IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2005/06. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,1 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kvävenedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Under det senaste året har flertalet lokaler uppvisat något högre nedfall av kväve än året innan. Detta kan ha sin förklaring i väderförhållanden och vindriktningar under perioden, men höga pollenhalter under sommaren kan även ha bidragit till den högre kvävedepositionen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2005/06. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2005/06 visar liksom tidigare år att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämtning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat.På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2005/06. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,1 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kvävenedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Under det senaste året har flertalet lokaler uppvisat något högre nedfall av kväve än året innan. Detta kan ha sin förklaring i väderförhållanden och vindriktningar under perioden, men höga pollenhalter under sommaren kan även ha bidragit till den högre kvävedepositionen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2005/06. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2005/06 visar liksom tidigare år att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämtning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat
Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2005/06, omkring 3,5 kg/ha, vilket är något högre än åren innan, delvis beroende på en högre nederbörd, men även högre pollenhalter under sommarmånaderna kan ha påverkat resultaten. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar liksom tidigare högre nedfall än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2005/06 var markvattnets pH-värde 5,4-5,8 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Även kvävehalterna var låga. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror.På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2005/06, omkring 3,5 kg/ha, vilket är något högre än åren innan, delvis beroende på en högre nederbörd, men även högre pollenhalter under sommarmånaderna kan ha påverkat resultaten. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar liksom tidigare högre nedfall än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2005/06 var markvattnets pH-värde 5,4-5,8 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Även kvävehalterna var låga. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror
Skogsskötsel och vattenkvalitet. En sammanställning av resultat från skärm- och bårdförsök inom SUFOR
No full textValet av skogsbruksmetoder har stor betydelse för avrinningsvattnets kvalitet. I denna rapport sammanställs resultat från mätningar av vattenkvalitet i markvatten på hyggen och i skärmar med och utan markberedning, nedfallmätningar på hyggen och i skärmar med olika skärmtäthet samt mätningar av vattenkvalitet och tillväxt i försöksområden med lövskogsbårder längs vattendrag. Resultaten från de tre skärmlokalerna Lönsboda, Asa och Siljansfors visar att skärmställningar kan reducera kväveutlakningen i föryngringsfasen kraftigt. Ingen förhöjning av kvävehalterna skedde efter skärmavvecklingen. Resultaten från en surveystudie i södra Sverige indikerade att en skärmtäthet på ca 200 träd per hektar helt förhindrar en förhöjning av kvävehalten i markvatten även i områden med högt kvävenedfall. Resultaten från försöken indikerar att markberedningens effekter på kväveutlakningen är små och bidraget till den totala kväveutlakningen på lång sikt är försumbar. Torrdepositionen är större i skog än på hyggen vilket kan innebära en högre försurningsbelastning i skärmar, men skillnaden mellan svaveldeposition i skärm och på hygge är av mindre betydelse med dagens låga deposition. Inga effekter på vattenkemin av lövbårder kring vattendrag kan säkerställas för de drygt åtta år som försöket pågått, men åtta år är för kort tid för att få svar på om lövbårder leder till vattenkemiska effekter till följd av annan kvalitet på förnan som når vattendraget. Tillväxten var betydligt lägre i lövzonerna än i granzonerna, men detta kan i viss mån motverkas genom att anlägga lövzoner direkt efter avverkning i stället för att gallra fram det.Valet av skogsbruksmetoder har stor betydelse för avrinningsvattnets kvalitet. I denna rapport sammanställs resultat från mätningar av vattenkvalitet i markvatten på hyggen och i skärmar med och utan markberedning, nedfallmätningar