IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Bäckvattenkemin och avrinningsområdets karaktär i SKOKAL-områden
No full textRapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått.Rapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått
Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet
No full textUrbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 23:e mätsäsongen (2008/09) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2008 och vinterhalvår 2008/09 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2008/09 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 17 kommuner deltog med mätningar under hela 2008. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 17 tätorter. I 8 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 27 kommuner utfördes mätningar av PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2008 i totalt 14 tätorter. I 17 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2008/09 som sommar och år 2008. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och riskerar att överskridas i Timrå och Karlstad. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar under minst 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i någon kommun. De kommuner som uppvisade de högsta halterna av SO2 var hamnkommunerna Trelleborg och Ystad som bägge uppvisade ett års- och vinterhalvårsmedelvärde på 3 µg/m3. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2008 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). En kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum, Jönköping, under år 2008. De flesta övriga kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Vid jämförelse av uppmätta halter av PM10 med utvärderingströsklarna för PM10 i förslaget om ny förordning kan man konstatera att endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida de föreslagna övre utvärderingströsklarna. För de nio kommuner som mätt PM10 i urban bakgrund under minst sju av de nio pågående åren kan man se en tendens till viss haltminskning. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2008/09 och år 2008. De flesta kommuner ser också ut att klara miljömålet. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2008/09 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.38 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 23:e mätsäsongen (2008/09) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2008 och vinterhalvår 2008/09 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2008/09 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 17 kommuner deltog med mätningar under hela 2008. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 17 tätorter. I 8 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 27 kommuner utfördes mätningar av PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2008 i totalt 14 tätorter. I 17 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2008/09 som sommar och år 2008. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och riskerar att överskridas i Timrå och Karlstad. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar under minst 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i någon kommun. De kommuner som uppvisade de högsta halterna av SO2 var hamnkommunerna Trelleborg och Ystad som bägge uppvisade ett års- och vinterhalvårsmedelvärde på 3 µg/m3. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2008 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). En kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum, Jönköping, under år 2008. De flesta övriga kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Vid jämförelse av uppmätta halter av PM10 med utvärderingströsklarna för PM10 i förslaget om ny förordning kan man konstatera att endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida de föreslagna övre utvärderingströsklarna. För de nio kommuner som mätt PM10 i urban bakgrund under minst sju av de nio pågående åren kan man se en tendens till viss haltminskning. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2008/09 och år 2008. De flesta kommuner ser också ut att klara miljömålet. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2008/09 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.38 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80
Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet
No full textUrbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBANprojektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 22:a mätsäsongen (2007/08) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2007 och vinterhalvår 2007/08 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2007/08 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 10 kommuner deltog med mätningar under hela 2007. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 19 tätorter. I 7 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 2 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 20 kommuner genomfördes mätningar av VOC och dygnsvisa mätningar av partiklar, PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2007/08 som sommar och år 2007. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2006 i totalt 7 tätorter. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 Gg/m3) som dygnsmedelvärde (60 Gg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2007/08. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 Gg/m3, baserat på de 13 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 Gg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 Gg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2007/08. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 Gg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 Gg/m3). Två kommuner överskrider sannolikt MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum. Jönköping överskred under år 2007 MKN under 35 dygn, vilket är samma antal som är tillåtet att överskrida enligt MKN, och Örnsköldsvik hade 28 dygns överskridanden under perioden december 2007 - april 2008. Övriga kommuner, förutom Värnamo, Timrå, Jokkmokk och Lycksele, överskred antalet tillåtna dygn över 30 Gg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2007/08 och år 2007. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2007/08 och som har mätt VOC under 13-16, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.36 Gg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %.Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBANprojektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 22:a mätsäsongen (2007/08) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2007 och vinterhalvår 2007/08 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2007/08 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 10 kommuner deltog med mätningar under hela 2007. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 19 tätorter. I 7 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 2 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 20 kommuner genomfördes mätningar av VOC och dygnsvisa mätningar av partiklar, PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2007/08 som sommar och år 2007. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2006 i totalt 7 tätorter. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 Gg/m3) som dygnsmedelvärde (60 Gg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2007/08. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 Gg/m3, baserat på de 13 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 Gg/m3) med god marginal. Miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 Gg/m3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 2007/08. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 Gg/m3) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 Gg/m3). Två kommuner överskrider sannolikt MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum. Jönköping överskred under år 2007 MKN under 35 dygn, vilket är samma antal som är tillåtet att överskrida enligt MKN, och Örnsköldsvik hade 28 dygns överskridanden under perioden december 2007 - april 2008. Övriga kommuner, förutom Värnamo, Timrå, Jokkmokk och Lycksele, överskred antalet tillåtna dygn över 30 Gg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2007/08 och år 2007. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2007/08 och som har mätt VOC under 13-16, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.36 Gg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %
Measurements of PM1, PM2.5 and PM10 in air at Nordic background stations using low-cost equipment
No full textMass concentrations of PM1, PM2.5 and PM10 in air were measured at four EMEP stations in the Nordic countries during 2006. All stations used the same low-cost equipment for sampling PM1, but used different techniques for the other size fractions. The PM1 filters were analysed for inorganic ions for the first half of June. PM1 constituted on average more than half of the PM2.5 concentrations, but was on average less than half of the PM10 concentrations. There were two episodes of high PM1 concentrations during the year, one in May-June and another one in August-September. The highest PM1 concentrations were found during South-Easterly wind trajectories and lowest concentrations during northerly trajectories. Even though the annual average mass relations between the three size fractions were rather independent of the trajectory sectors, the fine and the coarse particle masses were not correlated on a daily basis. The PM2.5 concentration, which is the parameter that should be measured within EU, correlated fairly well with the concentration of accumulation mode particles (PM1). In June only a minor fraction of PM1 consisted of inorganic ions. Only ammonium and sulphate ions of the measured ions in PM1 were well correlated with one another.Mass concentrations of PM1, PM2.5 and PM10 in air were measured at four EMEP stations in the Nordic countries during 2006. All stations used the same low-cost equipment for sampling PM1, but used different techniques for the other size fractions. The PM1 filters were analysed for inorganic ions for the first half of June. PM1 constituted on average more than half of the PM2.5 concentrations, but was on average less than half of the PM10 concentrations. There were two episodes of high PM1 concentrations during the year, one in May-June and another one in August-September. The highest PM1 concentrations were found during South-Easterly wind trajectories and lowest concentrations during northerly trajectories. Even though the annual average mass relations between the three size fractions were rather independent of the trajectory sectors, the fine and the coarse particle masses were not correlated on a daily basis. The PM2.5 concentration, which is the parameter that should be measured within EU, correlated fairly well with the concentration of accumulation mode particles (PM1). In June only a minor fraction of PM1 consisted of inorganic ions. Only ammonium and sulphate ions of the measured ions in PM1 were well correlated with one another
Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety
No full textIntervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed
Pricing Strategies under Emissions Trading - an experimental analysis
No full textAn important feature in the design of an emissions trading program is how emissions allowances are initially distributed into the market. In a competitive market the choice between an auction and free allocation should, according to economic theory, not have any influence on firms' productionchoices nor on consumer prices. However, the debate around current emissions trading systems shows that parts of industry, the general public and policy making community expect the method of allocation to affect product prices. This paper reports on the use of experimental methods to investigate behavior with respect to how prices will be determined under a cap?and?trade program with different allocation methods. Participants initially display a variety of pricing strategies. However, given a simple economic setting in which earnings depend on behavior, we find that subjects learn to consider the value of allowances and overall behavior moves toward that predicted by economic theory.An important feature in the design of an emissions trading program is how emissions allowances are initially distributed into the market. In a competitive market the choice between an auction and free allocation should, according to economic theory, not have any influence on firms' productionchoices nor on consumer prices. However, the debate around current emissions trading systems shows that parts of industry, the general public and policy making community expect the method of allocation to affect product prices. This paper reports on the use of experimental methods to investigate behavior with respect to how prices will be determined under a cap?and?trade program with different allocation methods. Participants initially display a variety of pricing strategies. However, given a simple economic setting in which earnings depend on behavior, we find that subjects learn to consider the value of allowances and overall behavior moves toward that predicted by economic theory
The climate impact of future energy peat production
