IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Results from the Swedish National Screening Programme 2010 Subreport 2. Fluorescent Whitening Agents
No full textSammanfattningEn screeningundersökning har utförts angående optiska vitmedel (OV). Optiska vitmedel är en stor grupp kemikalier som används för att öka den upplevda vitheten hos textilier och papper. Studien omfattade fem substanser förkortade DSPB, DAS1, FB28, FB 85 och DAS2. Den använda analytiska slutbestämningsmetoden (LC-MS-MS) bygger inte på föreningarnas fluorescensegenskaper. Därmed detekterades inte andra OV än de uppräknade.Provtagningsprogrammet fokuserades på diffusa emissioner från urbana områden genom analys av prover från avloppsreningsverk (ARV) och deras recipienter. Prover från industriella källor (utgående vatten från skogsindustri) ingick också. Emissioner från produkter representerades av analys av toalettpapper. Den summerade OV-koncentrationen var 20 - 24 µg/l i ingående vatten till tre ARV, 0.43 - 5.1 µg/l i utgående vatten från nio ARV och 56 000 — 160 000 ng/g TS i slam från nio ARV. De dominerande substanserna var DAS2, FB28 och, i några utgående vatten, DAS1. DAS2 är förknippat med pappers- snarare än textilapplikationer. De högsta uppmätta koncentrationerna i ytvatten för DSPB, DAS1 och DAS2 var mer än 600 gånger lägre än beräknade PNEC-värden, d.v.s. koncentrationer där inga effekter på vattenmiljön av ämnet kan förväntas. Även utan utspädning var den högsta koncentrationen i utgående avloppsvatten mer än 50 gånger lägre än PNEC. Alltså bör dessa ämnen inte utgöra en risk för vattenlevande organismer. För de övriga substanserna fanns inga PNEC-värden att tillgå. Högsta koncentrationen i sediment, 7 200 ng/g TS, dominerat av DAS1, uppmättes nära utsläppspunkten för ett avloppsreningsverk. På längre avstånd, 1 km resp. 20 km i den huvudsakliga flödesriktningen var koncentrationen lägre, 69 — 150 ng/g TS. I sediment från Mälaren var koncentrationen 92 — 900 ng/g TS. Relevanta PNEC-värden för bedömning av risk för sedimentlevande organismer saknas. Man ser en generell ökning av den relativa koncentrationen av DAS1 från utgående avloppsvatten över ytvatten till sediment. I ett av sju utgående vatten från skogsindustrier var koncentrationen förhöjd (10 gånger) jämfört med det högsta värdet från ett kommunalt reningsverk. Analys av OV extraherat från toalettpapper tillverkat av återvunna fibrer (två fabrikat) visade att detta kan vara en viktig källa till OV-halten i ingående vatten till reningsverk. Bidraget från toalettpapper tillverkat av nya fibrer (ett fabrikat) var mer än hundra gånger lägre.English SummaryA screening study has been performed concerning Fluorescent whitening agents (FWA). FWAs are a large group of chemicals used to increase the apparent whiteness of textiles and paper. The screening includes five substances abbreviated DSPB, DAS1, FB28, FB85 and DAS2.The concentration range of summed FWAs was 20 - 24 µg/l in three WWTP influents, 0.43 - 5.1 µg/l in nine WWTP effluents and 56 000 — 160 000 ng/g DW in nine WWTP sludges. DAS2, FB28 and, in some effluents, DAS1 was the dominating individual cmopounds. DAS2 is associated to paper applications rather than textile/detergent applications. The highest measured concentrations in surface water for DSPB, DAS1 and DAS2 were more than 600 times lower than the calculated “predicted no-effect concentration" (PNEC). Even without dilution the highest measured concentration in WWTP effluent was more than 50 times lower than the calculated PNECs. Thus there should be no risk for aquatic organisms due to those substances. For the remaining substances PNECs were not available. Highest concentration in sediment, 7 200 ng/g DW, dominated by DAS1, was found near the discharge point of a WWTP. Further away, 1 km and 20 km from the effluent point, in the main direction of flow, concentrations were considerably lower, 69 and 150 ng/g DW. Sediments from Lake Mälaren showed summed concentrations of 92 — 900 ng/g DW. Relevant PNECs for evaluation of risks for sediment dwelling organisms were not available. Analysis of FWAs extracted from toilet paper manufactured from recycled fibres (two different brands) showed that this may be a major source for FWAs in WWTP influents. The contribution from toilet paper made