på hyggen och i skärmar med olika skärmtäthet samt mätningar av vattenkvalitet och tillväxt i försöksområden med lövskogsbårder längs vattendrag. Resultaten från de tre skärmlokalerna Lönsboda, Asa och Siljansfors visar att skärmställningar kan reducera kväveutlakningen i föryngringsfasen kraftigt. Ingen förhöjning av kvävehalterna skedde efter skärmavvecklingen. Resultaten från en surveystudie i södra Sverige indikerade att en skärmtäthet på ca 200 träd per hektar helt förhindrar en förhöjning av kvävehalten i markvatten även i områden med högt kvävenedfall. Resultaten från försöken indikerar att markberedningens effekter på kväveutlakningen är små och bidraget till den totala kväveutlakningen på lång sikt är försumbar. Torrdepositionen är större i skog än på hyggen vilket kan innebära en högre försurningsbelastning i skärmar, men skillnaden mellan svaveldeposition i skärm och på hygge är av mindre betydelse med dagens låga deposition. Inga effekter på vattenkemin av lövbårder kring vattendrag kan säkerställas för de drygt åtta år som försöket pågått, men åtta år är för kort tid för att få svar på om lövbårder leder till vattenkemiska effekter till följd av annan kvalitet på förnan som når vattendraget. Tillväxten var betydligt lägre i lövzonerna än i granzonerna, men detta kan i viss mån motverkas genom att anlägga lövzoner direkt efter avverkning i stället för att gallra fram det
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län. Resultat till och med sep-tember 2006
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genom-förs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000. Genom samarbete med SMHI utförs yttäckande modellberäkningar av deposition sedan 2000/01. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det liksom tidigare svårt att se tydliga trender. Resultaten från hydrologiska året oktober 2005 till och med september 2006 visar något lägre pH-värden i krondropp från två granytor och tre tallytor jämfört med toppnoteringen 2002/03. Nedfallet av antropogent svavel var normalt; runt 5 kg/ha räknat som medel-värde från granytorna. För oorganiskt kväve uppmättes en högre deposition än året innan, cirka 9 kg/ha. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och höga halter av aluminium.. Från Ryssberget och Hjärtsjömåla, med sina långa mätserier, finns indikationer på att trenden mot ökad försurning har brutits. Som en följd av kraftigt minskat svavel-nedfall har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler i länet. Efter det att skogen avverkades i Kallgårdsmåla år 2000 har markvattnets halter av nitratkväve ökat markant.På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genom-förs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000. Genom samarbete med SMHI utförs yttäckande modellberäkningar av deposition sedan 2000/01. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det liksom tidigare svårt att se tydliga trender. Resultaten från hydrologiska året oktober 2005 till och med september 2006 visar något lägre pH-värden i krondropp från två granytor och tre tallytor jämfört med toppnoteringen 2002/03. Nedfallet av antropogent svavel var normalt; runt 5 kg/ha räknat som medel-värde från granytorna. För oorganiskt kväve uppmättes en högre deposition än året innan, cirka 9 kg/ha. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och höga halter av aluminium.. Från Ryssberget och Hjärtsjömåla, med sina långa mätserier, finns indikationer på att trenden mot ökad försurning har brutits. Som en följd av kraftigt minskat svavel-nedfall har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler i länet. Efter det att skogen avverkades i Kallgårdsmåla år 2000 har markvattnets halter av nitratkväve ökat markant
Dialog om framtida vattenförvaltning
No full textDet har blivit allt mer uppenbart att vi människor lever över våra tillgångar och att vår inverkan på ekosystemen inte är hållbart ur ett längre perspektiv. Vi står inför stora utmaningar framöver och frågan är hur vi kan hantera de komplexa miljöproblem som vi många gånger själva medverkat till. Kan vi skapa förutsättningar för ett samhälle som har förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar och lära sig av tidigare misstag? Projektet tar vattenförvaltningen och vattenrelaterade miljöproblem och då särskilt övergödningen som utgångspunkt men det finns naturligtvis paralleller som kan dras till förvaltning av andra naturresurser. Komplexiteten och den globala dimensionen på många av dagens miljöproblem medför att det för att hantera dem kommer att krävas nya arbetssätt. Detta projekt initierades av tjänstemän vid Naturvårdsverket och forskare i syfte att arbeta vidare med dessa frågor. Projektet pågick mellan 2004-07 och finansierades av Mistra. I den här rapporten redovisar vi resultat från projektet och resonerar kring arbetsformer som kan bidra till att framtidens miljöarbete blir mer effektivt. I projektets inledande fas genomförde vi en projektinventering och fann att det satsats åtminstone 2 miljarder svenska kronor på vattenforskning den sista fem till tioårsperioden. Och då har vi inte ens räknat med projekt som handlar om vatten i relation till biologisk mångfald, klimat eller teknisk vattenrening. Frågan är hur all den kunskap och de erfarenheter som produceras i alla dessa projekt på bästa sätt bidrar till en hållbar förvaltning av vår gemensamma vattenresurs? Vilken roll kan forskningen spela i detta arbete? För vem forskar vi? Vem skall ha inflytande över forskningsagendan? I det här projektet - Dialog om en framtida vattenförvaltning (nedan Vattendialogen) - utgår vi ifrån att forskningen har en viktig roll att spela och skall bidra i arbetet mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Dessutom anser vi att det finns en outforskad potential i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter och kunskaper. Eftersom vi i projektledningen medverkat i flera stora tvärvetenskapliga aktörsinriktade forskningsprogram så har det varit naturligt för oss att fundera över formerna för forskningsprocessen och hur vi från olika aktörers perspektiv kan bidra till att användbar kunskap genereras som kommer samhället till del. I projektet har vi experimenterat och utforskat hur mötet mellan forskning och praktik kan ske. Vi har betraktat processen, lärandet i synnerhet, men också reflekterat kring de resultat som processen producerat. Vi resonerar slutligen kring när och hur dessa kommunikationsprocesser kan tillämpas i Mistra-program. Projektet skall inte ses som ett försök att skapa en mall för denna kommunikationsprocess utan snarare som ett exempel som kan inspirera andra. Målsättningen har varit att fördjupa förståelsen för problemen, kartlägga orsakssamband och behov av mer kunskap liksom utforska möjliga lösningar genom att kombinera olika kunskapsområden och samtidigt kontrollera dess sociala relevans. Att göra det osynliga synligt, att ge praktiker insyn i hur forskningsfrågor kan formuleras och för forskare att betrakta konkreta förvaltningsproblem. Ett möte mellan olika värderingar, kunskapssyn, arbetssätt och problembilder - ett möte mellan olika världsbilderDet har blivit allt mer uppenbart att vi människor lever över våra tillgångar och att vår inverkan på ekosystemen inte är hållbart ur ett längre perspektiv. Vi står inför stora utmaningar framöver och frågan är hur vi kan hantera de komplexa miljöproblem som vi många gånger själva medverkat till. Kan vi skapa förutsättningar för ett samhälle som har förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar och lära sig av tidigare misstag? Projektet tar vattenförvaltningen och vattenrelaterade miljöproblem och då särskilt övergödningen som utgångspunkt men det finns naturligtvis paralleller som kan dras till förvaltning av andra naturresurser. Komplexiteten och den globala dimensionen på många av dagens miljöproblem medför att det för att hantera dem kommer att krävas nya arbetssätt. Detta projekt initierades av tjänstemän vid Naturvårdsverket och forskare i syfte att arbeta vidare med dessa frågor. Projektet pågick mellan 2004-07 och finansierades av Mistra. I den här rapporten redovisar vi resultat från projektet och resonerar kring arbetsformer som kan bidra till att framtidens miljöarbete blir mer effektivt. I projektets inledande fas genomförde vi en projektinventering och fann att det satsats åtminstone 2 miljarder svenska kronor på vattenforskning den sista fem till tioårsperioden. Och då har vi inte ens räknat med projekt som handlar om vatten i relation till biologisk mångfald, klimat eller teknisk vattenrening. Frågan är hur all den kunskap och de erfarenheter som produceras i alla dessa projekt på bästa sätt bidrar till en hållbar förvaltning av vår gemensamma vattenresurs? Vilken roll kan forskningen spela i detta arbete? För vem forskar vi? Vem skall ha inflytande över forskningsagendan? I det här projektet - Dialog om en framtida vattenförvaltning (nedan Vattendialogen) - utgår vi ifrån att forskningen har en viktig roll att spela och skall bidra i arbetet mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Dessutom anser vi att det finns en outforskad potential i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter och kunskaper. Eftersom