IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
A logistic analysis with the Sensitivity Model Prof. Vester
No full textDuring 2010 and 2011, IVL has in a case study together with Geodis Wilson applied the so-called Sensitivity Model Prof. Vester (a system model for which IVL has acquired a license and which is characterized by a very broad approach) in the analysis of a transport flow (clothes) from Asia to Europe. The case study aims to identify relevant control parameters, which help the transport provider and the producer of clothes to optimize and adapt their transport flows according to changed conditions (economic, ecological, social) today and tomorrow.During 2010 and 2011, IVL has in a case study together with Geodis Wilson applied the so-called Sensitivity Model Prof. Vester (a system model for which IVL has acquired a license and which is characterized by a very broad approach) in the analysis of a transport flow (clothes) from Asia to Europe. The case study aims to identify relevant control parameters, which help the transport provider and the producer of clothes to optimize and adapt their transport flows according to changed conditions (economic, ecological, social) today and tomorrow
U.S. corporations’ climate change strategies in response to foreign and domestic regulation. Unintended consequences of regulatory plurality
No full textThis report examines how domestic and foreign regulations interact to shape corporate strategies to address climate change. We expect that heightened attention and uncertainty encourage firms to use low commitment strategies that signal involvement in an issue, but discourage high commitment strategies which can expose firms to higher levels of external accountability. Analyzing climate change strategies of U.S. corporations, we find support for the idea that firms with both domestic and foreign regulation experience are less likely to develop emission reduction plans (high commitment strategy) than firms with sole experience from one of the two contexts. Thus, passivity can be an unintended consequence of multiple regulatory initiatives.This report examines how domestic and foreign regulations interact to shape corporate strategies to address climate change. We expect that heightened attention and uncertainty encourage firms to use low commitment strategies that signal involvement in an issue, but discourage high commitment strategies which can expose firms to higher levels of external accountability. Analyzing climate change strategies of U.S. corporations, we find support for the idea that firms with both domestic and foreign regulation experience are less likely to develop emission reduction plans (high commitment strategy) than firms with sole experience from one of the two contexts. Thus, passivity can be an unintended consequence of multiple regulatory initiatives
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet 1986/97-2010/11. Kort årsrapport 2012
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet AB har sedan 1991 utfört kontinuerliga undersökningar av deposition och avrinning av bland annat svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, ca 17 km SSV om Rönnskärsverket. De allra första mätningarna utfördes under några år med start 1986.Syftet med mätningarna är att kvantifiera depositionen samt beskriva förändringar i det avrinnande vattnets kemi.Undersökningarna under 2010/11 presenteras kortfattat månadsvis i årsrapporten. I mitten av maj 2011 avverkades skogen i provytan, och krondropps- och markvattenmätningarna avslutades därigenom. I samband med detta och andra oförutsedda händelser blev det ett mätuppehåll även för mätningarna över öppet fält från mitten av maj till slutet av augusti. Detta medför att inget årsmedel finns för dessa mätningar för 2010/11. Mätningarna av avrinningsvattnet har dock genomförts på normalt sätt. Resultatredovisning och analys i denna rapport är därför av betydligt mindre omfattning än tidigare års rapporter.För flertalet parametrar var halterna i nivå med eller något lägre jämfört med månadshalterna de två föregående åren. Om man jämför årsavrinningen under slutet av 1980-talet med idag var halterna i avrinning då betydligt högre för bly och något högre kadmium och koppar. Årsavrinningen för samtliga metaller var under 2010/11 på samma nivå som närmast föregående år
Avfallsförebyggande i praktiken - En guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk
No full textAtt förebygga avfall är högst upp i avfallshierarkin och den nivå som bör eftersträvas att nå ur miljösynpunkt. Ett problem är att ansvaret och möjligheterna för detta i de flesta fall inte ligger hos dem som arbetar med avfall. Men det finns områden som tätt anknyter till den traditionella avfallsverksamheten och här är återbruk, återanvändning och förberedelse av återanvändning, av produkter viktiga exempel. När en produkt återbrukas lever den längre och det gör att färre nya produkter behöver produceras och här finns en stor miljövinst. Vad som är lämpliga produkter att samla in beror bland annat på miljönytta, hanterbarhet och potentiella risker i form av farliga ämnen och farliga produkter och efterfrågan beroende på ekonomi. Varje verksamhet behöver själva upprätta riktlinjer för vad som ska samlas in. En grundregel är att ingenting bör återbrukas utan avlämnarens medgivande. I rapporten ges tips och vägledning om vilka produkter som är lämpliga att samla in i olika verksamheter. Återbruk kan ske genom en bytesbod, obemannad insamling, bemannad insamling eller genom bemannad mottagning och försäljning
Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län
No full textEmissionerna av svavel i Europa har minskat med ca 82 % sedan 1990, vilket i Södermanlands län återspeglas i minskande nedfall av svavel till skog vid de båda Krondroppsytorna och minskande halter av svavel i markvattnet vid en av dem. Det sura nedfallet har dock minskat markens buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Markvattnet vid de två krondroppsytorna är inte försurat, men med tanke på att ca 14 procent av sjöarna i länet har försurningsproblem (varav majoriteten är kalkade) bör det finnas marker med försurningsproblem. Sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken har återhämtat sig. Emissionerna av kväve har inte minskat i samma takt som svavel, 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak sedan 1990. Trots minskningen syns inte många tecken på minskat kvävenedfall i länet. Interncirkulationen i trädkronorna gör att det ej går att använda krondroppsdata på samma sätt som för svavel. För kvävenedfall på öppet fält syns ingen signifikant minskning i Södermanlands län och nedfallet överskrider den kritiska belastningen på 5 kg per hektar och år som Sverige har antagit som skydd för vegetationen. Nitrathalterna i markvattnet är låga i länet, oftast under detektionsgränsen, men det förekommer något förhöjda ammoniumhalter, vilket skulle kunna förebåda ökade problem även med nitrat. Om det skulle inträffa innebär det negativa effekter både för övergödning och försurning. I takt med att nedfallet av svavel minskat och biomassauttaget ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Södermanlands län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 50 och 70 procent beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något överskattad eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning. Resultaten visar på vikten av att minskningen av svavelemissionerna fortsätter och att åtgärder vidtas för att avsevärt minska kväveemissionerna. Arbete med detta måste bedrivas på lokal och regional nivå såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar. Försurningen vid uttag av GROT kan motverkas genom näringskompensation.Emissionerna av svavel i Europa har minskat med ca 82 % sedan 1990, vilket i Södermanlands län återspeglas i minskande nedfall av svavel till skog vid de båda Krondroppsytorna och minskande halter av svavel i markvattnet vid en av dem. Det sura nedfallet har dock minskat markens buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Markvattnet vid de två krondroppsytorna är inte försurat, men med tanke på att ca 14 procent av sjöarna i länet har försurningsproblem (varav majoriteten är kalkade) bör det finnas marker med försurningsproblem. Sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken har återhämtat sig. Emissionerna av kväve har inte minskat i samma takt som svavel, 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak sedan 1990. Trots minskningen syns inte många tecken på minskat kvävenedfall i länet. Interncirkulationen i trädkronorna gör att det ej går att använda krondroppsdata på samma sätt som för svavel. För kvävenedfall på öppet fält syns ingen signifikant minskning i Södermanlands län och nedfallet överskrider den kritiska belastningen på 5 kg per hektar och år som Sverige har antagit som skydd för vegetationen. Nitrathalterna i markvattnet är låga i länet, oftast under detektionsgränsen, men det förekommer något förhöjda ammoniumhalter, vilket skulle kunna förebåda ökade problem även med nitrat. Om det skulle inträffa innebär det negativa effekter både för övergödning och försurning. I takt med att nedfallet av svavel minskat och biomassauttaget ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Södermanlands län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 50 och 70 procent beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något överskattad eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning. Resultaten visar på vikten av att minskningen av svavelemissionerna fortsätter och att åtgärder vidtas för att avsevärt minska kväveemissionerna. Arbete med detta måste bedrivas på lokal och regional nivå såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar. Försurningen vid uttag av GROT kan motverkas genom näringskompensation.På uppdrag av Södermanland läns Luftvårdsförbund mäter IVL Svenska Miljöinstitutet nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Målet med Krondroppsnätet är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår i denna rapport rör kommunvis deposition och försurning av sjöar
Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011
No full textPå uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL Svenska Miljöinstitutet nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fyra platser i länet. Målet med Krondroppsnätet är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luft-föroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på modellberäkningar på nationell nivå med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition och antropogent försurade sjöar. Emissionerna av svavel i Europa har minskat med 82 % sedan 1990, vilket i Kalmar län återspeglas i minskat nedfall av svavel till skog vid alla fyra ytorna och minskade halter av svavel i markvattnet vid två av ytorna. Det sura nedfallet har dock minskat markens buffringskapacitet, och det tar lång tid innan försurade marken återhämtar sig. Markvattnet vid tre av de fyra krondroppsytorna är försurat och två av dem håller på att försuras ytterligare. Ca 11 % av sjöarna i länet har försurningsproblem (några av dessa kalkas). Sjöarna kan inte förväntas återhämta sig fullt ut förrän marken återhämtats. Emissionerna av kväve har inte minskat i samma takt som svavel, 47 % för kväveoxider och 25 % för ammoniak sedan 1990. Trots minskningen syns inte många tecken på minskad kvävebelastning i länet. Halterna av NO2 och NH3 i luft uppvisar inga trender i länet. Interncirkulationen i trädkronorna gör att det ej går att använda krondroppsdata på samma sätt som för svavel. För kvävenedfall på öppet fält syns inga trender. Nedfallet ligger över den kritiska belastningen på 5 kg per hektar och år som Sverige har antagit som skydd för vegetationen. Förhöjda nitrathalterna i markvattnet förekommer, oftast vid Ottenby, men även vid andra aktiva och avslutade ytor. Där det förekommer innebär det negativa effekter både för övergödning och försurning. I takt med att nedfallet av svavel minskat och trycket på biomassauttag ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat. I Kalmar län har skogsbrukets bidrag beräknats till mellan 40 och över 70 % beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut. Andelen är dock något överskattad eftersom kvävets bidrag till försurningen begränsats till försurningseffekten efter avverkning. Resultaten visar på vikten av att minskningen av svavelemissionerna fortsätter och att åtgärder vidtas för att avsevärt minska kväveemissionerna. Arbete med detta måste bedrivas på lokal och regional nivå såväl som nationellt och internationellt. Vidare är det viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar. Försurningen vid uttag av GROT kan motverkas genom näringskompensation
Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH. Mätningar av PFAS i närområdet till Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
No full textProjektet RE-PATH syftar till att undersöka spridning och effekter av PFAS-ämnen (främst PFOS) från brandskum (AFFF) i området runt Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport. Denna rapport sammanfattar tredje årets mätningar som bekräftar att koncentrationerna av PFOS (perfluoroktansulfonat) fortfarande är förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdena. Det finns ett samband mellan koncentrationen av PFOS i undersökta ytvatten nedströms och avståndet till källan, d.v.s. respektive brandövningsplats. I området nedströms Göteborg Landvetter Airport är halter av PFOS fortsatt höga och späds först ut när vattnet når Västra Ingsjön, dock är halterna fortfarande högre än opåverkade sjöar. Halterna i fisk från Lilla Issjön belägen direkt söder om flygplatsen är många gånger högre jämfört med fisk från Västra Ingsjön. Vid Stockholm Arlanda Airport är PFOS-halten högst i Kättstabäcken, som tillsammans med vatten från Halmjön når Mälaren. Fisken från Halmsjön är kraftigt kontaminerad, jämfört med en närbelägen sjö utanför avrinningsområdet. Även då de förhöjda halterna i Märstaån späds ut i Mälaren innehåller både vatten och fisk förhöjda halter PFOS vid mynningen i Mälaren. Halterna av PFOS i abborre och mört korrelerar med PFOS-koncentrationen i vattnet. Inga skillnader i halter i fisk har kunnat kopplas till kön eller ålder. Bioackumuleringsförsök med sebrafisk och guldfisk visar på upptag av PFOS över gälarna och att ingen utsöndring skedde på den tid försöket pågick.Effektstudier på yngel från åkergroda och abborre visar att fluorfritt brandskum är mindre toxiskt jämfört med fluorinnehållande skum. Kläckningsfrekevensen för naturligt lagd abborrom från de påverkade sjöarna studerades men inga skillnader kunde påvisas jämfört med bakgrundssjöarna
Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge
No full textSyftet med uppdraget har varit att undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur Huddinge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder
Comparisons of the Copenhagen Pledges - Analyses for Climate Change Professionals
No full textThis synthesis report summarizes the results from the project "Comparing National Initiatives in an International Fragmented Climate Regime" (CompNat) that was carried out 2010–2012. The project aimed to analyze and compare the non-binding national pledges for climate change mitigation up until 2020, submitted to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as a response to the Copenhagen Accord. The report aims to provide an overview of the research within the project. The target group is climate change professionals who already have basic knowledge about the "Copenhagen pledges", including negotiators, policymakers, industry representatives and researchers. The report can be read from the beginning to the end, or be used for quicker look-ups. Several project results have also been reported separately in other forum, including scientific journals, reports and seminars. However, some recent and more demarcated analyses are presented here for the first time. The project was funded by the Swedish Energy Agency and led by IVL Swedish Environmental Research Institute.This synthesis report summarizes the results from the project "Comparing National Initiatives in an International Fragmented Climate Regime" (CompNat) that was carried out 2010–2012. The project aimed to analyze and compare the non-binding national pledges for climate change mitigation up until 2020, submitted to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as a response to the Copenhagen Accord. The report aims to provide an overview of the research within the project. The target group is climate change professionals who already have basic knowledge about the "Copenhagen pledges", including negotiators, policymakers, industry representatives and researchers. The report can be read from the beginning to the end, or be used for quicker look-ups. Several project results have also been reported separately in other forum, including scientific journals, reports and seminars. However, some recent and more demarcated analyses are presented here for the first time. The project was funded by the Swedish Energy Agency and led by IVL Swedish Environmental Research Institute
Gemensamt datakommunikationsformat för livscykelinformation- Specificering till Fi2xml
No full textMålet med projektet är att ta fram ett kommunikationsformat (filformat) som hanterar livs-cykelbaserade miljö- och kostnadsdata för byggmaterial, byggdelar och delsystem och hela byggnader eller andra konstruktioner. Filformatet skall kunna innehålla såväl de underlagsdata som krävs för att göra en beräkning eller för att kommunicera det färdigt beräkningsresultat. Att i vissa lägen bara redovisa beräkningsresultatet och inte alla underliggande data, såsom en mängdförteckning, bedömer vi som viktigt för att även kunna hantera sekretessproblem när formatet används kommersiellt i värdekedjan. Det filformat som tagits fram utgör ett tillägg till Fi2 som förvaltas av Föreningen för Förvaltingsinformation. Vi har lagt till en produktmodell, samt till denna en möjlighet att hantera ytor i Fi2. Genom att ta höjd för miljöinformation i den digitala produktmodellen är det vår övertygelse att man samtidigt sett till att man kan hantera andra aspekter. Genom att etablera ett kommunikationsformat för LCC- och LCA-beräkningar, samt att samtidigt kunna hantera byggvarudeklarationer (BVD3) och miljövarudeklarationer enligt byggproduktförordningen, underlättas hanteringen av hållbarhetsaspekter i BIM. En delmängd av information i filformatet som föreslagits, omfattar LCA-miljövarudeklarationen enligt nya byggproduktförordningen samt BVD3 enligt Kretsloppsrådet. På så sätt har vi skapat en ny uppdaterad byggproduktdeklaration, vilket vi här benämner BVD4. Med det filformat som tagits fram kan man ställa krav på sina leverantörer på att lämna ifrån sig information på ett digitalt sätt, vilket förenklar hanteringen av hållbarhetsrelaterad information i bygg- och förvaltningsprocessen, som till mångt och mycket hanteras manuellt idag