IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Baños en espacios públicos: un compromiso con la garantía del derecho humano al saneamiento
No full textReport C10165</p
Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige - Förenklad resultatrapportering av 2023 års mätresultat inom Ozonmätnätet i södra Sverige
No full textI denna förenklad resultatrapportering presenteras resultaten från 2023 års mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. Ozonmätnätet i södra Sverige startade 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet. Flera mätprogram har genomförts sedan mätstarten. Under 2021 startade ett nytt samarbetsprogram för perioden 2021 till och med 2026. Mätningarna har genomförts på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm. Fram till och med 2022 års mätningar har resultaten rapporterats i årliga kompletta resultatrapporter. Med start 2023 rapporteras mätresultaten vartannat år i en förenklad resultatrapportering (med resultat i tabellform samt en sammanfattande länsvis bedömning över vad resultaten representerar på max en sida) och vartannat år i en fullständig rapport. Årets rapport är en förenklad rapport.
Underlagsdata för hållbarhetsbedömning i BioMapp
No full textDenna rapport utgör en samlad dokumentation av underlags data, med avseende på de olika industriprocesser som ingår i visualiseringsverktyget BioMapp. De skogsindustriella processerna som beskrivs i rapportens bilagor baseras på en allmänt accepterad inventeringsmetodik för att beskriva skogsbaserade produkters miljöpåverkan och andra hållbarhetsindikatorer i ett livscykelperspektiv. Det systemanalytiska verktyg som används i projektet är livscykelanalys (LCA) på så sätt som det tillämpas i miljövarudeklarationer för produkter (EPD).De inventeringsdata som redovisas har en ambition att vara representativa för den typ av processer och miljöbelastning som är relevanta för svenska förhållande. Det har dock inte varit möjligt inom ramen för projektet att göra kompletta branschsammanställningar.This report constitutes the overall documentation of the data available in the visualization tool BioMapp with regards to various industrial processes. The forest industrial processes described in the report are based on a generally accepted inventory methodology to describe the environmental impact of forest-based products and other sustainability indicators in a life cycle perspective. The system analysis tool used in the project is life cycle analysis (LCA) in the way it is applied in environmental product declarations (EPD).These inventory data are representative in the type of processes and environmental impact that are relevant to Swedish conditions. However, it has not been possible within the framework of the project to make complete industry summaries
Methods for assessing the substitution effect of forest raw materials and forest products : Proposed methodology for BioMapp
No full textArbetet inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest (MDF), arbetspaketet 2 task 2.5, syftar övergripande till att utveckla metoder för att med ett hållbarhetsperspektiv beskriva och visualisera alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk.Denna rapport beskriver metoder för att bedöma klimatnyttan från träbaserade produkter i förhållande till de produkter de ersätter. Bedömningen svarar således på frågan:Vilken klimatpåverkan undviks om produktionen ökar marginellt av en träbaserade produkt, idag och i framtiden? Rapporten förhåller sig till den föreslagna standarden ISO/DIS 13391-3:2024 kopplat till problemställningen. Den stora skillnaden gentemot ISO-standarden är att en allmän teknikutveckling inkluderas här som förenklat innebär att alla tillverkningsprocesser får lägre klimatpåverkan i en framtid. Vi kallar denna aspekt dekarbonisering. Den föreslagna metodiken gör det möjligt att beräkna den potentiella klimatpåverkan (uttryckt i GWP i kg CO2e) för substitutionseffekten. Huvudspåret i rapporten är implementering i BioMapp som ett systemanalytiskt verktyg. Substitutionsnyttan kommer i BioMapp att kunna ges som ett tillkommande beräkningsresultat med undvikna produktutsläpp som kan adderas till det redan befintliga beräkningsresultatet. I detta fall så kan potentiellt alla tre aspekter nedan som uppstår vid tillverkning av produkten och dess substitut bestämmas: 1) Skogsbrukets additionella kolsänka2) Produktens temporära biogena kolsänka i samhället3) Produkttypens substitutionsnytta under dess livscykel. Utöver detta vanliga systemanalytiska metodval så ges i rapporten också förslag på hur substitutionsnyttans additionella del kan bedömas och som vi här benämner ’eget nyckeltal’. Detta nyckeltal ersätter inte det vanliga systematiska resultatet, utan ska ses som tilläggsinformation om just additionalitet efterfrågas. Ett exempel på ett sådant system som utgår ifrån additionalitet är EUs frivilliga system för certifiering av kolupptag. Substitutionsnyttan kan delas i in i nyttan för A produktions-, B användnings- och C slutskede. Den summerade analyserade klimatpåverkan GWP-GHG delas in i; fossila utsläpp/GWP-FOS, biogena utsläpp/GWP-BIO, utsläpp från markanvändning GWP-LULUC, samt bidraget från tillfälliga eller temporära kolsänkor/GWP-STORE.För att på ett förenklat sätt beskriva framtida utveckling och införandet av olika klimatförbättrande åtgärder så används en förenklad scenariometodik som vi benämner tre-punkt-scenario. Detta scenario består av ett nuvärde, ett framtida värde och hur det ser ut runt år 2050, vilket sammanfaller med tidpunkten dit de flesta av våra miljöpolitiska mål sträcker sig. Efter denna tidpunkt antas värdet förbli konstant. Konceptuellt kan detta scenario baseras på dagens teknik, beslutande samt marknadsdrivna klimatåtgärder eller miljöpolitiska mål. Förslaget här är att per produkt samt livscykelskede tillämpa en gemensam allmän klimatförbättringsfaktor för alla tillverkningsprocesser, som baseras på ett scenario som utgår ifrån beslutande samt marknadsdrivna klimatåtgärder. Metodiken för produktsubstitution och dess klimatnytta som beskrivs i rapporten kommer att användas i BioMapp som utvecklats inom ramen för forskningsprojektet Mistra Digital Forest. Om en bedömning inkluderar att inte bruka skogen så måste substitutionsnyttan inkluderas. BioMapp är ett digitalt visualiseringsverktyg som beräknar olika hållbarhetsindikatorer för svenskt skogsbruk och de produkter som produceras av skogsindustrierna i Sverige. Genom att implementera substitutionseffekter från träbaserade produkter så kan klimatnyttan kvantifieras för alla slags scenario som önskas analyseras. Dessutom möjliggör denna slags GWP-indikator att det teoretiska extrema scenarioalternativet ”inget skogsuttag” går att analysera. Den förändrade kolbalansen i skogen kan då ställas i relation till att de produkter som förut producerades från skogen måste nu tillverkas av andra, ofta fossilbara baserade material. I BioMapp kommer denna funktion att kunna aktiveras eller stängas av beroende på vilken fråga som ska analyseras. Metoden att beräkna 1) Produktens temporära biogena kolsänka och 2) Produkttypens substitutionsnytta under livscykeln kan beräknas enligt CLEAR-modellen, som underlättar implementeringen. Dessa generiska data kan ersättas med specifika värden. Rapporten föreslår de indata som behövs för beräkningar av klimatnyttan och kommer i projektet följas upp med exempelberäkningar som ska illustrera effekter av olika metodval och antaganden.The work within the Mistra Digital Forest (MDF) research programme, work package 2 task 2.5, aims overall to develop methods for describing and visualizing alternative, future scenarios for the production and use of forest raw materials, for current and future forestry, from a sustainability perspective. This report describes methods for assessing the climate benefits of wood-based products in relation to the products they replace. The calculation thus answers the question:What climate impacts are avoided if there is a marginal increase in the production of a wood-based product, today and in the future?The report relates to the proposed standard ISO/DIS 13391-3:2024. The major difference from the ISO standard is that a general technology development is included which, in simple terms, means that all processes will have a lower climate impact in the future. We call this aspect decarbonization. The proposed methodology makes it possible to calculate the potential climate impact (expressed in GWP in kg CO2e) of the substitution effect. The central approach in the report is the implementation of BioMapp as a system analysis tool. In BioMapp, the substitution benefit can be provided as an additional calculation result, reflecting avoided product emissions that can be added to the existing calculation outcome. In this case, it is possible to determine all three of the following aspects that arise during the production of the product and its substitute:1) The additional carbon sink of the forestry2) The product's temporary biogenic carbon sink in society3) The substitution benefit of the product type during its life cycleIn addition to the standard selection of system-analytical methods, the report also provides suggestions on how to assess the additional component of substitution benefits, which we refer to here as a "custom indicator." This indicator does not replace the standard systematic results but should be seen as supplementary information, particularly if additionality is specifically requested. An example of a system based on additionality is the EU’s Carbon Removal Certification Framework.The substitution benefit is in turn divided into A production, B use and C end-of-life benefits. The total analyzed climate impact GWP-GHG is divided into; fossil emissions/GWP-FOS, biogenic emissions/GWP-BIO, emissions from land use GWP-LULUC, and the contribution from temporary or temporary carbon sinks/GWP-STORE.In order to describe in a simplified way future developments and the introduction of various climate improvement measures, a simplified scenario methodology is used, which we call the three-point scenario. This scenario consists of a present value, a future value and what it looks like around the year 2050, which coincides with the time at which most of our environmental policy objectives extend. After this point, the value is assumed to remain constant. Conceptually, these scenarios can be based on today's technology, decision-making and market-driven climate action or environmental policy targets.. The proposal suggests applying a standardized climate improvement per product and life cycle stage for all manufacturing processes, grounded in a scenario driven by decision-making and market-oriented climate actions. The methodology for product substitution and its climate benefits described in the report will be used in BioMapp developed within the framework of the Mistra Digital Forest research project. phase 1. BioMapp is a digital visualization tool that calculates various sustainability indicators for Swedish forestry and the products produced by the forest industries in Sweden. By implementing substitution effects from wood-based products, the climate benefit can be quantified. In addition, this kind of GWP indicator allows the theoretical extreme scenario alternative “no forest harvesting” to be analyzed. The change in forest carbon balance can then be related to the fact that the products previously produced from the forest now have to be made from other, often fossil-based materials. In BioMapp, this function will be able to be activated or deactivated depending on the question to be analyzed.The report will be followed up with documentation of the input data needed for example calculations. The methodology to calculate 1) the product's temporary biogenic carbon sink and 2) the product type's life cycle substitution benefit is based on the CLEAR model, which facilitates implementation. These generic data can be replaced with specific values if desired
Urban greenery for air pollution mitigation
No full textUrban greenery has been identified as a potential strategy for air pollution mitigation. Greenery provides surfaces for pollutant deposition and can effectively reduce PM10 concentrations in urban environments. This report aims to provide an understanding of how to incorporate urban greenery as a measure for air pollution mitigation in air quality management. We have specifically focused on how urban greenery can be used as a measure in air quality plans. An air quality plan is a regulatory strategy aimed at improving air quality in regions that do not meet the standards set by the European Union's air quality directives. This work includes a review of the use of urban greenery as a strategy for air pollution mitigation in Swedish air quality plans.Five of the total twelve cities that has developed air quality plans have incorporated measures on urban greenery in their plans. The Swedish air quality plans describe urban greenery as a “long-term, strategic and knowledge intensive” measure. The main justification for including urban greenery is not its direct effect of reducing air pollutant concentrations through deposition, but rather its indirect effect of reducing emissions attributed to decreased traffic. Based on available information, it remains unclear if urban greenery has been implemented as a PM10 mitigation measure in Swedish municipalities. Additionally, we found no evidence of municipalities having evaluated the impact of urban greenery on PM10 levels. This lack of data makes it challenging to assess the effectiveness of greenery in mitigating particulate pollution across urban areas. The air quality directive states that air quality plans should primarily include powerful measures that reduce pollutant levels as quickly as possible. Therefore, the main effort in an air quality plan needs to be on emissions reductions. While urban greenery can be used as a measure for air pollution mitigation it is best used as a long-term strategical measure. Therefore, urban greenery as a measure to reduce air pollution is better to include in the development of preventive air quality strategies, for example in air quality roadmaps. However, urban greenery barriers can be used to prevent transport of traffic pollutants to sensitive locations e.g. between a major road and a school, when a relatively quick measure to reduce school yard exposure is needed
Investor perspectives on hydrogen investments
No full textInvestment volumes directed to hydrogen projects need to increase drastically for the market to take off. Investors were interviewed for their perspectives on the emerging market, risk management and evaluation criteria applied to hydrogen investments and what needs to be done to attract more investors. The conclusion of the investor interviews is that hydrogen investments are perceived as high-risk investments and that investors that are able to invest in hydrogen in this nascent phase are more risk tolerant. The investment is made to learn more about the technology and the main driver is the belief that hydrogen could contribute to achieving necessary greenhouse gas emissions. . Considerable uncertainty surrounds the hydrogen investments of today, making it difficult for investors to approach the investment case in the same way as they do the more established technologies. The informants therefore requested a more predictable and stable policy landscape to accelerate hydrogen investments
Framtidsgator- Miljöaspekter vid omvandling av gaturum
No full textMålet med projektet Framtidsgatan är att ta fram modeller för och genomföra snabb omvandling av gator, till mångfunktionella, inkluderande och estetiska stadsmiljöer. Projektet tar fram strategier och principer för snabb gatuomvandling i stor skala, modeller för enkla gatuprojekt och bygga prototyper på plats i Stockholm, Göteborg och Umeå. Dessa ska utvärderas och utgöra underlag till en designguide. För att gatuomvandling skall kunna skalas upp och genomföras i stor skala behöver projekten vara resurseffektiva ur ett miljö- och klimatperspektiv, dvs. luftkvalitet, buller och utsläpp av klimatgaser ur ett livscykelperspektiv bör utvärderas. Principiellt sker denna utvärdering genom att jämföra gaturummets ”miljöprestanda” i dessa avseenden före och efter omvandlingen. Utsläppen av kväveoxider i gaturummen varierar över dygnet med mycket små utsläpp på natten och större under dagen, särskilt på morgonen när många åker till jobb och skola, för att sedan sjunka något mitt på dagen och därefter uppvisa en ny topp på eftermiddagen när de flesta åker hem. Denna dygnsvariation är typisk för trafikrelaterade luftföroreningar i städer.För luftföroreningssituationen, visar resultaten av omvandlingen på kraftigt sänkta halter i Västra Esplanadens gaturum med avseende på kvävedioxid till följd av omvandlingen, detta gäller särskilt extremvärdena för timme. Även årsmedelhalten sjunker betydligt. För PM10 på Västra Esplanaden blir effekten på halten till följd av omvandlingen betydligt mindre, detta är en följd av att bakgrundshalterna är mycket högre än för kvävedioxid och utgör en betydligt högre andel av den totala halten. För Roslagsgatan är den antagna trafikflödesminskningen relativt liten och det är osäkert om det blir någon betydande effekt på kvävedioxidhalten. Dagens halter ligger redan tydligt under miljömålet, så omvandlingen bedöms inte bidra med något i avseendet att klara MKN och miljömål. För Helsingforsgatan ligger halterna för både kvävedioxid och PM10 tydligt under både MKN och miljömålen, även om det för årsmedelvärdet för PM10 ligger ganska nära. På Herkulesgatan i Göteborg sjunker halterna något för kvävedioxid både för år, dygn och timme, en följd av något minskad trafik, dock är förändringarna marginella men kan eventuellt hjälpa till att uppnå miljömålet för timme. I fallet Storgatan i Umeå har inte omvandlingen någon effekt på halterna, framför allt eftersom trafikflödet antas vara samma. Dagens halter av kvävedioxid ligger för årsbasis precis på miljömålet, för dygn precis på MKN, och för timme tydligt under MKN. Angående befolkningens vistelsetid är det stor skillnad på de utvalda gatorna i Stockholm jämfört med de i Umeå, och av den totala vistelsetiden på Västra esplanaden i Umeå utgör besökare ca en tredjedel och på Storgatan dominerar den över de få boende. Efter omvandlingen ökar besökstidens andel ytterligare till nästan hälften för Västra esplanaden och i fallet Storgatan ökar besökstiden och dominerar helt. På Roslagsgatan och Helsingforsgatan dominerar boendevistelsen helt då gaturummen är omgärdade av bostäder och har mycket lite verksamheter, och besöksvistelsen är försumbar. Omvandlingen påverkar inte detta nämnvärt. På Herkulesgatan i Göteborg utgör besökare en relativt stor del av vistelsetiden och ökar marginellt med omvandlingen. Utgångspunkt vid utvärdering av bullersituationen har varit Trafikverkets riktvärden för trafikbuller i samband med nybyggnationer. Bullerminskningarna efter omvandlingen räcker i sig inte för att nå upp till Trafikverkets rekommenderade MKN, utom på det lugna partiet av Roslagsgatan i Stockholm. På alla tungt trafikerade sträckor blir skillnaden i bullernivå tydlig. Även om MKN inte uppnås är minskningen ändå viktig eftersom bullerpåverkan i dessa fall är mycket hög, och en sänkning med några decibel innebär en betydande minskning av bullerbelastningen för befolkningen. Bullret före omvandling ligger på nivåer som påverkar hälsa, försvårar samtal och som kan anses vara allmänt besvärande. Dessa effekter kan förutsättas mildras av omvandlingarna.De planerade förändringarna av trafikförutsättningarna på Herkulesgatan i Göteborg beror även på hur trafiken kan flyta utan hastighetsförändringar vid enkelriktning, avsmalning och åtgärder. Accelerationer genererar kortvarigt mycket höga bullernivåer vilka dagens bullerberäkningsprogram inte klarar av att representera. Detta kan resultera i ökade störningar som inte framgår av ekvivalentnivåer eller maxnivåer om de är vanligt förekommande. Avseende det totala klimatavtrycket är vägtrafiken inklusive bränsleanvändning och bränsleproduktion precis som förväntat den största källan för klimatgaser i samtliga undersökta gaturum. Emellertid är skillnaderna i jämförelse med andra utsläppsdelar mycket stora. På Västra Esplanaden och Storgatan i Umeå dominerar vägtrafikens utsläpp totalt både innan och efter omvandling, vilket förklaras av stora trafikflöden och lite vegetation. Övriga källor och upptag av växtlighet är i stort sett försumbara. På Västra esplanaden minskar det totala utsläppet drastiskt genom omvandlingen till följd av minskade flöden av trafik, vilket inte sker på Storgatan, som i stort får likvärdiga totala utsläpp på grund av oförändrad trafikmängd. På Helsingforsgatan domineras helt av utsläpp från vägtrafiken, men även med tydligt bidrag från vägunderhåll. Klimatavtryck från fysiska objekt och verksamheter är försumbara, men i stället framträder upptaget från växtlighet tydligt och kompenserar för ca 25% av de totala utsläppen innan omvandling, och över halva (ca 60%) efter omvandling. Detta mycket betydande upptag i relation till utsläppet kan förklaras med att trafikflödena är låga och sjunker i samband med omvandlingen samtidigt som gaturummet innehåller betydande antal träd samt busk- och gräsytor. I fallet Roslagsgatan har ett lågt trafikflöde och relativt omfattande omvandling. Vägtrafiken står för ca 55% av klimatutsläppet men sjunker till 40% efter omvandling, även vägunderhåll sjunker betydande. Klimatavtryck från fysiska objekt ökar dock från 12% till 35%. Samtidigt ökar upptaget kraftigt till följd av nya växtplanteringar och kompenserar för hela 37% av det totala klimatutsläppet efter omvandling. Detta illustrerar att upptag från växtlighet i ett gaturum kan kompensera en mycket betydande del av ett gaturums hela klimatavtryck, under vissa förutsättningar. För Herkulesgatan påverkar omvandlingen klimatavtrycket på ett liknande sätt som för Helsingforsgatan men mindre uttalat till följd av en mindre trafikminskning. Samtidigt ökar avtrycket något för de tillkommande fysiska objekten i gaturummen. Sammantaget blir det ändå en tydlig sänkning av klimatavtrycket och växtlighetens kompensation ökar från 20% till 30%.
Hydrogen in a future energy system - Business models and application in the transport sector
No full textMot bakgrund av vätgasens snabba framväxt och satsningar som sker inom området finns ett behov av att kartlägga nuläget för affärsmodeller för vätgas och samtidigt öka kunskapen om hur affärsmodellen behöver utvecklas till 2045, när Sverige ska vara klimatneutralt. Projektets fokus har varit vätgasproduktion och distribution till transportsektorn, en fossilberoende sektor där vätgasen kan utgöra en viktig del av omställningen till fossilfria alternativ. Kartläggningen av dagens affärsmodeller för vätgas i transportsektorn visar på en omogen marknad där de tidiga affärsmodellerna har sin slutkund i vägtransportsektorn. Vätgasaktörerna behöver tampas med stora osäkerheter kring hur marknaden kommer att utvecklas och det skapar ett behov av att ha ett nära samarbete med aktörer längs hela värdekedjan, inklusive de första kunderna. Värdeskapandet består primärt av att man erbjuder ett fossilfritt bränsle. År 2045 kommer affärsmodellens samtliga beståndsdelar att påverkas av det övriga samhällets omställning. Projektet har identifierat fem randvillkor, eller förutsättningar, som affärsmodellen för vätgas inom transportsektorn kan komma att behöva förhålla sig till 2045 (Netto Noll CO2 – koldioxidneutrala produkter är standard, Långväga och Tung Transport – det primära kundsegmentet för vätgas inom transportsektorn, Etablerad Försörjningskedja & Etablerat Kundunderlag – vätgasmarknaden är etablerad, och Volatila Elpriser – på grund av ökad andel intermittent elproduktion). Dessa randvillkor, och förslagen till de framtidsanpassade affärsmodellerna, kan användas av vätgasaktörer för att göra långsiktiga strategiska val kring hur de ska utveckla sin affärsmodell framåt. För att vätgasmarknaden ska ta fart kommer stora investeringsvolymer att krävas. Genom intervjuer med investerare har investerarperspektivet på vätgasaffären idag och 2045 kartlagts. Investerare som har investerat i vätgas idag har ett långsiktigt perspektiv på investeringen och har inte samma förväntan om kortsiktig avkastning. De ser snarare investeringen i vätgasen som ett sätt att lära sig om en teknik som är viktig för framtiden. Samtidigt ser de flesta av de intervjuade investerarna vätgasen som en högriskinvestering och begränsar dess andel i portföljen. För vätgasaktörer som behöver kapital är det viktigt med en förståelse för vilka investerarkategorier som kan vara intresserade, hur investeringen bedöms och vilka risker investerare ser med vätgasaffären.In light of the ever-increasing interest in hydrogen and number of hydrogen initiatives, there is a need to holistically approach the current business models for hydrogen and address how these can be strategically adapted to fit the future energy landscape of 2045, the year when Sweden has pledged to be climate neutral. The project has focused on hydrogen production, distribution and application in the transport sector, a fossil-dependent sector where hydrogen could play an important role in the decarbonization of the sector.The mapping of current business models for hydrogen in the transport sector shows a nascent and immature market, where the existing customer segments are within road transportation. The hydrogen actors are faced with major uncertainties concerning the market development and this requires them to collaborate closely with other actors along the entire value chain, including the pioneering customers. The customer value is fossil-free fuel, supplied to the customers. In 2045, the entire business model will be affected by external factors such as decarbonization of all sectors, the pace at which competing technologies develop, trends in the electricity price and, not least, by the possible expansion and upgrading of electricity and hydrogen distribution grids. These so-called boundary conditions, and the suggested layout for the future business models, could be used by hydrogen actors to make long-term strategic choices about how to develop their business model in the future. Large investment volumes will be required for the hydrogen market to take off. Through interviews with investors, the investor perspective on the hydrogen business today and in 2045 has been highlighted. Investors who have invested in hydrogen today have a long-term perspective on the investment and do not expect high returns in the short term, but rather see hydrogen as a way to learn about a technology that is strategically important for the future. At the same time, most of the interviewed investors see hydrogen as a high-risk investment and limit its share of the portfolio. For hydrogen actors who need capital, it is important to understand which investor categories may be interested, how the investment is assessed and what risks investors see in the hydrogen business
Principles For water, Sanitation, and Hygiene Systems strengthening
No full textThese seven principles are informed by the existing literature on systemschange as well as the experiences of UNICEF, IRC, and SIWI in water,sanitation, and hygiene systems around the world. The principles canbe considered as guidance and inspiration for decision making and selfreflection.For organizations engaged in systems strengthening, it is valuableto revisit these periodically to reflect on one’s own behaviour and identifyareas for continued growth. It is also important to discuss these with newpartners when initiating a new programme or collaboration. Several frameworks exist for depicting what the WASH system is and how itfunctions; such frameworks are helpful for identifying systemic bottlenecksand making plans to address them. These principles complement suchframeworks by focusing on how to engage with the system, what behaviorsand philosophies to consider, when setting out to change a system for thebetter
Verifiering av sterilisering i processen för materialåtervinning av plast
No full textDen nationella plastkartläggningen visade att år 2017 användes över 813 miljoner engångsprodukter av plast inom hälso- och sjukvården i Sverige. Den största delen av detta avfall hanteras genom förbränning, och för att minska den miljöpåverkan detta leder till har ett antal initiativ tagits för att inkludera materialet i slutna kretslopp, där plasten används i samma applikation på nytt och där materialets höga kvalité kan behållas. För att kunna göra det på ett säkert sätt krävs dock att materialet kan steriliseras för att vara säkert att hantera. Detta projekt har haft som mål att ta fram en metod för att mäta den eventuella steriliseringsprocess som sker när plast återvinns i den så kallade regranuleringsprocessen. Denna process innebär att plasten mals ner och smälts vid omkring 200°C. Om denna process är effektiv för att sterilisera materialet behövs inget separat steriliseringssteg innan regranuleringen. Vi har i projektet tillsatt bakterien Bacillus atrophaeus, en organism som ofta används för verifiering av sterilisering, till regranuleringen av LDPE-plast. Vi har sedan utvärderat olika metoder för att extrahera DNA från det regranulerade materialet samt utvecklat en qPCR-metod för att kvantifiera antalet överlevande bakterier. På så sätt har vi försökt mäta den eventuella steriliseringen av det regranulerade plastmaterialet.Resultatet visar att det fortfarande finns svårigheter att frigöra DNA-molekylerna från plasten, och att detta steg även kan ha en negativ påverkan på DNA-kvalitén. qPCR-metoden kan detektera B. atrophaeus och visar i ett separat värmeexperiment på en förväntad steriliseringseffekt över tid. Denna effekt kunde dock inte reproduceras i de labbförsök som utfördes med extruder (en utrustning som används för att pressa smält plastgranulat till den profil som önskas). Ett antal möjliga förklaringar till detta, samt förslag till vidare forskning presenteras avslutningsvis i rapporten. Exempel på fortsatta forskningsfrågor som presenteras är; fördelning av bakterier i plastmassan, inneslutande av celler i plastmaterialet, steriliseringseffekt i extrudern samt metod för bestrykning av bioindikator