IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Hur bedömer små företag risker i arbetsmiljön? Vilka arbetssätt och arbetsmaterial är effektiva? How do small companies assess risk in the working environment? What tools and way of working are effective?
No full textArbetsmiljöarbetet bygger på att risker identifieras och värderas och att åtgärder vidtas som minskar riskerna. Om risker inte identifieras, allvarliga risker underskattas, små risker överskattas och inga eller undermåliga åtgärder vidtas, faller en stor del av arbetsmiljöarbetet. Det finns flera tecken på att riskbedömning är problematiskt och inte fungerar som önskat, speciellt i små företag. Hur små företag lyckas användas sex olika arbetsmetoder för kemisk riskbedömning har därför utvärderats. Utvärderingen visar att faktorer av stor betydelse för att småföretag ska använda en metod i arbetsmiljöarbetet och att kvalitén ska bli bra är: * att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats * att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande * att metoden är branschanpassad * att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder * att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö Utvärderingen visar att bransch-checklistor har bäst förutsättningar att användas av många småföretag samt ge god kvalitet i riskbedömningen. Utvärderingen visar också att alla företag inte uppskattar samma metoder. En faktor som har särskild betydelse är att företag ogärna byter ut en befintlig metod, även om den inte håller så god kvalitet. Vi rekommenderar att bransch-checklistor fortsätter att utvecklas och anpassas efter de resultat som framkommit i utvärderingen.Arbetsmiljöarbetet bygger på att risker identifieras och värderas och att åtgärder vidtas som minskar riskerna. Om risker inte identifieras, allvarliga risker underskattas, små risker överskattas och inga eller undermåliga åtgärder vidtas, faller en stor del av arbetsmiljöarbetet. Det finns flera tecken på att riskbedömning är problematiskt och inte fungerar som önskat, speciellt i små företag. Hur små företag lyckas användas sex olika arbetsmetoder för kemisk riskbedömning har därför utvärderats. Utvärderingen visar att faktorer av stor betydelse för att småföretag ska använda en metod i arbetsmiljöarbetet och att kvalitén ska bli bra är: * att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats * att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande * att metoden är branschanpassad * att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder * att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö Utvärderingen visar att bransch-checklistor har bäst förutsättningar att användas av många småföretag samt ge god kvalitet i riskbedömningen. Utvärderingen visar också att alla företag inte uppskattar samma metoder. En faktor som har särskild betydelse är att företag ogärna byter ut en befintlig metod, även om den inte håller så god kvalitet. Vi rekommenderar att bransch-checklistor fortsätter att utvecklas och anpassas efter de resultat som framkommit i utvärderingen
Styrmedel för att förbättra arbetsmiljö. Fallstudie: insamling av hushållsavfall. Instruments for control of the working environment. Case study: Collection of household waste
No full textVilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas.Vilka styrmedel kan användas och är effektiva för att förbättra arbetsmiljön? Det är en intressant och samtidigt mycket komplex fråga som det forskats relativt lite om. Traditionella styrmedel för arbetsmiljön är lagstiftning och regelverk i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa bygger på förutsättningen att arbetsgivare och anställda ska samverka för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och följa de regler som finns. Vissa undantag finns dock, främst när det gäller byggnadsarbetsplatser där arbetsmiljöansvar lagts också på byggherrar och arkitekter även om dessa inte är arbetsgivare/anställda. Särskilt intressant att studera är om och hur arbetsmiljön styrs när förutsättningarna för arbetsmiljön påverkas av andra aktörer än arbetsgivare och anställda. Ett sådant exempel är insamling av hushållsavfall. I många kommuner har insamling av hushållsavfall lagts ut på entreprenad. Entreprenören (arbetsgivaren) har ingen eller begränsad möjlighet att påverka några av de faktorer som har stor betydelse för arbetsmiljön, till exempel hämtställets utformning och valet av insamlingssystem. Störst möjlighet att påverka förutsättningarna för arbetsmiljön har kommunen. Rapporten beskriver hur renhållningsarbetares arbetsmiljö styrs av kommuner, fastighetsägare och entreprenörer samt hur dessa uppfattar sitt arbetsmiljöansvar. Rapporten beskriver också hur befintliga styrmedel skulle kunna användas för att förbättra renhållningsarbetares arbetsmiljö. Parallellt med arbetet med denna rapport har en webbplats utvecklats, Hämta avfall.nu, www.hamtaavfall.nu. Där finns information om arbetsmiljö samt råd till olika aktörer om hur de kan arbeta med frågor om insamling av hushållsavfall inklusive hur olika styrmedel kan användas
Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Subreport 3: Methyl tert-butyl ether (MTBE) and ethyl tert-butyl ether (ETBE)
No full textMethyl tert-butyl ether (MTBE) and ethyl tert-butyl ether (ETBE) are mainly used as additives to gasoline in order to enhance the combustion efficiency. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a screening study of MTBE and ETBE. The overall objective of the screening was to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, in order to judge if the substances are commonly occurring in the Swedish environment. A further aim was to determine key sources and highlight major transport routesMethyl tert-butyl ether (MTBE) and ethyl tert-butyl ether (ETBE) are mainly used as additives to gasoline in order to enhance the combustion efficiency. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a screening study of MTBE and ETBE. The overall objective of the screening was to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, in order to judge if the substances are commonly occurring in the Swedish environment. A further aim was to determine key sources and highlight major transport route
Vad krävs för att arbetsskadorna i lantbruket ska minska? Analys av de vanligaste olyckorna och förslag till förebyggande insatser
No full textLantbruket är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. När det gäller dödsolyckor till följd av arbetet, toppar lantbruket statistiken och har så gjort under många år. Denna rapport redovisar resultaten från förstudien och första etappen av ett projekt med målet att minska arbetsskadorna i lantbruket. Skador som anmälts till LRF Försäkring har granskats. Skador som kunde antas ha ett samband med arbetet valdes ut och grupperades. Analysen av dessa skador visade att en mycket stor del av arbetsskadorna eller särskilt allvarliga arbetsskador, inträffade vid följande arbetsmoment eller var av följande typ ' Arbete med djur, främst nötkreatur och hästar ' Arbete i skog och med motorsåg ' Arbete med vedkap och vedklyv ' Arbete med traktorer ' Fall på samma nivå Om arbetsskadorna i lantbruket ska minska, är det viktigt att fokusera på dessa vanliga arbetsskador. Det är också viktigt att veta varför olyckorna inträffar och vad som kan göras för att minska olyckorna. Den första etappen av projektet har därför inriktats på att analysera varför dessa olyckor inträffar och att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna minska olyckorna. Den analys som gjorts har lett fram till ett stort antal insatser och ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som borde genomföras, för att olyckorna verkligen ska minska. I rapporten beskrivs i detalj resultaten av denna första etapp för de vanligaste typerna av olyckor i lantbruket. Några exempel på centrala insatser är: - Att utveckla en utbildning för arbete med nötkreatur, så att de som arbetar med nötkreatur börjar tillämpa säkrare arbetsmetoder - Att utvärdera Säker skog för att vid behov kunna förbättra metoderna - Utveckling av traktorer, till exempel med förbättrade skydd över drivaxlar, säkerhetsbälte både på förar- och passagerarplatsen, men också utbildning av traktorförare och förändrade attityder Utöver dessa insatser krävs ett omfattande arbete för att föra ut denna kunskap till identifierade målgrupper. En slutsats i projektet är att om arbetsskadorna ska minska, är det viktigt att nå ut inte bara till lantbrukarna, utan också till andra aktörer, till exempel lantbruksskolor och försäljare av utrustning, stallinredningar, traktorer, motorsågar med mera, eftersom många lantbrukare i första hand vänder sig till dessa för att få råd och tips.Lantbruket är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. När det gäller dödsolyckor till följd av arbetet, toppar lantbruket statistiken och har så gjort under många år. Denna rapport redovisar resultaten från förstudien och första etappen av ett projekt med målet att minska arbetsskadorna i lantbruket. Skador som anmälts till LRF Försäkring har granskats. Skador som kunde antas ha ett samband med arbetet valdes ut och grupperades. Analysen av dessa skador visade att en mycket stor del av arbetsskadorna eller särskilt allvarliga arbetsskador, inträffade vid följande arbetsmoment eller var av följande typ ' Arbete med djur, främst nötkreatur och hästar ' Arbete i skog och med motorsåg ' Arbete med vedkap och vedklyv ' Arbete med traktorer ' Fall på samma nivå Om arbetsskadorna i lantbruket ska minska, är det viktigt att fokusera på dessa vanliga arbetsskador. Det är också viktigt att veta varför olyckorna inträffar och vad som kan göras för att minska olyckorna. Den första etappen av projektet har därför inriktats på att analysera varför dessa olyckor inträffar och att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna minska olyckorna. Den analys som gjorts har lett fram till ett stort antal insatser och ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som borde genomföras, för att olyckorna verkligen ska minska. I rapporten beskrivs i detalj resultaten av denna första etapp för de vanligaste typerna av olyckor i lantbruket. Några exempel på centrala insatser är: - Att utveckla en utbildning för arbete med nötkreatur, så att de som arbetar med nötkreatur börjar tillämpa säkrare arbetsmetoder - Att utvärdera Säker skog för att vid behov kunna förbättra metoderna - Utveckling av traktorer, till exempel med förbättrade skydd över drivaxlar, säkerhetsbälte både på förar- och passagerarplatsen, men också utbildning av traktorförare och förändrade attityder Utöver dessa insatser krävs ett omfattande arbete för att föra ut denna kunskap till identifierade målgrupper. En slutsats i projektet är att om arbetsskadorna ska minska, är det viktigt att nå ut inte bara till lantbrukarna, utan också till andra aktörer, till exempel lantbruksskolor och försäljare av utrustning, stallinredningar, traktorer, motorsågar med mera, eftersom många lantbrukare i första hand vänder sig till dessa för att få råd och tips
Using ForSAFE-Veg to investigate the feasibility and requirements of setting critical loads for N based on vegetation change - pilot study at Gårdsjön
No full textThe dynamic integrated ecosystem model ForSAFE-Veg was applied at the intensively monitored experimental catchment Gårdsjön, with the aim to investigate the performance of the model and the feasibility of using the composition of the ground vegetation community as an indicator of potential change due to N deposition. The quality, long term, and integrity of the measured data provided an ideal testing opportunity for evaluating the performance of the model, which proved satisfactory. The study shows that it is feasible to use the composition of the ground vegetation community as a biological indicator of ecosystem change. Yet, to be used in estimating critical loads of nitrogen (N) deposition, the biological indicator has to be simplified into a single-dimensional variable referred to as the average yearly exceedance (of change in the composition of the ground vegetation). The study shows that setting conditions to protect the dominant segment of the plant community, and thereby protecting ecosystem services, will also result in protecting the marginal plants proportion at the site. However, the choice of the segment of the plant community to be protected and the acceptable level of change remain bound to social preferencesThe dynamic integrated ecosystem model ForSAFE-Veg was applied at the intensively monitored experimental catchment Gårdsjön, with the aim to investigate the performance of the model and the feasibility of using the composition of the ground vegetation community as an indicator of potential change due to N deposition. The quality, long term, and integrity of the measured data provided an ideal testing opportunity for evaluating the performance of the model, which proved satisfactory. The study shows that it is feasible to use the composition of the ground vegetation community as a biological indicator of ecosystem change. Yet, to be used in estimating critical loads of nitrogen (N) deposition, the biological indicator has to be simplified into a single-dimensional variable referred to as the average yearly exceedance (of change in the composition of the ground vegetation). The study shows that setting conditions to protect the dominant segment of the plant community, and thereby protecting ecosystem services, will also result in protecting the marginal plants proportion at the site. However, the choice of the segment of the plant community to be protected and the acceptable level of change remain bound to social preference
