IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Metaller i mossa
No full textUnder de senaste 40 åren, mellan 1975 och 2015, har metallkoncentrationen i mossor i Sverige minskat signifikant för samtliga metaller som ingått i trendanalysen. Den största minskningen har noterats för bly följt av vanadin, krom, nickel, arsenik, kadmium, koppar och zink. Den enda metall för vilken ingen signifikant minskning kunde ses för den senaste 40-årsperioden var för krom i mossprover insamlade i norra Sveriges kustland. För samtliga övriga regionala områden och för alla övriga metaller fanns en statistiskt signifikant minskning under tidsperioden. Resultaten från 2015 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning av olika metaller i Sverige har, för merparten av metallerna, fortsatt fungerat mycket väl. Då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften ger metoden en god bild av nedfallet. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Ett undantag är mangan (Mn) där koncentrationerna i mossan sannolikt inte avspeglar atmosfärisk deposition. Av de mossprover som insamlats inom den nationella undersökningen 2015 har 611 prover analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Inom ramen för den nationella miljöövervakningen, Programområde Luft, vid Naturvårdsverket har vi utfört mätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade över hela Sverige under 2015. Resultaten från 2015 års undersökning redovisas i denna rapport
Metaller i mossa i Forshaga kommun 2015
No full textPå uppdrag åt Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade vid tre platser i Forshaga under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen. De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn). This report is only available in Swedish.På uppdrag av Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Forshaga kommun under 2015. I Forshaga kommun har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985
Arbetsmiljön i bemanningsföretag
No full textProjektet tog sin utgångspunkt i ett behov av att belysa frågor som framkommit i ett tidigare projekt om arbetsmiljöarbetet för anställda i bemanningsföretag (Antonsson et al 2014). Projektet resulterade i en rapport som visar hur olika aktörer i bemanningsföretag och inhyrande företag kan arbeta med arbetsmiljön före, under och efter inhyrning samt om en arbetsskada inträffar. I rapporten visas exempel på vad som ingår i lagar och regler och kollektivavtal och vilka krav som kan ställas vid upphandling. Dessutom diskuteras hur arbetsmiljö skulle kunna lyftas i dessa sammanhang och några exempel på områden av särskild vikt lyfts fram. I rapporten redovisas också exempel på policys och etiska riktlinjer som berör arbetsmiljö. Även dessa formuleringar och hur de skulle kunna utvecklas har diskuteras. Exempelvis kan arbetsmiljön lyftas fram tydligare i etiska riktlinjer och policys. Dessutom kan avtalen ge tydligare riktlinjer för de fall då bemanningsanställda (och anställda hos inhyrande företag) råkar ut för upprepade och likartade arbetsskador. Att bemanningsföretag och inhyrande företag båda har ett arbetsmiljöansvar för de uthyrda konsulterna gör att skyddsombudsrollen för bemanningsföretagen blir mer komplicerad än för företag som råder över sin egen arbetsmiljö. Skyddsombud har intervjuats om hur de ser på sin roll och vad de arbetar med och vad de skulle kunna arbeta med. I rapporten diskuteras möjligheter men även svårigheter för skyddsombud inom bemanningsbranschen. I synnerhet framstår det som problematiskt att verka som skyddsombud när man är uthyrd konsult hos inhyrande företag, då det kan vara svårt att avsätta tid för uppdraget. Samtidigt uppfattar flera bemanningsföretag liksom kundföretag att uthyrda skyddsombud kan bidra på ett positivt sätt till arbetsmiljöarbetet. Att verka som skyddsombud i bemanningsföretaget framstår som betydligt enklare. Ett sätt för skyddsombud i bemanningsföretag att bidra i arbetsmiljöarbetet är att fokusera på att bidra till utveckling och uppföljning av bemanningsföretagets rutiner för arbetsmiljöarbetet.Den här rapporten redovisar resultat från ett projekt om hur arbetsmiljön för bemanningsanställda kan förbättras genom insatser från skyddsombud, genom användning av olika typer av styrinstrument och genom uppföljning efter avslutat uppdrag
Klimatförändringen och miljömål
No full textForskningsprogrammet CLEO, Climate change and Environmental Objectives, startades 2010 efter en utlysning från Naturvårdsverket där man efterfrågade forskning med en övergripande målsättning att få: * En analys och kvantifiering av hur förändringar i klimatet, såsom temperatur, nederbörd och avrinning, påverkar förutsättningarna att nå de miljömål som påverkas av långväga transporterade luftföroreningar * En beskrivning och analys av synergier och målkonflikter av åtgärder, både nationellt och internationellt, för att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar för att nå uppsatta miljömål. * Förbättrad kunskap om grundläggande processer för att ta fram tillförlitliga prognoser och scenarier för utvecklingen mot miljömålen, förbättrade indata till existerande modeller samt bättre sammanlänkning av modeller för klimat, luft och ekosystem. Programmet har fokuserat på miljömålen Frisk luft, Bara Naturlig Försurning, Ingen övergödning och i viss mån Giftfri miljö. Då målsättningen var att ta fram resultat som är relevanta för pågående arbete med miljömålen och för långsiktiga överväganden så har CLEO arbetat med framtidsscenarier som både fokuserat på en relativt nära framtid (2030), och i vissa avseenden ett längre tidsperspektiv (2100). This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Forskningsprogrammet CLEO har varit inriktat på att kvantifiera hur klimatförändringen kommer att påverka våra möjligheter att nå miljömål som även påverkas av långdistanstransporterade luftföroreningar. I denna rapport presenteras en sammanfattning av ett urval av programmets forskningsresultat
Microlitter in sewage treatment systems
No full textThe aim of the present study was to investigate whether sewage treatment plants (STPs) are important entry routes for small litter particles, so called microltter, to the marine environment. Whether or not this is the case depends of course on the abundance of litter particles reaching the STPs, which in turn is the result of all the activities that create the waste water. But the amount of litter particles that are actually being discharged from the STP into the recipient water also heavily depends on how the waste water is treated in the plant. In this study microlitter is defined as particles STPs are primarily designed to reduce the amount of organic matter and the nutrients nitrogen and phosphorous in waste water. The retention of particles like microlitter in the STPs is hence unintentional, but a positive side-effect of the waste water treatment. There are within the Nordic countries large variations both in the origin of waste water being treated in STPs and in the techniques applied. In the present report, which is based on collaboration between scientist in Sweden, Finland and Iceland, the implications of these differences on the release of microlitter to the environment via STP effluents will be investigated. Two STPs were selected from each country, one representing the highest standard in the country regarding techniques for waste water treatment, and the other a representative for an “ordinary” level. The level of technology of the plants were found to vary significantly. Sweden and Finland, whose geographical positions are in densely populated areas and in enclosed sea areas, have invested in advanced treatment techniques where mechanical, chemical and biological treatment is standard. Iceland with its low density of people and the open Atlantic sea surrounding the country has at present only mechanical treatment of waste water, even at the largest STP serving the residents of Reykjavik. This large variation in waste water treatment opened up the opportunity to also study how the use of different techniques affects the content of microlitter in effluent water.This report describes the results of a two year project called “Microlitter in sewage treatment systems – A Nordic perspective on waste water treatment plants as pathways for microscopic anthropogenic particles to marine systems”
Report on estimates of European food waste levels
No full textFood waste is an issue of importance to global food security and good environmental governance, directly linked with environmental, economic and social impacts. Different studies show that between 1/3 and 1/2 of the world food production is not consumed, leading to negative impacts throughout the food supply chain including households. There is a pressing need to prevent and reduce food waste to make the transition to a resource efficient Europe. The collection and analysis of data from across Europe for this study generated an estimate of food waste in the EU-28 of 88 million tonnes.This estimate is for 2012 and includes both edible food and inedible parts associated with food. This equates to 173 kilograms of food waste per person in the EU-28. The total amounts of food produced in EU for 2011 were around 865 kg / person , this would mean that in total we are wasting 20 percent of the total food produced. The sectors contributing the most to food waste are households (47 million tonnes ± 4 million tonnes) and processing (17 million tonnes ± 13 million tonnes). These two sectors account for 72 percent of EU food waste, although there is considerable uncertainty around the estimate for the processing sector compared to all the other sectors. This is due to only four MS providing information of sufficiently high quality. In addition the differences in the normalized food waste amounts between the countries were great. Of the remaining 28 percent of food waste 11 million tonnes (12%) comes from food service, 9 million tonnes (10%) comes from primary production and 5 million tonnes (5%) comes from wholesale and retail.The report presents estimates for food waste arisings in the EU-28. Estimates of food waste were sought for 2013. However, in most cases such recent information was not available and most estimates were for 2012 or earlier. Therefore, the estimates produced are most closely aligned to 2012. In some cases newer information has been used as well
En uppdaterad byggvarudeklaration
