IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Försurning och övergödning i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textPå uppdrag av Kronobergs luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, inom Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se/) mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Kronobergs län. Resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2022/23 redovisas och analyseras, tillsammans med tidigare års mätningar, i relation till försurningsläget och kvävesituationen i Kronobergs län samt i övriga delar av landet. I rapporten redovisas även andra Krondroppsnätsrelaterade aktuella projekt och händelser från 2023. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser. Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2022/23 gjordes mätningar på fyra platser i länet, vid granskogarna i Fälleshult, Angelstad och Tagel, samt vid tallskogen i Attsjö. Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning men inget nitrat läcker ut i markvattnetAtmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar, med högst nedfall i länets sydvästra delar, se figur nedan till vänster. Den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskrids därmed i hela länet. Kvävenedfallet som beräknas för länets mätplats Tagel har minskat med 37% sedan det hydrologiska året 2004/05. Halterna av nitrat i markvatten är genomgående låga i ostörd skog i länet. Stormskador har dock resulterat i perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet. Totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län under hydrologiska året 2022/23 (till vänster). pH i markvattnet vid nu aktiva mätplatser i länet (till höger). Mätningarna i markvattnet vid Angelstad har flyttats kortare sträckor, vilket visas med olika bokstäver (A, B respektive C). Svavelnedfallet har minskat kraftigt men försurningstillståndet i skogsmarken i Kronoberg är fortsatt dåligt Svavelnedfallet till provplatserna i länet har sedan 2001/02 minskat mellan 83-96 %. Det årliga svavelnedfallet var under 2022/23 under 0,5 kg per hektar, jämfört med 5 till 8 kg per hektar i slutet av 1990-talet. Det sker en varierande och otillräcklig återhämtning från försurning av markvattnet i skogsmarken i länet. pH i markvattnet ligger inom vad som anses som måttlig försurning (mellan 4,4 och 5,5, figuren ovan till höger) och markvattnet har en otillräcklig syraneutraliserande förmåga (ANC). Halter av toxiskt oorganiskt aluminium är fortfarande förhöjda. Det vatten som kommer från skogsmarkerna till vattendrag och sjöar kan därför inte bidra i någon större utsträckning till återhämtningen från försurning. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg niv
Försurning och övergödning i Södermanlands län : Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
No full textKvävenedfallet minskar och nu under kritisk belastningUnder det hydrologiska året 2022/23 var kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplats i norra delen av länet strax över 3 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Södermanlands län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till 4,2 kg per hektar, vilket är lägre än året innan då det var 5,6 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige för barrskog, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed inte under 2022/23 vid Edeby. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet. Dock finns kväve upplagrat i skogsmarken, vilket innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsgrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar. Svavelnedfallet har minskat kraftigt, återhämtning sker men det går långsamtI början av 2000-talet var svavelnedfallet i länet högt, över 5 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, 0,7 kg per hektar i krondropp och 1,0 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp. Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas på inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Södermanlands län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår. Försurningsmässigt visades det under 2023 på en förbättring av markvattenkemin vid Edeby. pH vid Edeby har på sistone frekvent legat mellan 5,5 och 5,6, vilket är över det pH-intervall som anses visa på måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan 0,04 mekv/l och 0,07 mekv/l. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
Policy brief: Create conditions for reuse as the norm
No full textI denna policybrief presenteras tolv konkreta åtgärdsförslag som tillsammans utgör en färdplan för att skala upp återanvändning till norm. Åtgärderna förstärker varandra och kan, i samspel, utgöra nycklar till en mer hållbar konsumtion, som ryms inom planetens gränser och grundläggande sociala behov och samtidigt stärker samhällets resiliens. Rekommendationerna riktar sig till näringsliv och handel, lagstiftare och besluts¬fattare inom myndigheter och kommuner – aktörer som alla har en avgörande roll i att möjliggöra, stödja och utveckla återanvändning i Sverige. I projektet Usereuse har IVL Svenska Miljöinstitutet under fyra år, tillsammans med Artikel2, Blocket, Citycon, Hygglo, Myrorna, Mölndals Stad, Stockholm Vatten och Avfall och SÖRAB och ytterligare ett 20-tal återanvändningsaktörer, undersökt hur system för återanvändning fungerar, kan förbättras och skalas upp så att återanvändning blir norm och lika enkelt som nyköp. Arbetet har fokuserat på återanvändning av vardagsprodukter som kläder, elektronik och möbler både mellan privatpersoner, hos begagnataktörer, i butiker som annars främst säljer nytt samt hos kommunala aktörer där avfall förebyggs. Åtgärdsförslagen har tagits fram genom en serie Reuselabs, där relevans, inriktning och konsekvenser har analyserats inom tre övergripande fokusområden. Potentiella konsekvenser av förslagen redovisas i en bilaga. • Minska nykonsumtionen genom att reglera produktionen så att produkter tål att återanvändas och repareras, att motverka överproduktionen, att beskatta resursuttag mer samt att rikta åtgärder till dem med stort konsumtionsavtryck. • Prioritera återanvändning före nyköp genom att erbjuda begagnat bredvid nytt, göra reparation till förstahandsval, styra och följa upp genom mål och statistik samt att låta offentlig upphandling driva på marknadsutvecklingen. • Samhällsplanera för återanvändning genom att reservera attraktiva platser för återanvändning, erbjuda bostadsnära tjänster, utforma producentansvar och kommunala anläggningar för att minska bortfallet där återanvändbara produkter hamnar i återvinning och restavfall.This policy brief presents twelve concrete action proposals that together create a roadmap for scaling up reuse to the norm. The measures reinforce each other and can, in interaction, constitute keys to more sustainable consumption, which fits within the limits of the planet and basic social needs and at the same time strengthens the resilience of society. The recommendations are aimed at business and trade, legislators and decision-makers in authorities and municipalities – actors who all have a crucial role in enabling, supporting and developing reuse in Sweden. In the Usereuse project, IVL Swedish Environmental Research Institute has spent four years, together with Artikel2, Blocket, Citycon, Hygglo, Myrorna, Mölndals Stad, Stockholm Vatten och Avfall and SÖRAB and another 20 reuse actors, investigating how reuse systems work, can be improved and scaled up so that reuse becomes the norm and as easy as buying new. The work has focused on the reuse of everyday products such as clothing, electronics and furniture both between private individuals, at second-hand dealers, in stores that otherwise mainly sell new goods, and at municipal operators where waste is prevented. The proposed measures have been developed through a series of Reuselabs, where relevance, focus and consequences have been analyzed within three overall focus areas. Potential consequences of the proposals are reported in an appendix. • Reduce new consumption by regulating production so that products can be reused and repaired, by counteracting overproduction, by taxing resource extraction more and by target measures to those with a large consumption footprint. • Prioritize reuse before new purchases by offering used products next to new, making repair the first choice, controlling and following up through targets and statistics and letting public procurement drive market development. • Plan for reuse by reserving attractive places for reuse, offering services close to housing, designing producer responsibility and municipal facilities to stop reusable products ending up in recycling and residual waste
Vägledning för klimatanpassning av bostadsföretag: Klimatanpasssningslösningar med fokus på naturbaserade åtgärder
No full textKlimatforskningen talar sitt tydliga språk: Desnabba klimatförändringar vi redan idag upplever,innebär nya utmaningar men också möjlighetertill omställning av hur vi utvecklar och förvaltarvår byggda miljö. Med denna vägledning villvi rusta bostadsföretag för denna framtid, därklimatanpassning av bostadsbeståndet inte är ettalternativ utan en nödvändighet.Det ligger ett stort arbete bakom denna vägledningmen mycket arbete återstår och vägledningengör inte anspråk på att vara något heltäckandeuppslagsverk, utan förhoppningsvis snarare ettinspirerande och kortfattat första insteg i hur vikan komma igång med konkreta åtgärder. Arbetet har varit en process av nära samarbetemellan människor och organisationer medolika perspektiv och kompetenser. Projektet harsamfinansierats av Stiftelsen Institutet för VattenochLuftvårdsforskning (SIVL) och SverigesAllmännytta. Vi har också haft förmånen att hamed oss fem allmännyttiga bostadsbolag, MKB,Nybo, Mimer, Vätterhem och Östersundshem, pådenna resa, som bidragit med sitt engagemanggenom bland annat fallstudier, diskussioner ochdelande av tidigare erfarenheter. Företagensdeltagande har lett till att den teoretiska grundsom presenteras i vägledningen är förankrad i denverklighet och de utmaningar som de ställs inför.Det har även inneburit att generell kunskap om klimatanpassningsarbetet kunnat exemplifieras och presenteras på ett sätt som går att känna igensig i.Då det är bråttom att agera och frågorna omklimatanpassning av vår byggda miljö ärkomplex har projektet tidigt valt att prioriterade två extremväderhändelser som vi redan nuser drabbar bostäder och boende i allt störreomfattning; skyfall och värmeböljor. Vi har också valt att fokusera på multifunktionella ochnaturbaserade lösningar som bostadsbolagen kanintegrera i sin ordinarie verksamhet. Genom ökad kunskap om risker och åtgärder,systematiskt arbete, bättre samverkan samt störreförståelse för ekonomiska aspekter kommer ocksåförståelsen för behovet av åtgärder öka, vilket kanskynda på anpassningsarbetet. Vår förhoppningär att vägledningen kommer spridas för att andrabolag, både allmännyttiga och övriga, ska kunnaanvända den.Det har varit vår ambition att skapa en vägledningsom är lättillgänglig, praktisk och som möterbostadsbolagen i de utmaningar de står inför,både nu och i framtiden
Försurning och övergödning i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar i Stockholms län inom Krondroppsnätet. Stockholms län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1992. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2022/23 vid tre platser i Stockholms län, i granskogarna vid Farstanäs och Arlanda samt i tallskogen vid Bergby. Dessutom visas resultat från mätningar av nedfall till öppet fält och lufthalter vid mätplatsen Tyresta, vilka genomförs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket inom det nationella miljöövervakningsnätverket, SveLoD.I rapporten beskrivs situationen vad gäller försurning och övergödande kväve i Stockholms län, baserat på senaste och tidigare års mätningar, och resultaten jämförs med mätningar från andra delar av landet. I rapporten redovisas även andra aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Kvävenedfallet minskar och kritisk belastning överskrids inte längre 2022/23Nedfallet av kväve till barrskogarna vid Farstanäs, Arlanda och Tyresta har sedan början av 2000-talet minskat i högre takt än de rapporterade utsläppsminskningar från Europa såväl som från Sverige, se figur nedan till vänster. Kvävenedfallet till barrskog över Stockholms län varierade under det hydrologiska året 2022/23 mellan 3 och 4 kg per hektar. Den kritiska belastningen för övergödande kväve till barrskog i Sverige, 5 kg per hektar och år, överskreds därmed inte i länet under året. Lufthalterna av kvävedioxid vid Farstanäs har mer än halverats sedan mätstarten 1994, och minskningen följer de rapporterade utsläppsminskningar från Europa. Markvattenmätningarna i Stockholms län visar att nitrat sällan förekommer i markvattnet i länets växande skogar och att länets skogar generellt har kapacitet att lagra det kväve som tillförs med nedfallet till marken. Under senare år har dock förhöjda nitrathalter i markvattnet vid Farstanäs uppmätts, vilket skulle kunna bero på stormpåverkan. Totalt årligt kvävenedfall till barrskog och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid mätplatserna i Stockholms län.Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurningSvavelnedfallet till skogen i länet har minskat kraftigt, och minskningen är statistiskt säkerställd för alla mätplatser i länet. Under 2000-talet har svavelnedfallet, mätt som krondropp vid Farstanäs och Arlanda, minskat i takt med utsläppsminskningarna från både EU-27+UK och Sverige. Även lufthalterna av SO2 har minskat kraftigt under samma tidsperiod. Av länets tre aktiva mätplatser har en statistiskt säkerställd återhämtning från försurning i markvattnet främst skett vid Bergby i länets norra del. Där har markvattnets pH ökat och halterna av sulfatsvavel och oorganiskt aluminium minskat. Markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) visar ingen statistiskt säkerställd förändring vid någon av länets mätplatser, men den är oftast positiv, vilket tyder på att det finns en syrabuffrande förmåga i länets skogar. Även vid Arlanda syns tecken på återhämtning från försurningen, med ökat pH och minskade halter av sulfatsvavel i markvattnet. Vid Farstanäs har pH istället minskat sedan mätstarten 1992, men sulfathalterna i markvattnet har minskat.Stockholms län befinner sig på gränsen mellan de mest försurningspåverkade områdena i sydvästra Sverige och de mindre påverkade områdena i norr. För att mark och vatten ska återhämta sig krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp och att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
National Data Dictionary : Work package 1 - Open access to digital data sheets for product characteristics based on data templates
No full textI projektet Öppen tillgång till digitala datablad för produktegenskaper baserat på datamallar har det ingått att föra dialog med marknadens aktörer om förutsättningar för hur svenska aktörer kan möjliggöra en etablering av ett nationellt datalexikon och en plattform för att tillgängliggöra produktdatamallar. Dialogen genomfördes genom att bjuda in representanter från samhällsbyggnadssektorn till sex workshops. Arbetsmöten har genomförts för att förbereda workshops, utvärdera resultat, utforska samarbeten och tekniska lösningar. Framtida EU-lagstiftning kommer kräva digitala produktpass för alla produkter och vi förväntar oss att dessa ska vara baserade på datamallskonceptet. En digital produktdatamall baseras på egenskaper som finns definierade i ett datalexikon som i sin tur är synkade med andra datalexikon. När samma egenskap används av flera länder får man på så sätt en samordning. En ifylld produktdatamall blir ett produktdatablad. En fortsatt process behövs för att fastställa teknisk lösning, organisation och finansiering. Arbetspaketet har bidragit till många insikter, beslut och initiativ till samarbeten för det fortsatta arbetet. Arbetsmöten och workshops har även resulterat i ökad kunskap och insikter om krav enligt standarder och behov avseende teknisk lösning, tillämpningsanvisningar och internationell samverkan. Kontakt har tagits med och mottagits mycket väl hos PDT Norge och Cobuilder avseende samverkan under projektet och framöver. Representanter från Norge har medverkat på workshops och möten med svenska aktörer.Det fortsatta arbetet om framtida organisation för utveckling och förvaltning samt finansiering av en verksamhet för att tillgängliggöra datamallar och datalexikon kommer nu drivas med samma aktörer som i Regelforums styrgrupp, bland annat Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna och Fastighetsägarna. Finansiering av ett sådant arbete behöver lösas, då resurser inte finns via regelforumet. Arbetet kommer genomföras utanför detta projekt, men resultaten kommer redovisas.Projektet arbetar vidare med den digitala plattformen, hur datamallar ska kunna kommuniceras mellan olika domäner samt implementering av såväl produktdatamallar som systemdatamallar, dvs för byggdelar och andra objekt såsom utrymmen, byggnadsverk samt byggnadsverkskomplex.In the project "Open Access to Digital Data Sheets for Product Properties Based on Data Templates", it has included engaging in dialogue with market players about the conditions for how Swedish actors can facilitate the establishment of a national data lexicon and platform for making product data templates available.The dialogue was conducted by inviting representatives from the built environment sector to six workshops. Meetings were held to prepare for workshops, evaluate results, explore collaborations, and technical solutions. Future EU legislation will require digital product passports for all products, and we expect these to be based on the data template concept. A digital product data template is based on properties defined in a data lexicon, which in turn is synced with other lexicons. In this way, coordination is achieved between different countries when the same property is used by multiple parties. A filled-in product data template becomes a product data sheet. A continued process is needed to establish a technical solution, organization, and financing. The work package has contributed to many insights, decisions, and initiatives for cooperation for the ongoing work. Working meetings and workshops have resulted in increased knowledge and insights about requirements according to standards and needs regarding technical solutions, application instructions, and international cooperation.Contacts have been made and received very well at PDT Norge and Cobuilder regarding cooperation during the project and going forward. Representatives from Norway have participated in workshops and meetings with Swedish actors.The continued work on the future organization for development and management as well as the financing of activities to make data templates and data dictionaries available will now be run with the same actors as in the steering group of Regelforum, including Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna and Fastighetsägarna. Funding for such work needs to be solved, as resources are not available via Regelforum. The work will be carried out outside of this project, but the results will be reported.The project continues to work on the digital platform, how data templates can be communicated between different domains and implementation of both product data templates and system data templates, i.e. for building components and other objects such as spaces, buildings and construction complexes
Diffuser monitoring and maintenance : Condition-based maintenance at wastewater treatment plants
No full textDen här undersökningen är den första i sitt slag där prestandanför använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats.Resultaten visar att både igensättning och åldrande av luftaresker på svenska reningsverk och resulterar i ökad elanvändningför luftning. Samtidigt finns det möjligheter med tillståndsbaseratunderhåll som kan minska den onödiga elanvändningen.Med ökande koldioxidutsläpp och ökande elpriser har energieffektivisering blivit viktigt,inte minst för att uppnå målet om en klimatneutral VA-bransch. I de kommunalaavloppsreningsverken kan luftning av de biologiska bassängerna stå för hälften avreningsverkets totala elanvändning. Internationella studier indikerar att upp till 40 % avdenna elanvändning är onödig och beror på igensättning och åldrande membran. Mende svenska erfarenheterna är begränsade. Att kunskapen är begränsad beror troligenpå att det inte är allmänt känt i VA-Sverige hur prestandan i luftningsanläggningar kanövervakas på bästa sätt, hur rengöring av luftare utförs och hur stor potentialen förbesparingar är. Projektet har undersökt olika membranluftare från sex svenska reningsverk i enspecialbyggd försöksanläggning med renvatten och analyserat deras syreöverföringseffektivitet(SOTE) och tryckfallet över luftarna (DWP).Till skillnad från tidigare studier skilde det här projektet på effekter av åldrande avmembranmaterialet och igensättning av membranen, vilket är avgörande för att kunnavälja rätt underhållsåtgärd. Två metoder för att övervaka luftarnas tillstånd implementeradespå projektdeltagarnas reningsverk. Även om det fanns vissa praktiska utmaningarmed implementeringen så visar resultaten att det är fullt möjligt att övervakaförändringar i SOTE och DWP, antingen genom direkta mätningar eller med beräkningarutifrån befintliga data.Resultaten från renvattenförsöken visade att igensättning framför allt påverkadeDWP (upp till 40 mbar ökning) som därför är en lämplig parameter att övervaka föratt optimera rengöringsintervallet. Åldrande uppvisade däremot en större påverkan påSOTE (upp till 25 % försämring) jämfört med igensättning (upp till 10 % försämring). Sammantaget var de uppmätta effekterna något lägre än vad litteraturen visar.De procentuella värdena ger dock inte den faktiska påverkan på elanvändningen.Därför simulerades de sammanlagda effekterna av åldrande och igensättning i en modell,där underhållsintervallen för rengöring och membranbyte varierades. Slutsatsen varatt det för den specifika modellen var både ekonomiskt och klimatmässigt fördelaktigtmed intensivt underhåll med membranbyte vart femte år i kombination med två rengöringarper år.Rådet från rapportförfattarna är därför att underlätta för nedtömning av bassängeroch membranbyte så att det kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Luftarnasprestanda bör övervakas med någon av de föreslagna metoderna. Det är också viktigtatt faktiskt genomföra underhållsåtgärder så ofta som det är ekonomiskt motiverat, därde lokala förutsättningarna påverkar den ekonomiska brytpunkten.In this study, the performance of aeration diffusers from Swedish wastewater treatmentplants were tested for the first time. The results showed that fouling as well asageing of diffusers occur at Swedish treatment plants which leads to increased electricityusage for aeration. At the same time, there are opportunities with condition-basedmaintenance that can reduce unnecessary electricity use.With increasing CO2 emissions and electricity prices, energy efficiency has becomeimportant, not least to achieve the goal of a climate-neutral VA industry. At the municipalwastewater treatment plants, aeration of the biological treatment basins typicallyaccounts for half of the treatment plant’s total electricity usage, and internationalstudies indicate that up to 40 % of this electricity is wastage due to fouling and ageingof membranes. But the Swedish experiences are limited. The limited knowledge islikely related to that it is not commonly known in the Swedish water sector how theperformance of aeration systems can best be monitored, how maintenance cleaningcan be done and how large the potential savings are. In the project, membrane diffusersfrom six Swedish treatment plants were tested in a purposely built test facilitywith clean water and analysed with respect to oxygen transfer efficiency (SOTE) anddynamic wet pressure (DWP). Unlike previous studies, the effects of ageing of themembrane material and fouling of the membranes were assessed separately, whichis crucial to choose the right mitigation action.Two methods for diffuser condition monitoring were implemented at treatmentplants within the participating organisations. Although there were some practicalchallenges with implementation, the results show that it is feasible to monitor changesin SOTE and DWP, either with direct measurements or calculations based on availabledata.The results from the clean water tests showed that fouling primarily affected DWP(up to 40 mbar increase) which is therefore a suitable parameter to monitor, in orderto set the cleaning interval. Ageing, on the other hand, showed a greater impact onSOTE (up to 25 % decrease) compared to fouling (up to 10 % decrease). Overall, themeasured effects are somewhat lower than what the literature indicates.However, the percentage values do not reflect the actual impact on electricity usage.Therefore, the combined effects of ageing and fouling were simulated in a model, withvarying maintenance intervals for cleaning and membrane replacement. The conclusionof the simulations was that it was both economically and climatically advantageouswith frequent maintenance (membrane replacement every five years in combinationwith two cleanings per year).The autors advice is therefore to facilitate membrane replacement so that it canbe carried out in a cost-effective manner. The performance of the diffusers should bemonitored using any of the suggested methods. It is furthermore important to actuallycarry out maintenance measures as often as economically justified, where localconditions affect the economic optimum
How does reuse work 2035 in Sweden? : Usereuse scenarios, four possible futures
No full textI projektet Usereuse undersöker IVL Svenska Miljöinstitutet hur system för återanvändning kan skapas, förbättras och skalas upp på olika arenor så att återanvändning blir norm och uppfattas som enklare än nyköp. I denna studie har 15 aktörer tillsammans tagit fram fyra scenarier för hur återanvändning kan komma att fungera 2035 i Sverige: Lätt att göra rätt. Ta hand om kvalitet. Tillgång när det behövs. Gör om och om igen. Syftet med scenarierna är att skapa en gemensam karta över möjliga utvecklingar för återanvändning av prylar och att identifiera hinder och potential, risker och åtgärder för att göra lösningar anpassningsbara och mer framtidssäkra. Scenarierna orienterar oss i landskapet av hur användning och konsumtion av saker ser ut 2035 och ger fyra olika svar på frågan: Hur fungerar återanvändning 2035 i Sverige? Hur mycket bygger framtida lösningar på reglering eller frivillighet? Handlar det mer om att behålla färre saker längre eller att många använder samma saker? Handlar det främst om sakerna eller hur vi använder dem? Hur storskaliga eller småskaliga system kan göra att återanvändnings skalar upp? Hur påverkas det av om vi har ont om eller gott om fritid? Alla scenarierna är normativa och beskriver fyra möjliga framtider som tar oss i riktning mot Munkmodellens planetära och sociala gränser. Berättelser om var vi är och vart vi ska formar vår syn på världen och påverkar vilka handlingsvägar som vi ser som möjliga. Scenarios är ett transformativt verktyg för att utforska, utveckla och utvärdera våra verksamheter och våra samhällen. I rapporten finns ett verktyg som stöd för den som vill använda scenarierna i relation till sin verksamhet.In the project Usereuse, the IVL Swedish Environmental Research Institute research how a system for reuse can be created, improved and scaled up in various arenas so that reuse becomes norm and perceived as easier than new purchases. In this study, 15 actors have jointly produced four scenarios for how reuse might work in Sweden in 2035. The purpose of the scenarios is to create a common map of possible developments for the reuse of items and to identify obstacles and potential, risks and measures to make solutions adaptable and more future-proof. The scenarios orient us in the landscape of how the use and consumption of things will look like in 2035 and give four different answers to the question: How does reuse work in 2035 in Sweden? How much will future solutions be based on regulation or voluntariness? Is it more about keeping fewer things longer or that many people use the same things? Is it mainly about the thin itself or how we use it? How large-scale or small-scale systems can make reuse scale up? How is it affected by whether we have a lack of or plenty of free time? All the scenarios are normative and describe four possible futures that take us in the direction of the Doughnuts planetary and social boundaries. Stories about where we are and where we are going shape our view of the world and influence which courses of action we see as possible. Scenarios are a transformative tool for exploring, developing and evaluating our operations and our communities. The report contains a tool to support those who want to use the scenarios in relation to their business
Artificial oxygenation of the Baltic Sea : Prerequisites for a pilot study in a sheltered archipelago bay
No full textDespite extensive measures to reduce the supply of nutrients to the Baltic Sea, the oxygen situation in the deep areas of the Baltic Proper is still very strained. Practically, in all water depths that exceed 70 meters, oxygen concentrations are so low that higher animal life cannot thrive. Moreover, the conditions for the nutrient phosphorus to be retained in the sediments are reduced at low oxygen levels. Some researchers believe that the Baltic Sea is stuck in a vicious circle. As long as there is a lack of oxygen, phosphorus circulates in the system and perpetuates the production of microalgae and cyanobacteria, leading to continued strained oxygen conditions as oxygen is consumed in the decay of the seston.In the transitioning to fossil-free energy production, large offshore wind farms are planned to be built in the Baltic Sea. In some of these, hydrogen gas production on-site through electrolysis is a part of the process concept. Hydrogen production on these scales releases substantial amounts of oxygen as a by-product, which could potentially be used to oxygenate the oxygen-depleted bottoms of the Baltic Sea. Artificial oxygenation, dissolving pure oxygen gas in the water mass, is common in North American inland waters but has never been tested in a coastal sea like the Baltic Proper. This report discusses the potential and challenges of implementing large-scale oxygenation measures in the Baltic Proper. Existing oxygenation techniques were evaluated to determine the most suitable ones to establish on the Baltic Sea scale. Using the Bornholm Basin in the southern Baltic Proper as a study case, we calculated the oxygen demand to maintain oxic conditions over time and compared it with the output from a tentative wind park. Furthermore, Slätbaken Bay, an enclosed coastal area in the archipelago of the central Baltic Proper, was identified as an appropriate site for a pilot experiment to test and evaluate the oxygenation technique in a brackish environment. Assuming three years would be sufficient to assess oxygenation's pros and cons, we pre-designed a land-based technical system to oxygenate the bay using the microbubble technique (DOI). The cost to establish, run, and evaluate a three- year pilot study was estimated to be 25 MSEK. Undoubtedly, there is immense potential if the excess oxygen from large-scale hydrogen production can mitigate eutrophication's effects in the Baltic Sea. However, it is necessary to test oxygenation under controlled conditions for a sufficient time before implementing the technology on a larger scale
NKL-1915 National Nitrogen Budgets in Scandinavia: consequences for climate change and for eutrophication – synthesis report
No full textThis report presents the results of a project undertaken by Norway, Finland, Sweden, and Denmark related to the National Nitrogen Budget (NNB) with a focus on the NNB pool Forests and semi-natural vegetation (FS). The NNB involves calculations of reactive nitrogen (Nr) inflows and outflows within the FS pool, and the study compares these calculations to reports of carbon sequestration in climate reporting to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).Norway and Finland initiated their work on NNB, concentrating on Forests and semi-natural vegetation (FS). The UNECE LRTAP Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) methodology was also used for compiling the FS pool for Denmark, while Sweden had established its FS pool prior to the project.The FS pool comprises three sub-pools: forests, wetlands, and other lands. Inflows of reactive nitrogen (Nr) to the FS pool are primarily from deposition and biological N-fixation, with major outflows being leaching, harvest, and denitrification.In Finland, Sweden, and Denmark, the inflows and outflows are in balance, while in Norway, there is an accumulation of Nr, indicating a surplus of nitrogen. Wetland sub-pools in all four countries and the forest sub-pool in Norway show nitrogen accumulation.All four countries report carbon sequestration in forests to UNFCCC. There is a link between nitrogen and carbon cycles, since the organic matter forming the carbon stock in forests and wetlands relies on nitrogen. The origin of nitrogen contributing to the estimated C-stock increase needs further investigation.There is a discrepancy between the calculated nitrogen changes in the FS pool and the nitrogen needed to support reported carbon stock changes. Possible explanations for the discrepancies are re-location of nitrogen within pools, changes in the C/N ratio, expansion of forested areas, and uncertainties in N-fixation rates and denitrification.There is a need for better integration of carbon and nitrogen flux and stock change estimates in natural ecosystems. Understanding the interactions between carbon and nitrogen is deemed crucial for predicting future developments in carbon sequestration and impacts of nitrogen deposition, especially for the Nordic countries with their significant forests playing roles as carbon and nitrogen sinks.Denna rapport presenterar resultaten från ett projekt som genomförts av Norge, Finland, Sverige och Danmark relaterat till den nationella kvävebudgeten (NNB) med fokus på NNB-poolen ”Forests and semi-natural vegetation” (FS). NNB omfattar beräkningar av inflöden och utflöden av reaktivt kväve (Nr) inom FS-poolen, och studien jämför dessa beräkningar med rapporter om kollagring i klimatrapporteringen till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).Norge och Finland inledde sitt arbete med NNB och koncentrerade sig på skogar och seminaturlig vegetation (FS) enligt metodiken från UNECE LRTAP Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN). Danmark hade sedan tidigare gjort en kvävebudget enligt annan metodik och använde för första gången TFRN:s metodik för FS och Sverige hade redan före projektet sammanställt data för FS.FS-poolen består av tre underpooler: skogar, våtmarker och annan mark. Inflödet av reaktivt kväve (Nr) till FS-poolen kommer främst från deposition och biologisk N-fixering, medan de största utflödena är utlakning, skörd och denitrifikation.I Finland, Sverige och Danmark är inflöden och utflöden i balans, medan det i Norge finns en ackumulering av Nr, vilket tyder på ett överskott av kväve. Våtmarker i alla fyra länderna och skog i Norge uppvisar kväveackumulering.Alla fyra länderna rapporterar kollagring i skog till UNFCCC. Det finns en koppling mellan kväve- och kolomsättning, eftersom det organiska material som bildar kollagret i skogar och våtmarker är beroende av kväve. Ursprunget till kvävet som bidrar till den beräknade ökningen av kollagret behöver undersökas ytterligare.Det finns en diskrepans mellan de beräknade kväveförändringarna i FS-poolen och det kväve som behövs för att möjliggöra rapporterade förändringar i kollagret. Möjliga förklaringar till avvikelserna är omfördelning av kväve inom poolerna, förändringar i C/N-kvoten, expansion av skogsområden och osäkerheter i N-fixeringshastigheter och denitrifikation.Det finns ett behov av bättre förståelse av kol- och kväveflöden och uppskattningar av förändringar i kol- och kväveförråden i naturliga ekosystem. Att förstå samspelet mellan kol och kväve bedöms vara avgörande för att kunna förutsäga den framtida utvecklingen av kolbindning och effekterna av kvävenedfall, särskilt för de nordiska länderna med sina betydande skogar som spelar roller som kol- och kvävesänkor