IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan
No full textFör att minska vägtrafikens klimatpåverkan på kort sikt räcker inte åtgärder för ökad andel fossilfria bränslen och elektrifiering. Det krävs också insatser som minskar trafikarbetet med bilar och lastbilar i närtid. Fokus behöver också ligga på sådana åtgärder som kan genomföras i närtid - vi talar här om ett par år i perspektiv av 1,5-gradersmålet. Denna studie är en internationell litteraturöversikt av åtgärder som kan minska trafikarbetet med bil och lastbil i större städer (här avses kommuner med mer än 50 000 invånare samt kranskommuner till storstäder) och som främjar mer hållbar tillgänglighet och stadsmiljö. Ett flertal framgångsrika exempel finns från städer. Studien identifierar åtgärdernas effekter, hur dessa kan bedömas samt hur de kan utformas för att vara såväl effektiva som legitima, dvs ha avsedd verkan och ha god acceptans. Åtgärderna är i sig möjliga att genomföra på kort tid. I några fall beskriver studien åtgärder som kräver justerad lagstiftning men där tiden ändå kan hållas kort eftersom de är väl utredda och beskrivna sedan tidigare. Förutom beskrivningar av de enskilda åtgärderna drar studien en rad slutsatser. Till dessa hör att de föreslagna åtgärderna får verkligt god effekt om de kombineras i väl sammansatta åtgärdspaket, väl utformade utifrån den lokala situationen och som omfördelar den relativa attraktiviteten hos olika trafikslag till de mer hållbara färdsättens fördel. Rapporten har bland annat inkluderat följande åtgärder i litteraturöversikten: Sänkta hastighetsbegränsningar på motorvägar med minst 10 km/h Undvika tjänsteresor när det finns alternativ. Distansarbete hemifrån upp till tre dagar i veckan där det är möjligt. Lägre priser för resor med kollektivtrafik och andra incitament för ökat resande med kollektivtrafik, mikromobilitet, gång och cykling. Öka bildelning och andra sätt att minska bränsleförbrukningen vid bilresor (som sparsam körning). Främja effektivare godsleveranser och effektivare användning av lastbilar. Omfördelning av gatu- och vägutrymme för biltrafik och för bilparkering av bilar till annan användning såsom gång- och cykelbanor och kollektivtrafikkörfält. Miljözoner kombinerade med satsningar på kollektivtrafik och aktiva färdsätt samt styrmedel som skrotningspremie. Möjlighet att i kombinerade styrmedels- och åtgärdspaket finansiera ökat utbud och tillgänglighet hos mer energieffektiva färdsätt med intäkter från biltrafik och bilparkering. Sänkt bashastighet till 30 km/h i städer.
Konsumenters drivkrafter, hinder och vanor kopplat till begagnatköp : Usereuse - System för en återanvändningsindustri
No full textFör att ställa om till en mer hållbar konsumtion behövs nya former av återbruk, exempelvis kan butiker samla in och sälja begagnade produkter av eget märke, second handaktörer kan flytta in i gallerior och kommunala avfallsföretag kan erbjuda plats för att lämna och hämta produkter gratis. I denna rapport presenteras resultatet från enkäter och intervjuer som genomförts med besöker på dessa olika former av återbruk. Syftet var att undersöka kunders drivkrafter, hinder och vanor när det kommer till begagnatköp. Resultatet visar att besökarnas främsta drivkrafter till att köpa begagnat är ekonomiska och miljöskäl. En stark drivkraft för besökarna av second hand-butiker var även att hitta trendiga eller unika saker. Pris, utbud och tillgänglighet i butik var vanliga hinder. Om besökaren hade köpt något uppgav mer än hälften att det hade ersatt ett nyköp. Resultaten visade även att kvinnor och män tenderar att köpa begagnade och nya saker i lika stor utsträckning, dock visade det sig att de som köper kläder oftare tenderar att köp mer begagnat än nytt. Slutligen kan det konstateras att inställningen till återbruk hos besökarna var positiv. Vidare forskning bör fokusera på att nå personer som inte befinner sig på dessa platser, exempelvis personer som bara handlar i nyköpsbutiker eller online, för att få en bredare bild av drivkrafter, hinder och vanor kopplat till återbruk
Processmodellering för digitala tvillingar av framtidens avloppsvattenrening i Kungsbacka
No full textKungsbacka kommun behöver bygga ut Hammargårds avloppsreningsverk för att bibehålla den ekologiska statusen i Kungsbackafjorden, trots en ökade belastning från tillväxten i Kungsbacka med omnejd. Kommunen ser en möjlighet att dra nytta av digitala tekniker för att effektivisera både byggprocessen och de färdiga reningsverken.Processmodeller har använts som verktyg i de flesta faser i ett reningsverks livscykel, men det saknas praktiska exempel på hur det bör ske på ett handgripligt sätt i projekterings- och byggprocessen. Detta projekt initierades därför för att förstå hur processmodeller kan stödja processval och dimensionering inom partneringprojekt
Försurning och övergödning i Västra Götalands län : Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
No full textKvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastningLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet varierade under vinterhalvåret 2022/23 mellan 1,4–1,8 µg/m3, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 varierade mellan 0,7–1,2 µg/m3. Lufthalterna av ammoniak (NH3) var cirka 0,2 µg/m3 under både sommar- och vinterhalvåret 2022/23. Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 4,0–7,8 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Västra Götalands län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 5,5–9,3 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsgrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar, vilket har visats för den avverkade krondroppsytan vid Storskogen.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var runt 0,3 µg/m3 under både vinterhalvåret 2022/23 och sommarhalvåret 2023. I början av 1990-talet var svavelnedfallet i länet mycket högt, över 15 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0–0,5 kg per hektar i krondropp och mellan 0,9–1,8 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp. Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas med inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Västra Götalands län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Storskogen och Hensbacka har på sistone frekvent legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan -0,09 mekv/l och 0,05 mekv/l. Vid den 2018 avverkade ytan i Storskogen, där mätningarna fortsatt, var ANC ännu lägre, som lägst -0,26 mekv/l under året. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Av-verkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
Ship noise in coastal regions - final report of the SHIPNOISE project
No full textShips carry cargo and passengers around our planet. In coastal regions, complaintsabout ship noise have been raised from nearby residents. Ships are also thedominant source of continuous underwater noise in the seas. In the SHIPNOISEproject, we investigate levels of ship noise in coastal regions using a custommeasurement station for both airborne and underwater noise from shipsunderway. The measurement station is developed using embeddedmicroprocessors for low power consumption. The station is deployed at Böttö atthe inlet to Gothenburg harbor, and then at Lurö in Lake Vänern. These sites areclose to shipping lanes of different traffic intensity. The measured airborne noiselevels indicate that there is a risk to exceed recommended indoor low-frequencynoise limits for dwellings positioned up to several hundred meters from thepassing ships, although the effect on public health is uncertain. The underwaternoise recorded at 200-300 m range at the SHIPNOISE measurement locationsduring ship passages is strong enough to exceed levels for environmental impactpreviously demonstrated on local marine mammals, fish and possiblyinvertebrates. For example, harbor porpoises, herring and salmon are likely toavoid or escape the area when a loud ship passes
New technology and knowledge in measuring greenhouse gas emissions at sewage treatment plants
No full textUtsläpp av lustgas (N2O) utgör en betydande andel av klimatpåverkan från avloppsreningsverk (ARV). Medan de genomsnittliga utsläppen av lustgas från avloppsreningsverk med kväverening bedöms generellt ligga på ca 1,6 % av inkommande kväve förväntas inga lustgasemissioner i avloppsreningsverk utan kväverenande aktivitet. Detta eftersom lustgas bildas via processer som alla ingår i den biologiska kväveavskiljningen i avloppsvattenreningen. Dock kan det förekomma spontan och okontrollerad nitrifikation som kan leda till mycket höga lustgasutsläpp. Relativt ringa lustgasemissioner kan vara betydande för avloppsreningsverkens klimatavtryck eftersom lustgas är en mycket kraftig växthusgas, ca 273 gånger kraftigare än koldioxid. Trots den ökande kunskapen om lustgasutsläppens betydelse i avloppsreningsverkens klimatarbete utförs det fortfarande relativt få mätningar av lustgasutsläpp vid svenska ARV. Detta gör att det finns flera kunskapsluckor om och förståelse för lustgasutsläpp för att aktivt kunna vidta åtgärder för att minska dessa utsläpp. En anledning till att få mätningar genomförs är att det i dag inte finns krav på sådana mätningar och inte heller enkla metoder för lustgasmätning tillgängliga för VA-aktörer. Projektet har därför syftat till att öka kunskapen om lustgasutsläpp från avloppsrening i kallt klimat, med eller utan kontrollerad