IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Circular Declarations as a versatile policy and procurement tool
No full textCirkulär upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att minska växthusgasutsläpp eftersom det påverkar produktdesign, resurseffektivitet, återanvändning och/eller återvinning. Till skillnad från traditionella miljökriterier kräver cirkulär upphandling nyanserade, produkt- och materialspecifika kriterier som tar hänsyn till livscykelns miljöpåverkan. Detta forskningsprojekt utforskar hur cirkulära aspekter kan införlivas i standardiserade miljödeklarationer (EPD, ISO 14025) samt exempel på andra metoder för att verifiera cirkularitet i produkter och tjänster. Studien inkluderar en omfattande kartläggning av cirkulära kriteriers tillämpningar inom olika sektorer som bygg, textilier, möbler och IT-produkter, där byggsektorn har visat på betydande framsteg. I ett delprojekt definierades 20 kriterier som belyser ansvar för upphandlare och leverantörer och främjar produktdesign, återvinning och återanvändning för att uppnå cirkularitet. Denna metod visade betydande variationer mellan produktgrupper, vilket gav insikter om hur man kan prioritera kriterier för framtida tillämpningar. En intervjustudie visar att användningen av EPD inom upphandling är begränsad, främst på grund av låg medvetenhet och otillräcklig leverantörsdatakapacitet. Det finns dock en positiv inställning till att integrera cirkulära data i EPD-ramverk, med förslag på kort- och långsiktiga tillvägagångssätt. En rundabordsdiskussion med representanter från myndigheter, intresseorganisationer, privat industri och upphandlingsstödsorganisationer belyste utmaningar och möjligheter för cirkulär upphandling idag och för att harmonisera med EU:s ”Fit-for-55”-initiativ och digitala produktpass (DPP) enligt den kommande ekodesignförordningen. Deltagarna betonade att konsekvent produktinformation genom hela produktens livscykel kan underlätta cirkulära flöden och hantering av riskbedömning. Officiella kriterier, särskilt de som utvecklas inom storskaliga ramverk, tenderar att vinna mer förtroende, och den förväntade EU-lagstiftningen under ”Fit-for-55” kommer sannolikt att införa omfattande nya krav. Ökade kostnader kopplade till efterlevnad kan innebära utmaningar för offentliga upphandlingsorgan, särskilt för små och medelstora företag som är känsliga för dessa finansiella effekter. Ett tydligt budskap från rundabordsdiskussionerna var att det finns mycket att göra och förbereda medan man väntar på att EU-förordningarna ska träda i kraft.Circular procurement can be a powerful tool in reducing GHG-emissions since it influences product design, resource efficiency, reuse and/or recycling. Unlike traditional environmental criteria, circular procurement requires nuanced, product- and material-specific criteria that address lifecycle impacts. This research project explores incorporating circular aspects into standardized environmental declarations (EPD, ISO 14025) and examples of other ways to verify circularity in products and services. The study includes a broad mapping of circular criteria applications across sectors such as construction, textiles, furniture, and IT products, with notable progress in construction. In one part of the project 20 criteria were defined, which outline responsibilities for procurers and suppliers, fostering product design, recycling, and reuse toward circularity. That approach revealed significant variability across product groups, offering insights into prioritizing criteria for future applications. An interview study indicates limited EPD adoption in procurement, primarily due to low awareness and insufficient supplier data capabilities. There is however a positive reception toward integrating circular data into EPD frameworks, with suggestions for short- and long-term approaches. A roundtable with government, interest organizations, private industry and procurement support representatives highlighted challenges and opportunities for circular procurement in the present and for alignment on the EU’s “Fit-for-55” initiative with Digital Product Passports (DPP) under the forthcoming Ecodesign Regulation. Participants emphasized that consistent product information throughout a product’s lifecycle could facilitate circular flows and risk assessment management. Official criteria, particularly those emerging from large-scale frameworks, tend to gain more trust and the anticipated EU-legislation under “Fit-for-55” will likely introduce extensive new requirements. Increased costs linked to compliance may present challenges for public procurement bodies, particularly for engagement of small and medium-sized enterprises sensitive to these financial impacts. A clear message from the Roundtable discussions were that there is a lot to be done and to prepare while waiting for the EU-regulations to be in place
Life and labour in industry climate transitions
No full textI ett konstant flöde av nyheter om klimatkatastrofer, humanitära kriser, pandemier och konflikter framträder en samtid som definieras av en till synes oavbruten rad av överlappande kriser. Trots, eller kanske just på grund av, dessa utmaningar och omvälvningar finns det värde i att kollektivt reflektera över och eventuellt omvärdera hur vi organiserar våra liv och vårt arbetsliv I projektet ”Liv och arbetsliv i industrins klimatomställning” har vi undersökt klimatomställningens utmaningar och möjligheter med särskilt fokus på två industrisektorer med stora samhällsvärden men också med stora växthusgasutsläpp: petrokemiindustrin i Västra Götaland (Stenungsund) och järn- och stålindustrin i Norrbotten (Gällivare). Projektet kombinerar nationella och lokala perspektiv samt lyfter fram röster från civilsamhället och fackföreningsrörelsen för att analysera hur omställningen påverkar arbete, produktion och olika intressegruppers syn på alternativa utvecklingsvägar.Ambitionen har varit att lyfta berättelser från både lokal- och samhällsövergripande nivå för att bredda diskussionen om klimatomställningen. Genom att sammanställa och jämföra olika omställningsberättelser och alternativa strategier och politiska instrument har vi försökt belysa både synergier och intressekonflikter i den samhällsomställning som ligger framför oss. Vår förhoppning är att detta arbeta kan bidra till en mer utvecklad och nyanserad diskussion om den gröna omställningen, det goda livet och det goda arbetet
Jägersro - A climate efficient neighborhood
No full textRapporten belyser den avgörande roll som städer spelar i att hantera klimat-utmaningarna och styrkan de besitter som centra för innovation och åtgärder. Specifikt fokuserar den på den planerade stadsdelen Jägersro i Malmö och dess ambition att vara Öresundsregionens mest hållbara stadsdel.En central aspekt av rapporten är insikten om att städer bidrar med cirka 70% av växthusgasutsläppen, vilket samtidigt innebär att de har en enorm potential att vara katalysatorer för positiv förändring. Detta kopplas till målen i Parisavtalet och nödvändigheten att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer.Jägersro, den nya stadsdelen, beskrivs som en tät grön blandstad som kommer att omfatta bostäder, arbetsplatser, skolor, förskolor, handel och mer, över en yta på cirka 40 hektar. En nyckelfaktor här är att projektet har satt högt hållbarhetsmål och strävar efter att bli den mest hållbara stadsdelen i Öresundsregionen.Rapporten introducerar två metoder för att beräkna och hantera klimatpåverkan. För det första, enligt Parisavtalet, kopplas stadsdelens och invånarnas klimatpåverkan till den kvarvarande CO2-budgeten för år 2050 enligt IPCC:s beräkningar. För det andra används begreppet klimatneutralitet, där klimatpåverkan för stadsdelen beräknas fram till 2050 med en systemgräns kopplad till byggaktörernas rådighet.En central poäng i rapporten är vikten av tydliga systemgränser och avgränsningar för att korrekt mäta klimatpåverkan från städer. Detta diskuteras i samband med den komplexa interaktionen mellan stadsområden och deras omgivningar, vilket involverar mångfacetterade processer och aktiviteter. Tydliga riktlinjer förespråkas för att undvika underskattning eller överskattning av klimatpåverkan och för att adressera centrala faktorer effektivt. Rapporten presenterar ett dynamiskt matematiskt scenarioverktyg för att kvantifiera klimatpåverkan från stadsdelen. Denna modell omfattar olika variabler, inklusive byggnation, energiförbrukning och mobilitet, vilket ger en mer realistisk bild av hur dessa faktorer interagerar och påverkar klimatpåverkan jämfört med traditionella metoder. Modellen är framtagen i ett samarbete med Jägersroprojektet, Lokal Färdplan Malmö 2030, Tengbom, White, Skanska och Treano samt inom det pågående Formas projektet ”Stadsdelars klimatpåverkan - scenarioplanering/mätning”. Jägersroprojektet som blir först med att tillämpa modellen i konkreta beräkningar, har medverkat dels i idédiskussionen, dels i framtagandet av ett klimatberäkningsverktyg. I denna rapport beskrivs och utvecklas fördelarna och utmaningarna med att använda CO2e-budgetmodellen för ett stadsutvecklingsprojekt som Jägersro, inklusive den komplexitet det innebär att beräkna klimatpåverkan för en hel stadsdel. Dess anpassningsbarhet och flexibilitet nämns som kritiska faktorer, särskilt när samhället utvecklas och nya hållbarhetsstrategier implementeras. Denna dynamiska modellering möjliggör en realtidsanpassning för att bättre hantera osäkerheter i framtiden.Rapporten går in på specifika kategorier som har stor påverkan på klimatet, inklusive byggnader, energi och personrelaterade utsläpp som mat, konsumtion och mobilitet. Åtgärder för att balansera klimatpåverkan, såsom "inbyggt virke," "biokol" och "träd," identifieras som viktiga källor till kolsänkor.Avslutningsvis poängterar rapporten att för att städer ska leda klimat¬omställningen krävs ett helhetsperspektiv och samarbete på alla nivåer. Stads¬planering, politiska beslut och medborgarengagemang nämns som avgörande faktorer för att skapa gröna och hållbara städer som inte bara bidrar till att uppnå klimatmålen utan också ger attraktiva och hälsosamma livsmiljöer för dagens och framtidens generationer.This report highlights the critical role that cities play in addressing climate challenges and the strength they possess as centres for innovation and action. Specifically, it focuses on the planned city district of Jägersro in Malmö, Sweden, and its ambition to be the most sustainable district in the Öresund region.A central aspect of the report is the recognition that cities contribute to approximately 70% of greenhouse gas emissions, which simultaneously means that they have enormous potential to be catalysts for positive change. This is linked to the goals of the Paris Agreement and the need to limit global warming to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.Jägersro, the new city district, is described as a dense green mixed-use development that will include housing, workplaces, schools, preschools, retail, and more, over an area of approximately 40 hectares. A key factor here is that the project has set ambitious sustainability goals and is striving to become the most sustainable district in the Öresund region.The report introduces two methods for calculating and managing climate impact. First, in line with the Paris Agreement, the climate impact of the district and its inhabitants is linked to the remaining CO2 budget for 2050 according to IPCC calculations. Second, the concept of climate neutrality is used, where the climate impact for the district is calculated up to 2050 with a system boundary linked to the builders' and landlords’ sphere of influence.A central point in the report is the importance of clear system boundaries and delimitations for accurately measuring climate impact from cities. This is discussed in conjunction with the complex interaction between urban areas and their surroundings, which involves multifaceted processes and activities. Clear guidelines are advocated to avoid underestimation or overestimation of climate impact and to address key factors effectively. The report presents a dynamic mathematical scenario tool to quantify the climate impact from the district. This model includes various variables, including construction, energy consumption, and mobility, which provides a more realistic picture of how these factors interact and affect climate impact.This report describes and develops the benefits and challenges of using the CO2e budget model for an urban development project such as Jägersro, including the complexity involved in calculating climate impact for an entire city district. Its adaptability and flexibility are mentioned as critical factors, especially as the community develops and new sustainability strategies are implemented. This dynamic modelling enables real-time adjustment to better address uncertainties in the future. The report goes into specific categories that have a major impact on the climate, including buildings, energy, and person-related emissions such as food, consumption, and mobility. Measures to balance climate impact, such as "embedded wood," "biochar," and "trees," are identified as important sources of carbon sinks.In conclusion, the report emphasizes that for cities to lead the climate transition, a holistic perspective and collaboration at all levels are required. Urban planning, political decisions, and citizen engagement are mentioned as essential factors for creating green and sustainable cities that not only contribute to achieving climate goals but also provide attractive and healthy living environments for todays and future generations.Key points• Cities play a critical role in addressing climate challenges and have the potential to be catalysts for positive change.• The planned city district of Jägersro in Malmö, Sweden, is ambitious to be the most sustainable district in the Öresund region.• The report introduces two methods for calculating and managing climate impact from cities: the CO2e budget model and the concept of climate neutrality.• The report also presents a dynamic mathematical scenario tool to quantify the climate impact from Jägersro.• The report concludes that for cities to lead the climate transition, a holistic perspective and collaboration at all levels are required.Research implicationsThe report's findings have several important implications for research on climate impact from cities. First, it emphasizes the importance of clear system boundaries and delimitations for accurately measuring climate impact. Second, it suggests that dynamic modelling can be a valuable tool for quantifying climate impact from cities, especially when considering the complex interactions between different factors. Third, it highlights the need for collaboration between researchers, policymakers, and practitioners to develop and implement effective strategies for reducing climate impact from cities.Policy implicationsThe report's findings also have several important implications for policy. First, it suggests that cities should adopt ambitious sustainability goals, such as the goal of becoming climate neutral. Second, it recommends that cities use clear and consistent methods for calculating climate impact. Third, it suggests that cities invest in research and development to develop new technologies and strategies for reducing climate impact.Public engagement implicationsThe report's findings also implications for public engagement. It emphasizes the need for public awareness of the importance of climate action in cities.
Försurning och övergödning i Östergötlands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textPå uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, inom Krondroppsnätet och i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Östergötlands län. Östergötlands Luftvårdsförbund har varit medlem i Krondroppsnätet under 33 år. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2022/23 vid två platser, i granskogen vid Solltorp i länets södra halva och i tallskogen vid Höka i nordligaste Östergötland. I rapporten beskrivs försurningsläget och kvävesituationen i Östergötlands län, baserat på senaste och tidigare års mätningar, och resultaten jämförs med mätningar från andra delar av landet. I rapporten redovisas även andra aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Kvävenedfallet minskar men kritisk belastning överskrids fortfarandeNedfallet av kväve till barrskogen vid Höka i länets norra del har minskat i samma takt som rapporterade utsläppsminskningar från Europa såväl som från Sverige. Kvävenedfallet till barrskog över Östergötlands län varierade under det hydrologiska året 2022/23 mellan 4 och 6 kg per hektar, med högsta värden i sydväst. Den kritiska belastningen för övergödande kväve till barrskog i Sverige, 5 kg per hektar och år, överskreds därmed i de sydvästra delarna av länet. Lufthalterna av kvävedioxid vid Höka har mer än halverats sedan mätstarten 1999, medan lufthalterna av ammoniak inte har förändrats.Markvattenmätningarna i Östergötlands län visar att nitrat sällan förekommer i markvattnet i länets växande skogar. Skogarna i länet har kapacitet att lagra det kväve som tillförs med nedfallet i marken. Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurningSvavelnedfallet till skogen i länet har sedan slutet av 1990-talet minskat kraftigt, med 99 % respektive 87 % vid de två mätplatserna Solltorp och Höka. Även lufthalterna av svaveldioxid vid Höka i länets norra delar har minskat kraftigt, med runt 60 %, sedan 1999. Det sker en långsam och varierande återhämtning från försurning av markvatten i skogsmarken i länet. Vid Höka, i länets norra del, ligger pH fortfarande mellan 5,0 och 5,5, vilket indikerar en måttlig försurning och att den syraneutraliserande förmågan, ANC, ännu är otillräckligt låg. Den nya markvattenytan vid Solltorp i länets södra del verkar vara mindre sur än den tidigare ytan, som avverkades 2020. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
Försurning och övergödning i Värmlands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textMätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Värmlands län genomförs på uppdrag av Värmlands läns luftvårdsförbund av IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet. Mätningarna sker inom ramen för Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/ ). Värmlands län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1990, och den längsta mätserien sträcker sig över mer än 30 år.I denna rapport redovisas resultaten från mätningarna under det hydrologiska året 2022/23 (oktober 2022 – september 2023) i Värmlands län. Resultaten från mätningarna från 2022/23 analyseras, tillsammans med tidigare års mätningar, i relation till försurningsläget och kvävesituationen i Värmlands län. Resultaten analyseras vidare i förhållande till mätningar i andra delar av Sverige inom Krondroppsnätet. I rapporten redovisas även andra relaterade aktuella projekt och händelser från 2023, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi bedrivs vid tre platser med granskog i Värmlands län, från norr till söder; Transtrandsberget, Blåbärskullen/Stensjön och Södra Averstad. Länsstyrelsen och luftvårdsförbundet finansierar dessutom markvattenmätningar vid de två avverkade granytorna vid Blåbärskullen och Södra Averstad. Lufthalter av svavel, kväve och ozon mäts vid ytorna. I rapporten redovisas även resultat från lufthaltsmätningar samt mätningar av nedfall till öppet fält vid mätplatsen Transtrandsberget som ligger bredvid krondroppsytan. Dessa mätningar genomförs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket inom det nationella miljöövervakningsnätverket, SveLoD.Långsam återhämtning från försurning trots ett numera lågt svavelnedfall Ett stort antal av Värmlands sjöar och vattendrag är fortsatt försurade, och det bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länet. Svavelnedfallet till skog i Värmland har dock minskat kraftigt. Vid den mest belastade mätplatsen i länet, Södra Averstad, har nedfallet av svavel (exklusive havssaltsbidrag) minskat från 8–10 kg per hektar och år i början på 1990-talet till under eller kring 1 kg per hektar sedan 2016. För att markvattnet skall bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste det ha ett värde på den syraneutraliserande förmågan (ANC) som är klart större än noll. Detta är fallet endast vid den nordligaste mätplatsen, Transtrandsberget. ANC vid den nyaste krondroppsytan i mellersta Värmland, Stensjön, har hittills varierat mellan noll och klart över noll, medan ANC vid Blåbärskullen och Södra Averstad, även innan avverkning, ofta hade negativa värden. Blåbärskullen hade innan avverkningen till och med en negativ trend med minskande ANC-värden över tid. Vänstra figuren. Syraneutraliserande förmåga (ANC) i markvattnet vid olika mätplatser i länet. Södra Averstad A avverkades 2016 (vertikal röd streckad linje) och ersattes med Södra Averstad B. Blåbärskullen avverkades 2021 (vertikal blå linje) och ersattes med Stensjön. Högra figuren. Totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Värmland vid ytorna, beräknat från mätningar på öppet fält och i krondropp. Horisontell streckad röd linje visar kritisk belastningsgräns för barrskog i Sverige. Ett högt kvävenedfall har gjort att det finns mycket kväve i markerna som kan ge höga halter av kväve i markvattnet vid störningar Nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Värmland varierar numera kring den kritiska belastningsgränsen för barrskog, 5 kg kväve per hektar. Under det hydrologiska året 2022/23 var kvävenedfallet högre än belastningsgränsen för de två sydligaste ytorna och även som interpolerat värde för hela länet. Året innan var första gången som nedfallet låg under den kritiska belastningsgränsen för barrskog vid samtliga av länets krondroppsytor. Kvävenedfallet till barrskogen i Värmland har halverats sedan 2001, baserat på kalenderår, vilket är i samma utsträckning som de rapporterade kväveutsläppsminskningarna i Europa.Efter många år av överskridande av belastningsgränserna har skogarna i länet lagrat mycket kväve i marken. Mätningar vid de avverkade granytorna vid Södra Averstad och Blåbärskullen visar att detta kväve läcker ut i markvattnet vid störningar av skogsekosystemen. Det kväve som inte tas upp av ekosystemen kan transporteras vidare och bidrar till ett diffust läckage av kväve till grund- och ytvatten
Tools and drivers for chemical footprints : A mapping study of available tools and current policy drivers
No full textThe emission of hazardous substances occurs from the cradle to grave of products and services. Calculating a chemical footprint can help companies prioritize actions to reduce the potential impacts. This report is the result of a search for available tools for calculating chemical footprints and our attempt to identify regulatory drivers for such assessments. While tools and policy drivers for chemical footprints are available, there is still a need for development.
Pacific Oysters as a new food resource
No full textDenna projektrapport beskriver resultaten av forskningsarbete finansierat inom Blå mat – center för framtidens sjömat, och syftar till att stödja utvecklingen av en svensk värdekedja för stora och klusterbildande invasiva stillahavsostron, vilka är lovande som råvara men där både teknik och marknad behöver utvecklas. Vi har funnit ett antal lovande metoder för separation av skal och kött, exempelvis värme och frys-behandling, som vi hoppas kunna utforska djupare i kommande forskningsprojekt. Vi har gjort en omfattande kartläggning av de regleringsmässiga förutsättningarna för nyttjande av ostronprodukter i olika livsmedels-relaterade sammanhang, vad gäller både skal och kött, och identifierat var det finns luckor i lagstiftningen där förtydliganden behövs. Vi har även, med goda resultat, producerat ett torrt mjöl av ostronkött i existerande produktionslinje hos Musselfeed AB, och visat att detta mjöl har god mikrobiologisk säkerhet med bibehållet näringsvärde. Sammanfattningsvis har detta satellitprojekt bidragit till en ökad förståelse för potentialen och barriärerna vad gäller användning av stillahavsostron inom det svenska livsmedelssystemet
Adapting homes to a changing climate - Assessing the sustainability of measures to prevent damage from extreme precipitation
No full textIn this report, CICERO and IVL assess the sustainability of measures for protecting homes in Nordic urban areas from extreme precipitation. Extreme rain and flooding drive a growing share of insurance payouts, making these measures increasingly relevant. Sustainable measures are defined here as those that, over their lifetime, do not increase greenhouse gas emissions relative to unmitigated damage and are proven economically beneficial based on cost-benefit analysis (CBA). Sustainability assessments of four preventive measures against backflow and water intrusion Four preventive measures were selected through expert workshops and interviews: (1) installing a backflow valve to prevent sewage backflow, (2) early replacement of the drainage system, (3) redirecting downspouts to a rain garden via a swale, and (4) redirecting downspouts to underground stormwater cassettes via underground pipes. To assess environmental and economic sustainability, we conducted life cycle assessments (LCA) and CBAs for each measure, comparing their emissions and costs with those avoided by preventing extreme precipitation damage. We evaluated each measure’s sustainability using a break-even analysis to determine the frequency of damage prevention needed for each measure to remain sustainable. Scenarios for avoided emissions and costs are based on claims data from the insurance company If, reflecting extreme precipitation events in Norway. We identified four cases of high- and low-cost backflow and water intrusion damage to calculate restoration emissions and costs. Results from life-cycle assessments and cost-benefit analyses sensitive to damage frequency Table S1 of the report summarizes the results. The top panel summarizes the results from the LCA analyses of each preventive measure under different assumptions about damage frequency. Dark green cells indicate that the measure achieves at least 30 percent lower emissions compared to a scenario with unmitigated damage. Orange cells indicate that impact on emissions is uncertain, with emissions close to those of prevented damage (+/- 30 percent). Gray cells show that the preventive measure results in emissions that are more than 30 percent higher than the avoided damage emissions. The lower panel of the table summarizes the results from the CBA. The dark green cells indicate a net present value (NPV) of investing in the preventive measure that exceeds 10 000 2023-NOK , the orange cells indicate uncertain profitability (a NPV of +/- 10 000 NOK), and the gray cells indicate that the measure is unlikely to be profitable, with a NPV lower than -10 000 NOK. The LCA-results (upper panel) show that the backflow valve does not lead to increased emissions under any assumed damage frequency shown. For instance, even with only one low-cost backflow damage occurring after 40 years, installing a backflow valve results in less emissions than the emissions from repairing the damage. The CBA results (lower panel) show that the backflow valve must prevent at least one high-cost backflow damage every 30 years, or at least one low-cost backflow damage every 20 years to be profitable. A nature-based solution using a swale and rain garden to manage stormwater on-site is also sustainable under moderate assumptions about damage frequency for high-cost water intrusion. Emissions from this investment are lower than those from unmitigated damage, provided it prevents at least one high-cost water intrusion every 30 years. With conservative estimates on carbon sequestration, the necessary damage prevention frequency drops to less than one event over the 60-year analysis period. For low-cost water intrusion, however, emissions from damage are minimal, and constructing the rain garden would likely produce higher emissions than the avoided emissions from low-cost damage. Economically, the swale and rain garden measure is profitable if it prevents a high-cost intrusion damage at least once every 20 years and marginally profitable if it prevents low-cost damage every 10 years.Due to the significant material investments required for a new drainage system, early re-investment is likely to result in higher emissions than those avoided, and investment costs are high compared to avoided damage costs. Replacing the drainage system of the house to prevent water intrusion damage is thus only likely to be sustainable if it prevents very frequent and/or severe water intrusion damage. The same holds for investing in stormwater cassettes, which is a more expensive and emission-intensive solution for handling stormwater than the nature-based solution. The stormwater cassette solution is sustainable if it prevents at least one high-cost damage every 10 years. Backflow valve and swale & rain garden are most likely to be sustainable measures Based on the assumptions underlying the analyses, we find that the backflow valve is the measure that is most likely to both reduce emissions and be cost-effective – though only at certain damage frequencies. The swale and rain garden emerges as the most relevant solution for avoiding high-cost damage from water intrusion through the ground. It reduces emissions and is profitable if such events occur at least once every 20 years. What an avoided low-cost and high-cost damage event might mean Due to the limited scope of this project, we have taken a simplified approach to accounting for the probability of a measure preventing or reducing damage from a given extreme precipitation event, and rather attempted to show under what assumptions each measure can be considered sustainable (a break-even approach). The variation in costs and emissions for our damage cases may also be interpreted as examples of damages that are only partially prevented (low-cost cases) and damage that is fully prevented (high-cost cases), or as higher (lower) frequency, lower (higher) severity events. The low-cost case of water intrusion damage can also be interpreted as a case where measures to reduce the impact of water intrusion have already been undertaken (steel legs for furniture, tile floors), and shows that this is likely to significantly reduce emissions from repairs. There is little existing empirical evidence on the effectiveness of these measures in preventing damage, and this is an important topic for further research. The sensitivity of our results to emissions and costs from damage emphasize that the choice of making preventing measures or not should be carefully based on the risks each property or homeowner faces. Differences between households and society’s perspective on costs and benefits Most of the measures we consider can potentially impact neighboring properties, or the wider neighborhood in some way. These impacts are not included in our analyses, since our focus is on the household level. Both local stormwater management measures may potentially reduce problems from surface water runoff to neighboring properties and reduce pressure on combined stormwater and sewage systems. In addition, the swale and rain garden may contribute to environmental benefits such as reduced water pollution and improved biodiversity, in addition to esthetic values. We therefore consider the assessed benefits of the swale and rain garden in particular, to be a conservative estimate. In contrast, the analyses of the backflow valve do not take into account that this measure could inadvertently increase backflow risks for neighboring properties unless other measures are in place to reduce the pressure on combined stormwater and sewage systems during extreme precipitation.This illustrates that the efforts to prevent damage from extreme precipitation and managing stormwater must consider impacts beyond the individual property. The misalignments between individual benefits and societal benefits from for instance nature-based stormwater management means that there will be too little investment in these measures without additional incentives. None of the measures are profitable for the household when we take into account that households normally only cover a share of the damage cost, that may be independent of the size of the damage, or unrelated to risk of damage. However, our results hopefully provide useful information to both households and to insurance companies that are considering how to incentivize investment in preventive measures for households. Our study highlights the critical role of frequency and severity of damages needed for each measure to be sustainable. This provides new knowledge in sustainable property management, guiding homeowners and insurance companies in assessing whether preventive investments are justified for their particular circumstances. To our knowledge, there are no existing studies that combine cost-benefit analysis (CBA) and LCA analysis of building-level adaptation measures. Further research is though warranted to explore effective ways to encourage investments in sustainable preventive measures, and to ensure that municipal and household measures to handle backflow and stormwater are effective and compatible
Förstudie - Mikroföroreningar vid Getteröverket i Varberg : Tekniska lösningar för en utökad rening av avloppsvatten
No full textMellan 2020 och 2023 har Vivab i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en förstudie om avancerad rening vid Getteröverket i Varberg. Förstudien genomfördes med bidrag från Naturvårdsverket i två olika etapper. Den första etappen omfattade en påverkansanalys av vattenmiljön, en behovsutredning och initiering av pilottester medan den andra etappen handlade främst om en fortsättning och komplettering av pilottester samt framtagandet av beslutsunderlag. Denna rapport redovisar etapp nummer två och kompletterar redan utfört arbete från etapp ett. Den första rapporten som avser etapp ett skickades till Naturvårdsverket i slutet av 2021. Syftet med den förstudien var att utreda förutsättningarna för en fullskaleinstallation av lämplig teknik för rening av organiska mikroföroreningar såsom läkemedelsrester vid Getteröverket. Målet med studien var att ge ett väl underbyggt underlag för aktuella beslutsfattare för en eventuell implementering av en fullskaleanläggning inom befintligt verksamhetsområde. För att uppnå ovan nämnda mål genomfördes kompletterande screeningar av organiska mikroföroreningar i föreliggande rapport. Provtagning har genomförts över avloppsreningsverket, potentiella punktkällor uppströms och i mottagande ytvatten som utgör Getteröverkets recipient. De tidigare startade långtidsförsöken från etapp 1 fortsatte under etapp 2. Försöken har utvärderat teknikkombinationen ultrafiltrering och granulerat aktiv kol (UF-GAK) och inkluderade även kompletterande pilottester med teknikkombinationen ozonering efterföljt av GAK (O3-GAK).Resultaten för den genomförda och kompletterande kartläggningen av i) mikroföroreningar över Getteröverket, ii) bidragande källor till inkommande avloppsvatten och iii) olika recipientpunkter, visade tydligt att Getteröverket är den dominerande transportvägen för läkemedelsrester till mottagande recipient inklusive Inre Farehammarsviken, som är ett känsligt och skyddat naturområde. För andra mikroföroreningar såsom PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) och fenoler, finns även andra källor än Getteröverket. Vid undersökningar av lakvattnet från Bösarp deponi, konstaterades att det endast bidrar med en mindre del av den totala PFAS-belastningen till Getteröverket.De genomförda pilottesterna med de olika teknikkombinationerna UF-GAK och O3-GAK visade att en mycket bra reduktion av läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar kunde åstadkommas. Långtidsförsöken som pågick i ca 30 månader visade också att reduktionen kan åstadkommas med en signifikant mindre kolförbrukning i UF-GAK-lösningen jämfört med en traditionell design av kolfilter. Principförslaget som inkluderar dimensionering och tekniskt utförande för UF-GAK visar hur en fullskaleimplementering kan utföras. Projektgruppen valde att fokusera på teknikkombinationen UF-GAK i principförslaget, eftersom denna tekniklösning utvärderades under en längre tid och utifrån flera aspekter. En annan anledning till ett ökat fokus för kombinationen UF-GAK, var att den även ger ökade möjligheter för en återanvändning av vatten. För alternativet med O3-GAK gjordes endast en förenklad bedömning av resursbehovet. Utifrån den genomförda kostnadsbedömningen skulle en implementering av avancerad rening med UF-GAK vid Getteröverket generera en specifik reningskostnad på ca 2,3 kr/m3.Utöver analyser av olika organiska mikroföroreningar för pilotprocesserna genomfördes det även ett antal olika aktiviteter såsom aktivitetstester av vattenprover över olika reningssteg, flödescytometri, karakterisering av den mikrobiella sammansättningen i GAK-filter, antibiotikaresistens med mera, vilket återfinns i rapporten.Commissioned By: VIVAB.</p
Klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel: Bakgrundsrapport till anvisningar för LCA-beräkningar
No full textSenast år 2045 ska Sverige enligt det nationella klimatmålet inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå detta mål måste alla sektorer bidra. Bygg- och anläggningssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och har tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft för att bidra till detta mål. En del av åtgärderna i färdplanen är att minska klimatpåverkan från byggnader under hela dess livscykel, det vill säga utöver byggskedet ska även användningsskedet och slutskedet ingå. Genomförandet av en klimatberäkning av en byggnads hela livscykel är däremot inte helt enkelt och kräver flera aktiva metodval och antaganden. Krav på beräkning av en byggnads hela livscykel förekommer även både i EU:s taxonomi och det uppdaterade Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Trots dessa krav saknas nationella riktlinjer för hur sådana beräkningar bör utföras. Detta projekt har syftat till att ta fram gemensamma anvisningar för beräkning av byggnaders hela livscykel. Gemensamma beräkningsanvisningar för bygg- och fastighetsbranschen förväntas underlätta jämförelser mellan olika beräkningar samtidigt som de bidra till konkurrensneutralitet mellan aktörer. Gemensamma beräkningsanvisningar är också en förutsättning för att kunna förhålla sig till mål och gränsvärden samt rikta klimatförbättrande åtgärder. Enskilda aktörer i Sverige, så som byggentreprenörer och fastighetsägare, ska då kunna analysera sina åtgärder mot så väl nationella som EU:s krav. I detta projekt har särskilt fokus lagts på framtagande av beräkningsanvisningar för användningsskedet och slutskedet av byggnaders livscykel. Detta beror på att beräkningsmetodik och anvisningar för byggskedet redan har utvecklats nationellt genom lagen om klimatdeklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 januari 2022.De framtagna beräkningsanvisningarna är avsedda att vara gemensamma, verktygsneutrala och förenkla beräkningen av klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel. Målet är att de ska vara i linje med LCA-kraven för nya byggnader enligt EU:s taxonomi, EPBD och standarden för klimatberäkningar av byggnader, EN 15978. Det är viktigt att notera att anvisningarna kan behöva uppdateras när mer information blir tillgänglig, exempelvis genom den delegerade akten till EPBD som ska komma i december 2025. Framtagna beräkningsanvisningarna har arbetats fram tillsammans med branschen genom en workshopserie, en kompletterande workshop med påföljande remissrunda för preliminära beräkningsanvisningar. Efter den inledande workshopsserien testades olika metodval, LCA-data och scenarioantaganden i fallstudier. Resultaten från dessa fallstudier låg sedan till grund för den kompletterande workshopen. Därefter sammanfattades resultaten i preliminära beräkningsanvisningar som skickades ut på remiss till projekt- och referensgrupper. Utöver projektgrupp och referensgrupp har ytterligare aktörer bjudits in till ett informationsmöte där dessa aktörer hade möjlighet att ge synpunkter och kommentarer utifrån deras roll. På detta möte deltog cirka 40 olika organisationer. På så sätt har det som tagits fram förankrats hos sektorns olika aktörer. Utfallet från workshops, fallstudier och hearing har resulterat i en rad slutsatser och rekommendationer som presenteras i denna rapport. Ett antal frågor har också identifierats som behöver arbetas vidare med i framtida projekt. Gemensamt med denna rapport har beräkningsanvisningar tagits fram som beskriver vilka regler som beräkningarna av en byggnads livscykel ska följa. De viktigaste slutsatserna från genomförandet av projektet och vid framtagande av beräkningsanvisningar kan sammanfattas med följande punkter: • Användning av beräkning enligt framtagna beräkningsanvisningar som ensamt beslutsunderlag kan vara problematisk. • Klimatförbättringsscenario baserat på beslutade åtgärder ska användas för delar av livscykeln, för att avspegla en mer realistisk minskad klimatpåverkan över tid. • Ursprungsgarantier (gröna avtal) och liknande ska inte användas eftersom det inte speglar den faktiska påverkan från använd energi. • Svensk elmix ska användas, nordisk elmix rekommenderas som tillägg. • Lokala värden för fjärrvärme rekommenderas men svenskt medelvärde kan användas. • EPD:er med marknadsbaserad energimix bör undvikas om möjligt. • Egna scenarion och antaganden ska inte användas då de är svåra att verifiera och jämförbarhet mellan beräkningarna minskar. • Nuvarande standard belyser inte potentiell nytta med flexibla och demonterbara byggnader, varför särskilda indikatorer för detta bör tas fram. • Scenariobaserade data (modul A4 till D) från EPD:er för byggmaterial ska inte användas.By the year 2045, according to Sweden’s national climate goal, there should be no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. To achieve this goal, all sectors must contribute. The construction and civil engineering sector accounts for about one-fifth of Sweden’s total climate impact and has developed a roadmap for fossil-free competitiveness to contribute to this goal. Part of the measures in the roadmap is to reduce the climate impact of buildings throughout their lifecycle, including not only the construction phase but also the use and end-of-life phases. However, calculating the climate impact of an entire building’s lifecycle is not straightforward and requires several choices and assumptions. Requirements for calculating a building’s entire lifecycle are also present in both the EU Taxonomy and the updated Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Despite these requirements, there are no national guidelines on how such calculations should be performed. This project has aimed to develop common guidelines for calculating the lifecycle of buildings. Common calculation guidelines for the construction and real estate industry are expected to facilitate comparisons between different calculations while ensuring competitive neutrality between stakeholders. Common calculation guidelines are also essential for aligning with goals, limits, and directing climate-improving measures. Individual actors in Sweden, such as contractors and property owners, should be able to analyse their actions against both national and EU requirements. In this project, special focus has been placed on developing guidelines for the use and end-of-life phases of building lifecycles. This is because calculation methodology and guidelines for the construction phase have already been developed nationally through the Swedish act about climate declaration for new buildings, which came into force on January 1, 2022. The calculation guidelines are intended to be common, tool-neutral, and simplify the calculation of climate impact from an entire building’s lifecycle. The goal is for them to align with the LCA-requirements for new buildings according to the EU Taxonomy, EPBD, and the standard for climate calculations of buildings, EN 15978. It’s important to note that the guidelines may need updating as more information becomes available, such as through the delegated act to EPBD expected in December 2025. The guidelines have been collaboratively developed with the industry through a workshop series, a complementary workshop followed by a referral round for preliminary guidelines. Different method choices, LCA data, and scenario assumptions were tested in case studies after the initial workshop series. The results from these case studies formed the basis for the complementary workshop. Subsequently, the findings were summarized in preliminary calculation guidelines and were sent out for referral to project and reference groups. In addition to the project and reference groups, additional stakeholders were invited to a information meeting where they had the opportunity to provide input and comments based on their roles. Approximately 40 different organizations participated in this meeting, ensuring that the developed guidelines are endorsed by various actors in the sector. The outcomes from workshops, case studies, and hearing have resulted in a series of conclusions and recommendations presented in this report. Several issues have also been identified that need further work in future projects. In conjunction with this report, calculation guidelines have been developed to describe the rules that should be followed for calculating a building’s lifecycle. The key conclusions from the project and the development of calculation guidelines can be summarized as follows: • The use of calculations according to developed guidelines as the sole basis for decision-making can be problematic. • Decarbonisation scenarios based on decided measures should be used for parts of the lifecycle to reflect a more realistic reduction in climate impact over time. • Guarantees of origin or similar should be avoided as they do not accurately reflect the actual impact of used energy. • Swedish grid mix should be used, Nordic grid mix recommended as an additional information. • Local values for district heating are recommended, but the Swedish average value can also be used. • EPDs with market-based energy mixes should be avoided if possible. • Own scenarios and assumptions should not be used, as they are difficult to verify and reduce comparability between calculations. • The current standard does not address the potential benefits of flexible and demountable buildings, why specific indicators for these aspects should be developed. • Scenario-based data (modules A4 to D) from EPDs for building materials should not be used