IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01, dessa data redovisas på IVL's hemsida hösten 2007. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Även i Värmland syns denna gradient, med betydligt högre nedfall av svavel och kväve i söder än i norr. Nedfallet är måttligt jämfört med de sydvästliga länen i Sverige. Under hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,3 respektive 5,2 kg/ha till marken i ytorna. Södra Averstad i södra Värmland, som har en mätserie från början av 1990-talet, visar att nedfallet av svavel mer än halverats sedan mätningarna startade. För kväve finns ingen tydlig trend. Depositionen är generellt högre än föregående hydrologiska år, både för svavel och kväve. Detta på en kombination av högre nederbörd och högre halter i luft, troligen orsakade av meteorologiska faktorer. För kväve kan även de ovanligt stora pollenmängderna ha bidragit till de högre halterna. Markvattnets pH-värden varierade mellan 4,7 och 5,1 i Södra Averstad och Transtrandsbergen, och var något högre i Blåbärskullen, 5,4. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit mycket låg, oftast under detektionsgränsen, vilket är normalt i brukad skog. Under 2005/06, liksom tidigare år, var lufthalterna av svaveldioxid och kvävedioxid i de två lokaler där lufhalter mäts, Södra Averstad och Transtrandsberget, lägre än både miljökvalitetsnormerna och de svenska miljömålen. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna var dock högre än tidigare år på 2000-talet, och översteg det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överskrids målnivån vid samtliga lokaler i länet.På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01, dessa data redovisas på IVL's hemsida hösten 2007. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Även i Värmland syns denna gradient, med betydligt högre nedfall av svavel och kväve i söder än i norr. Nedfallet är måttligt jämfört med de sydvästliga länen i Sverige. Under hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,3 respektive 5,2 kg/ha till marken i ytorna. Södra Averstad i södra Värmland, som har en mätserie från början av 1990-talet, visar att nedfallet av svavel mer än halverats sedan mätningarna startade. För kväve finns ingen tydlig trend. Depositionen är generellt högre än föregående hydrologiska år, både för svavel och kväve. Detta på en kombination av högre nederbörd och högre halter i luft, troligen orsakade av meteorologiska faktorer. För kväve kan även de ovanligt stora pollenmängderna ha bidragit till de högre halterna. Markvattnets pH-värden varierade mellan 4,7 och 5,1 i Södra Averstad och Transtrandsbergen, och var något högre i Blåbärskullen, 5,4. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit mycket låg, oftast under detektionsgränsen, vilket är normalt i brukad skog. Under 2005/06, liksom tidigare år, var lufthalterna av svaveldioxid och kvävedioxid i de två lokaler där lufhalter mäts, Södra Averstad och Transtrandsberget, lägre än både miljökvalitetsnormerna och de svenska miljömålen. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna var dock högre än tidigare år på 2000-talet, och översteg det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överskrids målnivån vid samtliga lokaler i länet
Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och kommunens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve i södra Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden mot nordost, beroende på den dominerande sydvästliga vindriktningen och avståndet till områden med betydande utsläpp. I Västra Götaland återfinns denna gradient med större nedfall av svavel, kväve och klorid i de sydvästliga delarna jämfört med de östra delarna av länet. Sedan mätningarna startade 1989 har nedfallet av svavel till skogsytorna minskat till omkring en tredjedel. Någon lika tydlig trend för kväve är svår att se. Under det hydrologiska året 2005/06 var svaveldepositionen uppmätt via krondropp på samma nivå som närmast föregående tre år. Depositionen till skogsytorna var i medeltal 4,0 kg antropogent svavel per hektar. Nedfallet av kväve via krondropp var något högre än tidigare, 6,8 kg/ha. Under de senaste tre åren har kväve uppvisat nedfall i nivå med eller högre jämfört med tidigare år under nittiotalet, om man tar hänsyn till nederbördsmängderna Dock är nedfallet lägre än vad det var på 80-talet. Trots minskat nedfall av svavel under mätseriens gång var markvattnet i undersökta lokaler surt, med pH-värden mellan 4,5 och 5,1. De flesta ytor har dessutom fortfarande förhöjda halter av oorganiskt aluminium, som kan orsaka skador i mark och vatten. Markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) har dock ökat något i flera skogsytor, vilket indikerar en viss återhämtning från försurning. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Hensbacka. Under 2005/06, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 vid samtliga lokaler.På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och kommunens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve i södra Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden mot nordost, beroende på den dominerande sydvästliga vindriktningen och avståndet till områden med betydande utsläpp. I Västra Götaland återfinns denna gradient med större nedfall av svavel, kväve och klorid i de sydvästliga delarna jämfört med de östra delarna av länet. Sedan mätningarna startade 1989 har nedfallet av svavel till skogsytorna minskat till omkring en tredjedel. Någon lika tydlig trend för kväve är svår att se. Under det hydrologiska året 2005/06 var svaveldepositionen uppmätt via krondropp på samma nivå som närmast föregående tre år. Depositionen till skogsytorna var i medeltal 4,0 kg antropogent svavel per hektar. Nedfallet av kväve via krondropp var något högre än tidigare, 6,8 kg/ha. Under de senaste tre åren har kväve uppvisat nedfall i nivå med eller högre jämfört med tidigare år under nittiotalet, om man tar hänsyn till nederbördsmängderna Dock är nedfallet lägre än vad det var på 80-talet. Trots minskat nedfall av svavel under mätseriens gång var markvattnet i undersökta lokaler surt, med pH-värden mellan 4,5 och 5,1. De flesta ytor har dessutom fortfarande förhöjda halter av oorganiskt aluminium, som kan orsaka skador i mark och vatten. Markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) har dock ökat något i flera skogsytor, vilket indikerar en viss återhämtning från försurning. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Hensbacka. Under 2005/06, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 vid samtliga lokaler
Quantification of population exposure to nitrogen dioxide in Sweden 2005
No full textThe population exposure to NO2 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual and daily mean concentrations) and the health and associated economical consequences have been calculated based on these results. Almost 50% of the population were exposed to annual mean NO2 concentrations of less than 5 µg/m3. A further 30% were exposed to concentration levels between 5-10 µg NO2/m3, and only about 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels above 15 NO2 µg/m3. Using 10 µg/m3 as a lower cut off for long-term exposure we estimate that concentations of NO2 in urban air resulted in more than 3200 excess deaths per year. Almost 600 of these could have been avoided if annual mean concentrations above the environmental goal 20 µg/m3 did not exist. Most excess deaths are estimated to occur due to annual levels in the range of 10-15 µg/m3. In addition we estimated more than 300 excess hospital admissions for all respiratory disease and almost 300 excess hospital admissions for cardiovascular disease due to the short-term effect of levels above 10 µg/m3. The results suggest that the health effects related to annual mean levels of NO2 higher than 10 µg/m3 can be valued to annual socio-economic costs of 18.5 billion Swedish crowns. These 18.5 billion Swedish crowns are to be considered as welfare losses. However, only 18 % of these costs are related to exceedance of the Swedish long term environmental objectives for NO2. The other 82 % of the costs are taken by the larger part of the Swedish population that are exposed to medium levels of NO2. This displacement in the distribution of the social costs indicates that the most cost effective abatement strategy for Sweden might be to reduce medium annual levels of NO2 rather than only focusing on abatement measures directed towards the highest annual mean levels.The population exposure to NO2 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual and daily mean concentrations) and the health and associated economical consequences have been calculated based on these results. Almost 50% of the population were exposed to annual mean NO2 concentrations of less than 5 µg/m3. A further 30% were exposed to concentration levels between 5-10 µg NO2/m3, and only about 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels above 15 NO2 µg/m3. Using 10 µg/m3 as a lower cut off for long-term exposure we estimate that concentations of NO2 in urban air resulted in more than 3200 excess deaths per year. Almost 600 of these could have been avoided if annual mean concentrations above the environmental goal 20 µg/m3 did not exist. Most excess deaths are estimated to occur due to annual levels in the range of 10-15 µg/m3. In addition we estimated more than 300 excess hospital admissions for all respiratory disease and almost 300 excess hospital admissions for cardiovascular disease due to the short-term effect of levels above 10 µg/m3. The results suggest that the health effects related to annual mean levels of NO2 higher than 10 µg/m3 can be valued to annual socio-economic costs of 18.5 billion Swedish crowns. These 18.5 billion Swedish crowns are to be considered as welfare losses. However, only 18 % of these costs are related to exceedance of the Swedish long term environmental objectives for NO2. The other 82 % of the costs are taken by the larger part of the Swedish population that are exposed to medium levels of NO2. This displacement in the distribution of the social costs indicates that the most cost effective abatement strategy for Sweden might be to reduce medium annual levels of NO2 rather than only focusing on abatement measures directed towards the highest annual mean levels
PCR-struktur baserad på UN CPC koder
No full textA structure for PCR documents in the international EPD¬system based on the Central Product Classification is proposed. The Central Product Classification (CPC) of the United Nations is a complete product classification covering goods and services The CPC will be used as the basis for a PCR structure to: 1. Provide a structure for industry specific PCR core modules, or rather the PCR core module and up-streams modules as well as down-streams modules within the product group system boundary 2. Open up for differentiated, but defined levels of requirements in the PCR document, i.e. part of the requirements may be applicable on a generic product group level, part of the requirements may be limited to selected individual products. The PCR document should be structured accordingly. Report in SwedishA structure for PCR documents in the international EPD¬system based on the Central Product Classification is proposed. The Central Product Classification (CPC) of the United Nations is a complete product classification covering goods and services The CPC will be used as the basis for a PCR structure to: 1. Provide a structure for industry specific PCR core modules, or rather the PCR core module and up-streams modules as well as down-streams modules within the product group system boundary 2. Open up for differentiated, but defined levels of requirements in the PCR document, i.e. part of the requirements may be applicable on a generic product group level, part of the requirements may be limited to selected individual products. The PCR document should be structured accordingly. Report in Swedis
Lantbrukarnas attityder till odling av energigrödor - värderingsstudie med choice experiment
No full textEn enkätundersökning till 2000 lantbrukare med en åkerareal större en 10 hektar har genomförts i Skåne, Västra Götaland, Mälardalen och Västernorrland. I undersökningen har choice experiment (CE)- metoden använts för att uppskatta lantbrukarnas värderingar av energigrödors odlingsegenskaper. Genom CE-metoden har vi även bedömt lantbrukarnas vilja att idag odla salix, rörflen, hampa och energispannmål relativt olika netton och bidragsnivåer. Utöver CE-frågorna ställdes allmänna frågor om lantbrukarens produktionsinriktning, antal hektar åkermark samt om lantbrukaren tidigare odlat energigrödor. Därtill ställdes frågor kring viljan att arrendera ut mark för energiodling samt inställningen till slamgödsling på åkermark för energiodling.En enkätundersökning till 2000 lantbrukare med en åkerareal större en 10 hektar har genomförts i Skåne, Västra Götaland, Mälardalen och Västernorrland. I undersökningen har choice experiment (CE)- metoden använts för att uppskatta lantbrukarnas värderingar av energigrödors odlingsegenskaper. Genom CE-metoden har vi även bedömt lantbrukarnas vilja att idag odla salix, rörflen, hampa och energispannmål relativt olika netton och bidragsnivåer. Utöver CE-frågorna ställdes allmänna frågor om lantbrukarens produktionsinriktning, antal hektar åkermark samt om lantbrukaren tidigare odlat energigrödor. Därtill ställdes frågor kring viljan att arrendera ut mark för energiodling samt inställningen till slamgödsling på åkermark för energiodling
Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2005/06, omkring 3,5 kg/ha, vilket är något högre än åren innan, delvis beroende på en högre nederbörd, men även högre pollenhalter under sommarmånaderna kan ha påverkat resultaten. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar liksom tidigare högre nedfall än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2005/06 var markvattnets pH-värde 5,4-5,8 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Även kvävehalterna var låga. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror.På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2005/06, omkring 3,5 kg/ha, vilket är något högre än åren innan, delvis beroende på en högre nederbörd, men även högre pollenhalter under sommarmånaderna kan ha påverkat resultaten. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar liksom tidigare högre nedfall än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2005/06 var markvattnets pH-värde 5,4-5,8 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Även kvävehalterna var låga. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror
Jämställt företagande. Nätverk och mentorstöd till VD: ar för utvecklande jämställdhetsarbete
No full textMålsättningen med projektet Jämställt företagande Mentorstödd VD-utveckling för ökad framgång var att öka deltagarnas kunskap och medvetenhet om jämställdhet. Att få ny kunskap handlar inte bara om att ta till sig nya tankar, utan att kunna förändra och utveckla attityder och värderingar. Avsikten var att ändrade värderingar och attityder skulle resultera i ett förändrat, mer jämställt beteende. I projektet fanns även en strävan att integrera jämställdhet i organisationen utgående från fokus på företagens affärsvärde. Utvärderingen visar att de VD:ar som deltog i projektet var medvetna om vikten av jämställdhet. Resultatet av projektet är att innebörden i jämställdhet har utvidgats. VD:arna menar t ex att de nu förstår hur kommunikation, information och förhållningssätt speglar traditionella värderingar och motverkar jämställdhet. VD:arna har också börjar förändra kommunikation mm för att på det sätt et verka för ökad jämställdhet. Projektet har härmed bidragit inte bara till ökad medvetenhet och mer kunskap utan också bidragit till ett förändrat beteende. En framgångsfaktor för projektet är projektgruppens kunskap och kompetens när det gäller företagande. Flera VD:ar anser att projektgruppen hade en bra framtoning, var pålästa och kunniga och hade en mycket bra förmåga att sätta sig in i och förstå i vilken fas av jämställdhetsarbetet företaget var och utgå från det i sin stöttning. Det var viktigt att det fanns näringslivserfarenhet med i projektgruppen.Målsättningen med projektet Jämställt företagande Mentorstödd VD-utveckling för ökad framgång var att öka deltagarnas kunskap och medvetenhet om jämställdhet. Att få ny kunskap handlar inte bara om att ta till sig nya tankar, utan att kunna förändra och utveckla attityder och värderingar. Avsikten var att ändrade värderingar och attityder skulle resultera i ett förändrat, mer jämställt beteende. I projektet fanns även en strävan att integrera jämställdhet i organisationen utgående från fokus på företagens affärsvärde. Utvärderingen visar att de VD:ar som deltog i projektet var medvetna om vikten av jämställdhet. Resultatet av projektet är att innebörden i jämställdhet har utvidgats. VD:arna menar t ex att de nu förstår hur kommunikation, information och förhållningssätt speglar traditionella värderingar och motverkar jämställdhet. VD:arna har också börjar förändra kommunikation mm för att på det sätt et verka för ökad jämställdhet. Projektet har härmed bidragit inte bara till ökad medvetenhet och mer kunskap utan också bidragit till ett förändrat beteende. En framgångsfaktor för projektet är projektgruppens kunskap och kompetens när det gäller företagande. Flera VD:ar anser att projektgruppen hade en bra framtoning, var pålästa och kunniga och hade en mycket bra förmåga att sätta sig in i och förstå i vilken fas av jämställdhetsarbetet företaget var och utgå från det i sin stöttning. Det var viktigt att det fanns näringslivserfarenhet med i projektgruppen
Konsekvenser för bränsleförsörjningen av klimatförändringar. Biobränslen och naturgas
No full textProjektet som presenteras i denna rapport omfattar analys av konsekvenser för biobränsle- och naturgasförsörjningen av klimatförändringar samt identifiering av åtgärder för att säkerställa säker leverans av bränslenProjektet som presenteras i denna rapport omfattar analys av konsekvenser för biobränsle- och naturgasförsörjningen av klimatförändringar samt identifiering av åtgärder för att säkerställa säker leverans av bränsle
Twinbas
No full textTwinBas was an EU-funded project 6th Framework Programme which aims at filling gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised Integrated Water Resources Management (IWRM) approach that addresses the European Water Initiative
Twinlatin
No full textThe strategic objective of Twinlatin was to fill gaps in knowledge and methods in order to enable implementation of a harmonised IWRM approach in Latin American river basins, addressing the European Water Initiative and using the European Water Framework Directive as a guiding reference approach