IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Klimatanpassning 2015 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
No full textDet finns många tecken på att klimatet håller på att förändras vilket innebär att samhället måste anpassa sig till nya förutsättningar. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. I detta projekt har en enkätundersökning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning genomförts. Undersökningen kartlägger hur långt kommunerna kommit i sitt arbete med klimatanpassning med syfte att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför. Enkätundersökningen bygger på den process för klimatanpassningsarbete som utvecklats av EU-kommissionen. Verktyget pekar på viktiga steg i klimatanpassningsarbetet, från etablerandet av arbetet till uppföljning och utvärdering. Genom undersökningen vill vi uppmärksamma kommunerna på detta verktyg, vilket kan vara ett bra stöd för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete på kommunal nivå, och uppmuntra till användning av verktyget. Verktyget bygger på att klimatanpassningsarbetet utförs i sex steg. Enkätundersökningen riktade sig till alla Sveriges 290 kommuner. Frågorna i enkäten utgår från de sex stegen i klimatanpassningsprocessen. Resultaten från undersökningen ligger till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. I kommunrankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Rankningen kan hjälpa kommunerna att snabbt få en överblick över sina styrkor och svagheter och ge dem en uppfattning om hur långt de, och andra kommuner, kommit i sitt klimatanpassningsarbete. Totalt svarade 165 kommuner på enkäten. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med flest poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I Kristianstad är många områden lågt belägna och kommunen ligger nära hav och andra vattendrag. Kommunen har ett väl utvecklat arbete för att hantera översvämningar. Även i Botkyrka finns ett väl utvecklat klimatanpassningsarbete. Bland annat har en klimat- och sårbarhetsanalys tagits fram och faktiska åtgärder vidtagits. Växjö har tagit fram en klimatanpassningsplan där risker och sårbarheter från klimatförändringar samt åtgärder finns beskrivna. Göteborg har tagit fram mycket underlagsmaterial om klimatförändringar och har till exempel utvecklat en så kallad hydromodell för att modellera risker i ett framtida klimat. Enkätundersökningen visar att de allra flesta kommuner (96 procent) som deltagit i undersökningen tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar. Framförallt tror kommunerna att de kommer påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökade temperaturer. Det är dock stor variation i hur långt kommunerna har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.There are many signs that the climate is changing. This means that society has to adapt to new conditions. The municipalities play and important role for climate adaptation in Sweden since they are responsible for realizing measures and implement the work on climate adaptation. In this project a survey has been carried out with Swedish municipalities regarding their work on climate adaptation. The survey maps the municipalities work on climate adaptation with the aim to highlight challenges and future needs. The survey builds on the process for climate adaptation developed by the European Commission. This tool points at important steps in the work on climate adaptation, from preparing the grounds to monitoring and evaluation of the work. Through this survey, we want to highlight that this tool can be a support for implementing effective climate adaptation at the municipality level, and encourage the use of the tool. The tool builds on climate adaptation in six steps. The survey addressed all 290 municipalities in Sweden. The questions in the survey built on the six steps in the climate adaptation process. The results from the survey have resulted in a comparison and ranking of the municipalities’ climate adaptation work. For the ranking, the questions have been awarded points which were summed up. The ranking can help municipalities to get a quick overview of their strengths and weaknesses and how far they, and other municipalities, have come. In total, 165 municipalities answered the survey. Kristianstad comes in first place in the ranking, closely followed by Botkyrka, Göteborg and Växjö. Kristianstad is located low, close to the sea and watercourses. The municipality has a well-developed strategy for dealing with flooding. Also Botkyrka has a well-developed climate adaptation work. Among other things risks and vulnerabilities have been analysed and different measures have been implemented. Växjö has a climate adaptation action plan, including risks and vulnerabilities from climate change and specified measures. Göteborg has completed several assessments on climate changes and, for example have developed a hydrological model to simulate future climate risks. The survey shows that most municipalities (96 per cent) that participated in the survey believe they will be affected by climate change. Above all, they believe they will be affected by changed water flows, increasing rain fall and higher temperatures. There is, however, large variation in how far the municipalities have come in their work on climate adaptation. This report is only available in Swedish
