IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet - Resultat för 2012
No full textI maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom programmet ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårds-förbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både avseende miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och inom miljökvalitets-målet Frisk Luft . Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon. Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett starkt samband mellan variationen i timvisa ozonhalter inom en mätperiod och variationen i lufttemperaturer under samma period. Resultaten från 2009-2012 bekräftar att denna metodik att uppskatta AOT40 fungerar väl. Liksom under 2011 präglades sommaren 2012 av lågtrycksbetonat väder. Våren var dock varm och relativt nederbördsfattig. Som helhet var sommaren och början på hösten dock kyligare och regnigare än normalt i nästan hela Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var under 2012, precis som för 2009-2011 minst vid de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med vid de låglänta och höglänta lokalerna. De högsta ozonhalterna uppmättes vid de flesta platser under maj. Under juni-september var ozonhalterna låga beroende på det lågtrycksbetonade vädret. Under våren uppmättes de högsta ozonmedelhalterna vid de höglänta lokalerna och under resten av sommaren fram till och med september uppmättes de högsta halterna vid de kustnära lokalerna. De lägsta ozonmedelhalterna uppmättes vid de låglänta lokalerna. Under maj – juli var AOT40 vid de låglänta lokalerna högst i den centrala zonen och under april – september i kustzonen. För de höglänta lokalerna var AOT40 högst i den ostliga zonen under båda perioderna. Det miljömål som gäller till skydd för växtligheten att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte får överskrida 10 000 µg m-3 timmar per år. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier visar resultaten 2012 att miljömålet för skydd av växtligheten överskreds endast vid samtliga platser i kustzonen samt höglänta platser i den ostliga zonen. Miljökvalitetsnormen för ozon som gäller fram till och med 2019 anger att AOT40 (maj – juli) inte får överskrida 18 000 µg m-3 timmar beräknat som ett glidande femårsmedelvärde (om fem års data inte finns används data för tre år). Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena under maj-juli, 2012, i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga platser i samtliga zoner, något som gällde även för åren 2009, 2010 och 2011 och som periodmedelvärde för 2010-2012. Dock, om den nya strängare normen2020 (AOT40 maj - juli 6 000 µg m-3 timmar), som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade normen överskridits vid samtliga platser i kustzonen, låglänta platser i den centrala zonen samt höglänta plaster i den ostliga zonen
Prioriterade varugrupper för giftfritt byggande
No full textProjektet har haft som mål att genom en branschgemensam metod begränsa arbetsinsatsen som krävs för miljöbedömning av varor i byggsektorn. Att bedöma samtliga varor i ett byggprojekt vore önskvärt, men är än så länge en alltför omfattande uppgift. Bedömningen ska baseras på en gemensam katalogstruktur där anpassning av information kan göras efter typ av byggprojekt och ambitionsnivå gällande giftfria byggvaror. Arbetet har resulterat i ett verktyg för prioritering av varugrupper, som är avsett som stöd i byggprocessen. Verktyget baseras på en kombination av två befintliga varugruppstrukturer. Grunden utgörs av BSAB 96 Produktionsresultat med vissa komplement från BK04. Den kombinerade strukturen innefattar varugrupper från både bygg-, anläggning- och installationssektorn, och kan därmed användas av hela byggsektorn. Verktygets prioriteringsmodell baseras på en anpassad riskanalys av varje varugrupp. Riskanalysen består av bedömningar av fem kriterier som tillsammans resulterar i ett risktal. Ett kriterium hanterar mängden av varan medan de andra fyra värderar exponeringen av materialet mot människa och miljö. Risktalet hanterar inte hur farlig varan är, eftersom det idag är mycket svårt att få fram information om alla kemiska ämnen som ingår i olika byggvaror. Kunskapen om dessa kemiska ämnens påverkan på människa och natur kan dessutom vara begränsad. För att kunna anpassa arbetsinsatsen, till vald ambitionsnivå i byggprojektet, har tre prioriteringsklasser skapats: BAS, AKTIV och PROAKTIV. BAS är den grundläggande nivån som bör användas i alla projekt. AKTIV innebär att även varor som används i mindre mängd och har låg exponering mot människor och miljö ska miljöbedömas. Är ambitionen att skapa ett helt giftfritt byggande väljs prioriteringsklass PROAKTIV
Avgasmätningar på bussar i verklig drift för identifiering av högemitterare
No full textInom ramen för ett forskningsprojekt samfinansierat av Västtrafik och Stiftelsen IVL har IVL under 2011 och 2012 genomfört avgasmätningar på ett hundratal bussar i Västsverige. Avgasmätningarna utfördes utomhus på gårdsplanerna hos de bussoperatörer där bussarna testats. Avgaserna mättes från varje buss när de vid upprepade tillfällen passerade mätutrustningen under fullgas¬acceleration. För att inte behöva ta hänsyn till utspädningen med luften mättes alla utsläpp relativt CO2 eftersom förhållandet till CO2 förblir konstant oberoende av utspädningen. Resultaten rapporteras som föroreningarnas massa per kilo förbrukat bränsle. I syfte att validera de vägkantsbaserade utsläppsmätningarna utfördes även inom projektet ombordmätningar på en buss (Euro V) med PEMS (Portable Emission Monitoring System). PEMS-mätningarna syftade även till att undersöka hur de uppmätta utsläppen under acceleration relaterar till utsläppen under körning i linjetrafik med en blandning av körning i stads- och landsbygdstrafik. Utifrån ombordmätningarna har för partiklar kunnat uppskattas gränsvärden på utsläpp under fullgasacceleration, vilka kan användas som indikation på att bussar vars utsläpp överskrider detta värde inte uppfyller de lagkrav de är certifierade mot. Bland annat till följd av den stora inverkan avgastemperaturen har på NOX-reningen hos Euro IV och Euro V bussar med SCR-katalysator, har motsvarande gränsvärden inte kunnat uppskattas för utsläpp av kväveoxider. Då bussar med olika drivmedel ingått i mätningarna har även drivmedlets inverkan på utsläppen kunnat studeras. Detta har dock främst varit möjligt för utsläpp av partiklar. När det gäller utsläpp av kväveoxider har det i de flesta fall inte gått att bedöma i vilken grad variationer i utsläpp berott på vilket bränsle som använts eller på otillräcklig reningsfunktion hos SCR-systemet till följd av för låg avgastemperatur. Om den vägkantsbaserade avgasmätmetoden ska kunna användas för att bedöma utsläpps-prestanda med avseende på kväveoxider i relation till gällande avgaskrav för bussar som är certifierade att klara Euro IV och Euro V kraven och som har SCR-katalysator, måste man försäkra sig om att avgastemperaturen vid mättillfället är tillräckligt hög för att SCR-systemet ska fungera optimalt. Detta är möjligt att uppnå om mätplatsen väljs så att mätningarna kan utföras i direkt anslutning till att bussen kommit från körning på landsväg eller motorväg.Inom ramen för ett forskningsprojekt samfinansierat av Västtrafik och Stiftelsen IVL har IVL under 2011 och 2012 genomfört avgasmätningar på ett hundratal bussar i Västsverige. Avgasmätningarna utfördes utomhus på gårdsplanerna hos de bussoperatörer där bussarna testats. Avgaserna mättes från varje buss när de vid upprepade tillfällen passerade mätutrustningen under fullgas¬acceleration. För att inte behöva ta hänsyn till utspädningen med luften mättes alla utsläpp relativt CO2 eftersom förhållandet till CO2 förblir konstant oberoende av utspädningen. Resultaten rapporteras som föroreningarnas massa per kilo förbrukat bränsle. I syfte att validera de vägkantsbaserade utsläppsmätningarna utfördes även inom projektet ombordmätningar på en buss (Euro V) med PEMS (Portable Emission Monitoring System). PEMS-mätningarna syftade även till att undersöka hur de uppmätta utsläppen under acceleration relaterar till utsläppen under körning i linjetrafik med en blandning av körning i stads- och landsbygdstrafik. Utifrån ombordmätningarna har för partiklar kunnat uppskattas gränsvärden på utsläpp under fullgasacceleration, vilka kan användas som indikation på att bussar vars utsläpp överskrider detta värde inte uppfyller de lagkrav de är certifierade mot. Bland annat till följd av den stora inverkan avgastemperaturen har på NOX-reningen hos Euro IV och Euro V bussar med SCR-katalysator, har motsvarande gränsvärden inte kunnat uppskattas för