from virgin fibres (only one brand analysed) was more than 100-fold lower.SammanfattningEn screeningundersökning har utförts angående optiska vitmedel (OV). Optiska vitmedel är en stor grupp kemikalier som används för att öka den upplevda vitheten hos textilier och papper. Studien omfattade fem substanser förkortade DSPB, DAS1, FB28, FB 85 och DAS2. Den använda analytiska slutbestämningsmetoden (LC-MS-MS) bygger inte på föreningarnas fluorescensegenskaper. Därmed detekterades inte andra OV än de uppräknade.Provtagningsprogrammet fokuserades på diffusa emissioner från urbana områden genom analys av prover från avloppsreningsverk (ARV) och deras recipienter. Prover från industriella källor (utgående vatten från skogsindustri) ingick också. Emissioner från produkter representerades av analys av toalettpapper. Den summerade OV-koncentrationen var 20 - 24 µg/l i ingående vatten till tre ARV, 0.43 - 5.1 µg/l i utgående vatten från nio ARV och 56 000 — 160 000 ng/g TS i slam från nio ARV. De dominerande substanserna var DAS2, FB28 och, i några utgående vatten, DAS1. DAS2 är förknippat med pappers- snarare än textilapplikationer. De högsta uppmätta koncentrationerna i ytvatten för DSPB, DAS1 och DAS2 var mer än 600 gånger lägre än beräknade PNEC-värden, d.v.s. koncentrationer där inga effekter på vattenmiljön av ämnet kan förväntas. Även utan utspädning var den högsta koncentrationen i utgående avloppsvatten mer än 50 gånger lägre än PNEC. Alltså bör dessa ämnen inte utgöra en risk för vattenlevande organismer. För de övriga substanserna fanns inga PNEC-värden att tillgå. Högsta koncentrationen i sediment, 7 200 ng/g TS, dominerat av DAS1, uppmättes nära utsläppspunkten för ett avloppsreningsverk. På längre avstånd, 1 km resp. 20 km i den huvudsakliga flödesriktningen var koncentrationen lägre, 69 — 150 ng/g TS. I sediment från Mälaren var koncentrationen 92 — 900 ng/g TS. Relevanta PNEC-värden för bedömning av risk för sedimentlevande organismer saknas. Man ser en generell ökning av den relativa koncentrationen av DAS1 från utgående avloppsvatten över ytvatten till sediment. I ett av sju utgående vatten från skogsindustrier var koncentrationen förhöjd (10 gånger) jämfört med det högsta värdet från ett kommunalt reningsverk. Analys av OV extraherat från toalettpapper tillverkat av återvunna fibrer (två fabrikat) visade att detta kan vara en viktig källa till OV-halten i ingående vatten till reningsverk. Bidraget från toalettpapper tillverkat av nya fibrer (ett fabrikat) var mer än hundra gånger lägre.English SummaryA screening study has been performed concerning Fluorescent whitening agents (FWA). FWAs are a large group of chemicals used to increase the apparent whiteness of textiles and paper. The screening includes five substances abbreviated DSPB, DAS1, FB28, FB85 and DAS2.The concentration range of summed FWAs was 20 - 24 µg/l in three WWTP influents, 0.43 - 5.1 µg/l in nine WWTP effluents and 56 000 — 160 000 ng/g DW in nine WWTP sludges. DAS2, FB28 and, in some effluents, DAS1 was the dominating individual cmopounds. DAS2 is associated to paper applications rather than textile/detergent applications. The highest measured concentrations in surface water for DSPB, DAS1 and DAS2 were more than 600 times lower than the calculated “predicted no-effect concentration" (PNEC). Even without dilution the highest measured concentration in WWTP effluent was more than 50 times lower than the calculated PNECs. Thus there should be no risk for aquatic organisms due to those substances. For the remaining substances PNECs were not available. Highest concentration in sediment, 7 200 ng/g DW, dominated by DAS1, was found near the discharge point of a WWTP. Further away, 1 km and 20 km from the effluent point, in the main direction of flow, concentrations were considerably lower, 69 and 150 ng/g DW. Sediments from Lake Mälaren showed summed concentrations of 92 — 900 ng/g DW. Relevant PNECs for evaluation of risks for sediment dwelling organisms were not available. Analysis of FWAs extracted from toilet paper manufactured from recycled fibres (two different brands) showed that this may be a major source for FWAs in WWTP influents. The contribution from toilet paper made from virgin fibres (only one brand analysed) was more than 100-fold lower
Results from the Swedish National Screening Programme 2009. Subreport 3: UV-filters
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av UV-filter i den svenska miljön. Solskyddsprodukter används för att skydda huden mot solbränna och hudcancer orsakad av solens ultravioletta strålning (UV-strålning). De aktiva substanserna i solskyddsprodukter är vanligtvis aromatiska föreningar med förmåga att absorbera UV-strålning och sedan frigöra energin i form av ofarlig lågenergetisk strålning.UV-filter kan emitteras till miljön via olika källor t ex. punktkällor och diffusa källor. Det övergripande målet med screeningundersökningen var att undersöka förekomsten och bestämma halterna av 13 utvalda UV-filter i olika miljöprover. Resultaten identifierar några olika emissionsvägar och hur stor spridning föreningarna har i den svenska miljön. En provtagningsstrategi i enlighet med detta togs fram. Vidare utvecklades en analysmetod anpassad för frågeställningen.Genom att solskyddsprodukter appliceras på huden anses de viktigaste emissionsvägarna för UV-filter vara tvättning, duschning och bad. Studien var därför inriktad på att undersöka diffusa källors betydelse i den urbana miljön. För att undersöka emissionen vid friluftsbad insamlades vattenprover från kommunala badplatser vid två tillfällen: före (tidig vår) och under badsäsong. Prover på sediment och fisk insamlades också i anslutning till badplatserna under badsäsongen.Eftersom UV-filter ingår i många hygien- och kosmetikprodukter och därför når avlopp vid tvätt och dusch togs prover på utgående vatten och slam från några kommunala avloppsreningsverk. Totalt ingick 52 prover i undersökningen fördelade på 24 ytvatten, 8 utgående vatten från reningsverk, 8 reningsverksslam, 7 sediment och 5 fiskprover.UV-filter påvisades frekvent i ytvatten, både i bakgrundssjöar och i den urbana miljön. Vattenprover från badplatser insamlade under badsäsongen innehöll 12 av 13 undersökta UV-filter och i sedimenten återfanns 10 av 13 föreningar. Fyra av UV-filtren påvisades också i fisk. UV-filter detekterades även före badsäsongen i ytvatten men halten och detektionsfrekvensen ökade markant under sommaren.UV-filtren påvisades frekvent i utgående avloppsvatten från reningsverk och i rötat slam från reningsprocessen. Alla undersökta föreningar påträffades i utgående vatten och i slam hittades 11 av 13 föreningar.Koncentrationen varierade mycket mellan de olika UV-filtren. Ytvatten från badplatser under sommaren innehöll generellt liknande halter UV-filter som utgående vatten från reningsverken. De högsta halterna av UV-filter påträffades i vatten från en badplats.Några av UV-filtren påvisades, om än i låga halter, även i ytvatten, sediment och fisk från tre undersökta bakgrundssjöar.Sammantaget tyder undersökningen på en utbredd förekomst av UV-filter i den svenska miljön. Viktiga emissionkällor har visat sig vara kommunala reningsverk och användandet av solskyddsprodukter vid bad.En jämförelse av uppmätta halter av UV-filter med QSAR-framtagna PNEC och befintliga experimentella ekotoxikologiska data visade att flera av de undersökta UV-filtren kan utgöra en potentiell miljörisk.SummaryAs an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a screening study concerning UV-filters. Sunscreen lotions are used to protect the skin against sunburn and skin cancer caused by the UV (ultra violet) radiation of sunlight. The active moieties in sunscreens (UVfilters) are usually aromatic compounds which absorb UV-radiation and release the energy as low energy rays. Surface water collected on bathing places in the summer contained 12 UV-filters out of 13 measured whereas in sediment 10 out of 13 were found. Four of the UV-filters were also found in fish samples. UV-filters were detected in surface water early in the spring (before swimming season) but the concentration and frequency clearly increased during the summer. All measured UV-filters were found in STP effluent water, and all but two in STP sludge. Comparisons of measured concentrations of UVfilters with QSAR derived PNECs and also available experimental ecotoxicity data indicate that several of the included UV-filters pose a potential environmental risk
Ekologisk Omställning av efterkrigstidens bebyggelseLivscykelkostnader vid renovering av flerbostadshus uppförda 1941 till 1980.
