IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
DiVa - Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem
No full textStora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år.Stora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige
No full textSyftet med denna studie är att uppdatera och utvidga författarnas analys, från 2010, av möjligheterna för förnybara drivmedel i Sverige till 2030. Rapporten innehåller en sammanställning av andra aktörers visioner för utvecklingen av förnybara drivmedel, en sammanställning av styrmedel för förnybara drivmedel, en kartläggning av befintlig och planerad produktionskapacitet för biodrivmedel i Sverige och utblick mot övriga världen, en diskussion kring Sveriges framtida importmöjligheter, en kartläggning av situationen för infrastruktur och fordon, och slutligen scenarier för utvecklingen av förnybara drivmedel i Sverige till 2030 med olika antaganden för utvecklingen av den inhemska produktionskapaciteten av biodrivmedel, mängden import och mängden el till fordon. Studiens analyser baseras på litteraturstudier, kontakter med aktörer inom området och på resultaten från egna scenarier. Scenarierna ger en bild av att det möjliga bidraget från förnybara drivmedel, till den svenska vägtransportsektorn, kan ligga inom intervallet 7–16 TWh år 2020 och 13–30 TWh år 2030 (varav 5–13 TWh år 2020 och 13–26 TWh år 2030 utgör det möjliga inhemska bidraget dvs. utan import).Syftet med denna studie är att uppdatera och utvidga författarnas analys, från 2010, av möjligheterna för förnybara drivmedel i Sverige till 2030. Rapporten innehåller en sammanställning av andra aktörers visioner för utvecklingen av förnybara drivmedel, en sammanställning av styrmedel för förnybara drivmedel, en kartläggning av befintlig och planerad produktionskapacitet för biodrivmedel i Sverige och utblick mot övriga världen, en diskussion kring Sveriges framtida importmöjligheter, en kartläggning av situationen för infrastruktur och fordon, och slutligen scenarier för utvecklingen av förnybara drivmedel i Sverige till 2030 med olika antaganden för utvecklingen av den inhemska produktionskapaciteten av biodrivmedel, mängden import och mängden el till fordon. Studiens analyser baseras på litteraturstudier, kontakter med aktörer inom området och på resultaten från egna scenarier. Scenarierna ger en bild av att det möjliga bidraget från förnybara drivmedel, till den svenska vägtransportsektorn, kan ligga inom intervallet 7–16 TWh år 2020 och 13–30 TWh år 2030 (varav 5–13 TWh år 2020 och 13–26 TWh år 2030 utgör det möjliga inhemska bidraget dvs. utan import)
Performance and potential of Cerlic CBX
No full textThe settling of sludge is one of the most crucial parameter in the operation of wastewater treatment plants (WWTP). Not only is the whole purification process affected by sludge settling both prior and after the biological treatment step but also the quality of the final effluent, the operation of further treatment units and the whole line of sludge handling. Especially, controlling sedimentation characteristics of the sludge in the post-sedimentation can be named as one of the most important parameters for WWTP operation. Here accurate measurements of sludge levels can be utilised for effective and optimal treatment control. This report provides an evaluation of an optical sludge blanket meter. This includes its performance in measuring and control of sludge levels in WWTP and the potential for better treatment control. The Cerlic CBX has been tested in both laboratory and pilot-scale and at a WWTP. The conclusion is that it can provide automatic and reliable measurements of the sludge blanket. The Cerlic CBX can be used as supplied but it also provides extensive configuration options for demanding applications. The ability to measure actual suspended solid concentrations at various depths reduces the need for compensations or interpretation as necessary when using indirect measurements. The application of the optical sludge blanket meter should therefore facilitate a better control of WWTP operation and buffer variations in incoming sewage flows and loads. It can further provide a continuous process monitoring and thus increase the robustness and reliability of the treatment process. The control of the sludge content in the biological stage, detection of operations problems such as disturbances due to storm water events etc. can be detected more easily. The report further includes other potential advantages for WWTP operation using sludge level measurement sensors like the Cerlic CBX.A
Capacity building on decision support for air pollution policies – results from Nordic-Russian co-operation
No full textIn 2010 the Nordic Council of Ministers initiated a research project with the aims to enable capacity building on the EMEP/MSC-W model, expand data inventories in the Russian Federation, and to develop a Russian version of the GAINS model. The project activities were: Identification of regions to be modelled; EMEP/MSC-W model calculations and capacity building; GAINS model development and adaptation; Emissions & Data inventories and consistency checks; GAINS model scenario analysis. The project resulted in an updated GAINS Russia model, regionalised and sector-specific emission inventories, region-specific source-receptor calculations, and EMEP/MSC-W model training activities. Finally, regionalised emission abatement scenarios were analysed and showed large differences between regions in terms of potential emission reductions and emission abatement costs. The Russian Federation has now established analytical capacity related to the GAINS and EMEP/MSC-W models, the GAINS Russia model has been updated and improved, and a process for preparing input data inventories has been initiated. The Russian Federation can now launch independent research on cost effective emission reductions in the Russian Federation and analyse consequences on human health and the environment.This report is only available in English
Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost (LCC) evaluation of Rockdrain and a conventional tunnel drainage system
No full textWater leakage into rock tunnels can often cause problems. The water pressure in combination with cracks in the rock allow water to leak into the tunnels and causing problems such as icicles, water in the tunnels, significant power consumption for pumping of water, etc. When injection is not sufficient to fulfill the function requirements of the tunnel, additional external drainage systems have to be used to drain the water from the roof and walls. This drainage is usually carried out by mounting sheets of extruded polyethylene foam, which is affixed with rock bolts onto the rock surface and finally covered with shotcrete. This drainage method is relatively labor-intensive, material and space consuming. Rockdrain is a new drainage system based on a new drainage principle. Drainage channels are formed in a water permeable shotcrete layer. The permeable shotcrete layer is then covered with a less permeable shotcrete layer (Solbruk T) which is specially designed for the Rockdrain application. The formed piping lattice in the permeable shotcrete traps the water inside the shotcrete layer and lead the water away from the tunnel. The Rockdrain system is intended to simplify construction and improve performance through a more solid construction with fewer and less sensitive technical components. The main application for the Rockdrain system is in different tunnels and especially road and train tunnels. Many different aspects of the drainage system have to be explored in a research project. The main research project was thus divided in three sub-projects; Material and function tests, Fire tests and “Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost (LCC) analysis of the Rockdrain system”. This report covers the later LCA and LCC analysis. In this part, which is performed by IVL Swedish Environmental Research Institute, the energy, resource, and environmental aspects are analyzed along with the economic aspects. To be able to evaluate the results, the new Rockdrain system is compared with a conventional drainage system of today. The results look very promising for the Rockdrain system. A cost reduction of 55 percent and an energy reduction of 43 percent when switching from a conventional drainage system to Rockdrain are some of the results.This report is only available in English
Miljöinformation ur ett upphandlingsperspektiv - en studie av medicintekniska produkter
No full textMiljöfrågorna har idag hög prioritet och mycket utvecklingsarbete görs för att ta fram nya och mera miljöanpassade produkter. Dessa produkter skall bidra till en bättre miljö i framtiden. En ny och mera miljöanpassad produkt får dock en positiv miljöeffekt först när den kommer till användning. Om dessa nya miljöanpassade produkter inte kommer till användning så har man dels gjort ett utvecklingsarbete alldeles i onödan och samhället går dessutom miste om en miljöförbättrande åtgärd. Detta skulle kunna jämställas med att man inte vidtar en miljöåtgärd i samhället. En grundläggande förutsättning för att en produkt skall komma till användning är att den köps av en kund. Samspelet mellan säljare och köpare av miljöanpassade produkter är således en avgörande faktor för miljöförbättringar i samhället. Detta samspel varierar givetvis mellan olika sorters produkter och olika kundkategorier. Hur en inköpsprocess går till och vilka kriterier som är avgörande för ett inköpsbeslut är således av yttersta vikt att studera för att åstadkomma miljöförbättringar i samhället. Detta forskningsprojekt har haft till uppgift att studera inköpsprocessen av miljöanpassade produkter. Exempel på frågeställningar som vi har önskat besvara har varit: Hur ser beslutsmekanismen ut i ett inköpsförfarande? Vilka kriterier används i beslutsprocessen? Vilken typ av produkt-/miljöinformation används? Hur kommuniceras denna information? I projektet har djupintervjuer genomförts med leverantörer och inköpare med hjälp av ett standardiserat frågeformulär. Intervjuerna har haft som syfte att ta fram maximalt med information kring upphandlingsprocessen i syfte att kunna förbättra denna genom den ökade kunskapen. En aktiv medverkan av de olika parterna har varit en grundläggande strategi för att på så sätt involvera parterna i förbättringsarbetet redan på forskningsstadiet. En mängd fakta kring upphandlingsprocessen av miljöprodukter har tagits fram i forskningsprojektet och en mängd problem och förbättringspotentialer har identifierats. Dessa presenteras och analyseras i rapporten. Dessa fakta skall ses som ett underlag till ett fortsatt utvecklingsarbete kring upphandlingsprocessen av mera miljöanpassade produkter
Self-declarations of environmental classification in www.fass.se
No full textIn 2005 environmental information was published for two groups of products on www.fass.se to test a new model for classification developed after an initiative from LIF (The Research-Based Pharmaceutical Industry). The initiative was a response to an increasing public demand for environmental information on pharmaceuticals and an attempt to develop a model accepted both by Swedish stakeholders and by the global pharmaceutical industry. Today, all groups of pharmaceuticals in the Swedish medicals product list (Fass) have been subject to environmental risk assessments. The work with the development of the www.fass.se system of self-declarations of environmental classification, and the experiences from the reviewing process are summarised in this report.A
Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH
No full textProjektet RE-PATH syftar till att undersöka spridning och effekter av PFAS-ämnen (främst PFOS) från brandskum (AFFF) i området runt Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport. I denna rapport sammanfattas fjärde årets mätningar som bekräftar att koncentrationerna av PFOS (perfluoroktansulfonat) fortfarande är förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdena. Det finns ett samband mellan koncentrationen av PFOS i undersökta ytvatten nedströms och avståndet till respektive brandövningsplats. I området nedströms Göteborg Landvetter Airport är halter av PFOS fortsatt höga och späds först ut när vattnet når Västra Ingsjön. Halterna är dock fortfarande högre än i opåverkade sjöar vilket också gäller fisken i denna sjö. Av vattendragen vid Stockholm Arlanda Airport är PFOS-halten högst i Kättstabäcken, som tillsammans med vatten från Halmsjön når Mälaren. Fisken från Halmsjön är kraftigt kontaminerad, jämfört med en närbelägen sjö utanför avrinningsområdet. Uppskattningar baserade på flödesmätningar vid Broby F samt uppmätta PFOS-halter visar att det i genomsnitt rinner ut cirka 2 kg PFOS årligen från flygplatsområdet som så småningom kan nå Mälaren. En dynamisk massbalansmodell har använts för att beräkna hur lång tid det tar för mark och vatten på Arlandaområdet att nå bakgrundsnivåer av PFOS om inga saneringsåtgärder införs. Arbetet har bland annat inneburit att uppskatta vattenflödena inom området och hur de är kopplade till varandra samt att beräkna den totala mängd PFOS som tillförts marken historiskt. Resultaten visar att minst 38 kg PFOS har använts genom tiderna och den största kvarvarande mängden PFOS ligger lagrad i marken men det finns även kvar i grundvattnet. I Halmsjön finns den huvudsakliga andelen PFOS i vattenmassan. Modellen simulerar att med dagens minskningstakt kommer det ta ca 60 år för Halmsjön att nå bakgrundsnivåer
Uppföljning och utvärdering av miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter
No full textDen här studien har till syfte att sammanställa kunskapsläget rörande slängda tobaksprodukters miljöpåverkan och är uppdelad i tre områden: litteraturbaserad undersökning av kunskapsläget, mindre enkätstudie och exemplifierande beräkningar. Inom litteraturstudien har internet och forskningsdatabaser använts för att söka efter svensk- och engelskspråkiga artiklar och rapporter. Enkätstudien har riktats till ca 55 personer vid reningsverk och reningsverksorganisationer. De exemplifierande beräkningarna har utformats efter tillgången på information. De har bland annat syftat till att kvantifiera mängder av kadmium, bly, nickel och kvicksilver som uppkommer från tobaksanvändare inom ett definierat område. Utifrån antagandet att all konsumerad röktobak (cigaretter, rulltobak, piptobak och cigarr/cigariller) samt snus når reningsverken så har mängderna satts i relation till andra källor till metaller i samma område t.ex. avloppsvatten från hushåll och luftdeposition. Beräkningar har också utförts för att försöka uppskatta tobaksskräpets påverkan på vattenmiljö och vattenlevande organismer. Här har enbart mängder från tobaksskräp i form av röktobak beräknats eftersom det finns viss information om antalet fimpar som ligger på gatan medan sådan information saknas helt för snus. I och med att tobaksskräp hamnar på gatan kan det via dagvattnet transporteras till en recipient och påverka denna. Då graden av miljöpåverkan beror av den koncentration som uppstår i recipienten har bidraget av tobakskräp beräknats för den kända ytan Kungsholmen ö och den kända volymen Karlbergskanalen som används som exempelrecipient och således mottagare av dagvatten från Kungsholmen ö. Baserat på tillgänglig information har tre scenarier för vilka mängder tobaksskräp som kan uppkomma beräknats utifrån: 1. Antalet fimpar som har hittats på gatan (dvs. en ögonblicksbild där vi inte vet hur länge skräpet har ansamlats. 2. Enkätstudier av hur många fimpar som rökare slänger på gatan per dag. 3. Worst case scenario som innebär att allt kadmium i konsumerad röktobak alternativt alla fimpar som uppstår under en dag når recipienten. Med antagandet att dessa olika tobaksmängder når Karlbergskanalen har de uppnådda koncentrationerna i Karlbergskanalen beräknats och satts i relation till dels EU:s gränsvärde för kadmiumEG i inlandsytvatten och dels ett eget beräknat gränsvärde för fimpar (Predicted No Effect Concentration, PNECfimp) där ingen effekt i miljön förväntas. Gränsvärdet för fimpar har beräknats utifrån resultat från ekotoxicitetstester för att kunna bedöma fimparnas påverkan i miljön. Tobak innehåller ett stort antal ämnen och då den brinner bildas ytterligare ämnen som kan hamna i fimpen. Dessa ämnen kan vart och ett vara toxiskt men tillsammans kan de också ha en additiv effekt så att fimpens totala toxicitet är summan av de ingående ämnenas toxicitet. Det är inte heller ovanligt att ämnen i blandningar har en synergistisk effekt i förhållande till varandra, vilket innebär att blandningens samlade toxicitet till och med kan vara större än summan av de ingående ämnenas toxicitet. Att det beräknade gränsvärdet PNECfimp är mycket lägre än gränsvärdet för kadmiumEG illustrerar att fimpen innehåller flera giftiga ämnen. Sammantaget visar analysen att fimpars toxicitet skulle kunna utgöra ett problem för vattenmiljöer. Dvs. den giftighet alla de ämnen som finns i fimparna uttrycker sammantaget gör att framförallt mindre recipienter riskerar att påverkas negativt. I analysen har Karlbergskanalen använts som mottagare av fimpar från Kungsholmen ö och vid antagandet att varje rökare slänger 1,7 fimpar per dag så överskrids gränsvärdet för fimpar redan efter en dags fimpansamling. Även om inte alla fimpar når recipienten så hamnar nya fimpar på gatan varje dag vilket gör att recipienter med dåligt vattenutbyte blir extra känsliga. Resultaten indikerar således att det antal fimpar som hamnar på gatan i storstadsområden riskerar att ha en påverkan på mindre vattenrecipienter och det bör vara av intresse att analysera vart dagvattnet från de mest fimpnedsmutsade områdena leds. Miljöeffekten i exempelrecipienten baserat på kadmium från slängd tobak visade sig vara obetydlig då den beräknade kadmiumkoncentration blev mycket lägre än det befintliga gränsvärdet för kadmium också för worst case scenariot. Som jämförelse är tillskottet från luftdeponerat kadmium betydligt större än det maximala tillskottet från röktobak inom det analyserade området. På samma sätt är tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från luftdeposition mycket högre än tillskottet från röktobak som slängs på gatan. Om allt tobaksrelaterat kadmium i värsta fall skulle nå reningsverket så utgör bidraget trots detta enbart en tredjedal av bidraget från urin + fekalier från samma område. Vad gäller tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från tobak så är bidraget, även om all tobak når reningsverket, mycket litet i jämförelse med de mängder som tillförs reningsverken från hushållens avloppsvatten.
Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13
No full textUrbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 27:e och påbörjat sitt 28:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 2012/13 presenteras i denna rapport. Under år 2012 och vinterhalvåret 2012/13 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år 2012. Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), partiklar (PM10,PM2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m3) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m3) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m3) under 42 respektive sju dygn, jämfört med tillåtna sju under ett kalenderår. Samtliga kommuner uppvisade under år 2012 och vinterhalvår 2013/13 halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det två kommuner; Sunne och Örnsköldsvik, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds respektive tangerades i gaturum. Drygt 85 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 ?g/m3) överträddes under 2012 och vinterhalvår 2012/13 inträffade under mars och april. Mätningar av PM2.5 under 2012 visar att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2012 och vinterhalvåret 2013/13 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 procent i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Två kommuner, Jönköping och Ystad, valde att analysera sina PM10 – filter från vinterhalvår år 2012 avseende metaller. Jönköping valde även att göra analys avseende PAH på filtren från 2012. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal