IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige – mätningar och modellering
No full textKrondroppsnätets årliga rapport 2013 är en gemensam nationell rapport. Målsättningar har varit att ge en aktuell bild av situationen vad gäller försurning och övergödning i Sveriges skogsmark idag, tillsammans med en del prognoser för framtiden. Kartor visas med aktuella resultat vad gäller lufthalter, nedfall och markvattenkemi för det hydrologiska året 2011/2012 för alla ämnen som mäts inom Krondroppsnätet. Nedfallet till skogen i Sverige beror till stor del på långväga transporterade luftföroreningar. Utsläppen av svavel från länderna inom EU har under de senaste drygt 20 åren minskat med 80 procent. Motsvarande minskning är 47 procent för oxiderat kväve (NOx) och 28 procent för reducerat kväve (NHy). Som ett resultat av detta har svavelnedfallet till Sveriges skogar minskat kraftigt, medan det har varit svårt att påvisa någon minskning av kvävenedfallet. Trots den stora minskningen av svavelnedfallet drar 19 av total 21 län slutsatsen att man inte kommer att nå det regionala miljömålet Bara naturlig försurning till år 2020. Dessa slutsatser baseras delvis på Krondroppsnätets länsvisa mätningar som används för att bedöma de olika preciseringarna inom miljömålet. Prognoser för framtiden säger att svavelnedfallet kommer att fortsätta minska till år 2050. Samtidigt ökar uttaget av biomassa från skogen i samband med ökad skörd av grenar och toppar (GROT). Kvävenedfallet kommer att förbli på en hög nivå, vilket innebär fortsatt kväveupplagring i skogsmarken, med ökad risk för läckage av nitrat och därmed ytterligare markförsurning som följd
Totaldeposition av baskatjoner till skog
No full textDet atmosfäriska nedfallet av baskatjoner mäts dels i nederbörden på öppet fält och dels som krondropp inne i skogen. Krondroppet skall i teorin ge en uppskattning av det samlade nedfallet till skogen, eftersom krondroppet i princip inkluderar både våt- och torrdeposition. För ämnen som t. ex. kväve och de flesta baskatjoner (kalium, magnesium och calcium) kompliceras uppskattningen av en interncirkulation inom trädkronorna, vilket involverar både upptag och läckage. Torrdepositionen av olika ämnen kan uppskattas genom användandet av surrogatytor, t ex strängprovtagare av teflon, placerade under tak. Natrium används som en biologiskt inert markör för depositionen till skogen. Torrdepositionen av ett specifikt ämne beräknas som koncentrationen av ämnet i provet från strängprovtagaren dividerat med koncentrationen av natrium i strängprovet och multiplicerat med nettokrondroppet för natrium till skogen vid provplatsen. Nettokrondroppet beräknas som nedfallet i krondropp subtraherat med nedfallet på öppet fält, korrigerat för en viss torrdeposition till provtagningstrattarna. Med hjälp av strängprovtagare samt nedfallsmätningar på öppet fält och i krondropp beräknades den partikelbundna torrdepositionen av baskatjoner för 12 platser i landet under en period av 8 år. Parallellt beräknades våtdepositionen av dessa ämnen med hjälp av öppet fält mätningar. Det samlade nedfallet av baskatjoner (exkl. natrium) beräknades till 400-900 ekv/ha/år för sydvästra delarna av Götaland, 200-300 ekv/ha/år för mellersta och östra Götaland samt för Svealand och 80-130 ekv/ha/år för Norrland. Andelen torrdeposition av totala depositionen av baskatjoner varierade mellan 30-70 % för sydvästra Götaland, 15-50 % för övriga Götaland och Svealand samt 5-25 % för Norrland
Alternative sources for products competing with forest based biofuel, a pre-study
No full textSkogsråvara används idag till olika ändamål, som till exempel pappersprodukter av olika slag, sågade trävaror och energi – huvudsakligen i form av fasta bränslen. Det finns även en viss produktion av drivmedel, men inte i så stor skala som förväntas i framtiden. Utvecklingen av sådan tillverkning är intensiv och biobaserade drivmedel eftersträvas och premieras med bland annat styrmedel och politiska mål. Biomassa är en förnyelsebar resurs och som sådan mycket intressant för många användningsområden, som till exempel nya material och flytande och gasformiga bränslen och drivmedel. Framställningen av biodrivmedel kommer med all sannolikhet att öka under de kommande åren – i synnerhet som Sverige har ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Skogen ska, förutom att vara råvara till ovanstående typer av produkter, också tillgodose behoven av de så kallade ekosystemtjänsterna, som till exempel biodiversitet, fiske, jakt, rekreation och bärplockning som därmed också konkurrerar om denna råvara. Idag har Sverige en netto-tillväxt av skog, vilket, åtminstone teoretiskt, ger utrymme för ökat uttag av skogsbiomassa i Sverige och därmed en ökad tillverkning av produkter därav. Tillgången på skogsbiomassa är dock inte obegränsad eftersom tillväxten måste vara lika med, eller större, än uttaget. Därför måste skogsbiomassa betraktas som en begränsad resurs och dess användning bör vara sådan att den ger maximal fördel jämfört med användning av fossila resurser. Det medför att LCA och andra utvärderingar av miljömässiga konsekvenser av en produkt från skogsbiomassa bör inkludera alternativa råvaror för produkter som konkurrerar om samma råvara. Denna förstudie omfattar en beskrivning av svenskt skogsbruk och sambandet mellan olika kvaliteter av skogsbiomassa, en workshop (vid vilken konkurrensen om skogsbiomassa diskuterades med experter i ämnet), en teoretisk diskussion om indirekta effekter och biomasse-potentialer, samt två fallstudier i vilka de teroetiska resonemangen appliceras. Traditionella utvärderingar av produkters miljöbelastning inkluderar inte begränsning av tillgång på råvara eller konkurrens om densamma, vilket, bland annat för produktionen av bioetanol har befunnits ha stor betydelse. Samma sak gäller även för andra produkter från skogsbiomassa. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att alternativa råvaror för produkter som konkurrerar om skogsråvaran måste inkluderas när miljöbelastningen av en skogsråvarubaserad produkt analyseras. Detta är mycket komplext eftersom indirekta effekter är svåra att förutse och beror på många faktorer, som exempelvis marknadslägen, styrmedel och politiska mål. Icke desto mindre är frågan viktig för att utvecklingen av biobaserade råvaror ska bidra till en så minskad miljöbelastning som möjligt jämfört med de fossilbaserade motsvarigheterna.Forest biomass is used for many products including paper based products, sawn wood products and solid fuels. The production of forest derived liquid transportation fuels is currently limited but predicted to increase. Biomass is a renewable resource and therefore of high interest for applications such as new innovative materials, liquid and gaseous fuels. The production of various biofuels for transportation is forecast to increase and Sweden has a goal of a fossil-independent transportation system by 2030. Other, non-material, uses of forest biomass include the so called eco system services biodiversity, fishing, hunting, recreation, berry picking etc. which are also competing for forest biomass. There is currently a net growth of forest in Sweden, which theoretically could allow for an increased use of this resource. However, the amount of forest biomass is not unlimited and its harvest should not exceed its growth. Therefore, forest biomass should be considered as a limited resource and its use should aim to maximize the environmental benefit compared to the use of fossil resources. For this reason, environmental impact evaluations of forest biomass based products should include alternative sources for products competing with this resource. The pre-study reported herein included: a review of Swedish forestry and the relationships between different types of forest biomass and fuels; a workshop in which the competition for forest biomass was discussed with experts in the area; a theoretical reasoning around indirect effects and biomass potentials; and two case studies in which the theoretical reasoning is applied. Traditional assessments of environmental impacts of products and processes do not include the aspect of resource scarcity or competition for raw materials. In the case of bioethanol this has been shown to affect the results of such evaluation andthe same thing applies also to other forest biomass based fuels. The main conclusion of the study is that alternative sources for products competing with forest biomass should be taken into account when assessing the environmental impacts of forest biomass derived products. This is, however, complex as indirect effects are difficult to predict and depend on numerous factors including market situations, financial instruments, legislation and policies etc. Nevertheless, the question is important for the development of biobased substitutes for fossil derived products
Sakrapport 2013 - Data från övervakning inom Programområde luft till och med år 2013
No full textThe Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. The report presents the results from the activities within the National monitoring progamme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, ITM and SLU respectively) until 2013 and modelling (performed by SMHI) under 2012. This report is only available in Swedish
Gula tunnan
No full textDet övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet
Klimatsmarta lägen - Beräkning av minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen
No full text”Hur skiljer sig koldioxidutsläppen åt för resor till och från verksamheter som ligger i byggnader nära respektive långt ifrån spårbunden kollektivtrafik och reseknutpunkter?” Svaret på denna fråga är viktig när för- och nackdelar med en förtätning av stationsnära delar av städer bedöms. Att närhet till en järnvägsstation med högfrekvent lokal och regional tågtrafik skapar goda förutsättningar för ett resmönster med minskat inslag av bilåkande är uppenbart. Att tillgången till annan kollektivtrafik vid stationen ytterligare stimulerar val av kollektiva färdmedel förvånar ingen. Att det tillsammans i sin tur leder till fördelar för miljön i form av minskade utsläpp av klimatpåverkande och luftförorenade avgaser är också självklart. Men hur stora är de kvantitativa vinsterna mätt som minskade utsläpp om man bygger vid en knutpunkt för kollektiva transportslag jämfört med lägen sämre försörjda med kollektivtrafik? Och hur påverkar olika verksamheter i byggnaden resmönstret i den geografiska jämförelsen? Detta försöker vi klarlägga genom att utveckla ett kalkylverktyg med vilket det totala antalet resor till och från varje typ av verksamhet i en byggnad beräknas. Därefter inhämtar vi uppgifter om brukarnas olika resmönster, som används för att beräkna det totala transportarbetet, mätt som person-kilometer kopplat till byggnaden. Till sist kombineras dessa uppgifter med de olika trafikslagens utsläpp av koldioxid för att få fram en total siffra för byggnadens reserelaterade emissioner. Genom att ange möjliga alternativa lägen för de ingående verksamheterna i den analyserade byggnaden räknas den potentiella minskningen i koldioxidemissioner ut om etablering sker i det valda, stationsnära läget. Underlagsdata till kalkylverktyget planerades ursprungligen att hämtas från litteraturen och från annan forskning. Inga användbara data fanns dock tillgängliga vad gäller personers resmönster (det vill säga reslängd och val av färdmedel) nedbrutet på målpunkter, varför ett datainsamlingsprojekt initierades. Därför användes webbenkäter, frågeformulär till besökare, som direkta intervjuer i butik för att kunna beskriva hur resmönstret skiljer sig åt till för exempelvis en kund till detaljhandel på Stockholms Centralstation, Södermalm (innerstadsmiljö) och Nacka Forum (extern storhandel). I det typfall som vi har undersökt beräknas utsläppen för en möjlig etablering av en byggnad i Västra city i Stockholm, i direkt anslutning till Centralstationen. Byggnaden är tänkt att innehålla såväl trafikantutrymmen som handel, kontor, service och bostäder. Som jämförelse har vi beräknat resornas emissioner om motsvarande byggnadsytor etableras på alternativa adresser med sämre tillgång till effektiva kollektiva transportsystem. Kalkylen visar på tre till fem gånger högre reserelaterade emissioner i ett externt läge jämfört med det stationsnära i Västra city. Vi ger ett intervall därför att det speglar effekten av om vi antar att besöksfrekvensen till verksamheter med olika geografisk lokalisering är lika (högre siffran) eller olika (lägre siffran). Rent diskussionsmässigt tror vi att sanningen ligger mer åt den högre siffran som en följd av att verksamheter centralt belägna i staden tenderar att använda sig av mindre yta per verksamhet vilket balanserar en skillnad i besöksfrekvens. Kort sagt, det är förmodligen mer riktigt att jämföra en mindre byggnad i den centrala staden med en större i ett mer externt läge, givet att de både innehåller kvantitativt lika mängd verksamheter som utgör målpunkter för ett resande. En etablering av nya kontorsplatser i ett centralt, stationsnära läge indikerar också att 10 procent av de nyanställda kommer att pendla regionalt med tåg. I det externa läget verkar den regionala pendlingen uteslutande ske med bil. Skillnaden i utsläpp från det tillkommande regionala pendlandet är 78 procent till det centrala lägets fördel
Styrning av luftningsprocesser i avloppsreningsverk
No full textReglerteknik är en viktig pusselbit i alla processindustriella sammanhang. På reningsverk är styrning av luftningsprocessen viktig såväl för processens funktion som för att uppnå energieffektivitet. Luftning möjliggör tillväxt av aeroba mikroorganismer som renar vattnet från organiskt material och kväve. I kvävereningen behövs syre för nitrifikationen – den första av två steg i kvävereningsprocessen där ammonium oxideras till nitrat. I Sverige åtgår cirka en femtedel av reningsverkens elenergianvändning till att lufta det biologiska reningssteget, om man inkluderar inloppspumpning. Denna rapport sammanfattar forskning inom syrereglering på avloppsreningsverk. Framförallt fokuserar rapporten på reningsverk med kväverening och forskning publicerad under 2000-talet. Rapporten går igenom viktiga aspekter av luftning i avloppsreningsverk så som blåsmaskiner, ventiler och givare. Det finns två sätt med vilka man kan styra luftningsprocessen: Ändra luftningsintensiteten och ändra den aeroba volymen. Båda dessa metoder ingår i sammanställningen. Sedan 1970-talet har syrehalten i luftade aktivslambassänger styrts med återkopplad reglering. Sedan dess har syregivarna blivit bättre, styrsystemen allt kraftfullare och i och med introduktionen av kväverening på 90-talet har fokus skiftats från att styra syrehalten till att styra ammoniumhalten. För energieffektiv luftning är zonreglering av syrehalten viktigt för att kunna hantera ett varierande syrebehov längs med en luftningsbassäng och över tid. Under 2000-talet kan två trender utläsas inom forskning om syrereglering. Ammoniumbaserad styrning har slagit igenom de senaste tio åren och det finns flera rapporter från fullskaleförsök. Ammoniumbaserad styrning bygger på att ammoniumhalten mäts före, i eller ut från biosteget för att beräkna ett varierande syrebörvärde. Med ammoniumbaserad styrning kan man spara i storleksordningen 5-20 procent av luftningsenergin jämfört med att använda konstanta syrehalter. En begränsning för styrningen är att nitrifikationskapaciteten kan bli begränsande. Här kan volymsreglering användas som ett komplement för att snabbt öka kapaciteten. Den andra trenden rör avancerade regulatorer, så som optimala modellbaserade regulatorer vilka ofta kan hantera flera insignaler och utsignaler. Här har än så länge mycket av arbetet gjorts i simuleringsmiljö. Det finns exempel på forskning där avancerade regulatorer fungerat både bättre och sämre än ammoniumbaserade regulatorer. Få exempel finns med avancerade regulatorer i fullskala eller pilotskala, och den här studien har inte funnit några exempel från försök där avancerade regulatorer fungerat bättre än enklare ammoniumbaserad styrning. Den struktur man har i reglersystemet, d.v.s. vilka mätsignaler som kopplas ihop med vilka styrsignaler är viktigare än vilken styralgoritm som sitter i regulatorn. En viktig princip inom reglertekniken är att eftersträva bästa möjliga prestanda med så enkla metoder som möjligt, varför enkla regulatorer bör väljas som första alternativ
Modellering av gödande ämnen i Björnöfjärdssystemet
No full textI detta projekt har omsättningen av gödande ämnen studerats i Björnöfjärdssystemet i Stockholms skärgård. Ett område där Stiftelsen BalticSea2020 bedriver ett arbete med att återställa ekosystemet till en naturlig näringsnivå utan övergödning och genom åtgärder i och kring fjärdarna. Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga flöden av fosfor, kväve, organiskt kol och syre för att på ett strukturerat sätt kunna bedöma och förutsäga effekter av olika åtgärder. Med hjälp av såväl nya som gamla data har massbalanser upprättats för fosfor, kväve och organiskt kol i fjärdsystemet, syrgashalten i bottenvattnet har beräknats med en statistisk modell. Storleksmässigt visar massbalansen att flödena av fosfor mellan sediment och vatten på årsbasis dominerar över externa inflöden, vilket också visar sig genom effekten av de simulerade åtgärder som testats i scenarierna. Behandling av sedimenten ger till synes större effekt på fosforhalten i vattenmassan än åtgärder i avrinningsområdet, även om en hundraprocentig reduktion av externa inflöden uppnår nästan samma effekt. En kombination av åtgärder ger naturligt nog störst effekt. Att behandla sedimenten ger enligt modellen ett långvarigt resultat – omkring halva effekten återstår efter 30 år. I grunden är dock åtgärder mot externa flöden nödvändiga för att komma åt övergödningsproblematiken och inte bara behandla symptomen. När det gäller övriga ämnen konstateras att kväveexporten ut ur systemet kommer att vara proportionell mot reduktionen i extern tillförsel. De minskningar av partikulärt kol i systemet som de simulerade åtgärderna väntas leda till, förväntas inte vara tillräckliga för att syresätta bottenvattnen i någon betydande omfattning