No full textThe aim of this study was to estimate total greenhouse gas emissions and climate impact of different peat utilisation scenarios, using a life cycle perspective. This and previous studies show that the climate impact from energy peat utilisation is more complex than just considering the emissions at the combustion stage. There are important emissions and uptake of greenhouse gases that occur on the peatland before, during and after peat harvest. The results show that the climate impact of future peat utilisation can be significantly reduced compared to current utilisation and will be lower than the climate impact resulting from only the combustion phase. This can be achieved by choosing already drained peatlands with high greenhouse gas emissions, using a more efficient production method and by securing a low-emission aftertreatment of the cutaway (e.g. afforestation).The aim of this study was to estimate total greenhouse gas emissions and climate impact of different peat utilisation scenarios, using a life cycle perspective. This and previous studies show that the climate impact from energy peat utilisation is more complex than just considering the emissions at the combustion stage. There are important emissions and uptake of greenhouse gases that occur on the peatland before, during and after peat harvest. The results show that the climate impact of future peat utilisation can be significantly reduced compared to current utilisation and will be lower than the climate impact resulting from only the combustion phase. This can be achieved by choosing already drained peatlands with high greenhouse gas emissions, using a more efficient production method and by securing a low-emission aftertreatment of the cutaway (e.g. afforestation)
Results from the Swedish National Screening Programme 2007. Subreport 2: Ester
No full textIVL has performed a 'screening study' of the ester octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate on commission from the Swedish EPA. The objectives of the screening were to determine if octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate is present in different matrices in the Swedish environment, and if so, at what concentrations. In total 64 samples were analysed representing soil, surface water, sediment, biota (fish), influent and effluent waters and sludge from STPs, storm waters, and leachate water and sludge from landfills. Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate was found in all analysed STP sludge samples. It was also found in all analysed influent water samples, but concentrations were generally lower or below the detection limit in effluent water. Thus, removal of the substance from the water phase takes place during the waste water treatment process, plausible by absorption to sludge. Concentrations in the same range as in influent waters or higher was also found in the storm water samples. The chemical could also be detected just above the detection limit in two out of three fish samples, but not in soil, surface water or sediment from the city of Stockholm. Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate could not be detected in any of the samples from background areas. All together, this screening study shows that diffuse emissions of octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate in the urban environment take place, resulting in exposure to and uptake in biota. Due to the limited ecotoxicological data available, it is not possible to determine the risk of its presence in the environment, but based on animal studies the chemical is considered to have a low hazard potential for human health.IVL has performed a 'screening study' of the ester octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate on commission from the Swedish EPA. The objectives of the screening were to determine if octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate is present in different matrices in the Swedish environment, and if so, at what concentrations. In total 64 samples were analysed representing soil, surface water, sediment, biota (fish), influent and effluent waters and sludge from STPs, storm waters, and leachate water and sludge from landfills. Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate was found in all analysed STP sludge samples. It was also found in all analysed influent water samples, but concentrations were generally lower or below the detection limit in effluent water. Thus, removal of the substance from the water phase takes place during the waste water treatment process, plausible by absorption to sludge. Concentrations in the same range as in influent waters or higher was also found in the storm water samples. The chemical could also be detected just above the detection limit in two out of three fish samples, but not in soil, surface water or sediment from the city of Stockholm. Octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate could not be detected in any of the samples from background areas. All together, this screening study shows that diffuse emissions of octadecyl 3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate in the urban environment take place, resulting in exposure to and uptake in biota. Due to the limited ecotoxicological data available, it is not possible to determine the risk of its presence in the environment, but based on animal studies the chemical is considered to have a low hazard potential for human health
Determination of oil contents in bilge water with acoustics in combination with multivariate data analysis
No full textBilge water is created when ship tanks are flushed and engine rooms are cleaned with water and detergents/degreaser. The resulting oil containing bilge water is usually treated in an on-ship waste water-treatment unit. To facilitate minimization of water-treatment chemicals and to assure that the oil concentration is low enough to allow discharge in the sea, it is important to know the oil concentration in the outflow. In this work we have tested and developed passive acoustic measurements for measurement of oil concentration in bilge water. The starting point was to make synthetic bilge water to test the concept and to get information about the system, including the properties of oils used and the specifics of applying acoustic measurement to them. We investigated the effect of salt in the bilge water by modelling synthetic bilge water with and without NaCl. The prediction errors obtained was 2.5 ppm oil (samples with salt), 0.6 ppm oil (samples without salt) and 4.5 ppm oil (samples with and without salt) (0.5-18 ppm calibration range). Thereafter real samples were collected from a ship. Since the samples had either high or low oil concentration, they were mixed in order to get a representative set of calibration samples with a large range of concentrations. The oil concentrations in the samples were determined by laboratory analysis, the experiments were performed and the calibration models developed. The best model was validated using a separate test set and yielded a test set prediction error of 7.3 ppm. This can be regarded as a good result, since the average absolute error for the laboratory measurement is around 5 ppm, and acoustic measurements is a promising technology to determine oil in bilge water. Recommendations for further work is to lower the error of the laboratory reference method used to determine the oil concentration, to improve the sampling handling chain and possibly also to improve the acoustic measurement equipment before new trials are performed.Bilge water is created when ship tanks are flushed and engine rooms are cleaned with water and detergents/degreaser. The resulting oil containing bilge water is usually treated in an on-ship waste water-treatment unit. To facilitate minimization of water-treatment chemicals and to assure that the oil concentration is low enough to allow discharge in the sea, it is important to know the oil concentration in the outflow. In this work we have tested and developed passive acoustic measurements for measurement of oil concentration in bilge water. The starting point was to make synthetic bilge water to test the concept and to get information about the system, including the properties of oils used and the specifics of applying acoustic measurement to them. We investigated the effect of salt in the bilge water by modelling synthetic bilge water with and without NaCl. The prediction errors obtained was 2.5 ppm oil (samples with salt), 0.6 ppm oil (samples without salt) and 4.5 ppm oil (samples with and without salt) (0.5-18 ppm calibration range). Thereafter real samples were collected from a ship. Since the samples had either high or low oil concentration, they were mixed in order to get a representative set of calibration samples with a large range of concentrations. The oil concentrations in the samples were determined by laboratory analysis, the experiments were performed and the calibration models developed. The best model was validated using a separate test set and yielded a test set prediction error of 7.3 ppm. This can be regarded as a good result, since the average absolute error for the laboratory measurement is around 5 ppm, and acoustic measurements is a promising technology to determine oil in bilge water. Recommendations for further work is to lower the error of the laboratory reference method used to determine the oil concentration, to improve the sampling handling chain and possibly also to improve the acoustic measurement equipment before new trials are performed
För Dalarnas och Gävleborgs läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på tre platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat sedan mätningarna startade för alla lokaler.Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var depositionen av antropogent svavel till skogsytorna mellan 0,8 kg/ha i Fulufjället och 1,7 kg/ha i Galmsjön. Detta är något mindre än föregående år. Generellt har låg svavel- och kvävedeposition observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Kvävedepositionen i både Fulufjället och Galmsjön var 1,3 kg/ha, vilket även det är något mindre än under föregående år. Stormarna i januari syns i mätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter, detta är speciellt tydligt i Galmsjön. Markvattnets pH-värde som medianvärde är 5,5 i Galmsjön, den enda aktiva markvattenlokalen i Dalarnas och Gävleborgs län. Under det hydrologiska året 2006/07 hade markvattnet i Galmsjön pH-värde mellan 5,3 och 5,6, låga halter av baskatjoner samt låga halter av aluminium (0,13-0,37 mg/l), varav cirka en tredjedel i den mer skadliga oorganiska formen.Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC har alltid varit positivt, vilket indikerar mindre sura förhållanden. Markvattnets innehåll av nitratkväve har i princip alltid varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Modellberäkningarna för Dalarnas och Gävleborgs län visar på ett litet kvarstående försurningsproblem i skogsmark i länet. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids i dagsläget på 28 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, vilket minskar till 2 % i framtiden om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna låg, omkring 1 % i dagsläget, samt även år 2020 enligt CLE-scenariet. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige där kvävenedfallet är som störst, som högst 10 kg per hektar och år. I norra delarna av Sverige är ackumuleringen låg, på många håll under 2 kg per hektar och år. I Dalarnas och Gävleborgs län varierar kväveackumuleringen mellan 0 och 4 kg per hektar och år, vilket är lågt jämfört med längre söderut i Sverige. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Dalarnas och Gävleborgs län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på tre platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat sedan mätningarna startade för alla lokaler.Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var depositionen av antropogent svavel till skogsytorna mellan 0,8 kg/ha i Fulufjället och 1,7 kg/ha i Galmsjön. Detta är något mindre än föregående år. Generellt har låg svavel- och kvävedeposition observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Kvävedepositionen i både Fulufjället och Galmsjön var 1,3 kg/ha, vilket även det är något mindre än under föregående år. Stormarna i januari syns i mätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter, detta är speciellt tydligt i Galmsjön. Markvattnets pH-värde som medianvärde är 5,5 i Galmsjön, den enda aktiva markvattenlokalen i Dalarnas och Gävleborgs län. Under det hydrologiska året 2006/07 hade markvattnet i Galmsjön pH-värde mellan 5,3 och 5,6, låga halter av baskatjoner samt låga halter av aluminium (0,13-0,37 mg/l), varav cirka en tredjedel i den mer skadliga oorganiska formen.Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC har alltid varit positivt, vilket indikerar mindre sura förhållanden. Markvattnets innehåll av nitratkväve har i princip alltid varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Modellberäkningarna för Dalarnas och Gävleborgs län visar på ett litet kvarstående försurningsproblem i skogsmark i länet. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids i dagsläget på 28 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, vilket minskar till 2 % i framtiden om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna låg, omkring 1 % i dagsläget, samt även år 2020 enligt CLE-scenariet. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige där kvävenedfallet är som störst, som högst 10 kg per hektar och år. I norra delarna av Sverige är ackumuleringen låg, på många håll under 2 kg per hektar och år. I Dalarnas och Gävleborgs län varierar kväveackumuleringen mellan 0 och 4 kg per hektar och år, vilket är lågt jämfört med längre söderut i Sverige. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Dalarnas och Gävleborgs län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet