IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Subreport 3. Biocider: Difenacoum
No full textIVL Swedish Environmental Research Institute has performed a 'Screening Study' of difenacoum and related compounds as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. Difenacoum is used as a second generation anticoagulant rodenticides (SGAR). It is mainly used to control rodents around buildings and inside transport vehicles. Difenacoum is uptaken via ingestion and acts by disrupting the blood clotting process. In addition to difenacoum, the current study also includes another six substances with similar functions. The overall objectives of the study were to determine the concentrations of the selected substances in the Swedish environment. A sampling programme was developed and 60 samples were included in the study, representing surface water, sediment, fish, soil, in- and effluent water from sewage treatment plants, sludge, storm water, storm water and sludge, and eagle-owl tissues. All of the seven anticoagulant rodenticides were below detection limit in all abiotic samples and in fish. This shows that these substances are not widely distributed in the Swedish environment. However, difenacoum and three of the related compounds (coumatetralyl, bromadiolone and bromadifacoum) were found in three of the eagle-owl individuals. Coumatetralyl and bromadiolone were found in highest levels followed by difenacoum and the liver sampled contained higher concentrations compared to muscle samples. This shows that secondary poisoning of animals feeding on rodents not can be excluded. Additional studies focusing on areas with known usage could reveal if other non-target organisms other than eagle-owls are likely to be exposed to rodenticides. The study also confirms that the liver is the main target for retention of these rodenticdes.Version 2 april 2012IVL Swedish Environmental Research Institute has performed a 'Screening Study' of difenacoum and related compounds as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. Difenacoum is used as a second generation anticoagulant rodenticides (SGAR). It is mainly used to control rodents around buildings and inside transport vehicles. Difenacoum is uptaken via ingestion and acts by disrupting the blood clotting process. In addition to difenacoum, the current study also includes another six substances with similar functions. The overall objectives of the study were to determine the concentrations of the selected substances in the Swedish environment. A sampling programme was developed and 60 samples were included in the study, representing surface water, sediment, fish, soil, in- and effluent water from sewage treatment plants, sludge, storm water, storm water and sludge, and eagle-owl tissues. All of the seven anticoagulant rodenticides were below detection limit in all abiotic samples and in fish. This shows that these substances are not widely distributed in the Swedish environment. However, difenacoum and three of the related compounds (coumatetralyl, bromadiolone and bromadifacoum) were found in three of the eagle-owl individuals. Coumatetralyl and bromadiolone were found in highest levels followed by difenacoum and the liver sampled contained higher concentrations compared to muscle samples. This shows that secondary poisoning of animals feeding on rodents not can be excluded. Additional studies focusing on areas with known usage could reveal if other non-target organisms other than eagle-owls are likely to be exposed to rodenticides. The study also confirms that the liver is the main target for retention of these rodenticdes.Version 2 april 201
Vägledning för att beräkna påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen. Framtagen med stöd av Miljömålsrådet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket
No full textRapporten ger vägledning till hur man bör följa upp påverkan på de svenska miljömålen vid förändrad energianvändning (el, bränslen, värme eller kyla) i samband med genomförda projekt eller åtgärder. Målgrupp för rapporten är i första hand företag och kommuner som genomför projekt som påverkar energianvändningen, och som vill beräkna påverkan av detta på miljömålen. Vägledningen kan dock vara användbar även för länsstyrelser, centrala myndigheter eller andra aktörer med intresse i frågorna.Rapporten ger vägledning till hur man bör följa upp påverkan på de svenska miljömålen vid förändrad energianvändning (el, bränslen, värme eller kyla) i samband med genomförda projekt eller åtgärder. Målgrupp för rapporten är i första hand företag och kommuner som genomför projekt som påverkar energianvändningen, och som vill beräkna påverkan av detta på miljömålen. Vägledningen kan dock vara användbar även för länsstyrelser, centrala myndigheter eller andra aktörer med intresse i frågorna
European Energy Policy in Transition: Critical Aspects of Emissions Trading. Doctoral Thesis
No full textThe overarching theme of the thesis is European energy and climate policy, with a particular focus on the role of emissions trading. The thesis consists of eight papers.The overarching theme of the thesis is European energy and climate policy, with a particular focus on the role of emissions trading. The thesis consists of eight papers
Halter av baskatjoner, fosfor och kväve i stubbar i Sverige, Finland och Danmark
No full textIntresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd.Intresset för stubbskörd har ökat kraftigt på senare år, i takt med att efterfrågan på förnyelsebar energi ökat. Idag saknas det information om näringshalter i stubbar för att utröna effekten av stubbuttag på näringsbalans och försurning. Denna studie syftar till att ta fram ett större dataunderlag för halter i stubbar i Sverige, Finland och Danmark. Lokalerna representerar olika nedfallsnivåer, olika markförhållanden samt olika beståndsdata. Studien omfattar granstubbar från Sverige, Finland och Danmark, samt tall- och björkstubbar från Sverige. Följande näringsämnen ingick i studien: kväve (N), fosfor (P), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (Mg) och Natrium (Na). Resultaten indikerade att näringshalten i björkstubbar är högre jämfört med gran och tall. I Sverige och Finland noterades generellt sett högre näringshalter i stubbarna i södra delen av landet jämfört med norra delen, med undantag av fosfor. Näringshalterna är betydligt högre i stubbens och rötternas bark jämfört med veden. Halterna i rötterna ökade signifikant med minskad rotdiameter. För tallstubbarna i Jädraås noterades signifikant minskande näringshalter i stubbarna med åldern upp till 65 år för kväve, kalium, magnesium och fosfor. För Jädraås, som har den största representationen av ståndortsindex, noterades ökande halter med ståndortsindex för fosfor och kalium. Studien har medfört att dataunderlaget för halter i stubbar har ökat väsentligt vilket kan bidra till att minska osäkerheterna i beräkningar av näringsbalansen i skogsmark vid stubbskörd
Marknära ozon i södra Sverige. Utveckling av en manual för bedömning av överskridanden av målvärden
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i O, N, M, G, F, K samt H län har IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs Universitet genomfört en studie av förekomsten av marknära ozon i södra Sverige. Variationen i ozonförekomsten från kust och inåt landet har undersökts genom timvisa mätningar av ozonhalter och meteorologi med ett mobilt mätsystem i Skåne. Dessutom har kompletterande, månadsvisa mätningar bedrivits av medellufthalter av ozon och kvävedioxid samt temperatur. Vidare har de timvisa ozonmätningar som bedrivs vid Asa, SLUns försökspark strax norr om Växjö, utvärderats med avseende på jämförelser med andra timvisa ozonmätningar som bedrivs i södra Sverige. Slutligen har praktiskt inriktad manual utarbetats för att möjliggöra länsvisa, yttäckande bedömningar av den årliga ozonförekomsten i relation till förekommande målvärden.På uppdrag av Länsstyrelserna i O, N, M, G, F, K samt H län har IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs Universitet genomfört en studie av förekomsten av marknära ozon i södra Sverige. Variationen i ozonförekomsten från kust och inåt landet har undersökts genom timvisa mätningar av ozonhalter och meteorologi med ett mobilt mätsystem i Skåne. Dessutom har kompletterande, månadsvisa mätningar bedrivits av medellufthalter av ozon och kvävedioxid samt temperatur. Vidare har de timvisa ozonmätningar som bedrivs vid Asa, SLUns försökspark strax norr om Växjö, utvärderats med avseende på jämförelser med andra timvisa ozonmätningar som bedrivs i södra Sverige. Slutligen har praktiskt inriktad manual utarbetats för att möjliggöra länsvisa, yttäckande bedömningar av den årliga ozonförekomsten i relation till förekommande målvärden
Background data and assumptions made for an LCA on creosote poles. Working report
No full textThis report outlines one way to make a holistic ecological assessment taken the different product functionalities into account. The report describes the data used and methodological assumptions made for the life cycle assessment (LCA) on creosote poles. The creosote pole is compared to competitive alternatives made of steel and concrete. The use of the report is twofold; 1) it is aimed to be followed up by a manuscript to a scientific paper. 2) it will be used as the background LCA for an environmental product declaration (EPD). A system approach referred to as 'product LCA' is defined here as a suitable methodology approach for both life cycle assessment (LCA) and when the result is communicated as an environmental product declaration (EPD). This methodology approach has the potential to handle recycling and disposal in an objective way and generates a result that is verifiable concerning both a temporal and spatial scale. When LCA is used for comparative purposes and assertions, it is important that an impact assessment method is used has an environmental significance without including value-choices. Following the LCA standard ISO 14044 the presented EQO normalisation approach generates an interface where the relative importance between different environmental impact categories can be evaluated. Special attention in the EQO approach is made to generate an integrated value on ecological toxicity. The result of the LCA illustrate that the significant aspect for poles made of steel an concrete is the contribution to climate change, while the significant aspect for creosote pole is the contribution to human toxicity. However, the over all assessment will favour the creosote poles as the ecological most sustainable alternatives in respect to the environmental quality objectives used for normalisation.This report outlines one way to make a holistic ecological assessment taken the different product functionalities into account. The report describes the data used and methodological assumptions made for the life cycle assessment (LCA) on creosote poles. The creosote pole is compared to competitive alternatives made of steel and concrete. The use of the report is twofold; 1) it is aimed to be followed up by a manuscript to a scientific paper. 2) it will be used as the background LCA for an environmental product declaration (EPD). A system approach referred to as 'product LCA' is defined here as a suitable methodology approach for both life cycle assessment (LCA) and when the result is communicated as an environmental product declaration (EPD). This methodology approach has the potential to handle recycling and disposal in an objective way and generates a result that is verifiable concerning both a temporal and spatial scale. When LCA is used for comparative purposes and assertions, it is important that an impact assessment method is used has an environmental significance without including value-choices. Following the LCA standard ISO 14044 the presented EQO normalisation approach generates an interface where the relative importance between different environmental impact categories can be evaluated. Special attention in the EQO approach is made to generate an integrated value on ecological toxicity. The result of the LCA illustrate that the significant aspect for poles made of steel an concrete is the contribution to climate change, while the significant aspect for creosote pole is the contribution to human toxicity. However, the over all assessment will favour the creosote poles as the ecological most sustainable alternatives in respect to the environmental quality objectives used for normalisation
Dioxinflöden i Kallrigafjärden
No full textHalten av dioxiner och furaner (PCDD/F) i fet fisk från Östersjön är ofta så pass förhöjd att fisken ej får saluföras inom EU. Situationen synes mer uttalad i Bottenhavet. Flera forskningsprojekt har initierats för att klarlägga de bakomliggande orsakerna till detta. I denna studie har vi undersökt tillförseln och omsättningen av dioxiner i kustområdet Kallrigafjärden i Norduppland längs södra Bottenhavskusten. Kallrigafjärden kan betraktas som ett bakgrundsområde utan någon känd tillförsel från punktkällor. Däremot mynnar två vattendrag i fjärden, Olandsån och Forsmarksån. Genom att mäta halten av PCDD/F vid fyra olika tillfällen under ett år i vattendragen, fjärden och utanförliggande havsområde (Öregrundsgrepen) har en massbalans för PCDD/Fs kunnat upprättas. Därutöver har också halterna av PCDD/Fs i sediment och fisk (abborre) från Kallrigafjärden undersökts. Studien har givit värdefull information om bakgrundsflöden av PCDD/Fs i kustzonen, vilket bland annat kan komma till användning vid framtida bedömningar av mer belastade områden.Halten av dioxiner och furaner (PCDD/F) i fet fisk från Östersjön är ofta så pass förhöjd att fisken ej får saluföras inom EU. Situationen synes mer uttalad i Bottenhavet. Flera forskningsprojekt har initierats för att klarlägga de bakomliggande orsakerna till detta. I denna studie har vi undersökt tillförseln och omsättningen av dioxiner i kustområdet Kallrigafjärden i Norduppland längs södra Bottenhavskusten. Kallrigafjärden kan betraktas som ett bakgrundsområde utan någon känd tillförsel från punktkällor. Däremot mynnar två vattendrag i fjärden, Olandsån och Forsmarksån. Genom att mäta halten av PCDD/F vid fyra olika tillfällen under ett år i vattendragen, fjärden och utanförliggande havsområde (Öregrundsgrepen) har en massbalans för PCDD/Fs kunnat upprättas. Därutöver har också halterna av PCDD/Fs i sediment och fisk (abborre) från Kallrigafjärden undersökts. Studien har givit värdefull information om bakgrundsflöden av PCDD/Fs i kustzonen, vilket bland annat kan komma till användning vid framtida bedömningar av mer belastade områden
För Jönköpings läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008 Kalenderår: resultat t.o.m. 2007
No full textPå uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes mycket låga halter av SO2 och relativt höga halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Fagerhult. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskreds vid Fagerhult under året. Nederbördsmängden på öppet fält-ytan under 2007/08, 807 mm, var avsevärt mindre än föregående hydrologiska år, men ungefär i nivå med genomsnittet under de 12 år som mätningar utförts. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Jönköpings län uppgick till mellan 1,4 och 2,2 kg per hektar och år, vilket är lägre än tidigare år. Detta stämmer överens med den generella bilden i Sverige, med låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition under 2007/08. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 7,1 kg per hektar på öppet fält-ytan i Fagerhult. Detta är högre än det genomsnittliga kvävenedfallet på öppet fält-ytan. Markvattnet i skogsytorna i Jönköping är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnet visar få tendenser till återhämtning från försurningen. Två av de fem ytorna uppvisar förhöjda nitratkvävehalter, vilket kopplas till effekter av stormen Gudrun.På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes mycket låga halter av SO2 och relativt höga halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Fagerhult. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskreds vid Fagerhult under året. Nederbördsmängden på öppet fält-ytan under 2007/08, 807 mm, var avsevärt mindre än föregående hydrologiska år, men ungefär i nivå med genomsnittet under de 12 år som mätningar utförts. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Jönköpings län uppgick till mellan 1,4 och 2,2 kg per hektar och år, vilket är lägre än tidigare år. Detta stämmer överens med den generella bilden i Sverige, med låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition under 2007/08. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 7,1 kg per hektar på öppet fält-ytan i Fagerhult. Detta är högre än det genomsnittliga kvävenedfallet på öppet fält-ytan. Markvattnet i skogsytorna i Jönköping är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnet visar få tendenser till återhämtning från försurningen. Två av de fem ytorna uppvisar förhöjda nitratkvävehalter, vilket kopplas till effekter av stormen Gudrun
För Länsstyrelsen i Hallands län. Övervakning av luftföroreningar i Hallands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008. Kalenderår: resultat t.o.m. 2007
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes låga halter av SO2, NH3 och O3 och relativt normala halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Timrilt, som är den enda stationen i länet där lufthalter mäts. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskrids vid Timrilt under året, sannolikt gäller detta i stora delar av hela länet. Mätningarna visar liksom tidigare att Halland, speciellt lokalerna Timrilt, Vallåsen och Borgared, tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Halland uppgick under 2007/08 till mellan 3,4 och 6,4 kg per hektar och år, vilket är varierat vid de olika lokalerna. Vid Borgared, Vallåsen och Djupeåsen var svaveldepositionen låg, vid Söstared relativt normal och vid Timrilt relativt hög för respektive lokal. Det hydrologiska året 2007/08 kännetecknades annars av låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition. Kvävenedfallet som är bäst tolkas från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 11,8 kg per hektar på öppet fält-ytan i Timrilt, vilket är i nivå med tidigare år i mätserien. Markvattnet i skogsytorna i Halland är fortfarande försurat och bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2007/08. Vallåsen är den yta i länet som har mest försurat markvatten med mycket lågt ANC, lågt pH, mycket höga halter av giftigt oorganiskt aluminium och en signifikant ökad halt av nitratkväve. Det finns tendenser till återhämtning vid Söstared, men det går mycket sakta. Flera av lokalerna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter vid ett eller flera mättillfällen under 2007/08. I en del av lokalerna kan dessa förhöjningar kopplas till de senaste årens stormar.På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes låga halter av SO2, NH3 och O3 och relativt normala halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Timrilt, som är den enda stationen i länet där lufthalter mäts. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskrids vid Timrilt under året, sannolikt gäller detta i stora delar av hela länet. Mätningarna visar liksom tidigare att Halland, speciellt lokalerna Timrilt, Vallåsen och Borgared, tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Halland uppgick under 2007/08 till mellan 3,4 och 6,4 kg per hektar och år, vilket är varierat vid de olika lokalerna. Vid Borgared, Vallåsen och Djupeåsen var svaveldepositionen låg, vid Söstared relativt normal och vid Timrilt relativt hög för respektive lokal. Det hydrologiska året 2007/08 kännetecknades annars av låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition. Kvävenedfallet som är bäst tolkas från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 11,8 kg per hektar på öppet fält-ytan i Timrilt, vilket är i nivå med tidigare år i mätserien. Markvattnet i skogsytorna i Halland är fortfarande försurat och bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2007/08. Vallåsen är den yta i länet som har mest försurat markvatten med mycket lågt ANC, lågt pH, mycket höga halter av giftigt oorganiskt aluminium och en signifikant ökad halt av nitratkväve. Det finns tendenser till återhämtning vid Söstared, men det går mycket sakta. Flera av lokalerna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter vid ett eller flera mättillfällen under 2007/08. I en del av lokalerna kan dessa förhöjningar kopplas till de senaste årens stormar
Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden 2005
No full textThe population exposure to PM2.5 and PM10 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual and daily mean concentrations) and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. The PM10 urban background concentrations are found to be rather low compared to the environmental standard for the annual mean (40 µg/m3) in most of the country. However, in some parts, mainly in southern Sweden, the concentrations were of the same magnitude as the environmental objective (20 µg/m3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people, 90%, were exposed to annual mean concentrations of PM10 less than 20 µg/m3. Less than 1% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM10 above 25 µg/m3. The urban background concentrations of PM2.5 were in the same order of magnitude as the environmental objective (12 µg/m3 as an annual mean for the year 2010) in quite a large part of the country. About 50% of the population was exposed to PM2.5 annual mean concentrations less than 10 µg/m3, while less than 2% experienced levels above 15 µg/m3. Using a cut off at 5 µg/m3 of PM10 as the annual mean (roughly excluding natural PM) and source specific ER-functions, we estimate approximately 3 400 premature deaths per year. Together with 1 300 - 1 400 new cases of chronic bronchitis, around 1 400 hospital admissions and some 4.5-5 million RADs, the societal cost for health impacts is estimated at approximately 26 billion SEK per year. For PM2.5 we estimate somewhat lower numbers, approximately 3 100 premature deaths per year. The results suggest that the health effects related to high annual mean levels of PM can be valued to annual socio-economic costs (welfare losses) of ~26 billion Swedish crowns (SEK) during 2005. Approximately 1.4 of these 26 billion SEK consist of productivity losses for society. Furthermore, the amount of working and studying days lost constitutes some ~0.1% of the total amount of working and studying days in Sweden during 2005.The population exposure to PM2.5 and PM10 in ambient air for the year 2005 has been quantified (annual and daily mean concentrations) and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. The PM10 urban background concentrations are found to be rather low compared to the environmental standard for the annual mean (40 µg/m3) in most of the country. However, in some parts, mainly in southern Sweden, the concentrations were of the same magnitude as the environmental objective (20 µg/m3 as an annual mean) for the year 2010. The majority of people, 90%, were exposed to annual mean concentrations of PM10 less than 20 µg/m3. Less than 1% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of PM10 above 25 µg/m3. The urban background concentrations of PM2.5 were in the same order of magnitude as the environmental objective (12 µg/m3 as an annual mean for the year 2010) in quite a large part of the country. About 50% of the population was exposed to PM2.5 annual mean concentrations less than 10 µg/m3, while less than 2% experienced levels above 15 µg/m3. Using a cut off at 5 µg/m3 of PM10 as the annual mean (roughly excluding natural PM) and source specific ER-functions, we estimate approximately 3 400 premature deaths per year. Together with 1 300 - 1 400 new cases of chronic bronchitis, around 1 400 hospital admissions and some 4.5-5 million RADs, the societal cost for health impacts is estimated at approximately 26 billion SEK per year. For PM2.5 we estimate somewhat lower numbers, approximately 3 100 premature deaths per year. The results suggest that the health effects related to high annual mean levels of PM can be valued to annual socio-economic costs (welfare losses) of ~26 billion Swedish crowns (SEK) during 2005. Approximately 1.4 of these 26 billion SEK consist of productivity losses for society. Furthermore, the amount of working and studying days lost constitutes some ~0.1% of the total amount of working and studying days in Sweden during 2005