Miljövärdering av energilösningar i byggnader
No full textDet ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda. Detta tillsammans med exempelvis gynnsamma priser på solceller och statliga bidrag innebär att investeringarna i småskaliga energilösningar på eller invid byggnader har ökat kraftigt de senaste åren. Många småskaliga energilösningar är väderberoende och producerar elen och/eller värmen just när väderförutsättningarna är rätt. Det behöver inte sammanfalla med de tidpunkter då byggnaden har behov av el/värme. Vilka konsekvenser detta får för energisystemen har hittills i princip uteslutande analyserats baserat på årsvärden. Ibland tas inte heller någon hänsyn till hur energisystemet utvecklas över åren, alltså från installation av energilösningen till dess livslängds slut. I denna rapport presenterar vi en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus. Metoden ska visa på effekterna av olika val och ge underlag för planering av byggnaders energilösningar. Därför har utgångspunkten varit att analysera konsekvenser av förändrad energianvändning, alltså en jämförelse av olika energilösningar mot en referens. I miljövärderingstermer brukar detta kallas konsekvensanalys. Energilösningar kan vara både lösningar för energieffektivitet och för produktion av förnyelsebar energi. Med metoden jämförs energilösningar för en byggnad mot en referensbyggnad. En procedur i åtta steg har utvecklats för att beräkna, analysera och jämföra olika energilösningar.Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda. I denna rapport presenterar vi en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus
Bygga med Basta - slutrapport
No full textNyckeln till ett giftfritt byggande är att välja bygg- och anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett ansvarsfullt sätt skapas vinster både för miljön och för ekonomin. Basta är ett oberoende system för val av bygg- och anläggningsprodukter med syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA är uppbyggt på egenskapskriterier och är ett verktyg som möjliggör ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande. Detta är en slutrapport från utvecklingsprojektet "Bygga med BASTA" som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Basta, Skanska och Trafikverket. I rapporten presenteras resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen för rapporten är aktörer i bygg- och anläggningssektorn som vill öka sin kunskap om giftfritt byggande. Syfte och målsättning för projektet har varit att: Med utgångspunkt i byggsektorns verktyg BASTA utveckla en kvalitetssäkrad process för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen. Testa och utveckla användbarheten av processen i några olika typer av anläggnings- och byggprojekt. Utforma tydliga kvalitetskriterier och ambitionsnivåer för materialvalsarbetet som kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav, för målstyrning och uppföljning samt i det interna utvecklingsarbetet. Få ökad kunskap om hur långt det är möjligt att "Bygga med BASTA" dvs. med kemiska produkter och material som inte innehåller farliga ämnen. Tre pilotprojekt har utgjort kärnan för projektet "Bygga med BASTA" och legat till grund för övriga arbetspaket; Riksväg 49, Driftområde Nordvärmland, samt en garagebyggnad på Nya Karolinska i Solna. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets krav på material och varor enligt En förutsättning för att erhålla byggnader och anläggningar utan farliga ämnen är att byggherren ställer krav på entreprenören när det gäller materialval i projekten. Inom ramen för projektet har tydliga målnivåer för materialvalsarbetet därför utformats. Målnivåerna kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav samt för målstyrning och uppföljning och i det interna utvecklingsarbetet. I projektet har även en kvalitetssäkrad arbetsprocess för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen utvecklats. Processen är ett sätt att säkerställa att materialvalsfrågorna finns med i hela processen så att trygga materialval kan göras och dokumenteras på ett bra sätt. Materialvalsfrågan bör finnas med från start i projekten, helst i designfasen, eftersom det är viktigt att man så tidigt som möjligt säkerställer att bra produkter finns att tillgå. För att få ett effektivt materialvalsarbete är det viktigt att frågan integreras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan på att få stöd från centralt håll inom organisationen, då man i projekten har begränsat med tid och resurser
Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor
No full textUnder senare år har det både internationellt och i Sverige konstaterats ett antal ”utbrott” av luftvägsbesvär främst inom verkstadsindustri. Orsaken har antagits vara att anställda exponerats för aerosol (dimma) från skärvätskor. Insatser för att minska förekomsten av skärvätskedimma i arbetsmiljön har ofta minskat, men sällan eliminerat problemen. IVL har i samarbete med åtta företag utvärderat hur skärvätskedimma sprids i arbetsmiljön och hur spridning av och exponering för skärvätskedimma kan undvikas. Slutsatser i projektet är att eftersom besvär kan uppkomma även om skärvätskan sköts väl, är det klokt att utforma arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation på ett sådant sätt att spridning av och exponering för skärvätskedimma minimeras. De besökta företagen hade vanligtvis kapslat in maskiner och hade process-ventilation. Trots detta spreds ofta skärvätskedimma. Dagens praxis ger inte tillräckligt bra skydd mot skärvätskedimma. Insatser som minskar spridning av och exponering för skärvätskor är bland annat att säkerställa att befintliga inkapslingar och ventilation av maskiner fungerar väl. I kombination med bra arbetsmetoder kan detta göra att luftvägsbesvär undviks. Åtgärder behövs också för att hindra skärvätska från att ansamlas i ventilationssystemet. Luftrenare som placeras i ventilationssystemet direkt efter de maskiner där skärvätska används är en effektiv åtgärd som minskar förekomsten av skärvätska i frånluften och ger möjlighet att dimensionera processutsuget efter ventilationsbehovet
Implementering och utvärdering av ammoniumåterkoppling i fullskala
No full textAmmoniumåterkoppling kan både bidra till en förbättrad kväverening och en minskad energiförbrukning på avloppsreningsverk med kväverening. Denna rapport sammanfattar erfarenheter från implementering och utvärdering av ammoniumåterkoppling på Henriksdals reningsverk, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket under åren 2010 till 2014. Arbetet har gjorts i samarbete med Uppsala universitet. De viktigaste budskapen från rapporten är att en PI-regulator som är korrekt implementerad och trimmad räcker långt, ha gott om tid för utvärdering och se till att utrustningen fungerar tillfredsställande samt kom ihåg att en ändrad reglering både medför kostnader och nyttor. PI-regulatorn (proportionell-integrerande) är den vanligast förekommande regulatorn inom processindustri. En ammoniumregulator på ett reningsverk beräknar ofta ett börvärde till en annan regulator, vilket normalt är en syreregulator i biosteget på reningsverket. Detta skapar en s.k. kaskadkrets vilket ställer lite speciella krav på implementering och trimning av regulatorerna. Tänk också på att kväverening är en långsam process som behöver en långsam regulator. Ammoniumbörvärdet är ett viktigt hjälpmedel för att påverka vilket den genomsnittliga utgående ammoniumhalten blir, men man kan också använda den högsta och lägsta tillåtna syrehalten för att uppnå samma sak. Om en utvärdering av och jämförelse mellan olika styrstrategier görs behövs gott om tid. Det första som man behöver göra är att gå igenom givare och annan utrustning för att se så att utrustningen fungerar som de ska. Ofta medför väderförhållanden, problem med utrustning eller slamproblem att försöken försenas. Ett års försök behövs på många verk för att få fram en representativ utvärdering mellan två styrstrategier p.g.a. skillnader mellan årstider. En kostnads-nyttoanalys möjliggör en bättre jämförelse mellan styrstrategier än om man endast fokuserar på t.ex. skillnaden i energiförbrukning. Två viktiga faktorer som påverkar utfallet av en sådan för just ammoniumåterkoppling är hur stort verket är och behov av investering och underhåll av ny utrustning. Ammoniumåterkoppling utvärderades under 8 till 12 månader på Henriksdals reningsverk, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket. Energibesparingen var mellan 7 och 19 procent och återbetalningstiden varierade mellan några månader och 4 år. Återbetalningstiden var som längst på den anläggning som hade störst energibesparing, men också stört behov av investering i ny utrustning. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Erfarenheter från implementering av ammoniumåterkoppling vid reningsverk. De utvärderade reningsverken är Henriksdal, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket
Klimatanpassning 2015 - så långt har kommunerna kommit
No full textDet finns många tecken som talar för att klimatet håller på att förändras. Det märks bland annat med förhöjda temperaturer, fler översvämningar och mer nederbörd. I takt med att klimatet förändras behöver samhället anpassa sig. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och för att implementera klimatanpassningsarbetet. För att skapa en samlad bild av hur långt Sveriges kommuner kommit i sitt arbete med klimatanpassning och för att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför, har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med branschorganisationen Svensk Försäkring genomfört en kartläggning av kommunernas arbete. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med högst poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen var 33 poäng. Alla frågor i undersökningen har inte ingått i rankningen utan vissa frågor är kontrollfrågor eller beskrivande öppna frågor. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten Klimatanpassning 2015 – så långt har kommunerna kommit (IVL-rapport B2228)
Koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner kan minskas genom hållbara affärsmodeller
No full textUtsläppen från användning av entreprenadmaskiner utgör en stor del av koldioxidutsläppen i samhället enligt en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademien. I den här rapporten beskriver vi ett koncept för en affärsmodell för användning av entreprenadmaskiner som stödjer minskningen av koldioxidutsläpp på olika sätt och samtidigt är företagsekonomiskt lönsamt. Rapporten baseras på ett projekt med finansiering från Construction Climate Challenge (ett initiativ från Volvo Construction Equipment) samt Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet genomfördes under oktober 2014-juni 2015. Vi vill tacka samtliga intervjupersoner för deras insats i projektet. För en fullständig redovisning av projektet hänvisar vi till en kommande vetenskaplig artikel
Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ
No full textMånga läkemedelsrester och andra prioriterade substanser passerar igenom dagens avloppsreningsverk (ARV) och hamnar antingen i slammet eller i recipienten, ibland i nivåer som kan påverka vattenlevande organismer. Substanser som släpps ut via avlopps-reningsverk kan också anrikas i den akvatiska näringskedjan och orsaka effekter i högre organismer såsom fiskätande fåglar eller däggdjur, inklusive människor. Studier har också visat att antibiotika som hamnar i miljön kan bidra till uppkomsten av antibiotikaresistenta gener i bakterier, vilket är ett allvarligt globalt hot mot möjligheten att bota livshotande sjukdomar. Eftersom nuvarande vattenreningstekniker har utvecklats främst för att avlägsna partikulärt material samt kväve och fosfor är de oftast inte anpassade för att rena bort mikrobiellt stabila kemiska föroreningar. Utvärderingar av effektiviteten hos olika behandlingstekniker för avlägsnande av sådana ämnen baseras vanligtvis på analyser av förekomst av ett ämne i inkommande och utgående vatten från reningsverket. Det finns dock problem med detta tillvägagångssätt eftersom vissa ämnen metaboliseras till potentiellt mer skadliga substanser, som då inte automatiskt fångas i analysen. Dessutom kan vissa ämnen spontant bildas i reningsverken, vilket kan resultera i högre nivåer i utgående än i inkommande vatten. Ett ytterligare problem är att de utgående koncentrationerna ibland kan vara lägre än detektions-gränserna, men trots det ändå vara högre än eller nära etablerade risknivåer. This report is only available in Swedish.Många läkemedelsrester och andra prioriterade substanser passerar igenom dagens avloppsreningsverk (ARV) och hamnar antingen i slammet eller i recipienten, ibland i nivåer som kan påverka vattenlevande organismer. Substanser som släpps ut via avlopps-reningsverk kan också anrikas i den akvatiska näringskedjan och orsaka effekter i högre organismer såsom fiskätande fåglar eller däggdjur, inklusive människor. Studier har också visat att antibiotika som hamnar i miljön kan bidra till uppkomsten av antibiotikaresistenta gener i bakterier, vilket är ett allvarligt globalt hot mot möjligheten att bota livshotande sjukdomar. Eftersom nuvarande vattenreningstekniker har utvecklats främst för att avlägsna partikulärt material samt kväve och fosfor är de oftast inte anpassade för att rena bort mikrobiellt stabila kemiska föroreningar. Utvärderingar av effektiviteten hos olika behandlingstekniker för avlägsnande av sådana ämnen baseras vanligtvis på analyser av förekomst av ett ämne i inkommande och utgående vatten från reningsverket. Det finns dock problem med detta tillvägagångssätt eftersom vissa ämnen metaboliseras till potentiellt mer skadliga substanser, som då inte automatiskt fångas i analysen. Dessutom kan vissa ämnen spontant bildas i reningsverken, vilket kan resultera i högre nivåer i utgående än i inkommande vatten. Ett ytterligare problem är att de utgående koncentrationerna ibland kan vara lägre än detektions-gränserna, men trots det ändå vara högre än eller nära etablerade risknivåer. This report is only available in Swedish.Rapporten ska fungera som informationsmaterial till avloppsreningsverk, dess tillståndsgivande myndighet samt övriga intressenter gällande rening av läkemedelsrester. Ger en kunskapsbas samt rekommendationer om prioriterade ämnen, metoder för detektering och kvantifiering, behandlingstekniker och utvecklingsbehov
Technology Transfer in CDM projects in China
No full textThe strategic relationship between the EU and China, in terms of “interdependence on energy and climate security”, is of growing importance to both parties. In 2005, China and the EU agreed to a partnership on climate change, which contains two concrete co-operation goals to be achieved by 2020. The first is to demonstrate and develop, in China and the EU, advanced near “zeroemissions” coal technology. The second goal is to significantly reduce the cost of key technologies and to promote their deployment and dissemination. Furthermore, the Partnership also aims to reinforce EU-China cooperation through the Kyoto Protocol’s Clean Development Mechanism (CDM) by strengthening the implementation of CDM, facilitating the exchange of information on CDM projects and encouraging both European and Chinese companies to engage in CDM project co-operation.The report is the result of a coordinated effort between Chinese and European partners to the EUChina CDM Facilitation Project
ArbetsmiljöVA
No full textIVL har tidigare utvecklat en kunskapsplattform som stöd för arbetsmiljöarbetet vid reningsverk i form av en webbplats, ArbetsmiljöVA, www.arbetsmiljova.se. Denna webbplats har nu kompletterats med information om arbetsmiljö i ledningsnätet. Arbete i ledningsnätet innebär arbetsmiljörisker bl.a. exponering för mikroorganismer/ virus/ parasiter, dålig hygien, stress, tunga lyft, fallolyckor och ensamarbete. Dessutom förekommer risker med syrebrist i slutna utrymmen samt exponering för höga halter av gaser (exempelvis svavelväte, koldioxid). Dessa risker accentueras av att arbetet görs på tillfälliga arbetsplatser och i trafikmiljöer där tillträdesvägarna till tunnlar, ledningar och brunnar ofta finns. Dessutom finns särskilda risker med arbete inuti tunnlar och i ledningsnätet liksom med slamsugning och spolning av ledningsnätet. Webbplatsen har följande struktur: ? Arbetsmiljöarbetet ? Anläggningen ? Arbeta säkert ? Hälso- och olycksrisker ? Fakta Inom projektet har Arbetsmiljöarbetet kompletterats bl.a. med information om: Evakuering, utrymning och räddning, med fokus på rutiner bl.a. för evakuering ur brunnar, tunnlar och ledningar. Rutiner för bygg- och anläggningsarbete ? Rutiner för arbete i tunnlar och att ha kontroll på när någon går in i och lämnar tunnel. Utbildning, bland för arbete i trafikmiljö och om det förekommer arbete med motorsåg. Anläggningen har kompletterats med tips och råd om hur man kan skapa goda arbetsmiljöer när man bygger nytt och bygger om ledningsnätet. Arbeta säkert har kompletterats med konkreta råd om vad man ska tänka på för att arbeta säkert i ledningsnätet.IVL has previously developed a web site as a support for the systematic work environment management in sewage treatment plants, ArbetsmiljöVA, www.arbetsmiljova.se. This website has now been supplemented with information about work environment risks, controls and management routines for work with water mains and sewerage networks. Work in water mains and sewerage networks is connected with occupational risks such as exposure to microorganisms, virus, parasites, poor hygiene, stress, heavy lifting, risks of falling, risks related to working alone and psychosocial discomfort. Additionally, there are risks related to lack of oxygen in confined spaces, and exposures to high concentrations of gases such as hydrogen sulfide and carbon dioxide. These risks are accentuated by the fact that the work is done at temporary workplaces and with the access to the water mains and sewerage networks often located in areas with traffic close-up. Additionally, there are severe risks associated with work in tunnels and inside pipes. The development of the content of the website included developing advice regarding the working environment adapted to the needs of and conditions for work with and in water mains and sewerage networks including advice on how to deal with the problems present in the working environment. The content of the website is structured in the following topics. Work environment management Design of the establishment incl. water mains and sewerage networks Safe work Health and safety risks Facts The project has supplemented the existing website with the following information: Evacuation and rescuing with a focus on the routines that needs to be in place if accidents happen during work in water mains and sewerage networks. OHS routines needed for construction work Routines for controlling employees’ access to and working time in tunnels. Training for hazardous operations, e.g. work on road and with chain-saw. The design of establishment has been supplemented with advice on how to create good and safe working environments when building and rebuilding tunnels, pipes, wells and valve chambers. Safe work has been supplemented with concrete advice on how to work safely in water mains and sewerage networks incl. recommendations on safety equipment. Apart from these parts, the website also have different "entrance pages" under the heading Who are you? developed for different target groups. These entrances guide different professions/users of the website to the webpages of highest relevance. These entrance pages have been supplemented with entrances for foremen, safety representatives and workers working with water mains and sewerage networks. The reference group and their colleagues have assisted in the evaluation of the web site. The evaluation has shown that the users have been positive or even very positive towards the web site. It has been characterized as feasible, useful, and realistic which has been the goal for the development of the web site. This report is only available in Swedish