IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Klimatförändringen och miljömålen - Sammanfattning och slutsatser
No full textThis report is only available in Swedish
Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon
No full textThe development of the ozone concentrations near the ground in northern Europe during the past 20 years is characterized by a decrease in the highest concentrations and an increased in the lowest and medium high concentrations. Rising background ozone concentrations over the entire northern hemisphere is most likely the explanation for the increase in the lower concentration range. The yearly, maximum 8-hour mean ozone concentration is significantly decreasing in southern Sweden, while it remains unchanged in northern Sweden. Model predictions, as well as trend analysis based on observations implies that the target value within the Swedish Environmental Objectives, intended to prevent negative impacts on human health, will still be exceeded by the year 2050. There is no statistically significant change over time for AOT40 April-September over Sweden during the past 20 years. The target value within the Swedish Environmental Objectives, intended to protect vegetation, based on AOT40, is exceeded in southern Sweden but not in the north. If the future emissions of ozone precursors decrease by 2050 according the scenarios in the CLEO Eurobase, as well as the RCP 4.5, then the target value to protect the vegetation will not be exceeded in Sweden as well as over most parts of northern Europe. In these scenarios, however, it is assumed that the hemispheric background ozone concentrations do not change substantially, which is uncertain. If the estimates of vegetation ozone exposure were instead based on ozone flux, then the critical level for ozone impacts on vegetation used within the LRTAP convention would still be exceeded in southern Sweden by the year 2050. This report is only available in Swedish
Framtidens byggvarudeklaration i digitalt format
No full textThis report is only available in Swedish
Collection & recycling of plastic waste - Improvements in existing collection and recycling systems in the Nordic countries
No full textThis report is only available in English
Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning
No full textCirka 40 procent av all resursanvändning i forma av material och energi sker i byggsektorn. I arbetet med att vrida hela samhället mot en totalt sett lägre miljöbelastning spelar byggsektorn därmed en viktig roll
Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning - Indikationer från ambitiösa utsläppsscenarier i utvalda Europeiska länder
No full textI denna rapport presenteras resultat från en studie över vägar framåt för att Sverige skall kunna närma sig miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Studien har haft två syften: 1. Analysera vilka Europiska utsläppsminskningar som skulle leda till att miljömålen nås till senast 2030. a. För målet Bara naturlig försurning beaktade studien miljömålsspecificeringen: ”Påverkan genom atmosfäriskt nedfall” b. För målet Ingen övergödning beaktade studien endast deposition av övergödande kväve över skogsmark. Detta kopplar främst till miljömålsspecificeringen: ”Påverkan på landmiljön” 2. Analysera i vilka länder och i vilka sektorer åtgärder för att minska utsläpp av försurande och övergödande ämnen skulle ge störst effekt. Med bas i det mest ambitiösa tillgängliga utsläppsscenariot för EU:s länder beräknades ytterligare utsläppsminskningar i de m.a.p. utsläpp av svavel och kväve viktigaste sektorerna. Dessa minskningar genomfördes i de Europeiska länder som år 2010 var de viktigaste för försurande och övergödande deposition över Sverige. Utsläppsminskningarna simulerades för år 2020 och 2030 som konsekvenser av mycket kraftiga ändringar i energisystemet, i transportsystemet och i jordbrukssektorn. Därefter beräknades och diskuterades åtföljande påverkan på försurning och övergödning i Sverige. För att identifiera de sektorer i vilka utsläppsminskningar skulle kunna ge mest nytta för de svenska miljömålen analyserades scenarierna i underlagsrapporter framtagna till den pågående revideringen av EU:s tematiska strategi för luftföroreningar. Analysen fokuserade på de länder som kan anses viktigast för försurande och övergödande deposition över Sverige, och identifierade sektorer med störst beräknade framtida utsläpp och störst potential för utsläppsrening. Det samlade intrycket från denna studie är att det svenska miljömålet Bara naturlig försurning inte kommer kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), och ammoniak (NH3) till år 2030, givet dagens ekonomiska utvecklingstrender. Detta mycket på grund av att de idag försurade avrinningsområdena till relativt stor andel utgörs av områden med mycket hög känslighet för svaveldeposition, och att kriteriet för återhämtning i sjöar som används vid beräkning av kritisk belastning är relativt strikt, i jämförelse