IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Effects of policy instruments on waste intensities
No full textAs part of the research programme Towards Sustainable Waste Management, this report includes a discussion on how various policy instruments can affect the waste intensity coefficients in the general equilibrium model EMEC, when this model is used for calculating the Swedish waste quantity for the year 2030. We find that information to households can be assumed to reduce the waste intensity of households by 10%, as a calculation example. Paper waste from households can be reduced by 20% if direct advertisements are distributed only to households that state that they want such information. We expect information to companies and organisations, tax on hazardous waste, and a differentiated Value Added Tax to have little effect on the waste intensity coefficients. For several other policy instruments discussed in this report, the effects on waste intensity coefficients can be significant, but we have no basis for making quantitative assumptions.As part of the research programme Towards Sustainable Waste Management, this report includes a discussion on how various policy instruments can affect the waste intensity coefficients in the general equilibrium model EMEC, when this model is used for calculating the Swedish waste quantity for the year 2030. We find that information to households can be assumed to reduce the waste intensity of households by 10%, as a calculation example. Paper waste from households can be reduced by 20% if direct advertisements are distributed only to households that state that they want such information. We expect information to companies and organisations, tax on hazardous waste, and a differentiated Value Added Tax to have little effect on the waste intensity coefficients. For several other policy instruments discussed in this report, the effects on waste intensity coefficients can be significant, but we have no basis for making quantitative assumptions
För Blekinge Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvatten-kemi på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-2,9 kg antropogent svavel per hektar via krondropp till skogsytorna i Blekinge län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Det finns signifikant minskande trender vad gäller nedfallet av både nitrat- och ammoniumkväve vid två av skogsytorna i länet (Hjärtsjömåla och Ryssberget). Mätningar av kväve i krondroppet bör dock tolkas med försiktighet eftersom det påverkas av upptag och omvandlingsprocesser i trädkronorna. Markvattenmätningarna i länet visar på en kraftig återhämtning från markförsurningen vid alla mätplatser. Halterna av svavel och oorganiskt aluminium minskar och pH och markens syraneutraliserande förmåga (ANC) ökar. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium ligger nu i de flesta fall på acceptabla nivåer. Sämst ser situationen ut när det gäller markvattnet vid granskogen i Vång, där förändringarna är mindre tydliga och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är låg. Kvävehalten i markvattnet har, liksom tidigare år, varit låg, vilket tyder på att skogsekosystemen kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve.På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvatten-kemi på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Målsättningen med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-2,9 kg antropogent svavel per hektar via krondropp till skogsytorna i Blekinge län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Det finns signifikant minskande trender vad gäller nedfallet av både nitrat- och ammoniumkväve vid två av skogsytorna i länet (Hjärtsjömåla och Ryssberget). Mätningar av kväve i krondroppet bör dock tolkas med försiktighet eftersom det påverkas av upptag och omvandlingsprocesser i trädkronorna. Markvattenmätningarna i länet visar på en kraftig återhämtning från markförsurningen vid alla mätplatser. Halterna av svavel och oorganiskt aluminium minskar och pH och markens syraneutraliserande förmåga (ANC) ökar. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium ligger nu i de flesta fall på acceptabla nivåer. Sämst ser situationen ut när det gäller markvattnet vid granskogen i Vång, där förändringarna är mindre tydliga och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är låg. Kvävehalten i markvattnet har, liksom tidigare år, varit låg, vilket tyder på att skogsekosystemen kan ta hand om i stort sett allt tillgängligt kväve
Krondroppsnätet. - Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner
No full textLufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 1990-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Det finns inga tydliga tecken på ett minskande kvävenedfall till den svenska skogen, trots att de samlade utsläppen av oxiderat och reducerat kväve från Europa har minskat 20-40 % under motsvarande tid. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat något i södra och mellersta Sverige under samma period medan lufthalterna av ammoniak inte har minskat utan snarare ökar inom några områden. Nedfallet av kväve över öppet fält (våtdepositionen) visar inga tecken på att minska.Kvävenedfallet till skogen, mätt som krondropp, är svårbedömt eftersom kvävets omsättning i trädkronorna gör att uppmätt krondropp skiljer sig från den totala depositionen till skogen. Nedfallet av nitratkväve via krondropp har minskat något i vissa områden sedan början av 1990-talet, men är oförändrat i andra. Lufthalterna av ozon i landsbygdsmiljön över Sverige visar inga tecken på att minska, varken för sommar- eller vinterhalvår. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och ANC är i många fall små eller obefintliga. Det tydligaste tecknet på återhämtning är signifikant minskade svavelhalter i markvattnet på många av ytorna. De försurningsrelaterade parametrarna pH och ANC har ökat signifikant på ett antal ytor i den södra halvan av Sverige under perioden 1997-2008, men har oförändrat låga värden på flertalet ytor, vilket indikerar att många av ytorna i södra Sverige befinner sig i ett tidigt stadium i återhämtningsförloppet. Flera av ytorna med långa tidsserier visar på minskad surhet sedan 1990, men tolkningen försvåras av havssaltsepisoder i början av 90-talet, som lett till en temporär försurning av markvattnet på flera av ytorna. På ytor med mycket låg basmättnad syns oftast inga tecken på minskad försurning. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, med undantag från några ytor framför allt i sydvästra Sverige, där halterna varit förhöjda. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till en ökning av bland annat nitratkvävehalten på flera av ytorna som stormskadades.Lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen har minskat sedan början av 1990-talet i en takt som följer minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Det finns inga tydliga tecken på ett minskande kvävenedfall till den svenska skogen, trots att de samlade utsläppen av oxiderat och reducerat kväve från Europa har minskat 20-40 % under motsvarande tid. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat något i södra och mellersta Sverige under samma period medan lufthalterna av ammoniak inte har minskat utan snarare ökar inom några områden. Nedfallet av kväve över öppet fält (våtdepositionen) visar inga tecken på att minska.Kvävenedfallet till skogen, mätt som krondropp, är svårbedömt eftersom kvävets omsättning i trädkronorna gör att uppmätt krondropp skiljer sig från den totala depositionen till skogen. Nedfallet av nitratkväve via krondropp har minskat något i vissa områden sedan början av 1990-talet, men är oförändrat i andra. Lufthalterna av ozon i landsbygdsmiljön över Sverige visar inga tecken på att minska, varken för sommar- eller vinterhalvår. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och ANC är i många fall små eller obefintliga. Det tydligaste tecknet på återhämtning är signifikant minskade svavelhalter i markvattnet på många av ytorna. De försurningsrelaterade parametrarna pH och ANC har ökat signifikant på ett antal ytor i den södra halvan av Sverige under perioden 1997-2008, men har oförändrat låga värden på flertalet ytor, vilket indikerar att många av ytorna i södra Sverige befinner sig i ett tidigt stadium i återhämtningsförloppet. Flera av ytorna med långa tidsserier visar på minskad surhet sedan 1990, men tolkningen försvåras av havssaltsepisoder i början av 90-talet, som lett till en temporär försurning av markvattnet på flera av ytorna. På ytor med mycket låg basmättnad syns oftast inga tecken på minskad försurning. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, med undantag från några ytor framför allt i sydvästra Sverige, där halterna varit förhöjda. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till en ökning av bland annat nitratkvävehalten på flera av ytorna som stormskadades
Miljöpåverkan från avfall. Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering
No full textFöreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicitetFöreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicite
Report on ship plume simulations and analysis. Deliverable D2.1.3.5 to project QUANTIFY
No full textThe nonlinear chemistry of ozone formation from oxides of nitrogen causes that NOx emissions, that are in a regional-scale or a global models distributed directly over large grid squares, form more ozone than if they were treated in a gradually dispersing plume. An efficient method of plume parameterisation has been described by Cariolle et al. (2009) where the plume stage of emission is treated as a tracer and parameterised reaction rates for ozone and NOx losses in plume are given for aircraft plume. The rates of reactions affecting ozone, NOx and OH have been studied with a plume model of Lagrangean type and a loss term for NOx and OH in plume is defined for the parameterisation.The nonlinear chemistry of ozone formation from oxides of nitrogen causes that NOx emissions, that are in a regional-scale or a global models distributed directly over large grid squares, form more ozone than if they were treated in a gradually dispersing plume. An efficient method of plume parameterisation has been described by Cariolle et al. (2009) where the plume stage of emission is treated as a tracer and parameterised reaction rates for ozone and NOx losses in plume are given for aircraft plume. The rates of reactions affecting ozone, NOx and OH have been studied with a plume model of Lagrangean type and a loss term for NOx and OH in plume is defined for the parameterisation
Results from the Swedish National Screening Programme 2009. Subreport 1. Bis(4-Chlorophenyl) sulfone (BCPS)
No full textA screening study has been performed concerning bis(4-Chlorophenyl) sulfone (BCPS). BCPS is a high production volume chemical and is mainly used in the polymer production. It has been detected in biota in several species from the Baltic Sea environment but the source for its detection is unknown. Air, deposition, sediment, fish, effluent and surface were sampled mainly from the Baltic sea region. BCPS was present in all fish samples (perch and herring) and in similar levels as PCB 138 and PCB 153. There was no trend in concentrations between species, country or sampling location. BCPS was detected in all three marine surface samples which may explain the bioaccumulation in biota. It was detected in one air sample in the same magnitude as individual PCB congeners and in one of the WWTP samples. This screening did not clarify the pathways of BCPS to the Baltic Sea. However, the results indicate that distribution is more waterborne rather than airborneA screening study has been performed concerning bis(4-Chlorophenyl) sulfone (BCPS). BCPS is a high production volume chemical and is mainly used in the polymer production. It has been detected in biota in several species from the Baltic Sea environment but the source for its detection is unknown. Air, deposition, sediment, fish, effluent and surface were sampled mainly from the Baltic sea region. BCPS was present in all fish samples (perch and herring) and in similar levels as PCB 138 and PCB 153. There was no trend in concentrations between species, country or sampling location. BCPS was detected in all three marine surface samples which may explain the bioaccumulation in biota. It was detected in one air sample in the same magnitude as individual PCB congeners and in one of the WWTP samples. This screening did not clarify the pathways of BCPS to the Baltic Sea. However, the results indicate that distribution is more waterborne rather than airborn
Miljönytta med energieffektivisering - en studie av miljöaspektens roll i EPC-projekt
No full textEnergy Performance Contracting (EPC) är en energitjänst som förenklat innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade energibesparingar. En studie har gjorts av fyra EPC-projekt genomförda av offentliga organisationer i Sverige. Syftet har varit att undersöka i vilken mån miljönytta utgör en beslutsparameter i EPC-processen, samt att utveckla en metod och beräkningsverktyg som möjliggör för EPC-leverantörer att använda en och samma metod för att visa på miljönyttan av energieffektivisering. Vår huvudsakliga slutsats från denna studie är att miljöfrågan spelar en central roll i EPC-projekt men att den långt ifrån kan anses vara en väl fungerande beslutsparameter. En erfarenhet från studien är att ska miljöfrågan få en central roll i genomförandet av EPC-projektet måste den finnas med redan inför beslutet om att genomföra ett EPC-projekt. Detta gäller inte minst om leverantören förväntas optimera utifrån miljönytta, eller i alla fall vissa fördefinierade miljömål. Arbetet har resulterat i en EPC-miljökalkylator som hjälper leverantörer av EPC-tjänster att följa upp och synliggöra miljönyttan av energieffektivisering. Metoden för miljöbedömning spelar här en central roll eftersom den ger beställare möjlighet att, vid upphandling av EPC-projekt, krävs att miljöuppföljningen ska ske på ett specifikt sätt.Energy Performance Contracting (EPC) är en energitjänst som förenklat innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade energibesparingar. En studie har gjorts av fyra EPC-projekt genomförda av offentliga organisationer i Sverige. Syftet har varit att undersöka i vilken mån miljönytta utgör en beslutsparameter i EPC-processen, samt att utveckla en metod och beräkningsverktyg som möjliggör för EPC-leverantörer att använda en och samma metod för att visa på miljönyttan av energieffektivisering. Vår huvudsakliga slutsats från denna studie är att miljöfrågan spelar en central roll i EPC-projekt men att den långt ifrån kan anses vara en väl fungerande beslutsparameter. En erfarenhet från studien är att ska miljöfrågan få en central roll i genomförandet av EPC-projektet måste den finnas med redan inför beslutet om att genomföra ett EPC-projekt. Detta gäller inte minst om leverantören förväntas optimera utifrån miljönytta, eller i alla fall vissa fördefinierade miljömål. Arbetet har resulterat i en EPC-miljökalkylator som hjälper leverantörer av EPC-tjänster att följa upp och synliggöra miljönyttan av energieffektivisering. Metoden för miljöbedömning spelar här en central roll eftersom den ger beställare möjlighet att, vid upphandling av EPC-projekt, krävs att miljöuppföljningen ska ske på ett specifikt sätt
Model for future waste generation
No full textThe research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities
För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Program 2007 har som målsättning att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Svavelnedfallet under 2008/09 varierade mellan 1,4 kg per hektar på tallytan i Bergby och 3,5 kg per hektar på granytan i Lämshaga i Stockholms skärgård. Svavelnedfallet har minskat avsevärt under mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var liksom tidigare år högst vid Arlanda och Ulriksdal. Det finns inga signifikanta trender för kvävenedfallet. Markvattnet i skogsytorna i Stockholms län har i de flesta fall pH-värden mellan 5 och 6, en god syraneutraliserande förmåga och låga halter av oorganiskt aluminium. Detta tyder på relativt liten påverkan av försurande nedfall på markvattnets kemiska egenskaper. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är i de flesta fall mycket låga. Detta visar att kvävenedfallet inte överstiger vad träden och undervegetationen tar upp. Ett undantag är Alby, där vindfällen och efterföljande körskador orsakat en kraftigt förhöjd nitrathalt i markvattnet.På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Program 2007 har som målsättning att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Svavelnedfallet under 2008/09 varierade mellan 1,4 kg per hektar på tallytan i Bergby och 3,5 kg per hektar på granytan i Lämshaga i Stockholms skärgård. Svavelnedfallet har minskat avsevärt under mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var liksom tidigare år högst vid Arlanda och Ulriksdal. Det finns inga signifikanta trender för kvävenedfallet. Markvattnet i skogsytorna i Stockholms län har i de flesta fall pH-värden mellan 5 och 6, en god syraneutraliserande förmåga och låga halter av oorganiskt aluminium. Detta tyder på relativt liten påverkan av försurande nedfall på markvattnets kemiska egenskaper. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är i de flesta fall mycket låga. Detta visar att kvävenedfallet inte överstiger vad träden och undervegetationen tar upp. Ett undantag är Alby, där vindfällen och efterföljande körskador orsakat en kraftigt förhöjd nitrathalt i markvattnet
Results from the Swedish National Screening Programme 2008. Screening of unintentionally produced organic contaminants
No full textThis report considers the screening of unintentionally produced substances. Substance groups included in the screening program were oxygenated and nitrated forms of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) as well as nitrogen, sulphur and oxygen containing heterocyclic compounds. Polybrominated dibenzodioxins (PBDD) and furans (PBDF), polychlorinated dibenzothiophenes (PCDT) and dibenzotianthrenes (PCDTA) were also included in the study. PAHs and polychlorinated biphenyls (PCBs) were included as reference substances. The results of the screening showed that oxidized and nitrated forms of PAHs as well as heterocyclic analogues of PAHs were frequently found in background and urban areas and in most of the environmental matrices included in the study. PCDTs were found in most abiotic samples while PCDTA generally was below the limit-of-detection. The concentrations of PBDDs were generally below the limit-of-detection but were found in deposition, urban sediment, background sediment, and fish from Kvädöfjärden. The PBDF concentrations in air varied widely in time and space. OBDF occurred in similar concentrations as PCBs in air, deposition, sediment and soil.This report considers the screening of unintentionally produced substances. Substance groups included in the screening program were oxygenated and nitrated forms of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) as well as nitrogen, sulphur and oxygen containing heterocyclic compounds. Polybrominated dibenzodioxins (PBDD) and furans (PBDF), polychlorinated dibenzothiophenes (PCDT) and dibenzotianthrenes (PCDTA) were also included in the study. PAHs and polychlorinated biphenyls (PCBs) were included as reference substances. The results of the screening showed that oxidized and nitrated forms of PAHs as well as heterocyclic analogues of PAHs were frequently found in background and urban areas and in most of the environmental matrices included in the study. PCDTs were found in most abiotic samples while PCDTA generally was below the limit-of-detection. The concentrations of PBDDs were generally below the limit-of-detection but were found in deposition, urban sediment, background sediment, and fish from Kvädöfjärden. The PBDF concentrations in air varied widely in time and space. OBDF occurred in similar concentrations as PCBs in air, deposition, sediment and soil