vi i projektledningen medverkat i flera stora tvärvetenskapliga aktörsinriktade forskningsprogram så har det varit naturligt för oss att fundera över formerna för forskningsprocessen och hur vi från olika aktörers perspektiv kan bidra till att användbar kunskap genereras som kommer samhället till del. I projektet har vi experimenterat och utforskat hur mötet mellan forskning och praktik kan ske. Vi har betraktat processen, lärandet i synnerhet, men också reflekterat kring de resultat som processen producerat. Vi resonerar slutligen kring när och hur dessa kommunikationsprocesser kan tillämpas i Mistra-program. Projektet skall inte ses som ett försök att skapa en mall för denna kommunikationsprocess utan snarare som ett exempel som kan inspirera andra. Målsättningen har varit att fördjupa förståelsen för problemen, kartlägga orsakssamband och behov av mer kunskap liksom utforska möjliga lösningar genom att kombinera olika kunskapsområden och samtidigt kontrollera dess sociala relevans. Att göra det osynliga synligt, att ge praktiker insyn i hur forskningsfrågor kan formuleras och för forskare att betrakta konkreta förvaltningsproblem. Ett möte mellan olika värderingar, kunskapssyn, arbetssätt och problembilder - ett möte mellan olika världsbilde
Strategies for success? Managing chemical risks in small workplaces: a review of Swedish practice
No full textThis report is part of the project Strategies for Success? Managing Chemical Risks in Small Workplaces: a Review of European Practice, funded by CEFIC, the European Chemical Industry Council. In this project a literature review was made of chemical risk management in SMEs in five European countries, Sweden, Great Britain, Germany, Austria and Spain was studied. The results from all the national studies have been analysed and discussed in a book entitled Within Reach? Managing Chemical Risks in Small Enterprises, to be published by Baywood Publishing Company. This report on chemical risk management in Sweden aims to give a broad overview of use of chemicals, risks and risk management in small and medium size enterprises in Sweden. The report also offers a background description of the structures that support and enforce chemical risk management in SMEs. Furthermore, the report discusses the development of chemical risk management in Swedish SMEsThis report is part of the project Strategies for Success? Managing Chemical Risks in Small Workplaces: a Review of European Practice, funded by CEFIC, the European Chemical Industry Council. In this project a literature review was made of chemical risk management in SMEs in five European countries, Sweden, Great Britain, Germany, Austria and Spain was studied. The results from all the national studies have been analysed and discussed in a book entitled Within Reach? Managing Chemical Risks in Small Enterprises, to be published by Baywood Publishing Company. This report on chemical risk management in Sweden aims to give a broad overview of use of chemicals, risks and risk management in small and medium size enterprises in Sweden. The report also offers a background description of the structures that support and enforce chemical risk management in SMEs. Furthermore, the report discusses the development of chemical risk management in Swedish SME
Övervakning av luftföroreningar i Skåne. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Mätningarna visar att Skåne är mer utsatt för försurande nedfall än flertalet andra län i Sverige. De senaste årens svavel-nedfall har dock varit mindre än hälften av vad som noterades när mätningarna i Skåne startade 1988. När det gäller kväve är det svårare att se trender och nedfallet till marken i skogen tycks snarare ökat under de senaste tre mätåren trots en lägre nederbörd. Till marken i de fyra granytorna var nedfallet 6,2 kg svavel och 13,9 kg kväve per hektar, vilket är betydligt mer än vad som kan accepteras långsiktigt. Den höga belastningen har resulterat i generellt surt markvatten med låga halter av baskatjoner och höga aluminiumhalter, vilket medför risk för ekologiska skador. Flera granytor hade relativt höga halter av nitrat i markvattnet och även förhöjda halter av ammonium förekommer, vilket indikerar förhöjd utlakning av kväve, samt att kväve bidrar till försurning av mark och vatten. Flera skogsytor utan förhöjd utlakning av kväve visade tecken på återhämtning från försurning. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid alla lokalerna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3 vid samtliga lokaler.På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Mätningarna visar att Skåne är mer utsatt för försurande nedfall än flertalet andra län i Sverige. De senaste årens svavel-nedfall har dock varit mindre än hälften av vad som noterades när mätningarna i Skåne startade 1988. När det gäller kväve är det svårare att se trender och nedfallet till marken i skogen tycks snarare ökat under de senaste tre mätåren trots en lägre nederbörd. Till marken i de fyra granytorna var nedfallet 6,2 kg svavel och 13,9 kg kväve per hektar, vilket är betydligt mer än vad som kan accepteras långsiktigt. Den höga belastningen har resulterat i generellt surt markvatten med låga halter av baskatjoner och höga aluminiumhalter, vilket medför risk för ekologiska skador. Flera granytor hade relativt höga halter av nitrat i markvattnet och även förhöjda halter av ammonium förekommer, vilket indikerar förhöjd utlakning av kväve, samt att kväve bidrar till försurning av mark och vatten. Flera skogsytor utan förhöjd utlakning av kväve visade tecken på återhämtning från försurning. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid alla lokalerna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3 vid samtliga lokaler
Samråd Västerås -information från lantbrukare som bas för modellering av åtgärdseffekter. Slutrapport för projektet - Utveckling av metodik och struktur för vattendirektivets samrådsprocess - pilotfall Sagån och Svartån
No full textProjektet Samråd Västerås- Information från lantbrukare som bas för modellering av åtgärdseffekter har bedrivits av IVL under 2006-2007. Syftet har varit att mot bakgrund av tidigare studier i Sagån, undersöka betydelsen och behovet av lokalt baserad kunskap och information från lantbrukare för att modellera vattenkvalitet. En målsättning med projektet har varit att undersöka om detaljerad information från lantbrukarena behövs för att kunna ta fram åtgärdsprogram för kväve och fosforläckage. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av ett antal lantbrukare för att erhålla lokal information om skötselmetoder och markegenskaper i området. Den amerikanska avrinningsområdes modellen SWAT (Soil and Water Assessment Tool) användes i projektet för att få en bra jämförelse med tidigare projektresultat. Modellen erbjuder bra möjligheter att på detaljerad nivå beskriva olika jordbruksåtgärder. Studien visar tydligt på att modellresultaten kan förbättras med hjälp av lokal information från lantbrukare och att den informationen är nödvändig för att modellberäkningar ska kunna ge en så bra beskrivning av verkligheten som möjligt.Projektet Samråd Västerås- Information från lantbrukare som bas för modellering av åtgärdseffekter har bedrivits av IVL under 2006-2007. Syftet har varit att mot bakgrund av tidigare studier i Sagån, undersöka betydelsen och behovet av lokalt baserad kunskap och information från lantbrukare för att modellera vattenkvalitet. En målsättning med projektet har varit att undersöka om detaljerad information från lantbrukarena behövs för att kunna ta fram åtgärdsprogram för kväve och fosforläckage. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av ett antal lantbrukare för att erhålla lokal information om skötselmetoder och markegenskaper i området. Den amerikanska avrinningsområdes modellen SWAT (Soil and Water Assessment Tool) användes i projektet för att få en bra jämförelse med tidigare projektresultat. Modellen erbjuder bra möjligheter att på detaljerad nivå beskriva olika jordbruksåtgärder. Studien visar tydligt på att modellresultaten kan förbättras med hjälp av lokal information från lantbrukare och att den informationen är nödvändig för att modellberäkningar ska kunna ge en så bra beskrivning av verkligheten som möjligt
Övervakning av luftföroreningar i Skåne. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Mätningarna visar att Skåne är mer utsatt för försurande nedfall än flertalet andra län i Sverige. De senaste årens svavel-nedfall har dock varit mindre än hälften av vad som noterades när mätningarna i Skåne startade 1988. När det gäller kväve är det svårare att se trender och nedfallet till marken i skogen tycks snarare ökat under de senaste tre mätåren trots en lägre nederbörd. Till marken i de fyra granytorna var nedfallet 6,2 kg svavel och 13,9 kg kväve per hektar, vilket är betydligt mer än vad som kan accepteras långsiktigt. Den höga belastningen har resulterat i generellt surt markvatten med låga halter av baskatjoner och höga aluminiumhalter, vilket medför risk för ekologiska skador. Flera granytor hade relativt höga halter av nitrat i markvattnet och även förhöjda halter av ammonium förekommer, vilket indikerar förhöjd utlakning av kväve, samt att kväve bidrar till försurning av mark och vatten. Flera skogsytor utan förhöjd utlakning av kväve visade tecken på återhämtning från försurning. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid alla lokalerna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3 vid samtliga lokaler.På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Mätningarna visar att Skåne är mer utsatt för försurande nedfall än flertalet andra län i Sverige. De senaste årens svavel-nedfall har dock varit mindre än hälften av vad som noterades när mätningarna i Skåne startade 1988. När det gäller kväve är det svårare att se trender och nedfallet till marken i skogen tycks snarare ökat under de senaste tre mätåren trots en lägre nederbörd. Till marken i de fyra granytorna var nedfallet 6,2 kg svavel och 13,9 kg kväve per hektar, vilket är betydligt mer än vad som kan accepteras långsiktigt. Den höga belastningen har resulterat i generellt surt markvatten med låga halter av baskatjoner och höga aluminiumhalter, vilket medför risk för ekologiska skador. Flera granytor hade relativt höga halter av nitrat i markvattnet och även förhöjda halter av ammonium förekommer, vilket indikerar förhöjd utlakning av kväve, samt att kväve bidrar till försurning av mark och vatten. Flera skogsytor utan förhöjd utlakning av kväve visade tecken på återhämtning från försurning. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid alla lokalerna det gränsvärde som skall gälla från 2010 och 2020. Dock överskrids det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3 vid samtliga lokaler
Dagvatten i Urban Miljö
No full textDenna studie har syftat till att ta fram ett underlag som delvis beskriver dagvattensituationen i Borlänge. Tre typer av markanvändningsområden har studerats genom att dagvattnet från dessa ytor provtagits under knappt ett år med hjälp av flödesproportionella samlingsprovtagare. De olika områdena som undersöktes var ett bostadsområde för flerfamiljshus, en parkeringsyta samt ett delavsnitt av Riksväg 70. Resultatet från undersökningen visar att halterna som uppmättes i dagvattnet var högst vid Riksväg 70 för de allra flesta analyserade parametrarna. Halterna i dagvattnet från parkeringsytan var lägre än vägens men generellt sett något högre än de uppmätta värdena i dagvattnet från bostadsområdet. Funktionen för en dagvattendamm har också studerats. Resultatet från undersökningarna vid dammen visar sett över hela perioden att denna inte fungerat med avseende på sedimenteringsegenskaper då de partiklar som kommer in till dammen övervägande är så pass små och finfördelade att de inte sedimenterar utan håller sig svävande i vattenfasen oavsett inflödets storlek. Av de kemiska analyserna framgick också att det som kommer in till dammen också går ut i samma utsträckning. De kemiska parametrar som analyserats i studien har valts utifrån de schablonparametrar som ofta används i dagvattensammanhang för att möjliggöra en jämförelse mellan mätta och beräknade halter. Försök att spåra källor till analyserade metaller i dagvattnet, en så kallad receptormodellering, har också ingått i studien.Denna studie har syftat till att ta fram ett underlag som delvis beskriver dagvattensituationen i Borlänge. Tre typer av markanvändningsområden har studerats genom att dagvattnet från dessa ytor provtagits under knappt ett år med hjälp av flödesproportionella samlingsprovtagare. De olika områdena som undersöktes var ett bostadsområde för flerfamiljshus, en parkeringsyta samt ett delavsnitt av Riksväg 70. Resultatet från undersökningen visar att halterna som uppmättes i dagvattnet var högst vid Riksväg 70 för de allra flesta analyserade parametrarna. Halterna i dagvattnet från parkeringsytan var lägre än vägens men generellt sett något högre än de uppmätta värdena i dagvattnet från bostadsområdet. Funktionen för en dagvattendamm har också studerats. Resultatet från undersökningarna vid dammen visar sett över hela perioden att denna inte fungerat med avseende på sedimenteringsegenskaper då de partiklar som kommer in till dammen övervägande är så pass små och finfördelade att de inte sedimenterar utan håller sig svävande i vattenfasen oavsett inflödets storlek. Av de kemiska analyserna framgick också att det som kommer in till dammen också går ut i samma utsträckning. De kemiska parametrar som analyserats i studien har valts utifrån de schablonparametrar som ofta används i dagvattensammanhang för att möjliggöra en jämförelse mellan mätta och beräknade halter. Försök att spåra källor till analyserade metaller i dagvattnet, en så kallad receptormodellering, har också ingått i studien