. By using CO2 data together with the particle data, we were able to obtain PM emission factors for individual vehicles. We also showed that the particle size-distribution can be obtained from individual vehicles in traffic when using a fast instrument. This also, in principle, allows for the separation of particles emitted from the engine and particles from road and tyre wear. The results show that the emissions of particles vary significantly from vehicle to vehicle. A variation range of two orders of magnitude (between 8.5 x 1011 and 1.2 x 1014 part km 1 veh 1) has been observed. The FEAT systems together with a system for speed and acceleration monitoring, were able to record how the emissions of NO, HC, CO and CO2 depend on speed and acceleration. A general conclusion is that after some further improvement the setup should suitable for more systematic mapping of vehicle tailpipe and noise emissions. Further, the system may be used for identifying individual vehicles that can be considered large emitter
Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2005/06. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,1 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kvävenedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Under det senaste året har flertalet lokaler uppvisat något högre nedfall av kväve än året innan. Detta kan ha sin förklaring i väderförhållanden och vindriktningar under perioden, men höga pollenhalter under sommaren kan även ha bidragit till den högre kvävedepositionen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2005/06. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2005/06 visar liksom tidigare år att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämtning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat.På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2005/06. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,1 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kvävenedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Under det senaste året har flertalet lokaler uppvisat något högre nedfall av kväve än året innan. Detta kan ha sin förklaring i väderförhållanden och vindriktningar under perioden, men höga pollenhalter under sommaren kan även ha bidragit till den högre kvävedepositionen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2005/06. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2005/06 visar liksom tidigare år att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämtning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat