IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Utveckling av påverkansanalysmodell miljögifter
No full textVattenmyndigheterna, har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), under år 2012 och 2013 genomfört ett projekt för att ta fram en gemensam modell för miljögifters påverkan på olika vattenförekomster. Projektet har finansierats av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). I denna rapport redovisas underlag till de schablonhalter och till de moduler i modellen, som IVL har bidragit med i detta projekt. Schablonhalter och metoder för beräkning av belastning av metaller har tagits fram inom projekt genomförda av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) inom ett flertal rapporter, som denna rapport hänvisar till. Fokus i detta projekt låg på schablonhalter för organiska ämnen och metoder för beräkning av belastning och retention av organiska ämnen eftersom de inte sammanställts på liknande sätt i Sverige tidigare. Denna rapport ska läsas i egenskap av bilaga till levererade halter i utsläpp och belastning på vatten, samt moduler för beräkning av retention av organiska miljögifter och metaller i mark och vatten till påverkansanalysmodellen för miljögifter. Prioriteten i detta projekt låg för IVL:s del på att leverera data och modeller, inte på att leverera en utredande rapport om källor och spridning av miljögifter. Det innebär att rapporten innehåller sammanställningar av aktuella underlagsdata från tillgängliga rapporter, vetenskaplig litteratur och tillgängliga databaser, så långt som möjligt inom projektets ramar för resurser och tid, utan att hävda att fullständig beskrivning av källor och utsläppshalter ingår i denna rapport. I rapporten påtalas stora brister i mätdata och kunskap om utsläpp, vilket bidrar till att påverkansanalysen kan innehålla stora mörkertal i utsläppsmängder. Uppdateringar och förbättringar av kunskap om källor och halter i utsläpp samt belastning på vatten, bör ske genom att tidvis göra nya sammanställningar av tillgänglig information och framförallt genom lokala mätningar för att ge mindre osäker påverkansanalys i vattenförekomsterna.A
Mercury management in non-ferrous metal industry in China – a baseline study
No full textThe Non-Ferrous metal (NFM) industry (producing e.g. Copper, Zink and Lead) is a major source of mercury emissions to the atmosphere. In 2011 there were over 8 000 smelters for NFM in China with varying production capacity and technological status. Emissions of mercury are controlled by mercury contents in ores or concentrates, the process technology used in the specific plant, the presence of air pollution control technologies, or mercury capture technologies. The development of emission inventories is thus complex and requires large amounts of information. In this report available information on China´s NFM sector is presented along with a summary of existing emission estimates for mercury. Finally, recommendations for improvement of these emission inventories are provided. This study was initiated within the framework of the bilateral environmental cooperation agreement between Sweden and China, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and the Ministry of Environmental Protection in China (MEP). The two authorities started cooperating on mercury, in conjunction with the first international negotiating meeting on a global binding instrument on mercury, held in Stockholm in June 2010. In 2012, IVL Swedish Environmental Research Institute was appointed to lead a base-line study with the aim to compile available information on mercury emissions from the non-ferrous metal industry in China, along with information on abatement measures other sector information. Den här rapporten finns endast på engelska.The Non-Ferrous metal (NFM) industry (producing e.g. Copper, Zink and Lead) is a major source of mercury emissions to the atmosphere. In 2011 there were over 8 000 smelters for NFM in China with varying production capacity and technological status. Emissions of mercury are controlled by mercury contents in ores or concentrates, the process technology used in the specific plant, the presence of air pollution control technologies, or mercury capture technologies. The development of emission inventories is thus complex and requires large amounts of information. In this report available information on China´s NFM sector is presented along with a summary of existing emission estimates for mercury. Finally, recommendations for improvement of these emission inventories are provided. This study was initiated within the framework of the bilateral environmental cooperation agreement between Sweden and China, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and the Ministry of Environmental Protection in China (MEP). The two authorities started cooperating on mercury, in conjunction with the first international negotiating meeting on a global binding instrument on mercury, held in Stockholm in June 2010. In 2012, IVL Swedish Environmental Research Institute was appointed to lead a base-line study with the aim to compile available information on mercury emissions from the non-ferrous metal industry in China, along with information on abatement measures other sector information.The Non-Ferrous metal (NFM) industry is a major source of mercury emissions to the atmosphere. In this report available information on China´s NFM sector is presented along with a summary of existing emission estimates for mercury. Finally, recommendations for improvement of these emission inventories are provided
MAGIC library for Swedish lakes: evaluation of multiple calibrations
No full textDen svenska definitionen på antropogen försurning är att pH har sjunkit med 0.4 pH-enheter från förindustriell tid. pH från mitten av 1800-talet uppskattas med hjälp av den dynamiska biogeokemiska modellen MAGIC. Om det inte finns tillräckligt med bakgrundsdata för att modellera kan verktyget MAGIC-biblioteket användas ( www.ivl.se/magicbibliotek ). Sjödelen av MAGIC-biblioteket består av knappt 3000 sjöar i Sverige som har modellerats med MAGIC. Biblioteket har en matchningsrutin som letar fram den sjö i biblioteket som mest liknar den sjö man vill försurningsbedöma. Den pH-förändring som har modellerats fram för sjön i biblioteket antas då även beskriva pH-förändringen i bedömningssjön.Sweden has an official procedure for determining whether or not a water body is acidified, and thereby qualified for remedial measures such as liming. The criterion of anthropogenic acidification is that the decrease in lake pH relative to pre-industrial status be more than 0.4 pH units (?pH). The pre-industrial pH is estimated by means of the dynamic biogeochemical model MAGIC. In cases for which data are insufficient to calibrate MAGIC, an estimation of pre-industrial pH can be obtained by use of the MAGIC library (www.ivl.se/magicbibliotek). The MAGIC library consists of calibrations for hundreds of lakes and streams in Sweden. The library has a matching procedure to select the lake in the library that most closely resembles the lake to be evaluated. The ?pH of the evaluation lake is then assumed to be that of the library lake.
LCA for treated timber according to BS 8417 and alternative materials – Horse, highway, and domestic fence
No full textThe use of chemicals in construction products and risk mitigation is an area that is often attached to material selection. Wood preservatives are used to increase the durability of the wood, so that it can be applied in fields that otherwise would not have been possible. The use of wood preservatives is regulated by the Biocides Products Regulation and requires a national approval from the UK’s Health and Safety Executive (HSE). Concerning the efficacy requirements, so far retention levels for the different wood preservatives have been stipulated by the manufacturer and given as a recommendation to the user. Currently a working group within the Wood Protection Association (WPA) is working on an independent system for data requirement and application procedure for the approval of wood preservatives. This investigation presents a life cycle assessment (LCA) on pressure treated timber according to BS 8417 and using Wolmanit CX-10 . The analysed product category in the case study are two fence designs including pressure treated timber and an alternative post and rail material of plastic, and untreated ‘natural durable’ wooden posts made of UK home grown European larch and Siberian larch (from Siberia). The LCA methodology applied, including the environmental impact indicators, use the requirements prescribed by the Product Category Rules (PCR) for all construction products as defined in EN 15804. This so called Core PCR is used as guideline for environmental product declarations (EPD) and is linked to the construction products regulation (CPR). The purpose of this study is to evaluate how these requirements can be used and to evaluate the environmental performance, with respect to selected and mandatory impact indicators in the EPD. Calculations showed that BS 8417 use class 4 treated timber, with a retention for 15 year service life and 30 year service life, has a better environmental performance, in comparison to the alternative materials used for the assessment. Uncertainties in the choice of service life prediction data exist in relation to plastic posts, but also to some extent to posts of larch. These differences determine the relative ranking between the investigated Siberian larch and respective plastic fences. The study has taken into account all environmental impact categories, which are required to be included in accordance with EN 15804 apart from resource use, since assessment methods for renewable materials is not available. This impact category has therefore been excluded from the study, as it would render a comparison incomplete with respect to the plastic alternative. Consequently we find a need to develop better methods for resource use in the future. Since human toxicity and ecotoxicity are not found among the mandatory environmental impact categories included in the LCA, in accordance with EN 15804, these aspects are not included in the study, and here we also find a need for future developments.This report is only available in English
Multi-stakeholder dialogue on green urban climate adaptation
No full textThis report is part of the project GreenClimeAdapt – Green Tools for Urban Climate Adaptation. The project is running 2009- 2013 in Malmö, Sweden, and is co-financed by the European Union LIFE+. The objectives of GreenClimeAdapt are to demonstrate climate adaptation in urban areas using open green storm water systems with increased biodiversity and recreation value, green facades and green roofs. The project and its full-scale demonstrations have been implemented in the City of Malmö, Sweden. As the rest of Northern Europe, in recent years, Malmö has experienced problems with increased precipitation and local flooding, which has already caused significant material losses and remediation costs.A
Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar - En översiktlig kunskapssammanställning
No full textDenna rapport är framtagen inom ramen för projektet Konsekvenserför energisektorn av klimatförändringarna och presenterar översiktligt kunskapsläget om hur klimatförändringarna kan påverka energisektorn samt identifierar kunskaps- och forskningsbehov. Rapporterns resultat bygger på en litteraturstudie samt intervjuer med företrädare för energibranschen
Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
No full textKvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering
Utvärdering och optimering av filtreringstekniker i reningsverk för att separera skadliga nanopartiklar
No full textSilvernanopartiklar används i en ökande utsträckning, främst på grund av deras anti-bakteriella egenskaper, vilket utnyttjas i produkter som kläder och beläggningar för att till exempel motverka svettlukt. Framtida scenarier för emissioner av silvernanopartiklar har pekat på risker för vattenlevande organismer efter det att silverpartiklarna släppts ut i avloppsvatten och passerat genom vattenreningsverk och därefter spridits till vattenrecipienter. Därför är det viktigt att förstå hur partiklarnas egenskaper förändras i en kommunal vattenreningsprocess och hur dessa partiklar binds till organiskt material och andra partiklar i avloppsvattnet. Detta ger information huruvida silvernanopartiklarna hamnar i slammet eller i det utgående vattnet samt i vilken omfattning. Denna kunskap kan sedan användas för att kunna uppskatta risker med eventuella ökade halter silvernanopartiklar i dessa strömmar. En annan viktig aspekt är design av filtreringstekniker för nanopartiklar. I detta projekt behandlas dessa frågeställningar genom experiment i ett pilotvatten-reningsverk som är en kopia av ett standardiserat kommunalt avloppsvattenreningsverk (ARV). Det nya i denna studie är att undersökningarna genomförts under helt realistiska förhållanden i en komplett vattenreningsprocess, vilken inkluderar samtliga reningssteg. Dessutom följs växelverkan av silverpartiklar/silverkomplex genom alla steg i reningen, även i den efterföljande rötningen. Resultaten i denna rapport visar att silver i form av avsiktligt tillsatta nanopartiklar i det inkommande spillvattnet till reningsverket (Stockholm innerstads avloppsvatten) till en betydande del (80-100 procent) hamnar i slammet vid en vattenreningsprocess. Silvernanopartiklarnas beteende är likartat med silverjoner i detta avseende. Mikroskopimätningar visar att det är rimligt att anta att silvernanopartiklarna till viss del fastnar på material i slammet. Liknande resultat erhölls för både tillsatta silvernanopartiklar och tillsatta silverjoner, med den lilla skillnaden att silverjonerna sedimenterade något snabbare än silvernanopartiklarna. Vid rötning av slam innehållande silvernanopartiklar/silverjoner, följt av centrifugering för avvattning, visar det sig att majoriteten av silvret (>95 procent) fortfarande är bundet till slammet. Efter att silvernanopartiklar passerat vattenreningsverket uppför de sig alltså inte som singulära nanopartiklar dispergerade i lösning. De adsorberas till slammet där de troligtvis löses upp till stor del och transformeras till silversulfid. Resultaten visar att fokus bör ligga på spridningen av silver i slam och de kemiska förekomstformerna för vidare studier av de risker som en ökad användning av silver i konsumentprodukter, medför
Greenhouse gas strategies for cement containing products
No full textThe climate change issue is today one of the most important questions from a society perspective as well as from a company perspective. The construction of the society's infrastructure constitutes a very important and necessary part of the modern society. Concrete is one of the most important construction materials in a modern society today and thus a vital part for the future development. For that reason, it is important to carefully investigate the present situation as well as consequences and strategies for today and for the coming future concerning the greenhouse gas situation. To be able to analyze complex technical systems with many interactions, a powerful and well establish methodology is required. Therefore, Life Cycle Assessment (LCA) methodology has been used for the analyses and LCA computer models have been developed for the system calculations. This study is primarily a study of greenhouse gases and its origin in the energy production and the production processes. The LCA models have been used to calculate the primary energy use and the emissions of greenhouse gases. Also the uptake (carbonation) of CO2 in the concrete has been included. Different concrete products and their energy and greenhouse gas behavior have been studied as well as different strategies to reduce energy use and greenhouse gas emissions. For many concrete products, a large CO2 uptake potential exists, especially in the end of life/secondary product phase that has not been considered in the evaluation of concrete as a construction material in the society.This report is only available in English
Förutsättningar för ökad nytta av restvärme
No full textRestvärme från industrin står idag för nära 5 TWh levererad värme till fjärrvärmenäten i Sverige. Efter att interna effektiviseringar av den industriella processen har genomförts finns dock ytterligare potential för tillvaratagande av restvärme från svensk industri. Ett ökat nyttiggörande av industriell restvärme är därför önskvärt för såväl energibranschen, industrin och samhället; både för att optimera resursanvändandet i hela samhället, samt att minska miljöpåverkan. Projektet syftar till att redogöra för olika tekniska lösningar som finns för att tillvarata restvärme från industriella processer för utnyttjande för i första hand fjärrvärme. Genom att i denna studie belysa möjliga tekniska lösningar, dels generellt och dels genom faktiska samarbeten i form av tre fallstudier, ges en ökad kunskap och visar på möjligheten till ytterligare leveranser av restvärme från industriella processer. Flera studier har genomförts inom området och denna rapports mervärde ligger dels i att samla den tekniska kompetens och erfarenhet som finns kring nyttjande av restvärme, dels göra kvantitativa analyser samt kompletterande intervjuer. För att utreda vilka så kallade mjuka faktorer som är betydelsefulla vid denna typ av avtal och samarbeten har även en intervjustudie genomförts. Leverantörer av restvärme samt energibolagen har fått komma till tals och ge sina erfarenheter i frågan. Ett antal reella fall har analyserats för att besvara frågeställningar kring affärsmässiga lösningar och tekniska möjligheter kring restvärmeleveranser till fjärrvärmenätet. De tre fallstudierna är ett fall som täcker Stenungsundsklustret, Kungälv och Göteborg ner till Värö (dvs. ingående systemen i ett möjligt framtida regionalt fjärrvärmesystem på västkusten), Oskarshamns fjärrvärmesystem samt Oxelösunds fjärrvärmesystem. Olika frågeställningar för respektive fall har ställts upp för att ge en bred bild över hur leveranser av restvärme fungerar och vilka effekter det för med sig.Restvärme från industrin står idag för nära 5 TWh levererad värme till fjärrvärmenäten i Sverige. Efter att interna effektiviseringar av den industriella processen har genomförts finns dock ytterligare potential för tillvaratagande av restvärme från svensk industri. Ett ökat nyttiggörande av industriell restvärme är därför önskvärt för såväl energibranschen, industrin och samhället; både för att optimera resursanvändandet i hela samhället, samt att minska miljöpåverkan. Projektet syftar till att redogöra för olika tekniska lösningar som finns för att tillvarata restvärme från industriella processer för utnyttjande för i första hand fjärrvärme. Genom att i denna studie belysa möjliga tekniska lösningar, dels generellt och dels genom faktiska samarbeten i form av tre fallstudier, ges en ökad kunskap och visar på möjligheten till ytterligare leveranser av restvärme från industriella processer. Flera studier har genomförts inom området och denna rapports mervärde ligger dels i att samla den tekniska kompetens och erfarenhet som finns kring nyttjande av restvärme, dels göra kvantitativa analyser samt kompletterande intervjuer. För att utreda vilka så kallade mjuka faktorer som är betydelsefulla vid denna typ av avtal och samarbeten har även en intervjustudie genomförts. Leverantörer av restvärme samt energibolagen har fått komma till tals och ge sina erfarenheter i frågan. Ett antal reella fall har analyserats för att besvara frågeställningar kring affärsmässiga lösningar och tekniska möjligheter kring restvärmeleveranser till fjärrvärmenätet. De tre fallstudierna är ett fall som täcker Stenungsundsklustret, Kungälv och Göteborg ner till Värö (dvs. ingående systemen i ett möjligt framtida regionalt fjärrvärmesystem på västkusten), Oskarshamns fjärrvärmesystem samt Oxelösunds fjärrvärmesystem. Olika frågeställningar för respektive fall har ställts upp för att ge en bred bild över hur leveranser av restvärme fungerar och vilka effekter det för med sig