IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på skogslokaler i Västmanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanland 1992. Som genom-snitt från fyra granytor under 2005/06 noterades omkring 2 kg svavel per hektar skogsmark. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Trots minskat nedfall av luftföroreningar noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Surast mark-vatten rapporteras från Kvisterhult och Mortorpsmossen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bak-grundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid samtliga lokaler i Västmanland det gränsvärde som skall gälla från 2010. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna vid samtliga lokaler målvärdet 50 µg/m3.På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på skogslokaler i Västmanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanland 1992. Som genom-snitt från fyra granytor under 2005/06 noterades omkring 2 kg svavel per hektar skogsmark. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Trots minskat nedfall av luftföroreningar noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Surast mark-vatten rapporteras från Kvisterhult och Mortorpsmossen. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bak-grundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid samtliga lokaler i Västmanland det gränsvärde som skall gälla från 2010. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna vid samtliga lokaler målvärdet 50 µg/m3
Ammonia slip measurements on ships with NOX converters. A study of different techniques
No full textA number of techniques to measure the concentration of ammonia in exhaust gas have been evaluated. The objective is to obtain reliable methods for measuring ammonia slip from ships equipped with SCR systems for cleaning of nitrogen oxide emissions. The methods tested are FTIR, laser absorption, a wet chemical method and a method where ammonia is oxidised into NOX over a catalyst. The laser method is an in-situ technique, where the transmitter and receiver are positioned on opposite flanges at the exhaust channel, while the other methods are ex-situ, i. e., a probe volume of gas is taken from the exhaust channel into the instrumentation. The laser method worked well in the field studies and gave results with high sensitivity and good time resolution. FTIR did not work well for low concentrations. The time resolution is good but with a delay. In cases with an uneven distribution of ammonia throughout the exhaust channel, the concentration will vary depending on the location of the probe. A strong influence of the oxygen concentration on the observed ammonia concentration was found in the laboratory study. The wet chemical method gave reliable results. The time resolution is poor and the method is sensitive to uneven distribution in the exhaust channel. The method with the oxidation catalyst worked well in the lab but not in field where the catalyst was deactivated, probably by sulphur. Ett antal tekniker för att mäta ammoniakkoncentration i rökgaser har utvärderats. Syftet är att finna tillförlitliga metoder att analysera ammoniakslip från fartyg utrustade med SCR-utrustning för kväveoxidrening. Tester har gjorts ombord två fartyg samt i laboratoriemiljö. De testade metoderna är FTIR, laserabsorption, våtkemisk metod samt en metod, där ammoniak oxideras till NOX över en katalysator. Lasermetoden är en in-situ metod, där sändare och mottagare placeras på flänsar på ömse sidor på avgaskanalen, emedan de övriga metoderna är ex-situ, dvs bygger på att en viss gasmängd sugs ut ur avgaskanalen till instrumenteringen. I fältstudierna fungerade lasermetoden bra och gav resultat med hög känslighet och bra tidsupplösning. FTIR fungerade ej bra för låga koncentrationer. Tidsupplösningen är bra men med en viss fördröjning. Vid stråkbildning fås varierande koncentration beroende på var sonden är placerad i rökgaskanalen. Vid laboratoriestudierna observerades ett stort inflytande av syre på den uppmätta ammoniakkoncentrationen. Den våtkemiska metoden gav tillförlitliga resultat. Tidsupplösningen är mycket dålig och metoden är känslig för stråkbildning. Katalysatormetoden fungerade i laboratoriet men inte i fält då katalysatorn deaktiverades, troligen av svavel i rökgasen.A number of techniques to measure the concentration of ammonia in exhaust gas have been evaluated. The objective is to obtain reliable methods for measuring ammonia slip from ships equipped with SCR systems for cleaning of nitrogen oxide emissions. The methods tested are FTIR, laser absorption, a wet chemical method and a method where ammonia is oxidised into NOX over a catalyst. The laser method is an in-situ technique, where the transmitter and receiver are positioned on opposite flanges at the exhaust channel, while the other methods are ex-situ, i. e., a probe volume of gas is taken from the exhaust channel into the instrumentation. The laser method worked well in the field studies and gave results with high sensitivity and good time resolution. FTIR did not work well for low concentrations. The time resolution is good but with a delay. In cases with an uneven distribution of ammonia throughout the exhaust channel, the concentration will vary depending on the location of the probe. A strong influence of the oxygen concentration on the observed ammonia concentration was found in the laboratory study. The wet chemical method gave reliable results. The time resolution is poor and the method is sensitive to uneven distribution in the exhaust channel. The method with the oxidation catalyst worked well in the lab but not in field where the catalyst was deactivated, probably by sulphur. Ett antal tekniker för att mäta ammoniakkoncentration i rökgaser har utvärderats. Syftet är att finna tillförlitliga metoder att analysera ammoniakslip från fartyg utrustade med SCR-utrustning för kväveoxidrening. Tester har gjorts ombord två fartyg samt i laboratoriemiljö. De testade metoderna är FTIR, laserabsorption, våtkemisk metod samt en metod, där ammoniak oxideras till NOX över en katalysator. Lasermetoden är en in-situ metod, där sändare och mottagare placeras på flänsar på ömse sidor på avgaskanalen, emedan de övriga metoderna är ex-situ, dvs bygger på att en viss gasmängd sugs ut ur avgaskanalen till instrumenteringen. I fältstudierna fungerade lasermetoden bra och gav resultat med hög känslighet och bra tidsupplösning. FTIR fungerade ej bra för låga koncentrationer. Tidsupplösningen är bra men med en viss fördröjning. Vid stråkbildning fås varierande koncentration beroende på var sonden är placerad i rökgaskanalen. Vid laboratoriestudierna observerades ett stort inflytande av syre på den uppmätta ammoniakkoncentrationen. Den våtkemiska metoden gav tillförlitliga resultat. Tidsupplösningen är mycket dålig och metoden är känslig för stråkbildning. Katalysatormetoden fungerade i laboratoriet men inte i fält då katalysatorn deaktiverades, troligen av svavel i rökgasen
Saltsjöbaden 3"
No full textAir quality is a common issue of large concern all over the world. Threats to health and ecosystems have initiated policy measures ranging in scale from local to international. Though significant steps have been taken in many countries, the problems are not solved and are also increasing in many areas.
Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Dessa redovisas på IVL's hemsida under hösten 2007. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,5 respektive 4,0 kg/ha till marken i skogsytorna. Mätningarna visar att nedfallet av svavel har minskat med 3 till 4 kg per hektar sedan mätningarna startade 1991. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig förändring av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,9-5,9 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som periodvis kan vara låg. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Edeby. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna 2005/06 i Edeby det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna klarar även det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna värdet 50 µg/m3.På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Dessa redovisas på IVL's hemsida under hösten 2007. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,5 respektive 4,0 kg/ha till marken i skogsytorna. Mätningarna visar att nedfallet av svavel har minskat med 3 till 4 kg per hektar sedan mätningarna startade 1991. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig förändring av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,9-5,9 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som periodvis kan vara låg. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Edeby. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna 2005/06 i Edeby det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna klarar även det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna värdet 50 µg/m3
Energimanual. Manual för energieffektivisering för små och medelstora industriföretag
No full textEnergimanualen är uppbyggd i tre steg. Steg 1. Enkla åtgärder; energieffektiviseringarna på denna nivå medför inga eller mycket låga kostnader och genomförs i stort sett enbart genom ändrade rutiner. Steg 2. Genomgång av anläggning och utrustning; på denna nivå identifieras energibovarna. Vilka komponenter drar onödigt mycket energi? Hur kan man minska energianvändningen? Åtgärderna på denna nivå betalar sig oftast på mindre än två år. Steg 3. Analys av värmeflöden; på den här nivån undersöks möjligheterna till alternativa energibärare samt analyseras energiinnehållet i varma luft- eller vattenflöden för eventuell energiåtervinning. Dessa åtgärder medför normalt större investeringar som betalar sig på något längre tid.Energimanualen är uppbyggd i tre steg. Steg 1. Enkla åtgärder; energieffektiviseringarna på denna nivå medför inga eller mycket låga kostnader och genomförs i stort sett enbart genom ändrade rutiner. Steg 2. Genomgång av anläggning och utrustning; på denna nivå identifieras energibovarna. Vilka komponenter drar onödigt mycket energi? Hur kan man minska energianvändningen? Åtgärderna på denna nivå betalar sig oftast på mindre än två år. Steg 3. Analys av värmeflöden; på den här nivån undersöks möjligheterna till alternativa energibärare samt analyseras energiinnehållet i varma luft- eller vattenflöden för eventuell energiåtervinning. Dessa åtgärder medför normalt större investeringar som betalar sig på något längre tid
Kväveutlakning från föryngringsavverkad skog - en jämförelse mellan slutavverkade gran- och lövbestånd i södra Sverige
No full textPå uppdrag av Skogsstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet AB studerat skillnader i kväveutlakning mellan slutavverkade löv- och granbestånd i södra Sverige. Studien syftade till att besvara två viktiga frågeställningar; 1) skiljer sig kväveutlakningen åt mellan gran- och lövhyggen och 2) har C/N-kvoten betydelse för kväveutlakningen? Resultaten bygger på markvattenkemiska undersökningar i löv- och granhyggen som slutavverkades under perioden 2002/2003. Hösten 2006 kompletterades mätningarna med en markkemisk provtagning och en markvegetationsundersökning. Totalt ingår sex försöksområden, samtliga belägna i södra Sverige. Kväveutlakningen var högre från granhyggen (4,7 mg per liter) jämfört med lövhyggen (1,9 mg per liter), räknat som ett medelvärde under hela försöksperioden. Skillnaden skulle kunna bero ett etablerat och utbrett fältskikt på lövhyggena redan innan avverkning. Ett år efter avverkning ökade nitrathalterna och nådde de högsta nivåerna efter cirka 2 år. Efter fyra år hade hyggeseffekten klingat av. Det finns tendenser till en säsongsvariation, med högre halter under vinter-halvåret och lägre halter under sommarhalvåret. Det geografiska läget hade ingen tydlig påverkan på kväveutlakningen även om det fanns svaga tendenser till en ökad utlakning från lövhyggen i de sydligaste delarna. I denna studie spelade inte C/N-kvoten någon roll för kväveutlakningen. Resultaten från denna studie tyder på att lövhyggen läcker mindre kväve än granhyggen vilket var omvänt arbetshypotesen. Hyggeseffekten hade också, förutom en tydligt ökad kvävehalt, en påverkan på kaliumhalten samt ämnen som i stor utsträckning tillförs via torrdeposition (sulfat och klorid). Exempelvis var kaliumhalten förhöjd i markvattnet både på gran- och lövhyggena jämfört med lövskogen. Kalium är en av de mest lättlösliga jonerna i markvattnet och följer med nitratjoner ut i vattendragen. En förhöjning av nitrathalten i markvattnet eller avrinningsvattnet innebär således en större förlust av kalium. Vidare led-de föryngringsavverkningen till en minskning av torrdepositionen av sulfat och klorid vilket avspeglar sig i markvattenkoncentrationerna.På uppdrag av Skogsstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet AB studerat skillnader i kväveutlakning mellan slutavverkade löv- och granbestånd i södra Sverige. Studien syftade till att besvara två viktiga frågeställningar; 1) skiljer sig kväveutlakningen åt mellan gran- och lövhyggen och 2) har C/N-kvoten betydelse för kväveutlakningen? Resultaten bygger på markvattenkemiska undersökningar i löv- och granhyggen som slutavverkades under perioden 2002/2003. Hösten 2006 kompletterades mätningarna med en markkemisk provtagning och en markvegetationsundersökning. Totalt ingår sex försöksområden, samtliga belägna i södra Sverige. Kväveutlakningen var högre från granhyggen (4,7 mg per liter) jämfört med lövhyggen (1,9 mg per liter), räknat som ett medelvärde under hela försöksperioden. Skillnaden skulle kunna bero ett etablerat och utbrett fältskikt på lövhyggena redan innan avverkning. Ett år efter avverkning ökade nitrathalterna och nådde de högsta nivåerna efter cirka 2 år. Efter fyra år hade hyggeseffekten klingat av. Det finns tendenser till en säsongsvariation, med högre halter under vinter-halvåret och lägre halter under sommarhalvåret. Det geografiska läget hade ingen tydlig påverkan på kväveutlakningen även om det fanns svaga tendenser till en ökad utlakning från lövhyggen i de sydligaste delarna. I denna studie spelade inte C/N-kvoten någon roll för kväveutlakningen. Resultaten från denna studie tyder på att lövhyggen läcker mindre kväve än granhyggen vilket var omvänt arbetshypotesen. Hyggeseffekten hade också, förutom en tydligt ökad kvävehalt, en påverkan på kaliumhalten samt ämnen som i stor utsträckning tillförs via torrdeposition (sulfat och klorid). Exempelvis var kaliumhalten förhöjd i markvattnet både på gran- och lövhyggena jämfört med lövskogen. Kalium är en av de mest lättlösliga jonerna i markvattnet och följer med nitratjoner ut i vattendragen. En förhöjning av nitrathalten i markvattnet eller avrinningsvattnet innebär således en större förlust av kalium. Vidare led-de föryngringsavverkningen till en minskning av torrdepositionen av sulfat och klorid vilket avspeglar sig i markvattenkoncentrationerna
Testing and development of new precipitation gauge for chemical analysis
No full textRepresentative sampling of precipitation above ground is very difficult because the sampler itself affects the trajectory of the meteor. If chemical analysis of the precipitation is of interest, the sampling has to be made well above the ground. Samplers made of suitable material but not of optimal aerodynamical shape are traditionally used for collecting precipitation for chemical analysis by environmentalists worldwide. The obtained concentration is multiplied by the precipitation amount to obtain the wet deposition. Sometimes the precipitation amount from the same sampler that collects precipitation for chemical analysis is used and sometimes it is obtained from a standard gauge or from model calculations. Even if the material in the sampler is inert with respect to the ions analysed, the concentration can be wrong. If the sampling efficiency varies with time (due to changes in wind speed or droplet size), the precipitation weighted average concentration will not be correct. A sampler consisting of a snow sack in a wind protective tube has been modified in several steps to resemble a sampler used by meteorologist for measuring the precipitation amount on a daily basis. The two samplers measured similar precipitation amounts when a thinner rim was introduced on top of the tube containing the snow sack.Representative sampling of precipitation above ground is very difficult because the sampler itself affects the trajectory of the meteor. If chemical analysis of the precipitation is of interest, the sampling has to be made well above the ground. Samplers made of suitable material but not of optimal aerodynamical shape are traditionally used for collecting precipitation for chemical analysis by environmentalists worldwide. The obtained concentration is multiplied by the precipitation amount to obtain the wet deposition. Sometimes the precipitation amount from the same sampler that collects precipitation for chemical analysis is used and sometimes it is obtained from a standard gauge or from model calculations. Even if the material in the sampler is inert with respect to the ions analysed, the concentration can be wrong. If the sampling efficiency varies with time (due to changes in wind speed or droplet size), the precipitation weighted average concentration will not be correct. A sampler consisting of a snow sack in a wind protective tube has been modified in several steps to resemble a sampler used by meteorologist for measuring the precipitation amount on a daily basis. The two samplers measured similar precipitation amounts when a thinner rim was introduced on top of the tube containing the snow sack
Modelling endocrine disruption. Quantitative structure-activity relationships for three estrogenic end-points
No full textHormone regulated processes govern the larval development and reproduction in aquatic vertebrates. The involvement of pollutants in these processes needs to be examined in the evaluation of consequences of their release into the aquatic environment. Prognosis models may be used as a pre-screening step to predict such properties. This work describes the development of models to predict the properties involved in estrogenic hormone activity, i.e. induction (in absolute and relative figures) and binding affinity to the human estrogen receptor Models were developed using molecular hologram descriptors, i.e. derived only from the chemical structure of substances. Statistical molecular design (SMD) was used to select substances for experimental testing of receptor induction. Substances were then divided in a set for model construction and a validation set. Models were calculated for a large number of systematically varied hologram configurations to find those with the best data based on the predictive ability (Q2-value). The models with the best predictive ability were those based on holograms that considered chirality in the chemical structure. No other systematic effect of hologram length and fragment length was observed. The best models for each biological response were then further refined by a pruning procedure that resulted in exclusion of descriptors that did not contribute positively to the model. The three estrogenic responses were predicted within a factor 10 (root mean square error of prediction 0.7 - 1.0), which should be sufficient for the pre-screening purpose. A broad applicability characterises the three models, only the structural formula of a new substance is needed to be able to perform the prediction.Hormone regulated processes govern the larval development and reproduction in aquatic vertebrates. The involvement of pollutants in these processes needs to be examined in the evaluation of consequences of their release into the aquatic environment. Prognosis models may be used as a pre-screening step to predict such properties. This work describes the development of models to predict the properties involved in estrogenic hormone activity, i.e. induction (in absolute and relative figures) and binding affinity to the human estrogen receptor Models were developed using molecular hologram descriptors, i.e. derived only from the chemical structure of substances. Statistical molecular design (SMD) was used to select substances for experimental testing of receptor induction. Substances were then divided in a set for model construction and a validation set. Models were calculated for a large number of systematically varied hologram configurations to find those with the best data based on the predictive ability (Q2-value). The models with the best predictive ability were those based on holograms that considered chirality in the chemical structure. No other systematic effect of hologram length and fragment length was observed. The best models for each biological response were then further refined by a pruning procedure that resulted in exclusion of descriptors that did not contribute positively to the model. The three estrogenic responses were predicted within a factor 10 (root mean square error of prediction 0.7 - 1.0), which should be sufficient for the pre-screening purpose. A broad applicability characterises the three models, only the structural formula of a new substance is needed to be able to perform the prediction
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet
No full textUrbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 21:a mätsäsongen (2006/07) har avslutats. Resultaten presenteras i denna rapport. En nyhet från och med Urbanmätnätets 21:a upplaga var att baspaket för mätningar under 12-15 månader erbjöds utöver de vanliga baspaketen baserade på vinterhalvår. Totalt valde 6 kommuner den möjligheten. Under vinterhalvåret 2006/07 deltog totalt 33 kommuner i Urbanmätnätet. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 33 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 1 tätort även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 26 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av partiklar PM10 och i 25 mättes VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2006/07 som sommaren 2006. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes i urban bakgrund under hela 2006 i Karlshamn och Burlöv samt i gaturum i Landskrona. Under sommaren 2006 mätte även Höganäs PM10 och VOC mättes i Burlöv och Landskrona. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2006/07. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.56 µg/m3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 15 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 40 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2006/07. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). Dygnsmedelvärdena under vinterhalvåret 2006/07 tyder inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygn, 50 µg/m3 som får överksridas maximalt 35 dygn per helår. För de tre kommunerna; Landskrona, Burlöv och Karlshamn, som mätt PM10 under hela 2006 ligger halterna under miljökvalitetsnormen. Samtliga kommuner förutom Hammarö, Motala och Tidaholm överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret, då halterna normalt är som högst. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 12 kommuner som mätte VOC vintern 2006/07 och som har mätt VOC under 12-15, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.26 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med drygt 60 %.Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 21:a mätsäsongen (2006/07) har avslutats. Resultaten presenteras i denna rapport. En nyhet från och med Urbanmätnätets 21:a upplaga var att baspaket för mätningar under 12-15 månader erbjöds utöver de vanliga baspaketen baserade på vinterhalvår. Totalt valde 6 kommuner den möjligheten. Under vinterhalvåret 2006/07 deltog totalt 33 kommuner i Urbanmätnätet. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 33 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 1 tätort även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 26 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av partiklar PM10 och i 25 mättes VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2006/07 som sommaren 2006. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes i urban bakgrund under hela 2006 i Karlshamn och Burlöv samt i gaturum i Landskrona. Under sommaren 2006 mätte även Höganäs PM10 och VOC mättes i Burlöv och Landskrona. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2006/07. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.56 µg/m3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 15 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 40 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2006/07. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). Dygnsmedelvärdena under vinterhalvåret 2006/07 tyder inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygn, 50 µg/m3 som får överksridas maximalt 35 dygn per helår. För de tre kommunerna; Landskrona, Burlöv och Karlshamn, som mätt PM10 under hela 2006 ligger halterna under miljökvalitetsnormen. Samtliga kommuner förutom Hammarö, Motala och Tidaholm överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret, då halterna normalt är som högst. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 12 kommuner som mätte VOC vintern 2006/07 och som har mätt VOC under 12-15, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.26 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med drygt 60 %
Påverkan på luftkvalitet vid användning av spannmål som bränsle för uppvärmning
No full textProjektets mål var att genom spridningsberäkningar utvärdera hur en ökad spannmålseldning kan inverka på luftkvaliteten i Västra Götalandsregionen och därmed kunna bedöma risker för överskridande av miljökvalitetsnormer och miljömål.Projektets mål var att genom spridningsberäkningar utvärdera hur en ökad spannmålseldning kan inverka på luftkvaliteten i Västra Götalandsregionen och därmed kunna bedöma risker för överskridande av miljökvalitetsnormer och miljömål