IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Emissions Trading: The Ugly Duckling in European Climate Policy?
No full textThe initial years of the European Union's Emissions Trading System (EU ETS) have provided a large-scale testing ground for trading of a new environmental commodity, carbon dioxide. This paper provides an overview of the origins and characteristics of the EU ETS. It then goes on to analyse the most contentious issues that have been discussed in the economics literature and in the public debate surrounding the trading system. The lessons learned are diverse and not all experiences are positive. Nevertheless, invaluable information has been gained from the EU ETS and policy makers in Europe and elsewhere would be wise to make use of it, be they supporters of emissions trading or sceptics to such policies. The paper concludes with a look toward the future, highlighting some upcoming revisions of the EU ETS and at what issues remain unresolved.The initial years of the European Union's Emissions Trading System (EU ETS) have provided a large-scale testing ground for trading of a new environmental commodity, carbon dioxide. This paper provides an overview of the origins and characteristics of the EU ETS. It then goes on to analyse the most contentious issues that have been discussed in the economics literature and in the public debate surrounding the trading system. The lessons learned are diverse and not all experiences are positive. Nevertheless, invaluable information has been gained from the EU ETS and policy makers in Europe and elsewhere would be wise to make use of it, be they supporters of emissions trading or sceptics to such policies. The paper concludes with a look toward the future, highlighting some upcoming revisions of the EU ETS and at what issues remain unresolved
Effekter för jordbruket vid ändrad reglering av Mälaren
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Tyréns AB utvecklat metodik för att kartlägga effekterna av höjt vattenstånd på våren på lantbrukarnas möjligheter att bedriva ett normalt vårbruk på strandnära åkrar. I uppdraget ingick tillämpning av metodiken med avseende på kartläggning av strandlinjen vid högvattennivå samt kartläggning av jordbruksarealer i Mälarens närområde som påverkas av hög markfuktighet vid högvattennivå. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer av markägare och lantbrukare samt satellitbildsanalyser. Eventuella effekter av en ändrad reglering är senareläggning av vårbruket eller en nödvändig uppdelning av åkerfälten i mindre delar, varav vissa delar brukas senare eller inte alls. En sådan delning kan medföra både logistiska problem samt inkomstbortfall. Intervjuer med lantbrukare visar att omfattningen av problemen varierar beroende på de lokala förutsättningarna. De lokala variationerna är spridda över hela Mälarens närområde och är beroende av jordart såväl som terrängförhållanden. Lantbrukarna är positiva till en sänkning av maxinivån men förhåller sig frågande till en höjning av lägstanivån. Det finns en oro bland lantbrukarna att det sistnämnda ska resultera i senareläggning av vårbruket samt ökande växtnäringsläckage. Det är i dagsläget svårt att uttala sig om hur situationen kommer att förändras för lantbrukarna då det ännu inte finns några fastställda vattennivåer för Mälarens framtida reglering. Två satellitbilder, en för östra och en för västra delen av Mälaren, har använts för att utföra en strandlinje- och markfuktighetskartering vid högvatten. Strandlinjekartan från de två satellitbilderna finns därmed tillgänglig för jämförelse med strandlinjen vid normalnivå, eller från existerande kartmaterial. Det bör dock noteras att skillnaderna, d.v.s översvämmade ytor vid högvattennivå, troligen kommer att vara små. Detta på grund av att de ytor som översvämmas framförallt är en smal zon närmast strandlinjen, bevuxen med högt gräs, vass och buskar. Vegetationen döljer helt eller delvis det stående vattnet och gör att området inte, eller till mycket liten del, klassas som vattentäckt yta i satellitbilderna. Endast för små områden, oftast intill diken som ledde förbi denna zon och upp i jordbruksmarken blir också jordbruksmark faktiskt översvämmad. Dock visar fuktighetsklassningen att markfuktigheten ökar över relativt stora arealer, med problem för lantbrukarna som följd...............IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Tyréns AB utvecklat metodik för att kartlägga effekterna av höjt vattenstånd på våren på lantbrukarnas möjligheter att bedriva ett normalt vårbruk på strandnära åkrar. I uppdraget ingick tillämpning av metodiken med avseende på kartläggning av strandlinjen vid högvattennivå samt kartläggning av jordbruksarealer i Mälarens närområde som påverkas av hög markfuktighet vid högvattennivå. Detta har genomförts med hjälp av intervjuer av markägare och lantbrukare samt satellitbildsanalyser. Eventuella effekter av en ändrad reglering är senareläggning av vårbruket eller en nödvändig uppdelning av åkerfälten i mindre delar, varav vissa delar brukas senare eller inte alls. En sådan delning kan medföra både logistiska problem samt inkomstbortfall. Intervjuer med lantbrukare visar att omfattningen av problemen varierar beroende på de lokala förutsättningarna. De lokala variationerna är spridda över hela Mälarens närområde och är beroende av jordart såväl som terrängförhållanden. Lantbrukarna är positiva till en sänkning av maxinivån men förhåller sig frågande till en höjning av lägstanivån. Det finns en oro bland lantbrukarna att det sistnämnda ska resultera i senareläggning av vårbruket samt ökande växtnäringsläckage. Det är i dagsläget svårt att uttala sig om hur situationen kommer att förändras för lantbrukarna då det ännu inte finns några fastställda vattennivåer för Mälarens framtida reglering. Två satellitbilder, en för östra och en för västra delen av Mälaren, har använts för att utföra en strandlinje- och markfuktighetskartering vid högvatten. Strandlinjekartan från de två satellitbilderna finns därmed tillgänglig för jämförelse med strandlinjen vid normalnivå, eller från existerande kartmaterial. Det bör dock noteras att skillnaderna, d.v.s översvämmade ytor vid högvattennivå, troligen kommer att vara små. Detta på grund av att de ytor som översvämmas framförallt är en smal zon närmast strandlinjen, bevuxen med högt gräs, vass och buskar. Vegetationen döljer helt eller delvis det stående vattnet och gör att området inte, eller till mycket liten del, klassas som vattentäckt yta i satellitbilderna. Endast för små områden, oftast intill diken som ledde förbi denna zon och upp i jordbruksmarken blir också jordbruksmark faktiskt översvämmad. Dock visar fuktighetsklassningen att markfuktigheten ökar över relativt stora arealer, med problem för lantbrukarna som följd..............
För Skånes Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Skåne län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008. Kalenderår: resultat t.o.m. 2007
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar på en plats och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes låga halter av SO2 och relativt höga halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Västra Torup. Mätningarna visar också att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskreds vid Västra Torup under året, sannolikt gäller detta i stora delar av länet. Nederbörden på öppet fält-ytan under 2007/08, 890 mm, var avsevärt mindre än föregående hydrologiska år, men ungefär i nivå med genomsnittet under de 20 år som mätningar utförts. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Skåne uppgick till mellan 2,2 och 5,2 kg per hektar och år, vilket är lägre än tidigare år. Detta stämmer överens med den generella bilden i Sverige, med låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition under 2007/08. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 12,4 kg per hektar på öppet fält-ytan i Västra Torup, vilket ungefär motsvarar en medelnivå för tidsserien. Markvattnet i skogsytorna i Skåne är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2007/08. Det finns tendenser till återhämtning på några av ytorna, men det går mycket sakta. Fyra av de sex ytorna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter under det hydrologiska året 2007/08, och dessa ytor har ofta även haft förhöjda halter under tidigare år. Detta är ett tecken på att skogen inte kan ta hand om allt kväve. I en av ytorna, Allerum, kan detta kopplas direkt till effekter av stormarna Gudrun och Per.På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar på en plats och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Generellt uppmättes låga halter av SO2 och relativt höga halter av NO2 i luft under det hydrologiska året 2007/08 i Västra Torup. Mätningarna visar också att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskreds vid Västra Torup under året, sannolikt gäller detta i stora delar av länet. Nederbörden på öppet fält-ytan under 2007/08, 890 mm, var avsevärt mindre än föregående hydrologiska år, men ungefär i nivå med genomsnittet under de 20 år som mätningar utförts. Svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) till skogsytorna i Skåne uppgick till mellan 2,2 och 5,2 kg per hektar och år, vilket är lägre än tidigare år. Detta stämmer överens med den generella bilden i Sverige, med låga svavelhalter i nederbörden och låg svaveldeposition under 2007/08. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 12,4 kg per hektar på öppet fält-ytan i Västra Torup, vilket ungefär motsvarar en medelnivå för tidsserien. Markvattnet i skogsytorna i Skåne är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2007/08. Det finns tendenser till återhämtning på några av ytorna, men det går mycket sakta. Fyra av de sex ytorna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter under det hydrologiska året 2007/08, och dessa ytor har ofta även haft förhöjda halter under tidigare år. Detta är ett tecken på att skogen inte kan ta hand om allt kväve. I en av ytorna, Allerum, kan detta kopplas direkt till effekter av stormarna Gudrun och Per
Färre fallolyckor i byggnadsindustrin - vad krävs? What is needed to reduce falls from heights in the construction industry?
No full textEn analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet.En analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet
För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2008. Kalenderår: resultat t.o.m. 2007
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på 16 platser. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder. 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt med inriktning på att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av antropogent svavel har i norra Sverige minskat över tiden. Fördelningen av svavelnedfallet mellan olika platser har varit relativt lika över tiden, med genomgående högst nedfall av svavel i kustnära områden i Västernorrland och Västerbotten. Svavelnedfallet vid flera platser i norra Sverige ligger fortfarande i nivå med vad som uppmäts i det inre av Götaland. Även halterna av svavel i markvattnet minskar eller har förblivit låga vid alla mätplatser i norra Sverige, förutom vid Bäcksjö och Holmsvatten vid Västerbottens kustland. pH-värdet i markvattnet ligger dock under 5 endast vid Bäcksjö. Höga halter av giftigt, oorganiskt aluminium förekommer framförallt vid Bäcksjö. För nedfallet av kväve är tidsutvecklingen mindre tydlig. I fjällen i Jämtland har kvävenedfallet möjligen ökat. Kvävenedfallet var, så länge mätningarna bedrevs, klart högst vid Lakamark, i Västernorrlands kustland. Det modellerade totala kvävenedfallet till barrskog ligger för flera kommuner nära nedre gränsen för den kritiska belastningen för skog. Förhöjda halter av nitrat och ammonium i markvattnet är ovanligt i norra Sverige, men uppträder i samband med markstörningar såsom vindfällen eller avverkningar. Detta visar att det har lagrats upp betydande mängder kväve i skogsmarkerna även i norra Sverige. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända.På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på 16 platser. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder. 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt med inriktning på att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av antropogent svavel har i norra Sverige minskat över tiden. Fördelningen av svavelnedfallet mellan olika platser har varit relativt lika över tiden, med genomgående högst nedfall av svavel i kustnära områden i Västernorrland och Västerbotten. Svavelnedfallet vid flera platser i norra Sverige ligger fortfarande i nivå med vad som uppmäts i det inre av Götaland. Även halterna av svavel i markvattnet minskar eller har förblivit låga vid alla mätplatser i norra Sverige, förutom vid Bäcksjö och Holmsvatten vid Västerbottens kustland. pH-värdet i markvattnet ligger dock under 5 endast vid Bäcksjö. Höga halter av giftigt, oorganiskt aluminium förekommer framförallt vid Bäcksjö. För nedfallet av kväve är tidsutvecklingen mindre tydlig. I fjällen i Jämtland har kvävenedfallet möjligen ökat. Kvävenedfallet var, så länge mätningarna bedrevs, klart högst vid Lakamark, i Västernorrlands kustland. Det modellerade totala kvävenedfallet till barrskog ligger för flera kommuner nära nedre gränsen för den kritiska belastningen för skog. Förhöjda halter av nitrat och ammonium i markvattnet är ovanligt i norra Sverige, men uppträder i samband med markstörningar såsom vindfällen eller avverkningar. Detta visar att det har lagrats upp betydande mängder kväve i skogsmarkerna även i norra Sverige. Förhöjda halter av mangan i nederbörden och markvattnet har uppmätts vid olika platser i norra Sverige under olika perioder, men orsakerna till detta är ännu inte kända
Nya lakvatten - kemisk sammansättning och lämplig behandling
No full textVid deponin Fläskebo utanför Göteborg har man sedan start år 2003 deponerat enligt nya förordningen, varför lakvatten från Fläskebo deponi kan anses vara av den typen vi kommer att se från deponier utan organiskt material. Fläskebo valdes därför ut som referensobjekt att jämföra med lakvatten från äldre deponier (Öman och Junestedt 2007). Det är tydligt att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier. Den minskade mängden organiskt material i deponin kommer främst att minska läckaget av löst organiskt material och ammoniumkväve. Viktigt är också att miljön i deponin inte längre kommer att vara anaerob, åtminstone inte i större delen. Följden av det är, förutom en minskad bildning av biogas, att metallerna i deponin inte längre kommer att bindas som sulfider. En större andel metaller kan därför återfinnas i lakvattnet. Övergången kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium, och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas, och därför räcker oftast en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg bara för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare.Vid deponin Fläskebo utanför Göteborg har man sedan start år 2003 deponerat enligt nya förordningen, varför lakvatten från Fläskebo deponi kan anses vara av den typen vi kommer att se från deponier utan organiskt material. Fläskebo valdes därför ut som referensobjekt att jämföra med lakvatten från äldre deponier (Öman och Junestedt 2007). Det är tydligt att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier. Den minskade mängden organiskt material i deponin kommer främst att minska läckaget av löst organiskt material och ammoniumkväve. Viktigt är också att miljön i deponin inte längre kommer att vara anaerob, åtminstone inte i större delen. Följden av det är, förutom en minskad bildning av biogas, att metallerna i deponin inte längre kommer att bindas som sulfider. En större andel metaller kan därför återfinnas i lakvattnet. Övergången kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium, och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas, och därför räcker oftast en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg bara för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare
Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Subreport 1. Biocides: 3-Iodo-2-propynyl butyl carbamate (IPBC) and 2,2-dibromo-2-cyanoacetamide (DBNPA)
No full textIVL Swedish Environmental Research Institute has performed a 'Screening Study' of IPBC and DBNPA as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. IPBC belongs to the category preservatives/disinfectants and is used as a fungicide. It is used in the paper and pulp industry to prevent the formation of slime and as a preservative in cosmetics, paints, coatings etc. DBNPA is mostly used to reduce the occurrence of slime forming microorganisms with in the paper and cellulose industry. It is also used a biocide in cooling systems. IPBC is moderately soluble and not very persistent in water, hydrolysis is expected to be main route of dissipation. DBNPA has high water solubility, a short half-life and is rapidly degraded in water by hydrolysis. The overall objectives of the study were to determine the concentrations of IPBC and DBNPA in the Swedish environment. A sampling strategy was developed and the selection was based on the usage pattern of the substances. IPBC was found in air at two paint companies representing point sources and in the centre of Gothenburg, representing an urban diffuse source. In water, IPBC was found in high levels in the influent water at two paint companies and in both the in- and effluent water from three STPs. It was not found in background areas or in urban surface water, storm water and sediment, STP sludge or storm water sludge. The results indicate that if IPBC is being used, there is a possibility for the compound to be distributed to the environment since in can be detected in air and influent and effluent water from the paint industries and in STP waters. However, IPBC does not seem to reach other urban or background areas which may be due to the fact that IPBC is not very persistent in water. DBNPA was found below LOD in all samples.IVL Swedish Environmental Research Institute has performed a 'Screening Study' of IPBC and DBNPA as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. IPBC belongs to the category preservatives/disinfectants and is used as a fungicide. It is used in the paper and pulp industry to prevent the formation of slime and as a preservative in cosmetics, paints, coatings etc. DBNPA is mostly used to reduce the occurrence of slime forming microorganisms with in the paper and cellulose industry. It is also used a biocide in cooling systems. IPBC is moderately soluble and not very persistent in water, hydrolysis is expected to be main route of dissipation. DBNPA has high water solubility, a short half-life and is rapidly degraded in water by hydrolysis. The overall objectives of the study were to determine the concentrations of IPBC and DBNPA in the Swedish environment. A sampling strategy was developed and the selection was based on the usage pattern of the substances. IPBC was found in air at two paint companies representing point sources and in the centre of Gothenburg, representing an urban diffuse source. In water, IPBC was found in high levels in the influent water at two paint companies and in both the in- and effluent water from three STPs. It was not found in background areas or in urban surface water, storm water and sediment, STP sludge or storm water sludge. The results indicate that if IPBC is being used, there is a possibility for the compound to be distributed to the environment since in can be detected in air and influent and effluent water from the paint industries and in STP waters. However, IPBC does not seem to reach other urban or background areas which may be due to the fact that IPBC is not very persistent in water. DBNPA was found below LOD in all samples
Vad krävs för att arbetsskadorna i lantbruket ska minska? Analys av de vanligaste olyckorna och förslag till förebyggande insatser
No full textLantbruket är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. När det gäller dödsolyckor till följd av arbetet, toppar lantbruket statistiken och har så gjort under många år. Denna rapport redovisar resultaten från förstudien och första etappen av ett projekt med målet att minska arbetsskadorna i lantbruket. Skador som anmälts till LRF Försäkring har granskats. Skador som kunde antas ha ett samband med arbetet valdes ut och grupperades. Analysen av dessa skador visade att en mycket stor del av arbetsskadorna eller särskilt allvarliga arbetsskador, inträffade vid följande arbetsmoment eller var av följande typ ' Arbete med djur, främst nötkreatur och hästar ' Arbete i skog och med motorsåg ' Arbete med vedkap och vedklyv ' Arbete med traktorer ' Fall på samma nivå Om arbetsskadorna i lantbruket ska minska, är det viktigt att fokusera på dessa vanliga arbetsskador. Det är också viktigt att veta varför olyckorna inträffar och vad som kan göras för att minska olyckorna. Den första etappen av projektet har därför inriktats på att analysera varför dessa olyckor inträffar och att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna minska olyckorna. Den analys som gjorts har lett fram till ett stort antal insatser och ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som borde genomföras, för att olyckorna verkligen ska minska. I rapporten beskrivs i detalj resultaten av denna första etapp för de vanligaste typerna av olyckor i lantbruket. Några exempel på centrala insatser är: - Att utveckla en utbildning för arbete med nötkreatur, så att de som arbetar med nötkreatur börjar tillämpa säkrare arbetsmetoder - Att utvärdera Säker skog för att vid behov kunna förbättra metoderna - Utveckling av traktorer, till exempel med förbättrade skydd över drivaxlar, säkerhetsbälte både på förar- och passagerarplatsen, men också utbildning av traktorförare och förändrade attityder Utöver dessa insatser krävs ett omfattande arbete för att föra ut denna kunskap till identifierade målgrupper. En slutsats i projektet är att om arbetsskadorna ska minska, är det viktigt att nå ut inte bara till lantbrukarna, utan också till andra aktörer, till exempel lantbruksskolor och försäljare av utrustning, stallinredningar, traktorer, motorsågar med mera, eftersom många lantbrukare i första hand vänder sig till dessa för att få råd och tips.Lantbruket är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. När det gäller dödsolyckor till följd av arbetet, toppar lantbruket statistiken och har så gjort under många år. Denna rapport redovisar resultaten från förstudien och första etappen av ett projekt med målet att minska arbetsskadorna i lantbruket. Skador som anmälts till LRF Försäkring har granskats. Skador som kunde antas ha ett samband med arbetet valdes ut och grupperades. Analysen av dessa skador visade att en mycket stor del av arbetsskadorna eller särskilt allvarliga arbetsskador, inträffade vid följande arbetsmoment eller var av följande typ ' Arbete med djur, främst nötkreatur och hästar ' Arbete i skog och med motorsåg ' Arbete med vedkap och vedklyv ' Arbete med traktorer ' Fall på samma nivå Om arbetsskadorna i lantbruket ska minska, är det viktigt att fokusera på dessa vanliga arbetsskador. Det är också viktigt att veta varför olyckorna inträffar och vad som kan göras för att minska olyckorna. Den första etappen av projektet har därför inriktats på att analysera varför dessa olyckor inträffar och att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna minska olyckorna. Den analys som gjorts har lett fram till ett stort antal insatser och ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som borde genomföras, för att olyckorna verkligen ska minska. I rapporten beskrivs i detalj resultaten av denna första etapp för de vanligaste typerna av olyckor i lantbruket. Några exempel på centrala insatser är: - Att utveckla en utbildning för arbete med nötkreatur, så att de som arbetar med nötkreatur börjar tillämpa säkrare arbetsmetoder - Att utvärdera Säker skog för att vid behov kunna förbättra metoderna - Utveckling av traktorer, till exempel med förbättrade skydd över drivaxlar, säkerhetsbälte både på förar- och passagerarplatsen, men också utbildning av traktorförare och förändrade attityder Utöver dessa insatser krävs ett omfattande arbete för att föra ut denna kunskap till identifierade målgrupper. En slutsats i projektet är att om arbetsskadorna ska minska, är det viktigt att nå ut inte bara till lantbrukarna, utan också till andra aktörer, till exempel lantbruksskolor och försäljare av utrustning, stallinredningar, traktorer, motorsågar med mera, eftersom många lantbrukare i första hand vänder sig till dessa för att få råd och tips
The Impact of the EU Emissions Trading System on CO2 Intensity in Electricity Generation
No full textPrior to the launch of the EU Emissions Trading System (EU ETS) in 2005, the electricity sector was widely proclaimed to have more low-cost emission abatement opportunities than other sectors. If this were true, effects of the EU ETS on carbon dioxide (CO2) emissions would likely be visible in the electricity sector. Our study looks at the effect of the price of emission allowances (EUA) on CO2 emissions from Swedish electricity generation, using an econometric time series analysis for the period 2004-2008. We control for effects of other input prices and hydropower reservoir levels. Our results do not indicate any link between the price of EUA and the CO2 emissions of Swedish electricity production. A number of reasons may explain this result and we conclude that other determinants of fossil fuel use in Swedish electricity generation probably diminished the effects of the EU ETS.Prior to the launch of the EU Emissions Trading System (EU ETS) in 2005, the electricity sector was widely proclaimed to have more low-cost emission abatement opportunities than other sectors. If this were true, effects of the EU ETS on carbon dioxide (CO2) emissions would likely be visible in the electricity sector. Our study looks at the effect of the price of emission allowances (EUA) on CO2 emissions from Swedish electricity generation, using an econometric time series analysis for the period 2004-2008. We control for effects of other input prices and hydropower reservoir levels. Our results do not indicate any link between the price of EUA and the CO2 emissions of Swedish electricity production. A number of reasons may explain this result and we conclude that other determinants of fossil fuel use in Swedish electricity generation probably diminished the effects of the EU ETS
Anti-inflammatory drugs in WWTP influents and effluent and the occurrence in the aquatic environment
No full textIVL has performed a follow-up study on anti-inflammatory and analgesic drugs on commission from the Swedish EPA. In the first project was sewage water and sludge investigated. This investigation was focused on the occurrence of these drugs in surface water, sediment and fish in a watercourse influenced by the local WWTP. For this purpose was an analytical method developed capable to concentrate, separate and detect free and conjugated anti-inflammatory drugs. Eight pharmaceutical drugs were analysed: paracetamol, acetyl salicylic acid, salicylic acid, ibuprofen, naproxen, ketoprofen, diclofenac and two metabolites of ibuprofen. Conjugated anti-inflammatory drugs were detected at low concentrations (< 1 % of total) in influent and effluent. In the water and sediment samples were all the analysed drugs detected but at somewhat different pattern than in the sewage water. The anti-inflammatory drugs and paracetamol were not detected in fish collected in the vicinity of the WWTP discharge point.IVL has performed a follow-up study on anti-inflammatory and analgesic drugs on commission from the Swedish EPA. In the first project was sewage water and sludge investigated. This investigation was focused on the occurrence of these drugs in surface water, sediment and fish in a watercourse influenced by the local WWTP. For this purpose was an analytical method developed capable to concentrate, separate and detect free and conjugated anti-inflammatory drugs. Eight pharmaceutical drugs were analysed: paracetamol, acetyl salicylic acid, salicylic acid, ibuprofen, naproxen, ketoprofen, diclofenac and two metabolites of ibuprofen. Conjugated anti-inflammatory drugs were detected at low concentrations (< 1 % of total) in influent and effluent. In the water and sediment samples were all the analysed drugs detected but at somewhat different pattern than in the sewage water. The anti-inflammatory drugs and paracetamol were not detected in fish collected in the vicinity of the WWTP discharge point