IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkemi på sex platser i länet. Vid en plats, Hissmossa, mäts även lufthalter. I Hissmossa samt Stenshult mäts även nedfall på ett närliggande öppet fält. Den längsta tidsserien i länet finns i granskogen i Arkelstorp i nordvästra Skåne, där mätningar startades 1988. Målet med nuvarande Program 2011 inom Krondroppsnätet är att ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Skåne är, tillsammans med Halland, det län som fått ta emot mest nedfall av svavel och kväve, på grund av det geografiska läget i sydväst. Inget av miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning bedöms vara möjligt att nå till 2020. Cirka 20 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade år 2010, och under 2012 spreds 1910 ton kalk i sjöar och vattendrag i länet. Andelen mark med hög eller mycket hög surhetsgrad enligt bedömningsgrunderna för skogslandskapet är 50 procent i den landsdel som Skåne tillhör, sydvästra Sverige. Mätningarna visar på en minskande trend för svavelhalter i luft i Västra Torup/Hissmossa, samt i svavelnedfall till skogsytorna. Även svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant på flertalet ytor. Detta visar att de senaste decenniernas utsläppsminskande åtgärder har varit lyckosamma. Mätningarna i markvattnet visar dock att marken fortfarande är starkt försurad vid alla ytor utom vid Baldringe, där markkemin varierat kraftigt under de tre första åren. På övriga ytor är pH generellt lågt och ANC är under 0, vilket visar på att det inte finns någon buffrande förmåga i markvattnet. ANC har ökat på en av provytorna, Arkelstorp, men inte de andra ytorna med långa tidsserier, Kampholma och Maryd. Det finns inga signifikanta trender i lufthalter av kvävedioxid eller ammoniak och inte heller för nedfall av nitratkväve eller ammoniumkväve. Nedfallet på öppet fält har varierat mellan 7 och 17 kg per hektar och år, vilket är högre än den kritiska belastningen 5 kg per hektar och år, trots att inte torrdepositionen till skog finns med. Den kritiska belastningsgränsen baseras på effekter på markvegetation. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet är vanligt förekommande i Skåne. Halterna har generellt varit kraftigt förhöjda i Arkelstorp, Hissmossa, Stenshult och Baldringe, men inte i Kampholma och Maryd. Detta visar att det ofta finns mer kväve i ekosystemet än vad skogen kan ta upp i denna del av landet, vilket innebär en risk för utlakning till ytvatten.
Åtgärder för säker hantering av nanofibrer vid komposittillverkning
No full textInför användning av nanomaterial i en ny produkt, har mätningar gjorts för att studera hur nanopartiklar sprids i arbetsmiljön och vilka halter som kan förväntas vid användning av kolnanofibrer (främst kolnanotuber) och järnoxidnanopartiklar. Mätningarna har använts som underlag för utvärdering av åtgärder med målet att ge råd om säker hantering av nanofibrer och nanopartiklar. Kolnanotuber är små och tunna, liksom fibriller från asbest. Det finns misstankar om att kolnanotuber liksom asbest kan orsaka cancer, bland annat mesoteliom. Det är därför viktigt att kolnanotuberna hanteras på ett kontrollerat sätt. Gränsvärden har förslagits för kolnanofibrer i arbetsmiljön. Föreslagna gränsvärden varierar från 2,5 µg/m3 till 100 µg/m3. För kolnanofibrer föreslås dessutom ett gränsvärde baserat på antal fibrer 0,01 f/ml (fibrer/ml luft). Beroende på kolnanofibrernas struktur diskuteras olika gränsvärden. Mätningar vid hantering av små mängder nanofibrer och nanopartiklar visar att halterna kan hållas låga om kolnanofibrerna hanteras i glovebox som placerats i dragskåp eller liknande välventilerat utrymme. Föreslagna gränsvärden är så låga att sluten hantering krävs för att gränsvärdena inte ska överskridas. Vid slipning fångades damm och nanopartiklar in om det fanns effektiva integrerade utsug i kombination med platsventilation. Utan väl fungerande ventilation blev halten nanofibrer och -partiklar snabbt mycket hög. Vid sanering minskade damningen om saneringen utfördes vått och med tillsats av dammbindningsmedel. Vid ovarsam hantering kan halterna också bli höga liksom vid tillfälliga spill. Inom projektet har flera olika mätmetoder testats och använts parallellt. Mätningarna har gett en god förståelse för hur nanopartiklar kan mätas men även för hur mätdata kan tolkas samt betydelsen av att ha kontroll på andra nanopartikel-källor som kan störa mätningarna. Mätningarna visar också att produktutveckling pågår som minskar nanopartiklarnas tendens att agglomerera, vilket kan leda till ökande exponering för nanopartiklar