No full textRenoveringsbehovet i det befintliga bostadsbeståndet är stort och särskilt i bebyggelsen från åren 1941 till 1980, som omfattar efterkrigstidens bebyggelse samt det så kallade miljonprogrammet. Kostnaden för en renovering av det totala beståndet i Malmös hyresbostadshus från denna period uppskattas till ca 21 miljarder kronor, om dessa skulle renoveras till en energieffektiviseringsnivå som motsvarar passivhusteknik. Skulle en mer konventionell renovering göras där den ursprungliga funktionen återställs, blir kostnaden ca 12 miljarder kronor. IVL har i projektet tagit fram en modell för livscykelkostnadsberäkningar, Eruf Eko LCC, som kan användas för att jämföra ett antal olika energieffektiviseringsåtgärder för dessa tidstypiska byggnader. Modellen har testats genom att tre olika renoveringsfall har beräknats: ett konventionellt som bara återställer den ursprungliga funktionen utan någon särskild energieffektivisering, ett normalfall som genomför åtgärder som innebär en energirenoveringsnivå till dagens krav samt ett fall som effektiviserar byggande till en nivå nära noll, d.v.s. enligt passivhusteknik. Modellen kan användas som beslutsstöd då en renoveringsprocess ska inledas och olika alternativ behöver analyseras. Modellen tar även hänsyn till olika energiprisnivåer och kalkylräntor. Med dagens energipriser bedöms inte ?nära noll? alternativet vara lönsamt sett ur ett 40 års perspektiv men om energipriset ökar ser tekniken ut att kunna bli lönsam. I det enskilda fallet kan det vara lönsamt att energieffektivisera varför varje renovering behöver analyseras utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller till exempel vid återställande av tidigare fasadrenoveringar
Förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige. En syntes av Östersjöprojektet.
No full textKlimatlöftena efter Köpenhamn. Nationella utsläppsmål och handlingsplaner som grund för ett nytt klimatavtal
No full textNär Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012 står världen utan ett globalt avtal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatmötet i Köpenhamn blev omskrivet som ett misslyckande då parterna inte lyckades enas om ett gemensamt klimatavtal för perioden efter 2012 som specificerar hur den globala uppvärmningen ska begränsas till +2°C. Däremot är det mindre känt att Köpenhamnsmötet också blev en milstolpe för möjliga framsteg i det parallella förhandlingsspår med fokus på långsiktigt samarbete, som har funnits med i dialogform i FN:s klimatförhandlingar sedan år 2005.I rapporten erbjuds en översikt över Köpenhamnslöftena baserad på aktuell forskning. Vilka olika slags löften har länderna angett och vad innebär de? Är dessa löften tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till +2°C och hur kan de komma att påverka samhällsekonomin
Results from the Swedish National Screening Programme 2010 Subreport 3. Pharmaceuticals
No full textEn screeningundersökning av läkemedel har utförts där urvalet av läkemedel i studien gjordes utifrån ekotoxikologiska kriterier, främst potens och potential att biokoncentrera. Som komplement till detta urval inkluderades också några antibiotika och några läkemedel som ingått i tidigare screeningundersökningar. Totalt 101 läkemedel och 54 prover ingick i den nationella screeningen och 67 prover ingick i den regionala screeningen. Screeningundersökningen fokuserade på diffusa emissioner från tätbebyggda områden med betoning på inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreninsverk (ARV) och deras recipienter. Biotaprover (abborre) ingick också från två kontrollsjöar och två av recipienterna samt dricksvatten från två städer. Av de 101 läkemedel som ingick i studien detekterades 92 i inkommande avloppsvatten i minst ett ARV, i halter mellan låga ng/L upp till 540 µg/L, median koncentration var 53 ng/L. Paracetamol uppmättes i högst halter, 540 µg/L. Av 101 läkemedel detekterades 85 i utgående avloppsvatten i minst ett ARV, i halter mellan låga ng/L upp till 4 µg/L, median-koncentration var 35 ng/L. Diklofenak uppmättes i högst halter (3.9 µg/L) i utgående avloppsvatten. Avskiljningsgrad och koncentrationer i slam från alla fyra ARV presenteras också. Av läkemedlen uppmättes 66 i ytvatten (låga ng/l upp till 1.8 µg/L) och de uppmätta halterna utvärderades genom att jämföra