Accelerating energy efficiency improvement in the public sector, using Energy Performance Contracting - a workshop on Nordic experiences and needs for improvements
No full textThis report provides documentation on a workshop on experiences of Energy Performance Contracting (EPC) in the Nordic countries, aiming to identify strengths, weaknesses and needs for improvements. The results of surveys undertaken to inform presentations and discussions at the workshop are reported. Furthermore, the outcomes of the discussions during the workshop and resulting recommend actions for different actors to further and accelerate the use of EPC in the public sector are reported. Target groups for this documentation are existing and potential EPC customers, providers and policy-makersThis report provides documentation on a workshop on experiences of Energy Performance Contracting (EPC) in the Nordic countries, aiming to identify strengths, weaknesses and needs for improvements. The results of surveys undertaken to inform presentations and discussions at the workshop are reported. Furthermore, the outcomes of the discussions during the workshop and resulting recommend actions for different actors to further and accelerate the use of EPC in the public sector are reported. Target groups for this documentation are existing and potential EPC customers, providers and policy-maker
EMEP Intensive Measurement Periods 2008/09 at Råö. Paper presented at the 10th TFMM meeting in Paris, 15-17 June 2009
No full textIVL has participated in the intensive measurement periods 2008/2009 within EMEP by performing denuder measurements of NH3/NH4+ and HNO3/NO3- on a 24 h basis. Measurements were performed at Råö on the Swedish west-coast. In earlier investigations the denuder for HNO3/NO3- was coated with carbonate in order to also obtain the SO2 concentration. A small positive interference in the HNO3 determination from other oxidized nitrogen compounds can then occur. To avoid that interference the denuder was coated with chloride instead of carbonate. The EMEP station Råö is performing filter pack sampling since 1986. Since the filter pack results are reported as gas and particle phases separately, the results from the denuder measurements were compared to the filter pack results. The total (gas + particle) concentrations agreed very well between the two sampling techniques. However, the filter pack overestimated the ammonia concentration and underestimated the particulate ammonium concentration. The filter pack was surprisingly good at separating gaseous nitric acid from particulate nitrate.IVL has participated in the intensive measurement periods 2008/2009 within EMEP by performing denuder measurements of NH3/NH4+ and HNO3/NO3- on a 24 h basis. Measurements were performed at Råö on the Swedish west-coast. In earlier investigations the denuder for HNO3/NO3- was coated with carbonate in order to also obtain the SO2 concentration. A small positive interference in the HNO3 determination from other oxidized nitrogen compounds can then occur. To avoid that interference the denuder was coated with chloride instead of carbonate. The EMEP station Råö is performing filter pack sampling since 1986. Since the filter pack results are reported as gas and particle phases separately, the results from the denuder measurements were compared to the filter pack results. The total (gas + particle) concentrations agreed very well between the two sampling techniques. However, the filter pack overestimated the ammonia concentration and underestimated the particulate ammonium concentration. The filter pack was surprisingly good at separating gaseous nitric acid from particulate nitrate
Hur effektivt skyddar andningsskydd i praktiken?
No full textMålet med projektet har varit att kartlägga vilket skydd andningsskydd ger i praktiken. Filtermasker, halvmasker och fläktmatade andningsskydd med partikelfilter (FFP3, P3), totalt 86 andningsskydd, har testats under brukarnas normala arbetsuppgifter. Användare och arbetsledare har även intervjuats vad det gäller deras (deras företags) erfarenheter, rutiner och kunskaper om handhavande av andningsskydd. Resultaten för testerna redovisas som en skyddsfaktor, vilket motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor med både undermåliga och väl fungerande andningsskydd av alla undersökta typer av skydd. Resultatet för filtermasker var 36 ± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till). Intervjuresultaten visade på tydliga kunskapsbrister hos både användare och arbetsledare. Endast var femte person hade fått utbildning rörande handhavande, det vill säga rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, när de ska användas med mera. Rakfrekvensen var för låg för 71 % av de tillfrågade och endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket leder till att filtret spricker och släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavandet av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena så krävde det.Målet med projektet har varit att kartlägga vilket skydd andningsskydd ger i praktiken. Filtermasker, halvmasker och fläktmatade andningsskydd med partikelfilter (FFP3, P3), totalt 86 andningsskydd, har testats under brukarnas normala arbetsuppgifter. Användare och arbetsledare har även intervjuats vad det gäller deras (deras företags) erfarenheter, rutiner och kunskaper om handhavande av andningsskydd. Resultaten för testerna redovisas som en skyddsfaktor, vilket motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor med både undermåliga och väl fungerande andningsskydd av alla undersökta typer av skydd. Resultatet för filtermasker var 36 ± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till). Intervjuresultaten visade på tydliga kunskapsbrister hos både användare och arbetsledare. Endast var femte person hade fått utbildning rörande handhavande, det vill säga rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, när de ska användas med mera. Rakfrekvensen var för låg för 71 % av de tillfrågade och endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket leder till att filtret spricker och släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavandet av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena så krävde det
Life cycle assessment of climate impact of Fischer-Tropsch diesel based on peat and biomass
No full textBy combining biomass gasification and Fischer-Tropsch synthesis it is possible to produce biodiesel. Vapo is investigating the possibilities for a plant where a mixture of different biomass fractions and peat would be used as raw material. In this study the climate impact of such synthetic diesel is calculated in terms of radiative forcing. The calculations show that the following parameters have large impact on the results: ' the emission factors associated with external power demand (purchased electricity) ' the use of carbon capture and storage ' the time perspective used in the analysis ' the raw material mix (amount of peat vs. amount of forest residues) ' the reference scenario for the peat production (type of peatland) All the FT-diesel scenarios with a peat input of 90% will have higher climate impact than fossil diesel after 100 years, except when CCS is applied and Swedish electricity mix is assumed for the external power demand. In order to have lower climate impact than conventional diesel after 100 years, the peat input must be significantly lower than the biomass input. Substantial reductions of the climate impact can be achieved by applying CCS. With CCS, all peat based FT-diesel scenarios (except the ones based on 90% peat) result in lower climate impact than fossil diesel after both 100 and 300 years. For scenarios with marginal electricity, the reductions are 50-84% after 100 years compared to conventional diesel. For scenarios with Swedish electricity mix the reductions are 100-135% (i.e. zero or negative radiative forcing). The scenarios in this study are based on the assumption that the biodiesel refinery is located close to a harbour so that transportation of captured CO2 to a storage site can be made by ship. An inland location would require truck transport or pipelines and the cost, infrastructure and logistics for this might not be feasible.By combining biomass gasification and Fischer-Tropsch synthesis it is possible to produce biodiesel. Vapo is investigating the possibilities for a plant where a mixture of different biomass fractions and peat would be used as raw material. In this study the climate impact of such synthetic diesel is calculated in terms of radiative forcing. The calculations show that the following parameters have large impact on the results: ' the emission factors associated with external power demand (purchased electricity) ' the use of carbon capture and storage ' the time perspective used in the analysis ' the raw material mix (amount of peat vs. amount of forest residues) ' the reference scenario for the peat production (type of peatland) All the FT-diesel scenarios with a peat input of 90% will have higher climate impact than fossil diesel after 100 years, except when CCS is applied and Swedish electricity mix is assumed for the external power demand. In order to have lower climate impact than conventional diesel after 100 years, the peat input must be significantly lower than the biomass input. Substantial reductions of the climate impact can be achieved by applying CCS. With CCS, all peat based FT-diesel scenarios (except the ones based on 90% peat) result in lower climate impact than fossil diesel after both 100 and 300 years. For scenarios with marginal electricity, the reductions are 50-84% after 100 years compared to conventional diesel. For scenarios with Swedish electricity mix the reductions are 100-135% (i.e. zero or negative radiative forcing). The scenarios in this study are based on the assumption that the biodiesel refinery is located close to a harbour so that transportation of captured CO2 to a storage site can be made by ship. An inland location would require truck transport or pipelines and the cost, infrastructure and logistics for this might not be feasible
Relationships of geochemistry and multiple sclerosis
No full textThe main aim of this study has been to investigate how registers and databases of geochemistry can be combined with registers of patient data in epidemiological studies. By testing the hypothesis that Multiple Sclerosis (MS) varies with geography and investigating if the variation can be explained by natural variability of zinc in different media, difficulties have been identified and recommendations for future epidemiological studies with similar scope are given. Multiple sclerosis (MS) is a chronic neurological illness that affects nerve cells in the central nervous system (CNS). It belongs to a group of illnesses called autoimmune diseases where the immune system attacks the body's own tissue. The onset of autoimmune reactions is not fully understood. Autoimmune diseases are believed to be multifactorial where both intrinsic factors (e.g. genetics, age, hormones) and environmental factors (e.g. infections, diet, drugs, chemicals etc.) may contribute to the induction, development and progression of the disease. There is a general believe that the epidemiological pattern of MS vary with geography, but even though the systematic study of MS started in 1929 the comparison of prevalence studies over the world still is very difficult and the results are not reliable. Iron, zinc, manganese, copper and molybdenum are examples of important building blocks for almost all living organisms and are thus termed essential elements. They originally derive from the Earth's crust and are taken up in organisms from soil, air and water. For some metals, no biological, nutritional or biochemical function has been established (yet) and they are thus termed non-essentials. The level of exposure to essential and non-essential elements is of crucial importance for the effect on living organisms. A too high dose can be toxic while a too low dose of essential elements will cause deficiency and consequent higher vulnerability for the exposure to toxic compounds or non-essential elements. In this study we have initially focused to check if the occurrence of MS could be correlated to background levels of zinc (Zn) since zinc is an element that participates in several important reactions in the body. We used the Swedish MS-register, which includes almost all MS-patients in Sweden. The best resolution on where the patients live is given on post code areas. Spatially distributed census data over postcode areas, valid for December 2005 and compiled by Official Statistics of Sweden, Statistics Sweden (SCB), were used in this study. Geochemical data from soil (till), stream-water and groundwater from the Swedish Geological Survey have been compiled into postcode areas. The analyzed data on the distribution of MS-patients indicate that a geographical pattern could be found with higher prevalence of MS in the county of Västerbotten and clusters around larges cities. No north -south or east-west gradient of the prevalence was found. However, visual interpretation of prevalence measures is strongly biased towards large post code areas, masking the variation of prevalence measures of small areas. This effect is striking in larger cities always having a large number of small post code areas. Combination of the patient registers and the geochemical registers was evaluated with multivariate analysis (MVA) and as a univariate study for zinc solely, but no correlation between the prevalence of MS and the occurrence of natural background levels of elements were found. Registers were analyzed both separately and together, but none of these models increased the degree to which variance was explained. This does not mean that no relationship between MS and geochemistry is possible but that correlations could not be found with the data, methods and models used in this project. The most important conclusion from this study is that to combine patient data with any kind of exposure data with a geographical variation, the administrative division (i.e. parishes, post code areas etc) are less appropriate. Divisions with respect to natural (geographical) borders such as catchment areas would be more useful for epidemiological purposes where a geographic component is of interest. To fulfil this, population data for catchment areas is needed. The density of the patient data and the exposure data is also of crucial importance. Moreover, there must be a variation in the exposure data large enough to result in a difference between areas. It is recommended that also the areas where no disease is found to be included in epidemiological studies. In these regions high or low levels of elements can also be