Generell byggproduktinformation (BPI) för bygg- och fastighetssektorn: Miljödata för arbetsfordon
No full textThis report is only available in Swedish
Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län
No full textI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Jönköpings län för perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. De senaste modellberäkningarna visar att cirka 26 procent av länets sjöar kan anses vara försurade 2010, på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att såväl lufthalter som atmosfäriskt nedfall av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Det antyds även att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007 resulterade i ett minskat svavelnedfall i länet. Provtagning och analys av markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken. Markvattnets pH är fortfarande lågt i skogarna i länet, och det finns inga tydliga positiva trender. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet har det sura nedfallet tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Lufthalterna av NO2 minskar mycket riktigt i länet, medan halterna av ammoniak i stort inte visar på någon förändring. Nedfallet av kväve med nederbörden visar dock inga tecken på att ha minskat under samma period. Kvävenedfallet i länet var lågt under det senaste hydrologiska året (< 5 kg N/ha/år), men de tidigare mätningarna i länet, samt mätningar i angränsande län visar på överskridande av den kritiska belastningen för kvävenedfall, 5 kg N/ha/år. Gränsen har därför sannolikt överskridits under lång tid i Jönköpings län. Kvävenedfallet kan på sikt leda till en upplagring av kväve i skogsmarken. I slutändan kan detta medföra att nitrat läcker ut till grundvatten och rinnande ytvatten. Markvattenmätningarna i länet visar att förhöjda halter av nitrat stundtals förekommer i länet vid ytorna med växande skog, dock fortfarande på relativt låga nivåer. Ett framtida högre kväveläckage från skogsmarken kan innebära negativa effekter avseende både övergödning och försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten
Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
No full textIVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontorsfastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilationssystemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166
Common barriers and challenges in current nZEB practice in Europe
No full textThis report is only available in English
Utvärdering av Alnarp Cleanwater Technology AB:s avloppsreningsanläggning ACT NaturalTM med avseende på läkemedelsrester
No full textI Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, varav cirka 75 % utgörs av markbaserade anläggningar där det renade avloppsvattnet direkt eller via grundvattnet når ytvattenrecipienter. Spridning av läkemedelsrester och kemikalier via avloppsvatten från reningsverk är ett välkänt problem, som bland annat studerats i ett flertal screening projekt på uppdrag av Naturvårdsverket. I genomförda sammanställningar av reningsverkens effektivitet i tidigare screeningprojekt, har läkemedelsubstanser påvisats även i bakgrundssjöar, där enskilda avlopp konstaterats vara den troliga källan. Flera EU-direktiv, Baltic Sea Action Plan och EU:s strategi för östersjöregionen har bland annat medfört ökat fokus på spridning av läkemedelsrester och andra kemikalier till vatten och havsmiljö genom identifiering av prioriterade ämnen. Alnarp Cleanwater Technology har utvecklat ett biologiskt, kretsloppsbaserat system ACT Natural™ för rening av enskilda avlopp. Hypotesen är att ACT Natural™ kan ge en signifikant reduktion av läkemedel i avloppsvatten jämfört med system som saknar vattenväxter, kontinuerlig syrestillförsel, UV-instrålning och tillräckligt lång uppehållstid. Målet med denna studie är att kvantifiera ACT Natural™ förmåga att reducera läkemedelsrester i avloppsvatten. De dominerande reningsstegen hos ACT NaturalTM uppvisade sammantaget en generell trend av högre avskiljning för flertalet läkemedel jämfört med snittet för fyra svenska reningsverk och markbädd som tidigare studerats (Ejhed et al 2012). Tyvärr kunde inte hela reduceringsförmågan av läkemedel hos ACT NaturalTM studeras då försteget uteslöts ur studien på grund av tekniska svårigheter att tillsätta spikningslösningen redan i inloppet. Därav kan det antas att reduktionsförmågan avseende läkemedelsrester i avloppsvatten hos ACT NaturalTM kan ha underskattats.This report is only available in English
Vattenutbyte i Björnöfjärdssystemet
No full textVattenutbytet för hela Björnöfjärdssystemet (uppdelat i sina tre delbassänger: Björnöfjärden, Säbyviken samt Torpe-Infjärden) har modellerats för 12-årsperioden 1993 till och med 2004 med CouBa -modellen. Drivningen har utformats som vattenstånds- och täthetsvariationer för den hydrauliska randen mot Nämdöfjärden, vinddriven vertikal omblandning samt sötvattentillrinning. Hypsografiska sund- och bassängdata har omformats till det format som modellen kräver, men har för övrigt inte modifierats t.ex. för den vassbeväxning som föreligger i sunden. Långtidsmedelvärdet för det utbytta volymflödet till hela Björnöfjärdsområdet har beräknats till 0,96 m3/s, vilket är i det närmaste identiskt med tidigare uppskattning baserad på massbalans för salt. Den genomsnittliga uppehållstiden för vattnet (AvA) i Björnöfjärdssystemet har på samma sätt beräknats till cirka 4,5 månad för ytvattnet respektive 3 månader för bottenvattnet. I jämförelse med majoriteten av Östersjöns kustområden är detta att betrakta som ett mycket långsamt vattenutbyte, vilket förklaras av de morfologiska förhållandena med ett smalt och grunt sund mellan Björnöfjärdssystemet och den utanförliggande Nämdöfjärden
Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
No full textMätningar har gjorts för att studera ventilationssystemets betydelse för luftkvalitén i fyra kontorsbyggnader. Byggnaderna valdes så att de skulle representera kontor utan några särskilda eller påtalade innemiljöproblem. Speciellt har luftens sammansättning och hur denna förändras vid transporten genom ventilationssystemet studerats. Mätningarna visar att halterna av vissa ämnen som i tillräckligt höga halter kan vara irriterande för slemhinnor och luftvägar, bland annat formaldehyd, acetaldehyd, myrsyra och ättiksyra ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Reaktioner med vatten antas bidra till att dessa ämnen bildas. Även om halterna inte låg över några gränsvärden, kan man inte utesluta att dessa ämnen ibland kan bidra till upplevda besvär i kontorsmiljöer. Mätningarna visar också att avskiljingen av partiklar över tilluftsfiltret fungerar sämre än förväntat. Ofta avskiljs enbart i storleksordningen 50 % av partiklar även i den grövsta fraktionen (PM 10), vilket leder till onödigt höga dammhalter i tilluften (om än halter som ligger väl under gällande hygieniska gränsvärden). Otillräcklig rening av tilluften leder till att en del av partiklarna avsätts invändigt i ventilationskanalerna som gradvis smutsas ner. Mot bakgrund av litteratur och andra studier av ventilationen samt mätningarna inom detta projekt, har rekommendationer sammanställts för åtgärder: 1) i samband med nybyggnation av ventilationssystem 2) underhåll av ventilationssystem 3) när problem med luftkvalité påtalas, som misstänks bero på brister i ventilationen
Development of the short sea shuttle concept
No full textThe purpose of this study is to develop and define a container shipping concept – The Short Sea Shuttle Concept. The concept involves transport of containers between a number of ports and a hub port with functional inland connections, fixed schedules, and high reliability and departure frequency. Punctuality and high frequency are essential factors for the shuttles, as it allows a transfer of more time-sensitive cargo to sea, which currently is transported by other modes. The increased importance of shipping in a future transport system means that there are great demands on efficiency, sustainability and economic stability. The focus in this report is on the development of the concept for transport of cargo within, to and from Sweden. The Short Sea Shuttle Concept is defined as: High-frequency short sea liner shipping of standardised load units that is highly integrated into transport chains with functional inland connections. The main advantages of the Short Sea Shuttles Concept are lower costs for shippers, potential lower emissions and available infrastructure and vessel capacity. An implementation of a system of short sea shipping links will also bring preparedness for further capacity problems in railway and road infrastructures and will also open up new markets. Even though the potential is substantial, implementation of the concept is a challenge in other aspects, such as start-up risks and risk for low profitability due to low regional goods volumes. Initial market analysis has identified three main potential international routes for the Short Sea Shuttles in the region: 1) Norway-Sweden-Denmark, 2) Sweden-Finland-Russia, and 3) Sweden-the Baltic States.This report is only available in English