IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
För Blekinge Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten i Blekinge 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen baserats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar att Blekinge tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve, trots att nederbördsmängderna var höga under året. En tendens syns även till ökande nederbördsmängder de senare åren. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Mätningar visar att markvatten från Blekinge bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner. Från Ryssberget och Hjärtsjömåla, med sina långa mätserier, finns indikationer på att trenden mot ökad försurning har brutits. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga i länet, men den kraftiga förhöjningen efter avverkning i Kallgårdsmåla, upp till 25 mg/l, visar på mycket hög kväveackumulering i marken, som orsakats av högt kvävenedfall under lång tid. Modellberäkningarna för Blekinge visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på drygt 10 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsbegränsande åtgärder (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande år 2020. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna något över gränsen i delmålet år 2007 men under gränsen 2020, förutsatt att nedfallet minskar enligt CLE-scenariet. Kväveackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst. I Blekinge är kväveackumuleringen mellan 6 och 9 kg per hektar och år, med högst ackumulering i de västra delarna. Detta innebär en risk för förhöjd kväveutlakning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Bleking som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppetPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten i Blekinge 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen baserats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar att Blekinge tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve, trots att nederbördsmängderna var höga under året. En tendens syns även till ökande nederbördsmängder de senare åren. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Mätningar visar att markvatten från Blekinge bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner. Från Ryssberget och Hjärtsjömåla, med sina långa mätserier, finns indikationer på att trenden mot ökad försurning har brutits. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga i länet, men den kraftiga förhöjningen efter avverkning i Kallgårdsmåla, upp till 25 mg/l, visar på mycket hög kväveackumulering i marken, som orsakats av högt kvävenedfall under lång tid. Modellberäkningarna för Blekinge visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på drygt 10 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsbegränsande åtgärder (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande år 2020. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna något över gränsen i delmålet år 2007 men under gränsen 2020, förutsatt att nedfallet minskar enligt CLE-scenariet. Kväveackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst. I Blekinge är kväveackumuleringen mellan 6 och 9 kg per hektar och år, med högst ackumulering i de västra delarna. Detta innebär en risk för förhöjd kväveutlakning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Bleking som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppe
Measurements of Sucralose in the Swedish Screening Program 2007 -PART I; Sucralose in surface waters and STP samples.
No full textIVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment related to wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 57 samples were analysed representing wastewater and sludge from sewage treatment plants as well as surface waters.IVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment related to wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 57 samples were analysed representing wastewater and sludge from sewage treatment plants as well as surface waters
Measurements of Sucralose in the Swedish Screening program 2007. PART II; Sucralose in Biota samples and regional STP samples
No full textIVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA, reported in two consecutive parts. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment such as biota, wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 84 samples were analysed. This report constitutes part 2 of the study.IVL has performed a 'screening study' of sucralose on commission from the Swedish EPA, reported in two consecutive parts. Sucralose is a chlorine containing derivative of sucrose, manufactured by selectively substituting three hydroxyls with chlorine. The substance is used as a sweetener in food products; on a weight basis it tastes ca. 600 times sweeter than the parent compound. The objectives of the study were to determine the concentrations of sucralose in media in the Swedish environment such as biota, wastewater effluents and to highlight important transport pathways. In total 84 samples were analysed. This report constitutes part 2 of the study