nitrifikation. Kallt klimat refererar till avloppsvatten som har minimitemperaturer ner till 4–5 grader. I samarbete med teknikleverantörer har dessutom nya lustgassensorer, anpassat för mätningar vid avloppsreningsverk, testats. För att kunna genomföra projektet med tilldelade medel och för att åstadkomma synergieffekter kopplades projektet till ett pågående pilotprojekt för kväverening i kall klimat vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall, som även SVU medverkar i. Lustgasmätningar vid Fillan ARV som representerar en biologisk reningsprocess i kallt klimat utan kväverening är som förväntat låga. De uppmätta emissionerna uppgick till ca 0,17 % N2O-N/TN trots att en spontan och okontrollerad nitrifikation inte kunde observeras. Även om lustgasemissioner är låga så visar emissionsberäkningar att lustgasavgången ändå inte är försumbar och utgör ett avsevärt bidrag till klimatpåverkan. Lustgasmätningar i pilotanläggningen som representerar biologiska reningsprocesser med kväverening i kallt klimat indikerar att emissionerna kan antas vara i samma storleksordning eller högre som vid avloppsreningsverk med kväverening som inte har ett kallt inkommande avloppsvatten som regel. Ingen signifikant skillnad i lustgasemissioner kunde observeras mellan pilotens två linjer, varav den ena linjen värmdes med +4 °C mot referenslinjen. Utvärdering av de två nya sensorer från Unisense och Senseair har visat en mycket bra överensstämmelse mellan kalibrerade sensordata och referensmätningarna. Båda sensorer har därför en potential att användas för en kontinuerlig mätning av lustgas i gasfas ifall en kommersiell produktutveckling sker. Resultaten från kalibreringen indikerar dock vikten av en regelbunden kalibrering av sensorerna för att säkerställa korrekta mätningar, så som för sensorer i allmänhet. Kalibreringsmetoden som tillämpades inom projektet bedöms som rimlig men är inte den mest robusta eller noggranna metoden för en fullskaleimplementering. Även utifrån andra implementeringsaspekter framstår de två testade sensorerna som ett tänkbart alternativ till andra mättekniker. Dock är dessa sensorer ännu inte kommersiellt tillgängliga och kompletterande långtidstester av sensorerna bör genomföras för en utvärdering som även kan ta hänsyn till aspekter relaterat till mätstabilitet och underhållsbehov vid långtidsdrift. En annan aspekt som projektet vill lyfta fram är vikten av att korrekta luftflödesmätningar utförs samtidigt som haltmätningarna. Endast en bra haltmätning i kombination med en korrekt luftflödesmätning vid mätpunkten kan ge ett korrekt underlag för emissionsberäkningar. Tyvärr kan det konstateras att enkla, robusta och ekonomiskt överkomliga sensorer för kontinuerlig luftflödesmätning inte finns idag och att det krävs en teknikutveckling även inom detta område
Nordisk syn på databehov och scenarioantagande för en byggnads hela livscykelmiljöbedömning
No full textThere is a clear need to harmonise the environmental assessment of buildings. Both theEU and national governments are planning to regulate, if not already regulating, buildingsbased on the amount of life cycle emissions. According to the new Energy Performance ofBuildings Directive (EPBD), it will be mandatory to report a so called life-cycle GWP(Global Warming Potential) indicator result for all new buildings. This includes bothgreenhouse gas (GHG) emissions embedded into building materials and emission causedin the construction stage, use of the buildings, and end-of-life. This life cycle assessment(LCA) of buildings requires a great deal of data, assumptions, and calculations.Comparable results can only be achieved if the data and the calculation methods arebased on the same methodology and scenario settings. The need to standardise or agreeon principles is further emphasised by the number of stakeholders related to buildings'design, construction, and operation.This report is part of the Nordic efforts to harmonise full life cycle environmentalassessment. All views, interpretations, and recommendations are made by the authorsand represent no official statements.Main targets for the report are:1. Establish a common view and understanding of the GWP data for all kinds ofresources that are used by the building during its life cycle and the LCAmethodology settings needed. LCA methodology settings are preferably based onthe existing and applied standards and the current praxis already implemented,and thereby cost-effective.2. Give recommendations on scenario settings and calculations rules based on bothexpertise and experience.3. Study some of the previously identified areas of missing or limited information.It is important to understand the standards and LCA practices, and highlight issues thathave not been considered thus far in the creation of national rules or standards for theassessment of buildings.Det finns ett tydligt behov av att harmonisera miljöbedömningar såsom en klimatdeklarationen av en byggnad. EU lagstiftning kommer från 2028 att för offentliga byggnader reglera dess klimatpåverkan under hela livscykeln och det finns redan motsvarande nationell lagstiftning på plats eller planeras i de Nordiska länderna. Enligt den nya Energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD), kommer det att vara obligatoriskt att rapportera en så kallad livscykel-GWP (Global Warming Potential) indikatorresultat för alla nya byggnader 2030. Detta inkluderar båda utsläpp av växthusgaser (GHG) för att tillverka i byggmaterial och utsläpp som uppstår i byggskedet, användningen och under byggnadens slutskede. Denna livscykelanalys (LCA) av byggnader kräver en hel del data, antaganden och beräkningar. Jämförbara resultat kan endast uppnås om data och beräkningsmetoder är baserat på samma metod och scenarioinställningar. Behovet av att standardisera eller komma överens om principer måste förankras hos alla som är involverade i dessa beräkningar.Denna rapport är en del av det nordiska arbetet med syftet att harmonisera bedömningen av en byggnads klimatpåverkan under hela dess livscykel och indirekt på så sätt påverkan den delegerade akten som kommer i december 2025 och ska reglera detaljerna hur denna klimatdeklaration ska tas fram för alla länder i EU. Alla synpunkter, tolkningar och rekommendationer som tagits fram här i rapporten görs av författarna och representerar inga officiella uttalanden från myndigheterna som varit involverade i processen.Huvudmålen för rapporten är att:1. Etablera en gemensam syn på och förståelse för GWP-data för alla typer av resurser som används av byggnaden under dess livscykel och LCA-metodik som ska användas. Föreslå en LCA-metodik för en hel byggnads livscykel som företrädesvis är baserade på befintliga och tillämpade standarderna och den nuvarande praxis som redan används i sektorn, vilket därmed underlättar en kostnadseffektiv implementering.2. Ge rekommendationer om scenarioantagande och beräkningsregler baserat på båda expertutlåtande och praktiska erfarenheter. Nordiska arbetsmöten har hållits med deltagare från myndigheterna samt nationella experter för att förankra de metodval och scenarioantagande som föreslås i rapporten.3. Vidareutveckla några redan identifierade områdena där kunskap och information är begränsad. Dessa ämnen hanteras under separata annex i rapporten och kan lösas som självständiga underlagsrapporter.Rapporten ger en samlad kunskapsbild om vilken metodik, scenarioantagande eller data som kan tillämpas i flera länder med så små nationella avvikelser som möjligt. Rapporten ger även exempel på data som kan vara gemensamt för en given del av byggnadens livscykel (en informationsmodul), men där det alltid går att ta fram nationella mer exakt underlag.Commissioned By:Ministry of Environment, Finland.</p
Simulation for sustainable design of treatment plants
No full textUnder de kommande åren står den svenska branschen för vatten och avlopp inför investeringar i storleksordningen 9 miljarder kronor årligen för att bygga om och bygga nya reningsverk. Samtidigt som vi ser en stor befolkningstillväxt ställs allt högre krav på vattnets reningsgrad, resurs- och kostnadseffektivitet kombinerat med krav på en minskad klimatpåverkan.Dimensioneringen av dagens reningsverk baseras ofta på generella tumregler där de inbyggda säkerhetsfaktorerna inte är transparenta. Dimensioneringen blir därför ofta subjektiv och svår att överblicka vilket kan öka risken för att de nya reningsverken blir onödigt resurskrävande och felaktigt dimensionerade. Projektet syftar till att utveckla metoder för modellbaserad dimensionering av avloppsreningsverk som stöds av nya datakällor. Projektet ämnar också bidra till ett kunskapslyft inom processmodellering för ett kritiskt antal yrkesverksamma processingenjörer.Metoden för modellbaserad dimensionering innebär att en processmodell simuleras med olika dimensionerande scenarier tills alla bivillkor är uppfyllda. Varje scenario genererar nödvändiga värden för dimensionerande storheter, som processvolymer och kapacitet. Bivillkoren omfattar krav på processfunktionen, inklusive utsläppsvillkor och resursförbrukning. Dimensionerna justeras iterativt för att möta dessa krav. Då ett referensscenario jämförs med alternativa scenarion kan säkerhetsmarginaler definieras för olika dimensioner. Vidare diskuteras en ny typ av datakälla i form rörelsedata från mobilkommunikation. Detta ger en mer dynamisk bild av befolkningen inom reningsverkets upptagningsområde. Data från Uppsalaregionen visar att befolkningen varierar kraftigt under året, samt över veckan vilket därmed påverkar belastningen på avloppsreningsverket. Rörelsedata möjliggör en mer exakt uppskattning av personspecifik belastning inom ett område och helgbelastning är särskilt relevant för dessa beräkningar. En dynamisk befolkningsuppskattning kan i förlängningen ha en betydande påverkan på den dimensionerande kapaciteten på reningsverket. Genom att samla VA-branschens föregångare gällande modellering har olika teman diskuterats under sex workshoppar. Den röda tråden för de olika frågeställningarna har varit dimensionering och upphandling av reningsverk, där varje deltagare har bidragit med var sin egen fallstudie taget direkt från vardagen.Projektet har demonstrerat de praktiska möjligheterna med processmodeller som dimensioneringsverktyg genom att de har nyttjats vid praktiskt relevanta tillämpningar av flera VA-organisationer och en konsult. Metodiken har skapat intresse i konsultledet, vilket är den grupp där kompetensuppbyggnad behöver ske när beställarorganisationerna efterfrågar modellstödda tjänster.In the coming years, the Swedish water and wastewater industry faces investments of approximately 9 billion SEK annually to upgrade and build new treatment plants. While we are witnessing significant population growth, there are increasing demands for water treatment efficiency, resource and cost-effectiveness, combined with requirements to reduce climate impact.The sizing of today's treatment plants is often based on general rules of thumb, where the built-in safety factors are not transparent. This often makes the sizing subjective and difficult to overview, which can increase the risk that the new treatment plants will be unnecessarily resource-intensive and will not meet the requirements throughout their entire lifecycle. The project aims to develop methods for model-based sizing of wastewater treatment plants, supported by new data sources. It also intends to contribute to a knowledge boost in process modelling for a critical number of practicing process engineers.The model-based sizing method involves simulating a process model with various dimensioning scenarios until all constraints are met. Each scenario generates necessary values for dimensioning variables, such as process volumes and capacities. The constraints include requirements for process functionality, including discharge conditions and resource consumption. The dimensions are iteratively adjusted to meet these requirements. By comparing a reference scenario with alternative scenarios, safety margins can be defined for different dimensions.Furthermore, a new type of data source is discussed in the form of mobility data from mobile communication. This provides a more dynamic picture of the population within the treatment plant's catchment area. Data from the Uppsala region shows that the population varies significantly throughout the year and week, thus affecting the load on the wastewater treatment plant. Mobility data enables a more accurate estimation of per capita load in an area, and weekend load is particularly relevant for these calculations. A dynamic population estimate can ultimately have a significant impact on the dimensioning capacity of the treatment plant.By gathering the pioneers of the water and wastewater industry regarding modelling, various themes have been discussed during six workshops. The common thread for the different questions has been the sizing and procurement of treatment plants, where each participant has contributed their own case study drawn directly from everyday life.The project has demonstrated the practical possibilities of process models as sizing tools, as the developed sizing methodology has been applied by several water and wastewater organizations and one consultant. The methodology has generated interest among consultants, which is the group where capacity building needs to occur as client organizations request model-supported services
ProScaleE - user needs and perspectives: Interview study for the development of the ProScaleE methodology
No full textThe Mistra SafeChem toolbox includes several tools, among them is the ProScale method that was developed as a scoring system based on both hazard and exposure for assessing direct chemical risks to workers, professionals and consumers associated with products in a life cycle perspective. However, a need for a sibling, ProScaleE, that focuses on the effects on the environment was identified. The aim of the task reported herein is to continue the work of developing the ProScaleE method by collecting user needs and perspectives from the members of the ProScale consortium and other stakeholders. The work has been performed by interviews focusing on expectations, thoughts, and ideas on how the ProScaleE method can be developed and what features it should include. All interviewed participants expressed a strong need for a tool like ProScaleE and agreed on its value. Due to new upcoming legislative proposals from the EU Commission the interest on environmental effects of chemicals is expected to increase and become an even more important issue for industry. The feasibility and practicability of the tool is of utmost importance. Having a database that already includes the relevant input parameters for different substances would greatly enhance the ease of use. Preferable easily accessible data derived from a common source, such as the REACH should be used. Developing an easy-to-use method is crucial since ProScaleE's target audience should primarily be people without ecotoxicological expertise who need to be able to quickly evaluate chemicals based on H-phrases. While emphasizing the importance of user-friendliness, it is crucial to ensure that the method does not become excessively simplified, resulting in a loss of relevance. To enhance its relevance, more specific data, in addition to H-phrases, such as persistence, bioaccumulation potential, toxicity, mobility, and endocrine disruption, should be included. It is also crucial to incorporate different compartments of the environment, such as water, soil, and air. In short, two types of input data should be needed to evaluate a substance with ProscaleE, information about the intrinsic ecotoxicity of the substances, as described above, and an exposure estimate for the related uses along the entire life cycle. The importance of proper bases of description of the hazard as well as the relevance of the ranking of H-phrases was stressed. It is advisable to utilize the descriptors provided by REACH to ensures consistency and compatibility with existing frameworks and data sources, when developing ProScaleE, not the least consistency with ProScale on human health. The most relevant descriptors to consider would be environmental release categories (ERCs), specific environmental release categories (SPERCs) and risk management measures (RMMs). It is recommended to have the same approach when developing ProscaleE as when ProScale was developed. When developing the method, it is recommended to begin with a simple approach. Starting with a minimum set of parameters, such as H-phrases for environmental effects, allows for initial validation and testing of the method's performance. Once the basic functionality is established and proven successful, additional functions can be added. There is a strong desire for future versions of ProScale and ProScaleE to be seamlessly integrated into Life Cycle Assessment (LCA) software platforms like GaBi or SimaPro. This integration would eliminate the need for duplicative modelling efforts and align with the long-term goal of ProScale to streamline and enhance environmental impact assessments.
Swedish NNB - Material and Products in industry
No full textIn this report, pool two ‘Materials & products in industry’ (MP) of the Swedish National Nitrogen Budget (NNB) is presented. The MP pool of NNB is one of the eight major pools defined by the Task Force of Reactive Nitrogen (TFRN) which together represent a total national nitrogen budget capturing all major flows of all forms of reactive nitrogen (Nr) within a country and across the country borders. The methodology to calculate NNB has been provided by the Expert Panel on Nitrogen Budgets (EPNB) in the Annexes to the ECE/EB.AIR/119 – “Guidance document on national nitrogen budgets".The three most important sources of data were Statistics Sweden (SCB), The Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket) and Swedish Chemicals Agency (Kemikalieinspektionen). Data on some chemicals were seen as industrial secrets or - in case of e.g. explosives – as non-public data. The major flows of Nr to and from MP, were when possible calculated for the year 2015. The MP pool is dominated by Nr flows associated with chemicals, food and feed. These flows are between MP pool and pools ‘Rest of the world’ (i.e. outside Sweden), ‘Agriculture’ and ‘Humans & settlements’. The total input of reactive nitrogen to MP was 696 kt N and the outputs 636 kt N. Of the eight pools considered in a complete national N budget, the MP pool is rather central. MP has the largest flows of Nr in and out of the pool and it includes the major Nr flows associated with import and export of chemicals, products to and from the pool Agriculture, and Nr flows to the pool Humans and settlements