med alternativa beräkningssätt. Det kan vara befogat att vidare analysera vilka mått och indikatorer som bör användas vid analyser av försurning i framtiden. Resultaten från denna studie tyder på att det svenska miljömålet Ingen övergödning har potential att kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar. Men detta kommer kräva mycket kraftiga omställningar av den Europeiska jordbrukssektorn, både vad avser användning av reningstekniker och faktisk produktion inom jordbrukssektorn. Av de länder som har stor påverkan på svensk deposition av svavel beräknas högst utsläppsreningspotential finnas i sektorerna Industriell förbränning, Energi, och Hushåll & Service år 2020 och 2030. Energisektorn beräknas ha högst utsläpp. För utsläppsminskning av NOx är det utsläppsrening i sektorerna Energi och Industriell förbränning som har störst teknisk utsläppsreningspotential om man bortser från den internationella sjöfarten. För utsläpp av NH3 är det utsläpp från jordbrukssektorn som fortsätter dominera totalt i Europa.This report presents the results from a study focusing on the paths forward for Sweden in order to achieve the Swedish Environmental Quality Objectives Natural acidification only and No eutrophication. The study had two main purposes: 1. To analyse the level of European emission reductions needed in order to achieve the environmental quality objectives by year 2030, at the latest. a. With regards to the objective Natural acidification only, the study considered the specification: ”Impact through atmospheric deposition” b. With regards to the objective No eutrophication, the study only considered the deposition of eutrophying nitrogen over forest areas. This consideration is most closely linked to the specification “Impact on land areas” 2. To analyse in which countries and in what sectors measures to reduce emissions of acidifying and eutrophying compounds would have the largest impact. Based on the most ambitious emission scenario available for EU countries, continued emission reduction scenarios were calculated for the most important sectors with regards to emissions of sulphur and nitrogen. These emission reductions were implemented in the European countries which in 2010 were most significant for acidifying and eutrophying deposition over Sweden. The emission reductions simulated for the years 2020 and 2030 were the results of hypothetical large changes in the energy system, in the transport system and in the agricultural sector. The impact on acidification and eutrophication in Sweden was thereafter calculated and discussed. Emissions scenarios available in reports supporting the ongoing revision of the EU thematic strategy on air pollution was analysed in order to identify in which sectors emission reductions would give the largest benefit for the Swedish environmental objectives. The analysis focused on the countries that can be considered as most important for the acidifying and eutrophying deposition over Sweden, and identified the sectors with the anticipated largest future potential for emission reductions. The overall impression from this study’s results is that it will not be possible to achieve the Swedish environmental objective Natural acidification only by reducing emissions of sulphur dioxide (SO2), nitrogen oxides (NOx) and ammonia (NH3) by the year 2030, given current economic development trends. This is largely due to the fact that the catchment areas currently receiving acid deposition above critical loads are, to a relatively large share, consisting of areas with very high sensitivity to sulphur deposition. Also the criteria for estimating recovery in lakes from acidification, which are used when calculating levels for critical loads, are relatively strict compared to alternative ways to calculate acidification impacts. It can be motivated to further analyse which measures and indicators that should be used for analysis of acidification in the future. The results from this study indicate that it is potentially possible to achieve the Swedish environmental objective No Eutrophication by reducing European emissions, but this requires very large transitions of the European agricultural sector, both in terms of using emission reduction technologies and in terms of production within the agricultural sector. In the countries with large impact on sulphur deposition over Sweden the sectors with highest emission reduction potentials by the year 2020 and 2030 are Industrial combustion, Energy, and Household & Services. The Energy sector is anticipated to have the highest total emissions. The largest potential for emission reduction concerning emission reductions of NOx is found in the sectors Energy and Industrial combustion, if one disregards international shipping. Concerning NH3 it is emissions from the agricultural sector that continue to dominate in Europe
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen 2013
No full textVilka halter av olika miljöstörande ämnen förekommer i fisk på olika avstånd från Stockholm? Ökar eller minskar halterna över tid? Finns det ett samband mellan föreoreningshalter och fiskens hälsotillstånd? Överskrids miljökvalitetsnormer och/eller gränsvärden för saluföring? För att söka besvara dessa frågor insamlades abborre genom nätfiske hösten 2013 från ett tjugotal platser i en transekt från Stockholms ytterskärgård –över staden och några områden norr därom - samt vidare in i centrala Mälaren. I laboratoriet bestämdes ett antal morfologiska mått på fisken, vilka ger översiktlig information om hälsotillståndet, och muskelkött preparerades för kemiska analyser av olika föroreningar. I fisk från några områden insamlades även gallvätska för analys av förekomsten av läkemedelsrester. Abborre anses vara en relativt stationär art och de halter man mäter speglar miljötillståndet i fångstområdet. Abborre är dessutom en kommersiellt och för husbehovs- och fritidsfiske viktig art och det finns ett allmänt intresse att från konsumtionssynvinkel veta vilka halter av föroreningar den innehåller. För de flesta ämnen som har undersökts förelåg en gradient med låga halter i ytterområdena i Stockholms skärgård och Mälaren och ökande halter närmare Stockholm. Höga halter av kvicksilver uppmättes i några områden bland annat Brunnsviken och Lilla Värtan. Högsta halt av tributyltenn (TBT), en tennorganisk förening uppmättes utanför Beckholmen i Stockholms ström. Ett föreslaget gränsvärde för TBT på drygt 15 ?g/kg vv muskelvävnad överskrids på många platser. Osedvanligt och oväntat höga halter av PCB uppmättes i abborre från Oxundasjön. Kompletterande undersökningar med ett större material inkluderande gädda har senare bekräftat denna bild. Källan till denna PCB-kontaminering är okänd och föremål för fortsatta utredningar. Av övriga ämnen som förekom i förhöjda halter kan nämnas den fluorerade föreningen PFOS som förekom i halter runt 20 ?g/kg vv i många områden, vilket är storleksordningen dubbelt upp mot kommande miljökvalitetsnorm. I jämförelse mot äldre undersökningar utförda i början av 2000-talet har halterna av de flesta undersökta substanser minskat, kvicksilver undantaget. Det är dock vanskligt att dra långtgående slutsatser mellan två undersökningstillfällen då mellanårsvariationen kan vara betydande. Den bild som framträder är emellertid tydlig. När det gäller fiskens hälsotillstånd kan det utifrån undersökta biomarkörer inte dras några slutsatser om negativ påverkan i föroreningsbelastade områden. Även detta är en förbättring jämfört mot tidigare undersökningar, som dock utförts med betydligt fler biomarkörer. Läkemedelsrester i gallvätska detekterades i första hand i fisk från området utanför Käppalaverket och Mälaren väst om Stockholm. Ett oroande tecken är att den inflammationshämmande substansen Diklofenak och det lugnande medlet Oxazepam finns i mätbara koncentrationer i nära hälften av de fiskar som analyserats. I områden där det sker kommersiellt fiske i ytter- och mellanskärgård samt i Mälaren kan det konstateras att halterna av undersökta substanser generellt var låga och väl under gällande gränsvärden för saluföring. Resultaten från abborre kan anses generaliserbara för annan mager stationär fisk som gädda och gös men ej för migrerande feta arter som lax, öring och strömming
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
No full textI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Uppdaterade modellberäkningar visar att cirka 60 procent av länets sjöar i nuläget kan anses vara försurade på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Mätningarna isar även ett minskat svavelnedfall runt 2006-2007 vilket skulle kunna bero på att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle skedde runt 2006-2007. Provtagning och analys av markvattnet visar på bestående försurningsproblem för skogsmarken i länet, men samtidigt syns tecken på återhämtning från försurningen. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet har det omfattande sura nedfallet under de senaste decennierna tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve i Europa uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar inga tecken på att ha minskat i samma omfattning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfallet på öppet fält i länet att kvävebelastningen i länet är något lägre än tidigare, ca 7 kg N/ha/år de senaste fyra åren jämfört med 11 kg N/ha/år i slutet av 90 talet. Den kritiska belastningen för kvävenedfall, 5 kg N/ha/år, har sannolikt överskridits under lång tid i Blekinge län. Förhöjda halter av nitrat förekommer stundtals i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, dock fortfarande på relativt låga nivåer. Förhöjda nitrathalter i markvattnet i växande skog är vanligt i angränsande län och förekommer sannolikt också inom Blekinges gränser. Förhöjda nitrathalter i markvattnet medför negativa effekter både för övergödning och försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten