IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län
No full textI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västmanlands län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Mätningar inom länet visar att atmosfäriskt nedfall av svavel har sedan 1997 minskat med cirka 70 procent, vilket är ungefär i takt med Europas rapporterade utsläppsminskningar. Under 2012/13 var svavelnedfallet exklusive havssalt strax under 1 kg S/ha. Mätningarna i markvattnet vid Kvisterhult i södra delen av länet visar på en påbörjad återhämtning från försurning. Dock visar mätningarna fortsatt ett relativt lågt ANC, lågt pH och relativt höga svavelhalter samt toxiskt oorganiskt aluminium, vilket tyder på ett fortsatt försurningsproblem för skogsmarken i länet. Det kommer dock att ta tid innan återhämtningen från försurning är fullständig. Vid länets norra lokal är försurningsstatusen bättre och även där sker en fortlöpande förbättring. Skogsbrukets försurande inverkan på skogsmarken är sannolikt betydande i länet och preliminära beräkningar visar att det sker ett överskridande av en kritisk gräns för uttag av så kallade baskatjoner med avverkningen från skogen, även om grenar och toppar inte tas ut. Kvävenedfallet med nederbörden var under 2012/13 det lägsta som hittills uppmätts, strax under 3 kg N/ha/år. Detta gör att även det totala kvävenedfallet inkl. torrdepositionen, ligger under det värde som används för kritiskt belastning i Sverige, 5 kg N/ha/år. Dock har den kritiska belastningen för kvävenedfall under lång tid tidigare överskridits i länet vilket leder till att vegetationen sannolikt redan sedan länge påverkats. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren, har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras även i rapporten
Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län
No full textI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Södermanlands län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Uppdaterade modellberäkningar visar att cirka 14 procent av länets sjöar anses vara försurade på grund av mänsklig verksamhet 2010. Mätningar inom länet visar att atmosfäriskt nedfall av svavel har minskat med 65-70 procent sedan 1997, vilket är ungefär i takt med Europas rapporterade utsläppsminskningar. Försurningen orsakas inte bara av försurande nedfall utan även av kvävenedfall samt skogsbruk. Svavelnedfall har en direkt försurande effekt medan kvävenedfall försurar först när skogsekosystemets förmåga att ta upp kväve överskrids, och det börjar läcka. Skogsbruket försurar genom bortförsel av buffringskapacitet vid skörd. Mätningarna i markvattnet vid ytorna i Södermanland visar att en återhämtning från försurning håller på att ske i länets skogar. Svavelhalterna minskar och ANC är oftast positiv. Framtida mätningar får utvisa om förbättringen fortskrider. Skogsbrukets försurande inverkan på skogsmarken är sannolikt betydande i länet och preliminära beräkningar visar att det sker ett överskridande av en kritisk gräns för uttag av s.k. baskatjoner med avverkningen från skogen, även om grenar och toppar inte tas ut. Även om det finns tecken på en svag förbättring i miljötillståndet så är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem i länet. Kvävenedfallet har inte minskat och den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg N/ha och år, har under lång tid överskridits i Södermanlands län. I dagsläget är kvävenedfallet något under belastningsgränsen. Även om kvävenedfallet till skogsmarken i länet varit betydande genom åren, har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske vid störningar, såsom avverkning, stormskador, insektsangrepp etc. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras även i rapporten
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering
No full textDet övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till
Environmental consequences of different recycling alternatives for wood waste
No full textThe revised framework for waste management in the EU (WFD), adopted in 2008, includes a target for recovery of construction and demolition waste (CDW). The target was added during the final negotiations of the Directive text and was adopted without performing a consequence analysis. In 2014 the WFD target will be evaluated. To provide a basis for assessing the consequences of the target, the Swedish Environmental Protection Agency launched a Nordic project, ENCORT-CDW. This report is a contribution to this Nordic project, funded by Ångpanneföreningen's Foundation for Research and Development and Foundation (Åforsk) and The Foundation for IVL Swedish Environmental Research Institute (SIVL) and tackles the wood CDW. In Denmark, Norway and Sweden the waste reported as wood waste from the construction sector is mainly incinerated with energy recovery, while in Finland parts of the wood waste from construction may go to incineration without energy recovery or to landfill. However, the present Eurostat data does not reveal if wood waste from construction is re-used or if material is recovered. Consequently, the Eurostat database is not adequate to follow up the WFD target about 70 % recovery. Better information about wood waste flows from “cradle to grave” is required. The screening LCA performed here uses two system approaches that are applied in LCA: a) the product approach, also known as attributional LCA, and b) consequential LCA covering a complex system. Attributional LCA is very robust and only includes direct consequences, while consequential LCA also includes indirect effects. According to an attributional LCA, which has a product perspective, the use of C&D wood waste for manufacturing of particle board and insulation bats and then substituting gypsum board and mineral wool, will result in environmental improvements. According to a consequential LCA, a marginal fuel has to be defined. This marginal fuel is the fuel that will replace the current C&D wood waste as fuel source. The most environmental profitable alternative will depend on what fuel is assumed to be the marginal fuel.This report is only available in English
Quaternary ammonium compounds : Analyses in a Nordic cooperation on screening
No full textThis report is only available in English
Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling
No full textThis report is only available in Swedish/Danish
Utsläpp för färgkomponenter via kommunala reningsverk - Uppskattning med hjälp av STP-EX modellen
No full textThe EU Water Framework Directive (2000/60/EC) (WFD) commits EU member states toachieve good environmental status of all water bodies by 2015. One of several ways pollutants end up in our waters is through municipal wastewater treatment plants (MWWTPs),which are obliged to report releases of compounds listed by the European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR). Most environmental reports from Swedish MWWTPs included in E-PRTR have not reported released amounts of several of the organic compounds found on the E-PRTR list, possibly due to difficulty of quantification in the WWTP effluent. Previous studies have shown that the release of several of these compounds could be close to, or above the reporting limits, thus methods for estimating them are required. Chemical fate models, specially designed to simulate fate processes in wastewater treatment plants may be helpful tools for M-WWTPs when estimating their releases. In this report the applicability of the STP-EX model to simulate releases from Swedish M-WWTPs is evaluated by first comparing the theoretical results from four different M-WWTPs for 18 chemicals/chemical groups, and then through model evaluation by comparing modeled and measured results from Bromma M-WWTP for PAHs, alkylphenols and PBDEs. Overall the model can be a helpful tool to give an indication of annual released amounts of organic pollutants from Swedish M-WWTPs. Still, releases to the effluent predicted from both incoming amounts and amounts in sludge (primary + secondary) at Bromma M-WWTP results in an underestimation for almost all included substances. The most accurate estimations are for PAHs, where the water/sludge ratio predicts the released amounts within a factor of 2. For PBDEs and alkylphenols the difference between measured and predicted releases varies with a factor of 5-370, with an average of 45 for OUT/IN and 103 for water/sludge. The largest differences are for BDE-85
Changes in plankton community in the Byfjord during the BOX project
No full textThis report is only available in English
Luftkvaliten i Sverige 2013 och vintern 2013/2014 - Mätningar inom Urbanmätnätet
No full textThis report is only available in Swedish