Systemanalys av CCS vid kraftvärme
No full textBetydelsen ur koldioxidsynpunkt av att avskilja koldioxid vid kraftvärme jämfört med kondens samt vid anläggningar nära eller långt från lagringsplats har översiktigt studerats med hjälp av fallstudier. Analyserna har gjorts genom att jämföra ett system med ett kraftvärmeverk och ett kondenskraftverk som tillsammans ska generera samma mängd el och värme i samtliga ovanstående fall, dvs. både då ingen av anläggningarna har CCS och då antingen den ena eller andra förses med CCS.Betydelsen ur koldioxidsynpunkt av att avskilja koldioxid vid kraftvärme jämfört med kondens samt vid anläggningar nära eller långt från lagringsplats har översiktigt studerats med hjälp av fallstudier. Analyserna har gjorts genom att jämföra ett system med ett kraftvärmeverk och ett kondenskraftverk som tillsammans ska generera samma mängd el och värme i samtliga ovanstående fall, dvs. både då ingen av anläggningarna har CCS och då antingen den ena eller andra förses med CCS
Managing Cost Variability in Emission Allowance Markets
No full textThe issue of managing costs in an emissions-trading program a controversial one, with short-run and long-run dimensions. Short-run disruptions in fuel supply due to natural or geo-political events can cause price fluctuations in fuel markets that have negative consequences on the economy, so in the short run policy makers might want to ameliorate these price fluctuations. Another concern has to do with cost management in the long run, where the issue has often played a role as a political proxy for the level of economic commitment to climate policy. Of course, the ultimate cost management tool is an emissions tax because the cost of the tax is predetermined and not subject to vacillations of an allowance market. We develop another idea, which is symmetric cost management within an emissions-trading program, in some detail. This approach would place a 'collar' on prices by combining a high-side price safety valve with a price floor. By providing for a ceiling and a floor on allowance prices, the mechanism we propose preserves incentives for investors to invest in clean technologies, which helps address the long-run issue of the cost of emissions reductions, and also guards against short-run variability. Such a mechanism could help the world to achieve the near term incentives to trim emissions that come with putting a price on CO2 with the longer run gains that come from greater investment in clean technologies such as renewables that might spark cost-reductions and technological breakthroughs that will be necessary to fight global warming effectivelyThe issue of managing costs in an emissions-trading program a controversial one, with short-run and long-run dimensions. Short-run disruptions in fuel supply due to natural or geo-political events can cause price fluctuations in fuel markets that have negative consequences on the economy, so in the short run policy makers might want to ameliorate these price fluctuations. Another concern has to do with cost management in the long run, where the issue has often played a role as a political proxy for the level of economic commitment to climate policy. Of course, the ultimate cost management tool is an emissions tax because the cost of the tax is predetermined and not subject to vacillations of an allowance market. We develop another idea, which is symmetric cost management within an emissions-trading program, in some detail. This approach would place a 'collar' on prices by combining a high-side price safety valve with a price floor. By providing for a ceiling and a floor on allowance prices, the mechanism we propose preserves incentives for investors to invest in clean technologies, which helps address the long-run issue of the cost of emissions reductions, and also guards against short-run variability. Such a mechanism could help the world to achieve the near term incentives to trim emissions that come with putting a price on CO2 with the longer run gains that come from greater investment in clean technologies such as renewables that might spark cost-reductions and technological breakthroughs that will be necessary to fight global warming effectivel
Effektiva åtgärder mot damm på byggarbetsplatser.. Etapp 1
No full textUnder senare år har få exponeringsmätningar för byggdamm utförts. Vid husbyggnation har förändringar skett, bland annat är byggtiderna mer pressade, det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I en studie för några år sedan konstaterades att KOL är mer vanligt bland byggnadsarbetare än andra arbetare. I syfte att kartlägga dagens situation på byggarbetsplatserna utfördes mätningar vid främst ROT men även nybyggnation. Höga dammhalter har uppmätts, ofta över hygieniska gränsvärden. Mätningarna kompletterades med en litteraturgenomgång över utförda mätningar på byggarbetsplatser. Dessa mätdata hämtades huvudsakligen från rapporter som skickats in till Arbetsmiljöverket. Även i de inskickade rapporterna redovisas ofta höga dammhalter. De höga dammhalterna är sannolikt förklaringen till överfrekvensen av KOL bland byggnadsarbetare. Tekniska åtgärder behöver vidtas vid flera arbeten. Maskinell bearbetning i kombination med avsaknad av dammreducerande åtgärder är huvudorsaken. Det finns åtgärder som tidigare har utvecklats för byggarbetsplatserna. Dessa åtgärder måste anskaffas och användas. För att få en ändring till stånd måste samtliga aktörer som kan påverka byggprocessen bidra till en förändring; det gäller inte bara utförare utan också maskinuthyrare och maskintillverkare. Dessutom finns det behov att ta fram rekommendationer för hur olika arbeten skall utföras för att dammhalterna skall vara acceptabla. De olika tekniska lösningarna behöver utvärderas. Det finns behov av nya tekniska lösningar som både är effektiva och lätta att flytta på arbetsplatsen. Det räcker inte med tekniska åtgärder, de måste också komma ut på byggena och användas. Här är beställaren viktig. I avtalet måste beställaren ta upp arbetsmiljön så att företagen konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt att arbetsmiljöåtagandena är kontrollerbara så att de inte blir en pappersprodukt.Under senare år har få exponeringsmätningar för byggdamm utförts. Vid husbyggnation har förändringar skett, bland annat är byggtiderna mer pressade, det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I en studie för några år sedan konstaterades att KOL är mer vanligt bland byggnadsarbetare än andra arbetare. I syfte att kartlägga dagens situation på byggarbetsplatserna utfördes mätningar vid främst ROT men även nybyggnation. Höga dammhalter har uppmätts, ofta över hygieniska gränsvärden. Mätningarna kompletterades med en litteraturgenomgång över utförda mätningar på byggarbetsplatser. Dessa mätdata hämtades huvudsakligen från rapporter som skickats in till Arbetsmiljöverket. Även i de inskickade rapporterna redovisas ofta höga dammhalter. De höga dammhalterna är sannolikt förklaringen till överfrekvensen av KOL bland byggnadsarbetare. Tekniska åtgärder behöver vidtas vid flera arbeten. Maskinell bearbetning i kombination med avsaknad av dammreducerande åtgärder är huvudorsaken. Det finns åtgärder som tidigare har utvecklats för byggarbetsplatserna. Dessa åtgärder måste anskaffas och användas. För att få en ändring till stånd måste samtliga aktörer som kan påverka byggprocessen bidra till en förändring; det gäller inte bara utförare utan också maskinuthyrare och maskintillverkare. Dessutom finns det behov att ta fram rekommendationer för hur olika arbeten skall utföras för att dammhalterna skall vara acceptabla. De olika tekniska lösningarna behöver utvärderas. Det finns behov av nya tekniska lösningar som både är effektiva och lätta att flytta på arbetsplatsen. Det räcker inte med tekniska åtgärder, de måste också komma ut på byggena och användas. Här är beställaren viktig. I avtalet måste beställaren ta upp arbetsmiljön så att företagen konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt att arbetsmiljöåtagandena är kontrollerbara så att de inte blir en pappersprodukt
Miljömålsstyrd tillsyn. Miljökvalitetsmål, miljölagstiftning och företagens frivilliga miljöarbete i samverkan. Huvudrapport
No full textDenna studie är främst kvalitativ med syftet att bygga upp kunskap om hur miljötillsynen framöver kan utvecklas för att ge största möjliga miljönytta och därmed bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samtidigt som det inte hämmar det svenska näringslivet utan snarare bidrar till att förbättra deras förutsättningar att bedriva ett kraftfullt miljöarbete. Projektet har huvudsakligen fokuserat på små företags förutsättningar. Projketet har omfattat flera olika delmoment såsom litteraturstudie, enkät till landets kommuner, intervjuer med kommuner som bedriver stödjande insatser inom ramen för miljötillsynen och intervjuer med små företag kring tillsyn och lagefterlevnad. Litteraturstudien har fokuserat på två frågor; små företags syn på miljölagstiftning och förutsättningar för lagefterlevnad samt småföretagsanpassade tillsynsmetoder. Litteraturen kopplat till dessa båda frågor har funnits starkt begränsad. I rapporten diskuteras den stödjande och kontrollerande rollen inom miljötillsynen. Vidare presenteras ett antal slutsatser vilka är viktiga att beakta för att den framtida miljötillsynen ska få största möjliga miljönytta. Utifrån studiens kunskaper har en workshop genomförts för att diskutera 'Morgondagens miljötillsyn - hur kan den bli effektiv ur ett miljömåls- och näringslivsperspektiv?'. Studie är genomförd av IVL Svenska Miljöinstititet med finansiellt stöd från Miljömålsrådet och Nutek.Denna studie är främst kvalitativ med syftet att bygga upp kunskap om hur miljötillsynen framöver kan utvecklas för att ge största möjliga miljönytta och därmed bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samtidigt som det inte hämmar det svenska näringslivet utan snarare bidrar till att förbättra deras förutsättningar att bedriva ett kraftfullt miljöarbete. Projektet har huvudsakligen fokuserat på små företags förutsättningar. Projketet har omfattat flera olika delmoment såsom litteraturstudie, enkät till landets kommuner, intervjuer med kommuner som bedriver stödjande insatser inom ramen för miljötillsynen och intervjuer med små företag kring tillsyn och lagefterlevnad. Litteraturstudien har fokuserat på två frågor; små företags syn på miljölagstiftning och förutsättningar för lagefterlevnad samt småföretagsanpassade tillsynsmetoder. Litteraturen kopplat till dessa båda frågor har funnits starkt begränsad. I rapporten diskuteras den stödjande och kontrollerande rollen inom miljötillsynen. Vidare presenteras ett antal slutsatser vilka är viktiga att beakta för att den framtida miljötillsynen ska få största möjliga miljönytta. Utifrån studiens kunskaper har en workshop genomförts för att diskutera 'Morgondagens miljötillsyn - hur kan den bli effektiv ur ett miljömåls- och näringslivsperspektiv?'. Studie är genomförd av IVL Svenska Miljöinstititet med finansiellt stöd från Miljömålsrådet och Nutek
Miljömålsstyrd tillsyn - Miljökvalitetsmål, miljölagstiftning och företagens frivilliga miljöarbete i samverkan. Bilagor
No full textDenna rapport innehåller bilagorna till huvudrapporten 'Miljömålsstyrd tillsyn - Miljökvalitetsmål, miljölagstiftning och företagens frivilliga miljöarbete i samverkan' (B1765). I denna bilagedel finns utförligare beskrivningar av den litteratur som finns inom ämnet. Dessutom finns information om de goda exempel på småföretagsanpassade tillsynsmetoder som inventerats inom projektet. I bilagedelen finns även den enkät och de intervjufrågor som använts inom projektetDenna rapport innehåller bilagorna till huvudrapporten 'Miljömålsstyrd tillsyn - Miljökvalitetsmål, miljölagstiftning och företagens frivilliga miljöarbete i samverkan' (B1765). I denna bilagedel finns utförligare beskrivningar av den litteratur som finns inom ämnet. Dessutom finns information om de goda exempel på småföretagsanpassade tillsynsmetoder som inventerats inom projektet. I bilagedelen finns även den enkät och de intervjufrågor som använts inom projekte
FIRA - Funktionsförsäljning för Implementering av Resurseffektiv Avloppsvattenrening. Slutrapport
No full textArbetet i FIRA har primärt syftat till att underlätta införande av funktionsförsäljning inom vattenreningssektorn, som av många anses konservativ. Kommunal och industriell avloppsvattenrening är mycket komplexa processer som ofta består av både biologiska och kemiska delprocesser. På grund av att kunskaperna om de olika delprocesserna vanligtvis finns hos olika leverantörer är ansvarsfördelningen ofta splittrad och den totala bilden för att optimera processerna, både ekonomiskt och ur hållbarhetssynpunkt, saknas. Med funktionsförsäljning inom avloppsvattenrening skapas drivkrafter och möjligheter till betydande effektiviseringar genom processoptimering ur ett helhetsperspektiv, ofta genom att optimera kemi och biologi i förhållande till varandra. Detta skulle stärka konkurrenskraften hos svenska företag inom området och ge en betydligt effektivare process med minskad miljöbelastning. För att bereda väg för funktionsförsäljningskonceptet i FIRA inom vattenreningssektorn och därmed skapa en effektivare process med minskad miljöbelastning, har projektet fokuserat på tre olika områden: ' Funktionsupphandling. Bearbetning och utveckling av dagens befintliga anbudsförfrågningar för funktionsentreprenad. ' Metodutveckling. Målet var att ta fram lättimplementerade metoder som snabbt möjliggör en effektivare process med minskad miljöbelastning. ' Kunskaps- och informationsspridning. I FIRA medverkar deltagare från högskola, forskningsinstitut, leverantörer och slutanvändare, vilket ger den kompetens och bredd som krävs för lyckade resultat. Resultatmässigt har FIRA kommit längre än vad man initialt kunnat hoppas på. Det beror delvis på att resultaten inte forcerats på leverantörer, reningsverk och entreprenörer utan stötts och blötts, vilket inneburit att våra samarbetspartners och informationsmottagare funnit mycket större acceptans för funktionsförsäljningen då de själva känt sig delaktiga i processen. Främst beror det dock på att FIRA-projektet hamnat i en intressant period i svensk VA-historia, dvs under den tiden då Åre kommuns upphandling av VA-entreprenad genomfördes. Denna upphandling innebär att projektresultaten blev än mer verklighetsförankrade eftersom en av FIRAs projektdeltagare, AKVAB/Kemira, var högst delaktig i offereringen och alla de rättsliga turer som omgav upphandlingen. En sammanfattning av de praktikfall gällande funktionsförsäljning/funktionsentreprenad som har varit involverade i FIRA genom AKVAB/Kemira har lett till följande slutsatser. ' När det gäller entreprenadisering av Svensk kommunal VA-verksamhet är erfarenheten liten hos entreprenörer och beställare. Det finns ingen hjälp att få för att driva en sådan process. För de som ändå provar på så är det stora problemet att jämföra inkomna anbud och se om dessa anbud verkligen innehåller det man tänkt sig att köpa. ' Ett annat mer övergripande problem är oviljan att konkurrensutsätta Svensk kommunal VA-verksamhet från politiskt håll. ' Det verkar råda en osäkerhet mellan privatisering inkluderande taxesättning kontra entreprenadsförfarande som handlar om drift av kommunala anläggningar där kommunen fortsättningsvis sätter taxorna. Något annat är i Sverige omöjligt att utföra på grund av de lagar vi har. Med dessa slutsatser som bakgrund och genom diskussion med våra Europeiska grannländer, där majoriteten har större erfarenhet av entreprenadupphandlingar, har projektet tagit fram konkreta förslag för hur funktionsupphandlingen skall underlättas och förbättras för kommun och entreprenadföretag inom VA-sektorn. Funktionskonceptets metoder för styrning visade på att stora besparingar på energi (upp till 50%) och kemikalier (ca 30%) kunde erhållas. Informations- och resultatsspridning har genomsyrat projektet vilket bland annat har lett till att: ' Svenskt Vatten utreder funktionskonceptet ur upphandlingssynpunkt. ' Branschaktiva kemikalietillverkare, optimeringsföretag och instrumenttillverkare vill utnyttja FIRAs funktionsförsäljningskoncept för att differentiera sig mot övriga konkurrenter. ' Kemiras/IVLs befintliga kursprogram inom vattenreningsteknik har kompletterats med funktionsförsäljning. Idag har ca 80 kommuner tagit del av dessa kurser och inom två år beräknas 80-85% av alla Sveriges kommuner utbildatsArbetet i FIRA har primärt syftat till att underlätta införande av funktionsförsäljning inom vattenreningssektorn, som av många anses konservativ. Kommunal och industriell avloppsvattenrening är mycket komplexa processer som ofta består av både biologiska och kemiska delprocesser. På grund av att kunskaperna om de olika delprocesserna vanligtvis finns hos olika leverantörer är ansvarsfördelningen ofta splittrad och den totala bilden för att optimera processerna, både ekonomiskt och ur hållbarhetssynpunkt, saknas. Med funktionsförsäljning inom avloppsvattenrening skapas drivkrafter och möjligheter till betydande effektiviseringar genom processoptimering ur ett helhetsperspektiv, ofta genom att optimera kemi och biologi i förhållande till varandra. Detta skulle stärka konkurrenskraften hos svenska företag inom området och ge en betydligt effektivare process med minskad miljöbelastning. För att bereda väg för funktionsförsäljningskonceptet i FIRA inom vattenreningssektorn och därmed skapa en effektivare process med minskad miljöbelastning, har projektet fokuserat på tre olika områden: ' Funktionsupphandling. Bearbetning och utveckling av dagens befintliga anbudsförfrågningar för funktionsentreprenad. ' Metodutveckling. Målet var att ta fram lättimplementerade metoder som snabbt möjliggör en effektivare process med minskad miljöbelastning. ' Kunskaps- och informationsspridning. I FIRA medverkar deltagare från högskola, forskningsinstitut, leverantörer och slutanvändare, vilket ger den kompetens och bredd som krävs för lyckade resultat. Resultatmässigt har FIRA kommit längre än vad man initialt kunnat hoppas på. Det beror delvis på att resultaten inte forcerats på leverantörer, reningsverk och entreprenörer utan stötts och blötts, vilket inneburit att våra samarbetspartners och informationsmottagare funnit mycket större acceptans för funktionsförsäljningen då de själva känt sig delaktiga i processen. Främst beror det dock på att FIRA-projektet hamnat i en intressant period i svensk VA-historia, dvs under den tiden då Åre kommuns upphandling av VA-entreprenad genomfördes. Denna upphandling innebär att projektresultaten blev än mer verklighetsförankrade eftersom en av FIRAs projektdeltagare, AKVAB/Kemira, var högst delaktig i offereringen och alla de rättsliga turer som omgav upphandlingen. En sammanfattning av de praktikfall gällande funktionsförsäljning/funktionsentreprenad som har varit involverade i FIRA genom AKVAB/Kemira har lett till följande slutsatser. ' När det gäller entreprenadisering av Svensk kommunal VA-verksamhet är erfarenheten liten hos entreprenörer och beställare. Det finns ingen hjälp att få för att driva en sådan process. För de som ändå provar på så är det stora problemet att jämföra inkomna anbud och se om dessa anbud verkligen innehåller det man tänkt sig att köpa. ' Ett annat mer övergripande problem är oviljan att konkurrensutsätta Svensk kommunal VA-verksamhet från politiskt håll. ' Det verkar råda en osäkerhet mellan privatisering inkluderande taxesättning kontra entreprenadsförfarande som handlar om drift av kommunala anläggningar där kommunen fortsättningsvis sätter taxorna. Något annat är i Sverige omöjligt att utföra på grund av de lagar vi har. Med dessa slutsatser som bakgrund och genom diskussion med våra Europeiska grannländer, där majoriteten har större erfarenhet av entreprenadupphandlingar, har projektet tagit fram konkreta förslag för hur funktionsupphandlingen skall underlättas och förbättras för kommun och entreprenadföretag inom VA-sektorn. Funktionskonceptets metoder för styrning visade på att stora besparingar på energi (upp till 50%) och kemikalier (ca 30%) kunde erhållas. Informations- och resultatsspridning har genomsyrat projektet vilket bland annat har lett till att: ' Svenskt Vatten utreder funktionskonceptet ur upphandlingssynpunkt. ' Branschaktiva kemikalietillverkare, optimeringsföretag och instrumenttillverkare vill utnyttja FIRAs funktionsförsäljningskoncept för att differentiera sig mot övriga konkurrenter. ' Kemiras/IVLs befintliga kursprogram inom vattenreningsteknik har kompletterats med funktionsförsäljning. Idag har ca 80 kommuner tagit del av dessa kurser och inom två år beräknas 80-85% av alla Sveriges kommuner utbildat
Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat till och med september 2006
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Stockholms län. Länsstyrelsens mätningar stöttas ekonomiskt av Vägverket Region Stockholm, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Söderenergi AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt Sollentuna kommun (Säbysjön). Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika regioner och förändringar i tiden. Grundvattnets sammansättning på två lokaler ingår sedan år 2000. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Nederbördens halter av försurande svavel har halverats under 1990-talet samtidigt som nedfallet till marken i skogen har minskat kraftigt. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårare att se trender, även om vissa tecken på minskad deposition finns. Senaste årets resultat visar att nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,8. Till marken i granytorna Lidingö, Farstanäs och Lämshaga deponerades 3,6 kg antropogent svavel och 3,4 kg oorganiskt kväve per hektar. Det är större än acceptabla nivåer. De centralt belägna provytorna i Sticklinge och Ulriksdal har haft det suraste markvattnet och tydliga tecken på återhämtning saknas. Luftens innehåll av kvävedioxid var högre än i angränsande län. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010, dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 vid en lokal (Bergby). Det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 överskrids vid båda lokalerna.På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Stockholms län. Länsstyrelsens mätningar stöttas ekonomiskt av Vägverket Region Stockholm, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Söderenergi AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt Sollentuna kommun (Säbysjön). Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika regioner och förändringar i tiden. Grundvattnets sammansättning på två lokaler ingår sedan år 2000. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Nederbördens halter av försurande svavel har halverats under 1990-talet samtidigt som nedfallet till marken i skogen har minskat kraftigt. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårare att se trender, även om vissa tecken på minskad deposition finns. Senaste årets resultat visar att nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,8. Till marken i granytorna Lidingö, Farstanäs och Lämshaga deponerades 3,6 kg antropogent svavel och 3,4 kg oorganiskt kväve per hektar. Det är större än acceptabla nivåer. De centralt belägna provytorna i Sticklinge och Ulriksdal har haft det suraste markvattnet och tydliga tecken på återhämtning saknas. Luftens innehåll av kvävedioxid var högre än i angränsande län. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010, dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 vid en lokal (Bergby). Det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 överskrids vid båda lokalerna