dem med kritiska miljökoncentrationer; dvs. den vattenkoncentration som förväntas orsaka en farmakologisk respons i fisk. Denna utvärdering visade att fem av läkemedlen uppmättes i halter som sannolikt orsakar en farmakologisk respons i fisk som exponeras för detta vatten. I de sju biotaproverna detekterades totalt 23 läkemedel. Koncentrationerna var låga (låga µg/Kg) och de högsta detekterade halterna fanns i fisk fångad i närheten av Kungsängs-verkets ARV (Uppsala) utsläppspunkt i Fyrisån. Uppmätta läkemedel i biota korrelerar med uppmätta halter i ytvattnet och med tidigare publicerade data av läkemedelsrester i biota.I de sex dricksvattenproverna detekterades totalt 26 läkemedel (låga ng/L). Det var en signifikant skillnad mellan dricksvattnet i de bägge städerna, bara två läkemedel kunde detekteras i dricksvattnet från Umeå, karbamazepin och trimetoprim, medan 26 läkemedel detekterades i dricksvattenproverna från Stockholm.A screening study has been performed concerning Pharmaceuticals where the selection of pharmaceuticals included in the screening was based on ecotoxicological criteria, primarily potency and potential to bioconcentrate. In addition, antibiotics and some pharmaceuticals that have been included in previous screening programmes were also included. A total of 101 pharmaceuticals and 54 samples were included in the national programme and 67 samples were included in the regional programme. The sampling programme was focused on diffuse emissions from urban areas reflected in samples from waste water treatment plants (WWTPs) and their receiving waters. Biota samples (perch) from two background lakes and two of the receiving waters and also drinking water from two cities were also included. Of the 101 pharmaceuticals included in this study 92 were detected in the WWTP influent of at least one WWTP, in levels that ranged from low ng/L up to 540 µg/L, with a median concentration of 53 ng/L. Paracetamol was the pharmaceutical that was detected in highest amounts, up to 540 µg/L. 85 of the 101 pharmaceuticals included in this study were detected in the effluent of at least one WWTP, in levels that ranged from low ng/L up to 4 µg/L, with a median concentration of 35 ng/L. Diclofenac was the pharmaceutical that was detected in highest amounts (3.9 µg/L) in the effluent. Removal efficiencies and sludge concentrations from all four WWTPs are also presented.Of the 101 pharmaceuticals included in this study 66 were detected in the surface water samples in the range from low ng/L up to 1.8 µg/L. Measured surface water concentrations were evaluated by comparing them to critical environmental concentrations, i.e. the water concentration that is expected to cause a pharmacological effect in fish. This evaluation showed that five pharmaceuticals in these samples are expected to cause a pharmacological response in fish exposed to these waters. In this study 23 pharmaceuticals were detected in the seven biota (perch) samples. Concentrations were in the low µg/Kg range and highest detected levels were found in the perch caught in close proximity to the discharge point of WWTP Kungsängsverket (Uppsala) in River Fyris. Detected pharmaceuticals in biota correlate to the surface water concentrations and previous reports on the occurrence of pharmaceuticals in biota.Low levels (low ng/L range) of 26 pharmaceuticals were detected in the drinking water samples. There was significant difference between the two drinking waters; only two pharmaceuticals could be detected in the samples from Umeå, carbamazepine and trimethoprim, while 26 pharmaceuticals were detected in the Stockholm samples
Clean development and demonstration — Sustainable domestic washing - s'wash
No full textS´wash är ett idestödsprojekt finansierat av MISTRA, ett finansieringsstöd för att skapa innovativa forskningsprojekt med stor potential att förbättra miljön. S´wash har minskat vattenförbrukningen ned till endast 10,3 liter för en tvätt med tre kilos smutstvätt, en minskning med 79 procent jämfört med standardtvättmaskiner som används i de europeiska hushållen idag. Under projektets gång har ett stort antal tekniker och lösningar utvärderats för att finna lämpliga sätt att implementera dessa i en tvättmaskin. Två stycken prototyper byggdes av Asko och Electrolux för att utvärdera framtagna lösningar och idéer. Prototyperna baserades på standardtvättmaskiner men lösningarna är ännu inte redo för att tas in i produktion.S´wash is an idea grant support project sponsored by MISTRA to create innovative research projects with great potential to improve the environment. S´wash has decreased the water usage down to a consumption of 10.3 litres of water for a washing load of three kilograms of textiles, a decrease of 79 percent compared to the standard washing machine used in European households today. During the course of the project a lot of different techniques and approaches have been tested to find suitable solution to implement in a washing machine. Two prototypes have been built to evaluate solutions and ideas. The prototypes are based on standard washing machines but the solutions are not yet ready for production
Metaller i mossa i Östergötlands län, 2010
No full textPå uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätade mätningar av halter av metaller i mossa i Östergötlands län under 2010 i samband med den nationella mossundersökningen som genomförts i hela Sverige under 2010.Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning av olika metaller i Östergötland har fungerat mycket väl. Metaller som analyserats i mossmaterialet är: arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn). Även aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo) analyserades
För Skånes Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Skåne län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Skåne läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet för närvarande. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-6,7 kg antropogent svavel per hektar till skogsytorna i Skåne län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framförallt i sydväst. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 9,5 kg per hektar på öppet fält-ytan i Västra Torup. Detta är lägre än det genomsnittliga nedfallet på ytan, men för kvävenedfallet förekommer ingen minskande trend som för svavel. Markvattnet i skogsytorna i Skåne är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2008/09. Det finns tendenser till återhämtning på några av ytorna, men återhämtningen går mycket långsamt. Fyra av de sex ytorna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter under det hydrologiska året 2008/09, och dessa ytor har ofta även haft förhöjda halter under tidigare år. Detta är ett tecken på att skogen inte kan ta hand om allt kväve. Vid en av ytorna, Allerum, kan detta kopplas direkt till effekter av stormarna Gudrun och Per. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid Västra Torup var mycket låga under 2008/09. Detta stämmer överens med det generella mönstret i Sverige under 2008/09.På uppdrag av Skåne läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet för närvarande. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Under det hydrologiska året 2008/09 deponerades 2,3-6,7 kg antropogent svavel per hektar till skogsytorna i Skåne län. Svavelnedfallet har minskat signifikant vid samtliga ytor. Denna trend är tydlig i stora delar av Sverige, framförallt i sydväst. Kvävenedfallet, som är lättast att tolka från mätningarna på öppet fält eftersom kväve interncirkulerar i trädkronorna i skogsytorna, uppgick till 9,5 kg per hektar på öppet fält-ytan i Västra Torup. Detta är lägre än det genomsnittliga nedfallet på ytan, men för kvävenedfallet förekommer ingen minskande trend som för svavel. Markvattnet i skogsytorna i Skåne är generellt surt, med låga pH, negativ ANC (syraneutraliserande förmåga) och ofta höga halter oorganiskt aluminium, och så var det även under 2008/09. Det finns tendenser till återhämtning på några av ytorna, men återhämtningen går mycket långsamt. Fyra av de sex ytorna uppvisade förhöjda nitratkvävehalter under det hydrologiska året 2008/09, och dessa ytor har ofta även haft förhöjda halter under tidigare år. Detta är ett tecken på att skogen inte kan ta hand om allt kväve. Vid en av ytorna, Allerum, kan detta kopplas direkt till effekter av stormarna Gudrun och Per. De lufthalter av SO2, NO2, NH3 och O3 som uppmätts vid Västra Torup var mycket låga under 2008/09. Detta stämmer överens med det generella mönstret i Sverige under 2008/09
För Värmlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län - mätningar och modellering. Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 2009. Kalenderår: resultat t.o.m. 2008
No full textPå uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på tre platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon var samtliga låga under den senaste mätperioden vid Blåbärskullen. Nederbörden uppmättes på öppet fält-ytan i Blåbärskullen till 909 mm under 2008/09, vilket är något lägre än medelvärdet under den 13-åriga tidsserien. Detta, i kombination med låga halter i nederbörden, ledde till mätseriens lägsta nedfall av svavel och nitratkväve på öppet fält. Liknande mönster syns för deposition till de tre skogsytorna i länet. Svavelnedfallet, exklusive havssaltets bidrag, var mellan 0,7 och 1,4 kg per hektar och år på de tre ytorna, vilket är den lägsta noteringen för två av ytorna och den näst lägsta för den tredje. Även kvävedepositionen, som var mellan 1,4 och 3,6 kg per hektar och år, var låg jämfört med tidigare, och det var framför allt nitratkvävenedfallet som var lågt. På alla tre ytorna har svavelnedfallet minskat signifikant sedan mätstart. I Södra Averstad, som är den yta som varit mest utsatt för svavelnedfall, har nedfallet till skogsytan minskat från omkring 10 till under 2 kg per hektar och år under den 19-åriga mätserien. För kväve finns inga tydliga trender. Markvattnet uppvisar signifikant minskande svavelhalter på samtliga ytor, som en följd av den minskade svavelbelastningen. Detta har lett till en viss återhämtning i den högst belastade ytan, Södra Averstad. De senaste åren har den syraneutraliserande förmågan, ANC, varit positivt och pH ofta över 5. Ökningen av ANC i början av mätperioden beror dock i stor utsträckning på 'återhämtningen' från en försurande havssaltsperiod i början av 1990-talet. Transtrandsberget är den näst mest försurade ytan i länet, trots att Blåbärskullen tagit emot mer nedfall. Detta beror på skillnader i markens buffrande förmåga. Kvävehalten i markvattnet har varit mycket låg på ytorna, med undantag från ett par mättillfällen då förhöjda halter uppmätts. Detta visar på att skogsekosystemet fortfarande tar hand om i stort sett allt tillgängligt kväve.På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på tre platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades det fyraåriga samarbetsprojekt som råder idag. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon var samtliga låga under den senaste mätperioden vid Blåbärskullen. Nederbörden uppmättes på öppet fält-ytan i Blåbärskullen till 909 mm under 2008/09, vilket är något lägre än medelvärdet under den 13-åriga tidsserien. Detta, i kombination med låga halter i nederbörden, ledde till mätseriens lägsta nedfall av svavel och nitratkväve på öppet fält. Liknande mönster syns för deposition till de tre skogsytorna i länet. Svavelnedfallet, exklusive havssaltets bidrag, var mellan 0,7 och 1,4 kg per hektar och år på de tre ytorna, vilket är den lägsta noteringen för två av ytorna och den näst lägsta för den tredje. Även kvävedepositionen, som var mellan 1,4 och 3,6 kg per hektar och år, var låg jämfört med tidigare, och det var framför allt nitratkvävenedfallet som var lågt. På alla tre ytorna har svavelnedfallet minskat signifikant sedan mätstart. I Södra Averstad, som är den yta som varit mest utsatt för svavelnedfall, har nedfallet till skogsytan minskat från omkring 10 till under 2 kg per hektar och år under den 19-åriga mätserien. För kväve finns inga tydliga trender. Markvattnet uppvisar signifikant minskande svavelhalter på samtliga ytor, som en följd av den minskade svavelbelastningen. Detta har lett till en viss återhämtning i den högst belastade ytan, Södra Averstad. De senaste åren har den syraneutraliserande förmågan, ANC, varit positivt och pH ofta över 5. Ökningen av ANC i början av mätperioden beror dock i stor utsträckning på 'återhämtningen' från en försurande havssaltsperiod i början av 1990-talet. Transtrandsberget är den näst mest försurade ytan i länet, trots att Blåbärskullen tagit emot mer nedfall. Detta beror på skillnader i markens buffrande förmåga. Kvävehalten i markvattnet har varit mycket låg på ytorna, med undantag från ett par mättillfällen då förhöjda halter uppmätts. Detta visar på att skogsekosystemet fortfarande tar hand om i stort sett allt tillgängligt kväve