WEBAP - Vågdriven syrepump för Östersjön
No full textProjektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla och testa en metod för syresättning av djupvatten i Östersjön genom nedpumpning av syrerikt ytvatten med hjälp av vågdrivna syrepumpar. Inom projektet har två olika pilotanläggningar tagits fram, byggts och varit i drift mellan 2010 och 2013. En vågdriven pump (WEBAP I) testades under 2 år i Hanöbukten utanför Simrishamn och en elektrisk pump (WEBAP II) placerades i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård. Förutom tester for att undersöka den vågdrivna pumpens effektivitet och framtida utformning så har även effekterna av syresättning på omgivande vattens syre- och fosforkoncentrationer studerats under projektet. Med hjälp av modeller studerades uppskalning av tekniken samt beräkningar av åtgärdens klimatavtryck (carbon footprint) med hjälp av förenklad livscykelanalysmetodik (LCA). Projektet har tagit fram olika tekniska alternativ av syrepumpar för olika behov. Den vågdrivna syrepumpen använder sig direkt av vågorna som energi- och syreresurs vilket har flera fördelar, bland annat en enkel och robust konstruktion samt lokalt tillförd energi genom att vågor nyttjas. Den eldrivna pumpen är en nyutveckling som möjliggör att pumpning kan drivas av vind- och solenergi eftersom effektförbrukningen i pumpen är låg. De två testade systemen visade sig kunna pumpa ner stora mängder ytvatten, men ytterligare förbättringar och utveckling krävs för långsiktigt störningsfri funktion. Rapporten ger en del förslag till sådan utveckling.
Bottensedimentens roll för dioxinsituationen i industrirecipienter
No full textDenna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från en fältstudie av dioxiner och furaner (PCDD/F) i sediment, vatten och biota i ett antal industrirecipienter och referensområden i södra Bottenhavet samt ett kustområde i norra Östersjön. Projektet har syftat till att undersöka om och hur PCDD/F och i förlängningen andra organiska miljögifter lagrade i sediment i praktiken påverkar halter av dessa ämnen i stationär kustfisk. En större ambition har varit att belysa frågan om huruvida sedimentbundna PCDD/Fs via olika processer tillgängliggörs för ekosystemet. Inledningsvis studerades recipienterna till Norrsundets bruk och Iggesunds bruk samt referensområden detaljerat. Därefter har ytterligare 7 områden tillkommit i syfte att förbättra dataunderlaget. Utanför Norrsundet, Gävle, har en unik möjlighet funnits i och med att pappersmassabruket stängdes i december 2008 och den pågående belastningen på recipienten därmed upphörde. Iggesunds-recipienten var av intresse att studera då noggranna studier av PCDD/F i sediment genomfördes där på 1980-talet. Vi konstaterar att halterna av PCDD/F varierar en hel del mellan olika lokaler. I synnerhet Norrsundet uppvisar högre halter än övriga lokaler i flertalet matriser. Ett föreslaget men ej antaget gränsvärde för miljökvalitetsnorm i fisk enligt vattendirektivet är 0,23 pg/g TEQ. Det sistnämnda värdet överskreds i Iggesund och Norrsundet. Jämförelse med resultat från tidigare studier visar på minskande halter över tid, såväl i sediment som i fisk. Djupprofiler i sediment visar på betydligt högre halter en bit ner i sedimentet som reflekterar den historiska belastningen. I fisk noteras tydligt sjunkande halter av PCDD/F över tid från Norrsundet i ett längre perspektiv. Däremot syns ingen signifikant minskning i fisk efter att Norrsundets fabrik stängdes efter 2008 utan halterna ligger alltjämt högre än övriga provtagningslokaler.Även kongenmönster skiljer sig en hel del såväl inom som mellan matriser. Med statistiska metoder (PCA) kunde en generell åtskillnad mellan kongenprofiler i sediment, bottenfauna och fisk påvisas. Däremot visar metoden inte på någon typisk "skogsindustriprofil", varken i sediment eller i övriga matriser, utan bland de undersökta kongenerna så är variationen mellan lokalerna oförklarad. Samvariationen mellan sediment, bottenfauna och fisk är störst för kongener med troligt lokalt ursprung såsom exempelvis 2378-TeCDF, medan kongener knutna till atmosfärisk deposition (t ex 23478-PeCDF och OCDD) korrelerar dåligt mellan matriser. Beträffande den kongen som bidrar mest till toxiciteten i fet fisk i Bottenhavet, 23478-PeCDF, så konstaterades att lokalt opåverkade kustområden i allmänhet har lika höga halter som industrirecipienterna. Mätningar med passiva provtagare i porvatten och ovanliggande vatten talar för att det pågår ett diffusivt flöde från sediment till bottenvatten. Ytterligare en faktor som talar för att sedimenten spelar en roll för dioxinsituationen i Norrsundet är att halterna i fisk inte sjunkit signifikant under de tre år som fabriken varit stängd. Det finns för övrigt inga belägg för att Norrsundet som fabrik släppt ut mer PCDD/F än andra massafabriker. Mer troligt är att de geomorfologiska förhållandena i recipienten förklarar skillnaden gentemot andra platser — antingen genom att mer miljögifter ackumuleras eller att sedimenten av någon anledning i högre grad påverkar faunan. Sammantaget så är det sannolikt att sedimenten bidrar till halter av PCDD/F i Bottenhavets kustnära ekosystem, men betydelsen av denna påverkan är fortfarande oklar.In this report results and conclusions from a field study of dioxins and furans (PCDD/F) in sediment, water and biota in a number of industrial recipient waters and reference areas in the southern Bothnian Bay and a coastal area in the Baltic Proper are summarized. The aim of the project was to investigate if and how PCDD/F and by implication other organic substances deposited in sediments actually contribute to concentrations of these substances in stationary fish. By investigating concentrations and congener profiles in water, sediment and biota in historically contaminated coastal areas. A larger ambition has been to illustrate how PCDD/F:s stored in sediments by various processes may become available to the ecosystem. Initially the recipients outside the pulp mills Norrsundet and Iggesund and reference areas were studied in some detail. Subsequently seven additional areas were included to improve the data material. Outside the Norrsundet mill a unique situation occurred when the mill was closed down in December 2008 and the ongoing effluent discharge terminated. The Iggesund recipient was of interest since detailed studies of PCDD/F contamination in sediments were carried out there in the 1980´s. One conclusion was that the levels of PCDD/F varied considerably between different locations. In particular, the Norrsundet recipient exhibits higher levels than other areas in most matrices. A proposed but not established environmental quality norm in fish within the Water Framework Directive is 0.23 pg/g TEQ. The latter value was exceeded in Iggesund and Norrsundet. An observed trend also seen in other studies is decreasing levels over time in sediments as well as in fish. Depth profiles in sediments exhibit considerably higher concentrations a few centimeters down reflecting the historical contamination. In fish clearly decreasing levels of PCDD/F were observed in the longer term. However, there was no significant decrease in fish during the last few years after the Norrsundet mill was closed after 2008, but the levels are still high compared to other areas. Another observation is that the congener pattern differs considerably within as well as between matrices. Using statistical methods (PCA) general differences between congener profiles in sediment, benthic fauna and fish were detected. The method does not indicate any typical “forest industry profile", neither in the sediment nor in other matrices, but within the analyzed congeners the variation between locations is unexplained. Correlations between sediment, benthic fauna and fish are highest in congeners with a likely local origin, e.g. 2378-TeCDF, while congeners associated with atmospheric deposition (e.g. 23478-PeCDF and OCDD) show little correlation between matrices. For the congener mostly contributing to the toxicity in fatty fish from the Bothnian Bay, 23478-PeCDF, it was found that levels in coastal areas unaffected by local point sources in general did not differ from levels in the industrial recipients. Measurements with passive samplers in pore water and overlying water column indicate an ongoing diffusive flux from sediment to bottom waters. Another factor indicating that the sediments affect the dioxin situation in Norrsundet is that the levels in fish has not decreased significantly during the three years the mill has been closed. There are no signs that Norrsundet has released more PCDD/F to the environment than other pulp mills. More likely it is the geomorphological conditions in the recipient that explains the difference between Norrsundet and other areas — possibly due to the sediments accumulating more toxic substances or due to the sediments more severely affecting the fauna, for some reason. In summary it is likely that the sediments do contribute to levels of PCDD/F in coastal ecosystems of the Bothnian Bay, although the significance of this contribution is still uncertain