utsläpp av kväveoxider. Då bussar med olika drivmedel ingått i mätningarna har även drivmedlets inverkan på utsläppen kunnat studeras. Detta har dock främst varit möjligt för utsläpp av partiklar. När det gäller utsläpp av kväveoxider har det i de flesta fall inte gått att bedöma i vilken grad variationer i utsläpp berott på vilket bränsle som använts eller på otillräcklig reningsfunktion hos SCR-systemet till följd av för låg avgastemperatur. Om den vägkantsbaserade avgasmätmetoden ska kunna användas för att bedöma utsläpps-prestanda med avseende på kväveoxider i relation till gällande avgaskrav för bussar som är certifierade att klara Euro IV och Euro V kraven och som har SCR-katalysator, måste man försäkra sig om att avgastemperaturen vid mättillfället är tillräckligt hög för att SCR-systemet ska fungera optimalt. Detta är möjligt att uppnå om mätplatsen väljs så att mätningarna kan utföras i direkt anslutning till att bussen kommit från körning på landsväg eller motorväg. Inom ramen för ett forskningsprojekt samfinansierat av Västtrafik och Stiftelsen IVL har IVL under 2011 och 2012 genomfört avgasmätningar på ett hundratal bussar i Västsverige. Projektets syfte var att utveckla och utvärdera en mätmetod som på ett kostnadseffektivt sätt kan identifiera bussar vars utsläpp överskrider gällande lagkrav
Boundary conditions for successful Urban Living Labs
No full textUrban Living Labs are development environments that integrate residents and other stakeholders to develop and test new solutions in their daily life. The users of the new services or solutions are active partners in the whole development process, which happens in the real urban context. Urban Living Labs utilize various co-design methods for understanding the needs, generating solution ideas, presenting ideas and evaluating the solutions in practice. In addition, citizen participation methods are used for participation in decision making and taking action. Key success factors for Urban Living Labs are the early and continuous involvement of the affected people, clear goals and expectations, and acting instead of discussing. The methods must be adapted to the goals and participants. At its best, people can participate in the Urban Living Lab activities as a part of their other activities and see the effects of their participation shortly afterwards.This document presents the boundary conditions for successful Urban Living Lab implementation as well as methods that can be used in different stages of the development process. The report is targeted for municipalities, housing companies and researchers that aim at involving different stakeholders in different kinds of development projects in the urban context
MIOC - Mögel och påväxt i relation till inneklimat och byggnadsegenskaper
No full textProjektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras
Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar
No full textIntresset för hållbarhetscertifiering av stadsdelar har vuxit stort i Sverige de senaste åren. Under 2013 kommer Sweden Green Building Council påbörja en svenskanpassning av det brittiska certifieringssystemet BREEAM Communities. Det innebär att mindre anpassningar får göras av befintliga delar i systemet, men inga nya får läggas till eller tas bort. En diskussion pågår om att i framtiden utveckla mer unika svenska certifieringssystem, antigen som en vidareutveckling av den anpassning som pågår av BREEAM Communitites, eller framtagande av ett helt nytt system. Denna rapport redovisar resultatet av en analys som utförts i syfte att kunna utgöra underlag till hur vattenrelaterade aspekter kan och bör hanteras i framtida certifieringssysstem
Vår Värld 2034 - Syntesrapport
No full textProjektet Vår Värld 2034 har varit inriktat på en dialog om Sveriges roll i en hållbar framtid med ett hållbart nyttjande av naturresurser och en global välfärd. Fokus har legat på att diskutera vilka mer konkreta mål vi behöver sätta upp och genomföra senast år 2034 för att kunna nå visionen 2050. Projektets övergripande rekommendation är att vi behöver en nationell strategisk dialog om en omställning till en hållbar framtid, vad omställningen innebär för det svenska samhället, vilka möjligheter som näringslivet har att utvecklas och hur politiken ska utformas för att nå de uppsatta målen. Dialogen bör vara öppen och offentlig och ske mellan näringsliv, politiker, forskarsamhället och intresseorganisationer. En bred förankring i alla samhällssektorer är nödvändig för att undvika ställningstaganden som syftar att framhäva enskilda aktörer (partier, företag, branscher eller organisationer). Dialogen bör dels föras på en övergripande nivå med förankring på hög nivå i samhället, dels på en mer praktisk och tillämpad nivå till exempel branschvis eller i leverantörskedjor
Åtgärder för att minska utsläpp av utsläpp av NOx och PM2,5 från den svenska transportsektorn 2025 - potential och kostnader
No full textÅr 2013 är EU:s ”luftår”. Under detta år ser EU över den Tematiska Strategin för Luftföroreningar (TSAP) och reviderar inom detta EU:s utsläppstaksdirektiv (NEC). Denna rapport är framtagen för att ge svenskt underlag kring åtgärdspotential och åtgärdskostnader för utsläppsminskningar av NOx och PM2,5 i den svenska transportsektorn år 2025. Analyserna genomfördes genom att utgå från officiella prognoser för aktivitet och utsläpp från vägtransporter och arbetsmaskiner. Ur litteratur söktes sedan efter möjliga åtgärder som skulle kunna minska utsläpp ytterligare. Information om åtgärder och dess effekt på prognoserna kvantifierades och resulterande utsläpp samt åtgärdskostnader beräknades. Endast ett urval av åtgärder kunde analyseras inom den tillgängliga projekttiden. Analysens resultat byggde på några viktiga förutsättningar: utsläpp enligt utsläppskrav motsvarar faktiska utsläpp; förbättring av bränsleeffektivitet sker enligt prognos; analyserade åtgärder som medförde ändringar i fordons- och maskinbestånd minskar antalet gamla fordon mest; det är hypotetiskt möjligt att ändra utsläppskrav så att energieffektivisering kan följas av lägre NOx och PM2,5-utsläpp. Den åtgärd som föreföll mest lovande för utsläppsminskning av NOx var en föryngring av lastbilsflottan. Hybridisering av arbetsmaskiner var visserligen mer kostnadseffektivt men har till 2025 en mycket liten potential. Då nya personbilar antas bli mer energieffektiva än nuvarande, och dessutom ha lägre utsläpp av NOx och PM2,5 tydde analyserna på att det vore fördelaktigt med styrmedel som forcerar föryngring av personbilsflottan till 2025
Food Consumption Choices and Climate Change
No full textThis report presents the results from an ENTWINED ( www.entwined.se ) analysis of the climate impact associated with food consumption choices, with special focus on locally produced food. The purpose of the analysis was to analyze and compare the relative climate benefits of locally grown food with other consumption choices available to food consumers, and to propose policies that would enable a reduction in greenhouse gas emissions from food consumption. The results showed inter alia that a vegetarian and seasonally adjusted grocery bag had the lowest emissions of GHG of the bags studied. For non-vegetarian bags, the amount of beef in the bag was very influential for the level of GHG emissions. The impact of locally grown food choices was relatively small, and in one case of the sensitivity analysis negligible. Concluding results show that from a climate perspective it is more important to focus on what we eat rather than whether it is locally grown, has been transported a long distance, or how the food item was produced.This report presents the results from an ENTWINED ( www.entwined.se ) analysis of the climate impact associated with food consumption choices, with special focus on locally produced food. The purpose of the analysis was to analyze and compare the relative climate benefits of locally grown food with other consumption choices available to food consumers, and to propose policies that would enable a reduction in greenhouse gas emissions from food consumption. The results showed inter alia that a vegetarian and seasonally adjusted grocery bag had the lowest emissions of GHG of the bags studied. For non-vegetarian bags, the amount of beef in the bag was very influential for the level of GHG emissions. The impact of locally grown food choices was relatively small, and in one case of the sensitivity analysis negligible. Concluding results show that from a climate perspective it is more important to focus on what we eat rather than whether it is locally grown, has been transported a long distance, or how the food item was produced