present. The use of average values over districts is problematic. A high density of sampling in an area does not necessarily mean that the calculated mean value is representative for the whole area. How well an average value for a district describes the actual value depends both on the natural variability of substances in the media as well as the sampling density (i.e. high variance but many samples could give the same average value as low variance and few samples).The main aim of this study has been to investigate how registers and databases of geochemistry can be combined with registers of patient data in epidemiological studies. By testing the hypothesis that Multiple Sclerosis (MS) varies with geography and investigating if the variation can be explained by natural variability of zinc in different media, difficulties have been identified and recommendations for future epidemiological studies with similar scope are given. Multiple sclerosis (MS) is a chronic neurological illness that affects nerve cells in the central nervous system (CNS). It belongs to a group of illnesses called autoimmune diseases where the immune system attacks the body's own tissue. The onset of autoimmune reactions is not fully understood. Autoimmune diseases are believed to be multifactorial where both intrinsic factors (e.g. genetics, age, hormones) and environmental factors (e.g. infections, diet, drugs, chemicals etc.) may contribute to the induction, development and progression of the disease. There is a general believe that the epidemiological pattern of MS vary with geography, but even though the systematic study of MS started in 1929 the comparison of prevalence studies over the world still is very difficult and the results are not reliable. Iron, zinc, manganese, copper and molybdenum are examples of important building blocks for almost all living organisms and are thus termed essential elements. They originally derive from the Earth's crust and are taken up in organisms from soil, air and water. For some metals, no biological, nutritional or biochemical function has been established (yet) and they are thus termed non-essentials. The level of exposure to essential and non-essential elements is of crucial importance for the effect on living organisms. A too high dose can be toxic while a too low dose of essential elements will cause deficiency and consequent higher vulnerability for the exposure to toxic compounds or non-essential elements. In this study we have initially focused to check if the occurrence of MS could be correlated to background levels of zinc (Zn) since zinc is an element that participates in several important reactions in the body. We used the Swedish MS-register, which includes almost all MS-patients in Sweden. The best resolution on where the patients live is given on post code areas. Spatially distributed census data over postcode areas, valid for December 2005 and compiled by Official Statistics of Sweden, Statistics Sweden (SCB), were used in this study. Geochemical data from soil (till), stream-water and groundwater from the Swedish Geological Survey have been compiled into postcode areas. The analyzed data on the distribution of MS-patients indicate that a geographical pattern could be found with higher prevalence of MS in the county of Västerbotten and clusters around larges cities. No north -south or east-west gradient of the prevalence was found. However, visual interpretation of prevalence measures is strongly biased towards large post code areas, masking the variation of prevalence measures of small areas. This effect is striking in larger cities always having a large number of small post code areas. Combination of the patient registers and the geochemical registers was evaluated with multivariate analysis (MVA) and as a univariate study for zinc solely, but no correlation between the prevalence of MS and the occurrence of natural background levels of elements were found. Registers were analyzed both separately and together, but none of these models increased the degree to which variance was explained. This does not mean that no relationship between MS and geochemistry is possible but that correlations could not be found with the data, methods and models used in this project. The most important conclusion from this study is that to combine patient data with any kind of exposure data with a geographical variation, the administrative division (i.e. parishes, post code areas etc) are less appropriate. Divisions with respect to natural (geographical) borders such as catchment areas would be more useful for epidemiological purposes where a geographic component is of interest. To fulfil this, population data for catchment areas is needed. The density of the patient data and the exposure data is also of crucial importance. Moreover, there must be a variation in the exposure data large enough to result in a difference between areas. It is recommended that also the areas where no disease is found to be included in epidemiological studies. In these regions high or low levels of elements can also be present. The use of average values over districts is problematic. A high density of sampling in an area does not necessarily mean that the calculated mean value is representative for the whole area. How well an average value for a district describes the actual value depends both on the natural variability of substances in the media as well as the sampling density (i.e. high variance but many samples could give the same average value as low variance and few samples)