IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål
No full textUttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensationUttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensatio
Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö. Samordnad metodutveckling
No full textEtt förslag till vägledning för att bedriva miljögiftsövervakning och för hur framtagna data skall kunna användas i vattenförvaltningen har inom denna studie tagits fram. Förslaget till vägledning syftar också till att ge underlag för en sammanhållen metodik för hur existerande datakällor på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas vid bedömning av miljögiftspåverkan i vattendirektivsarbetet. Förslag och rekommendationer har baserats på krav som ställs enligt EUs vattendirektiv och har kompletteras utifrån resultaten i föreliggande studie. En kritisk granskning av de översättningar mellan EQS för ytvatten, och motsvarande halter i sediment och biota, som tidigare har utförts med hjälp av jämviktsfördelningsmetodik och bioackumuleringsfaktorer enligt den metodik som beskrivs i TGD (Technical Guidance Document on Risk Assessment) (TGD, 2003) har utförts för att bedöma huruvida metoden är tillämplig i svenska förhållanden. Halter av miljögifter i sediment, biota och vatten har jämförts med gränsvärden, antingen beräknade med översättningsmetodik eller uppsatta i direktivEtt förslag till vägledning för att bedriva miljögiftsövervakning och för hur framtagna data skall kunna användas i vattenförvaltningen har inom denna studie tagits fram. Förslaget till vägledning syftar också till att ge underlag för en sammanhållen metodik för hur existerande datakällor på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas vid bedömning av miljögiftspåverkan i vattendirektivsarbetet. Förslag och rekommendationer har baserats på krav som ställs enligt EUs vattendirektiv och har kompletteras utifrån resultaten i föreliggande studie. En kritisk granskning av de översättningar mellan EQS för ytvatten, och motsvarande halter i sediment och biota, som tidigare har utförts med hjälp av jämviktsfördelningsmetodik och bioackumuleringsfaktorer enligt den metodik som beskrivs i TGD (Technical Guidance Document on Risk Assessment) (TGD, 2003) har utförts för att bedöma huruvida metoden är tillämplig i svenska förhållanden. Halter av miljögifter i sediment, biota och vatten har jämförts med gränsvärden, antingen beräknade med översättningsmetodik eller uppsatta i direkti
Biobaserade drivmedel: analys av potential, förutsättningar marknad, styrmedel och risker. möjligheter och risker - projektet BIODRIV. Slutrapport
No full textProjektet BIODRIV är en studie kring förutsättningar, möjligheter, begränsningar och risker på kort och lång sikt för svensk produktion av biodrivmedel med visst fokus på de produktionsförutsättningar som erbjuds genom svenska raffinaderier. Totalt har sex teknikspår för biodrivmedelsframställning identifierats som på sikt, helt eller delvis, kan ersätta dagens fossilt baserade bränslen inom transportsektorn. De sex teknikspåren är: 1) metan via gasnät, 2) decentraliserad pyrolys/förgasning, 3) olika resursbaser till fett, 4) vätgas, 5) metanol/DME, 6) elektricitet. För varje teknikspår har ett antal viktiga aspekter belysts: a) råvarutillgång, b) produktion, användning och distribution, c) aktörer, marknad och styrmedel, d) klimatvärdering och miljökonsekvenser, e) forskning och utveckling. Inledningsvis har vart och ett av teknikspåren studerats utifrån målbilden att leverera 25 TWh drivenergi år 2030. För flertalet av teknikspåren är detta möjligt med inhemsk råvaruförsörjning. Undantaget är fett och olja som råvarubas, där den inhemska försörjningsbasen är i storleksordningen 3-4 TWh. För övriga teknikspår kan 25 TWh helt eller delvis uppnås genom omvandling av skogsråvara till energibärare för fordonsdrift, via biomassaförgasning eller, i el-fallet, förbränning i elproducerande kraft(värme)verkProjektet BIODRIV är en studie kring förutsättningar, möjligheter, begränsningar och risker på kort och lång sikt för svensk produktion av biodrivmedel med visst fokus på de produktionsförutsättningar som erbjuds genom svenska raffinaderier. Totalt har sex teknikspår för biodrivmedelsframställning identifierats som på sikt, helt eller delvis, kan ersätta dagens fossilt baserade bränslen inom transportsektorn. De sex teknikspåren är: 1) metan via gasnät, 2) decentraliserad pyrolys/förgasning, 3) olika resursbaser till fett, 4) vätgas, 5) metanol/DME, 6) elektricitet. För varje teknikspår har ett antal viktiga aspekter belysts: a) råvarutillgång, b) produktion, användning och distribution, c) aktörer, marknad och styrmedel, d) klimatvärdering och miljökonsekvenser, e) forskning och utveckling. Inledningsvis har vart och ett av teknikspåren studerats utifrån målbilden att leverera 25 TWh drivenergi år 2030. För flertalet av teknikspåren är detta möjligt med inhemsk råvaruförsörjning. Undantaget är fett och olja som råvarubas, där den inhemska försörjningsbasen är i storleksordningen 3-4 TWh. För övriga teknikspår kan 25 TWh helt eller delvis uppnås genom omvandling av skogsråvara till energibärare för fordonsdrift, via biomassaförgasning eller, i el-fallet, förbränning i elproducerande kraft(värme)ver
Chemical and biological monitoring of sewage effluent water
No full textAs an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has conducted a study with the overall aim to present basic data for decision-making regarding a monitoring program for STP effluents. A program for chemical and biological monitoring in effluent water from municipal sewage treatment plants is important for the understanding on spreading of chemicals in the environment, to identify changes in the use or substitution of chemicals, to identify possible emissions of 'new' emerging substances to the environment, and also for the implementation and follow up of directives. The study consisted of several parts; a chemical characterization of STP effluents consisting of both the analysis of specific compounds but also the identification of 'unknown' compounds, measurements of estrogenic and androgenic activity with the bioassays YES and YAS, evaluation of seasonal variability in chemical composition, and chemical measurements in recipient water. Further, a literature survey of potential additional bioassays suitable for monitoring purposes was conducted. Based on the results a recommendation for a monitoring program for municipal STP effluent is given.As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has conducted a study with the overall aim to present basic data for decision-making regarding a monitoring program for STP effluents. A program for chemical and biological monitoring in effluent water from municipal sewage treatment plants is important for the understanding on spreading of chemicals in the environment, to identify changes in the use or substitution of chemicals, to identify possible emissions of 'new' emerging substances to the environment, and also for the implementation and follow up of directives. The study consisted of several parts; a chemical characterization of STP effluents consisting of both the analysis of specific compounds but also the identification of 'unknown' compounds, measurements of estrogenic and androgenic activity with the bioassays YES and YAS, evaluation of seasonal variability in chemical composition, and chemical measurements in recipient water. Further, a literature survey of potential additional bioassays suitable for monitoring purposes was conducted. Based on the results a recommendation for a monitoring program for municipal STP effluent is given
För Kronobergs läns luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fyra platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luft-föroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. I skogsytorna var svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) i länet under 2008/09 ca 2 kg per hektar som ett genomsnitt för de fyra lokalerna. Vid samtliga lokaler uppmättes mycket lågt svavelnedfall via krondropp, i några fall det lägsta som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Över öppet fält var dock svavelnedfallet 2008/09 högre än i krondroppet och högre än det varit de närmast föregående åren vid Tagel. För kväve är mätningarna över öppet fält enklast att tolka, eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna, vilket påverkar krondroppet. Kvävenedfallet över öppet fält vid Tagel 2008/09 uppgick till 12 kg per hektar, varav drygt hälften var ammoniumkväve. Detta är den tredje högsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten, men ingen statistisk trend för kvävenedfall kan påvisas. Under 2008/09 föll mer än hälften av kvävet över öppet fält under vinterhalvåret. Nederbörden över öppet fält under 2008/09, 1082 mm, var lite lägre än de två närmast föregående åren, men något högre än genomsnittet för hela mätperioden (1017 mm). Markvattnet i skogsytorna i Kronobergs län är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga), låga halter av baskatjoner och ofta höga halter oorganiskt aluminium. Markvattenmätningarna uppvisar dock vissa tendenser till minskad markförsurning, men trots den kraftigt minskade syrabelastningen går återhämtningen mycket långsamt. Tre av de fyra ytorna i Kronobergs län skadades kraftigt i samband med stormen Gudrun och markvattnet vid två lokaler visar stormeffekter med bland annat förhöjda nitratkvävehalter. Att inga förhöjda nitratkvävehalter noterades fram till dess markvattenmätningarna flyttades vid Tagel är anmärkningsvärt. Eventuellt kan kvävet ha tagits upp av den kraftiga undervegetationen vid ytan. En mycket sen stormeffekt som inträffat efter det att mätningarna upphört kan dock ej uteslutas.På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fyra platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luft-föroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. I skogsytorna var svavelnedfallet (exklusive havssaltsbidrag) i länet under 2008/09 ca 2 kg per hektar som ett genomsnitt för de fyra lokalerna. Vid samtliga lokaler uppmättes mycket lågt svavelnedfall via krondropp, i några fall det lägsta som uppmätts sedan mätningarna påbörjades. Svavelnedfallet i skogsytorna har minskat signifikant på samtliga lokaler i länet. Över öppet fält var dock svavelnedfallet 2008/09 högre än i krondroppet och högre än det varit de närmast föregående åren vid Tagel. För kväve är mätningarna över öppet fält enklast att tolka, eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna, vilket påverkar krondroppet. Kvävenedfallet över öppet fält vid Tagel 2008/09 uppgick till 12 kg per hektar, varav drygt hälften var ammoniumkväve. Detta är den tredje högsta uppmätta kvävedepositionen sedan mätstarten, men ingen statistisk trend för kvävenedfall kan påvisas. Under 2008/09 föll mer än hälften av kvävet över öppet fält under vinterhalvåret. Nederbörden över öppet fält under 2008/09, 1082 mm, var lite lägre än de två närmast föregående åren, men något högre än genomsnittet för hela mätperioden (1017 mm). Markvattnet i skogsytorna i Kronobergs län är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga), låga halter av baskatjoner och ofta höga halter oorganiskt aluminium. Markvattenmätningarna uppvisar dock vissa tendenser till minskad markförsurning, men trots den kraftigt minskade syrabelastningen går återhämtningen mycket långsamt. Tre av de fyra ytorna i Kronobergs län skadades kraftigt i samband med stormen Gudrun och markvattnet vid två lokaler visar stormeffekter med bland annat förhöjda nitratkvävehalter. Att inga förhöjda nitratkvävehalter noterades fram till dess markvattenmätningarna flyttades vid Tagel är anmärkningsvärt. Eventuellt kan kvävet ha tagits upp av den kraftiga undervegetationen vid ytan. En mycket sen stormeffekt som inträffat efter det att mätningarna upphört kan dock ej uteslutas
För Örebro läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Örebro län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 1-1,2 kg antropogent svavel till skogsytorna i Örebro län, vilket är den lägsta nivån under den 13-åriga mätserien. Nedfallet var i början av mätperioden högre i granytan i Greckssundet än i tallytan i Örlingen, men har under senare år varit på samma nivå i de båda ytorna. Detta kan vara en indikation på att torrdepositionen minskat, vilket är tydligt på många andra ytor runt om i Sverige, framför allt i söder. Kvävenedfallet till skogsytorna är svårtolkat, eftersom det sker ett visst upptag av kväve i trädkronorna. Det finns inga signifikanta trender som det finns för svavel. 2008/09 tangerades den lägsta noteringen av kvävenedfall i Greckssundet, 3,2 kg per hektar. Kvävenedfallet i Örlingen var det näst lägsta i mätserien, 1,9 kg per hektar. Det minskade svavelnedfallet åtföljs i Greckssundet, liksom i flertalet övriga ytor runt om i Sverige, av signifikant minskade halter av svavel i markvattnet. I Örlingen kan däremot ingen signifikant förändring påvisas. Markvattnets pH var under 2008/09 omkring 5 i både Örlingen och Greckssundet, och den syraneutraliserande förmågan, ANC, var negativ vid de flesta tillfällena, vilket visar på försurat markvatten. Den enda signifikanta trend som finns när det gäller pH och ANC är att pH minskat i Örlingen. Tidsserien är dock för kort för att kunna tolka resultatet fullt ut. Kvävehalten i markvattnet har, liksom tidigare år, varit mycket låg, vilket tyder på att skogskosystemet kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve.På uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 1-1,2 kg antropogent svavel till skogsytorna i Örebro län, vilket är den lägsta nivån under den 13-åriga mätserien. Nedfallet var i början av mätperioden högre i granytan i Greckssundet än i tallytan i Örlingen, men har under senare år varit på samma nivå i de båda ytorna. Detta kan vara en indikation på att torrdepositionen minskat, vilket är tydligt på många andra ytor runt om i Sverige, framför allt i söder. Kvävenedfallet till skogsytorna är svårtolkat, eftersom det sker ett visst upptag av kväve i trädkronorna. Det finns inga signifikanta trender som det finns för svavel. 2008/09 tangerades den lägsta noteringen av kvävenedfall i Greckssundet, 3,2 kg per hektar. Kvävenedfallet i Örlingen var det näst lägsta i mätserien, 1,9 kg per hektar. Det minskade svavelnedfallet åtföljs i Greckssundet, liksom i flertalet övriga ytor runt om i Sverige, av signifikant minskade halter av svavel i markvattnet. I Örlingen kan däremot ingen signifikant förändring påvisas. Markvattnets pH var under 2008/09 omkring 5 i både Örlingen och Greckssundet, och den syraneutraliserande förmågan, ANC, var negativ vid de flesta tillfällena, vilket visar på försurat markvatten. Den enda signifikanta trend som finns när det gäller pH och ANC är att pH minskat i Örlingen. Tidsserien är dock för kort för att kunna tolka resultatet fullt ut. Kvävehalten i markvattnet har, liksom tidigare år, varit mycket låg, vilket tyder på att skogskosystemet kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve
Hållbarhetsperspektiv vid försörjningskedjor inom näringslivet. Resultat av ett 7%-projekt
No full textInom transportbranschen pratar man i miljösammanhang om klimat-neutralitet eller hållbara transporter och hållbar logistik. Det är dock tvivelaktigt om det är möjligt att realisera hållbara transporter och hållbar logistik inom ett annars icke hållbart system, till exempel inom en icke hållbar försörjningskedja. Om man nu pratar om hållbara system i sammanhanget av en försörjningskedja, så ska en optimering av hela försörjningskedjan ske istället för av de olika ingående delarna. Idealt skall hela kedjan och inte individuella företag optimeras. Detta kräver kunskap inte bara om miljöanpassade transporter och logistik, utan också om hållbar produktion, produkters resurseffektivitet, uppkommet avfall, organisationsmanagement med mera. Därför behövs det verktyg som hjälper oss att hantera komplexa beroendesamband och interrelationer. Inom projektet analyserades möjligheten att undersöka komplexa system där transporter och logistik är viktiga delar med hjälp av Sensitivitetsmodellen Prof. VesterInom transportbranschen pratar man i miljösammanhang om klimat-neutralitet eller hållbara transporter och hållbar logistik. Det är dock tvivelaktigt om det är möjligt att realisera hållbara transporter och hållbar logistik inom ett annars icke hållbart system, till exempel inom en icke hållbar försörjningskedja. Om man nu pratar om hållbara system i sammanhanget av en försörjningskedja, så ska en optimering av hela försörjningskedjan ske istället för av de olika ingående delarna. Idealt skall hela kedjan och inte individuella företag optimeras. Detta kräver kunskap inte bara om miljöanpassade transporter och logistik, utan också om hållbar produktion, produkters resurseffektivitet, uppkommet avfall, organisationsmanagement med mera. Därför behövs det verktyg som hjälper oss att hantera komplexa beroendesamband och interrelationer. Inom projektet analyserades möjligheten att undersöka komplexa system där transporter och logistik är viktiga delar med hjälp av Sensitivitetsmodellen Prof. Veste
Utvärdering av kvicksilvermätningar i luft och nederbörd i samband med EKA-projektet i Bengtsfors
No full textI EKA-projektet ingick omfattande arbetsmiljö- och omgivningskontrollmätningar. Här presenteras resultatet av en utvärdering av kvicksilvermätningarna. Inför rivningen av det gamla cellhuset inneslöts byggnaden i ett tält i syfte att skydda omgivningen från förorenat damm m.m. Åtgärden fungerade bra, mer än 3 kg kvicksilver som annars skulle avgått genom förångning och via damning togs om hand av tältets reningsanläggning. Å andra sidan blev kvicksilverhalten i tältet mycket hög. Speciella säkerhetsåtgärder och rigorös användning av andningsskydd och skyddskläder krävdes vilket gjorde rivningsarbetet mer trögarbetat. Resterande markarbeten skedde under bar himmel. Erfarenheter från projektet visar att sprinkling och täckning av förorenade jordmassor minskar spridning av kvicksilver avsevärt. Likaså kan emission av kvicksilver begränsas om saneringsarbetet utförs under den kalla årstiden eftersom avdunstningen av kvicksilver är starkt temperaturberoende. Mätningarna visade också att kvicksilverhalten i luften på EKA-tomten nu är 4 gånger lägre än innan saneringen och ligger på samma nivå som i bakgrundsluftI EKA-projektet ingick omfattande arbetsmiljö- och omgivningskontrollmätningar. Här presenteras resultatet av en utvärdering av kvicksilvermätningarna. Inför rivningen av det gamla cellhuset inneslöts byggnaden i ett tält i syfte att skydda omgivningen från förorenat damm m.m. Åtgärden fungerade bra, mer än 3 kg kvicksilver som annars skulle avgått genom förångning och via damning togs om hand av tältets reningsanläggning. Å andra sidan blev kvicksilverhalten i tältet mycket hög. Speciella säkerhetsåtgärder och rigorös användning av andningsskydd och skyddskläder krävdes vilket gjorde rivningsarbetet mer trögarbetat. Resterande markarbeten skedde under bar himmel. Erfarenheter från projektet visar att sprinkling och täckning av förorenade jordmassor minskar spridning av kvicksilver avsevärt. Likaså kan emission av kvicksilver begränsas om saneringsarbetet utförs under den kalla årstiden eftersom avdunstningen av kvicksilver är starkt temperaturberoende. Mätningarna visade också att kvicksilverhalten i luften på EKA-tomten nu är 4 gånger lägre än innan saneringen och ligger på samma nivå som i bakgrundsluf
Sanering av mögelskador
No full textNär byggnadsmaterial har blivit angripet av mögel används ibland olika saneringsmedel eller metoder för att bli kvitt möglet och ibland torkas bara materialet ut utan åtgärd. Det finns studier som pekar på att sanering med framförallt kemiska medel inte hejdar eller eliminerar mögeltillväxt och på att frigörandet av partiklar från det mögelskadade materialet ökar vid intorkning. IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet har samarbetat i detta projekt där effektiviteten av olika saneringsmedel/-metoder på mögelangripet byggnadsmaterial undersökts. Gipsskivor samt furusplint steriliserades och förorenades sedan artificiellt med kända mögelisolat av arterna Stachybotrys chartarum respektive Aspergillus versicolor. Materialen inkuberades i fuktkammare varefter c:a tio olika metoder/medel applicerades enligt tillverkarnas instruktioner. Mikrobiologiska och kemiska analyser utfördes av materialen före, direkt efter, efter sex veckor i rumstemperatur utanför fuktkammaren och åter efter ytterligare sex veckor i fuktkammaren. Målet med studien var att utröna huruvida de undersökta saneringsmedlen/-metoderna kunde eliminera mögeltillväxt samt destruera de mögelgifter som bildats i mögelskadan. Ingen av de saneringsmetoder som testats kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen. I ett fall -med Alg & MögelBORT Proffs- oskadliggjordes den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med, men återkolonisering med nya mögelarter förhindrades ej under gynnsamma förhållanden. Av samtliga saneringsmetoder var det också bara Alg & MögelBORT Proffs som minskade halten av alla de studerade toxinerna i gipsskiva. I furusplint minskade dock mängden toxiner efter flera behandlingar, i.e. med Penetrox-S, de båda bopreparaten, Klorin, Alg & MögelBORT Proffs samt efter torkning. Inget saneringsmedel eliminerade dock toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet. Främst understryker projektresultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och förvaltningen för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materialetNär byggnadsmaterial har blivit angripet av mögel används ibland olika saneringsmedel eller metoder för att bli kvitt möglet och ibland torkas bara materialet ut utan åtgärd. Det finns studier som pekar på att sanering med framförallt kemiska medel inte hejdar eller eliminerar mögeltillväxt och på att frigörandet av partiklar från det mögelskadade materialet ökar vid intorkning. IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet har samarbetat i detta projekt där effektiviteten av olika saneringsmedel/-metoder på mögelangripet byggnadsmaterial undersökts. Gipsskivor samt furusplint steriliserades och förorenades sedan artificiellt med kända mögelisolat av arterna Stachybotrys chartarum respektive Aspergillus versicolor. Materialen inkuberades i fuktkammare varefter c:a tio olika metoder/medel applicerades enligt tillverkarnas instruktioner. Mikrobiologiska och kemiska analyser utfördes av materialen före, direkt efter, efter sex veckor i rumstemperatur utanför fuktkammaren och åter efter ytterligare sex veckor i fuktkammaren. Målet med studien var att utröna huruvida de undersökta saneringsmedlen/-metoderna kunde eliminera mögeltillväxt samt destruera de mögelgifter som bildats i mögelskadan. Ingen av de saneringsmetoder som testats kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen. I ett fall -med Alg & MögelBORT Proffs- oskadliggjordes den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med, men återkolonisering med nya mögelarter förhindrades ej under gynnsamma förhållanden. Av samtliga saneringsmetoder var det också bara Alg & MögelBORT Proffs som minskade halten av alla de studerade toxinerna i gipsskiva. I furusplint minskade dock mängden toxiner efter flera behandlingar, i.e. med Penetrox-S, de båda bopreparaten, Klorin, Alg & MögelBORT Proffs samt efter torkning. Inget saneringsmedel eliminerade dock toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet. Främst understryker projektresultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och förvaltningen för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materiale
Regional screening 2008. Analys av fenolära ämnen, ftalater, kvartära ammoniumföreningar, tennorganiska föreningar och ytterligare antifoulingämnen i miljöprover
No full textProv från svensk yttre miljö har analyserats på en eller flera av ämnesgrupperna fenolära ämnen, ftalater, kvartära ammoniumföreningar och tennorganiska föreningar. Proven omfattar främst vatten och slam från kommunala reningsverk, ytvatten och sediment. Sediment har även analyserats på diuron, irgarol 1051, DCOIT (Sea nine 211) och capsaicinProv från svensk yttre miljö har analyserats på en eller flera av ämnesgrupperna fenolära ämnen, ftalater, kvartära ammoniumföreningar och tennorganiska föreningar. Proven omfattar främst vatten och slam från kommunala reningsverk, ytvatten och sediment. Sediment har även analyserats på diuron, irgarol 1051, DCOIT (Sea nine 211) och capsaici