No full textSystemet för Byggvarudeklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system för miljöinformation. Systemet har i dagsläget fler än 10 000 deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation. Informationen används för att dokumentera och göra miljöanpassade materialval vid nyproduktion, drift och ändring av byggnader. Innehållet i deklarationerna garanteras av den enskilde byggvaruleverantören. I föreliggande projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn. Lagstiftning som har legat till grund för uppdateringen är: - Byggproduktförordningen och kraven på prestandadeklaration -REACH, CLP och RoHS - Direktivet om offentlig upphandling När det gäller marknadskraven är det främst de olika miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED) för byggnader som idag tillämpas i Sverige som har varit utgångspunkten för förändringarna. Det digitala formatet har utvecklats med fokus på att göra Byggvarudeklarationerna spårbara genom unika dokumentidentiteter dvs att enskilda artiklar har en koppling till en unik byggvarudeklaration. XML-schema även utvecklats utifrån det överenskomna innehållet så att all miljöinformation kan överföras digitalt. Vidare har en applikation och en databas utvecklats som ska användas av den som vill upprätta en digital byggvarudeklaration. Den nya byggvarudeklarationen innehåller följande 11 avsnitt: 1. Grunddata 2. Hållbarhetsarbete 3. Innehållsdeklaration 4. Råvaror 5. Miljöpåverkan 6. Distribution 7. Byggskede 8. Bruksskede 9. Rivning 10. Avfallshantering 11. InnemiljöSystemet för Byggvarudeklarationen har idag en omfattande användning och är i jämförelse med andra länder ett unikt system för miljöinformation. Systemet har i dagsläget fler än 10 000 deklarerade byggvaror. Det är accepterat av både leverantörer och användare av byggvaror som ett överenskommet format för att lämna miljöinformation. Informationen används för att dokumentera och göra miljöanpassade materialval vid nyproduktion, drift och ändring av byggnader. Innehållet i deklarationerna garanteras av den enskilde byggvaruleverantören. I föreliggande projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn. Lagstiftning som har legat till grund för uppdateringen är: - Byggproduktförordningen och kraven på prestandadeklaration -REACH, CLP och RoHS - Direktivet om offentlig upphandling När det gäller marknadskraven är det främst de olika miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED) för byggnader som idag tillämpas i Sverige som har varit utgångspunkten för förändringarna. Det digitala formatet har utvecklats med fokus på att göra Byggvarudeklarationerna spårbara genom unika dokumentidentiteter dvs att enskilda artiklar har en koppling till en unik byggvarudeklaration. XML-schema även utvecklats utifrån det överenskomna innehållet så att all miljöinformation kan överföras digitalt. Vidare har en applikation och en databas utvecklats som ska användas av den som vill upprätta en digital byggvarudeklaration. Den nya byggvarudeklarationen innehåller följande 11 avsnitt: 1. Grunddata 2. Hållbarhetsarbete 3. Innehållsdeklaration 4. Råvaror 5. Miljöpåverkan 6. Distribution 7. Byggskede 8. Bruksskede 9. Rivning 10. Avfallshantering 11. Innemiljö This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.I detta projekt har Byggvarudeklarationen uppdaterats i enlighet med förändrad lagstiftning, nya marknadskrav samt anpassats för att informationen ska kunna hanteras digitalt genom förädlingskedjan inom samhällsbyggnadssektorn
Klimatpåverkan från Syvab Himmerfjärdsverket
No full textSyvab Himmerfjärdsverket i Grödinge som renar omkring 43 Mm3 avloppsvatten årligen är ett av fyra avloppsreningsverk i Stockholmsområdet. Avloppsreningsverk kan utgöra en signifikant källa för växthusgasutsläpp i form av direkta metan- och lustgasemissioner, samt indirekta emissioner genom en hög energi- och kemikalieanvändning. Vid Syvab har därför kvantifieringen och minimering av utsläpp av växthusgaser från reningsprocesser och slamhanteringen varit ett fokus under flera år. Denna rapport presenterar en kartläggning av klimatpåverkan från Syvab Himmerfjärdsverket baserat på både mätkampanjer och olika scenarier som beskriver inverkan av olika processändringar samt de aktiva val som Syvab redan har gjort i sitt arbete för att uppnå minskad klimatpåverkan. Vidare så inkluderas ett antal framtidsscenarier och rekommendationer som stöd åt Syvabs fortsatta arbete mot ett klimatneutral eller-positiv avloppsreningsverk. Resultaten visar att lustgasutsläpp från avloppsvattenreningen och biogasläckage vid slamhanteringen och uppgraderingen i dagsläget utgör de dominerande orsakerna till klimatpåverkan. Produktion av fordonsbränsle ger dock en kraftig reduktion av klimatpåverkan genom substitution av fossila drivmedel. Flera åtgärder som Syvab vidtagit och som inkluderar bl.a. inköp av endast grön el och en uppgraderingsteknik som ger ett lägre biogasläckage än andra tekniker har gett en positiv effekt på anläggningens klimatpåverkan. Beräkningarna visar att anläggningens klimatpåverkan är lägre jämfört med andra reningsverk och jämfört med andra emissionskällor från samhället. Detta gäller framförallt när emissionerna räknas per faktiskt anslutna personer vilket anses motiverat då en beräkning av BOD-pe inte tar hänsyn till BOD-påverkan av inloppstunneln. Utifrån scenarioanalyser rekommenderas ett antal potentiella åtgärder för att minska den totala klimatpåverkan ännu mer och för att uppnå en klimatneutral verksamhet. Framförallt bör direkta emissioner från reningen minskas genom en bättre övervakning vilket skulle ge en bättre förståelse och möjlighet till anpassad styrning av processen. Även processändringar av både huvudreningen och rejektvattenreningen förväntas minska de direkta emissionerna. En ändrad slambehandling, en utökad samrötning och förbättringar i transporterna till och från reningsverket kan samtliga bidra till ytterligare förbättringar.Syvab Himmerfjärdsverket i Grödinge som renar omkring 43 Mm3 avloppsvatten årligen är ett av fyra avloppsreningsverk i Stockholmsområdet. Avloppsreningsverk kan utgöra en signifikant källa för växthusgasutsläpp i form av direkta metan- och lustgasemissioner, samt indirekta emissioner genom en hög energi- och kemikalieanvändning. Vid Syvab har därför kvantifieringen och minimering av utsläpp av växthusgaser från reningsprocesser och slamhanteringen varit ett fokus under flera år. Denna rapport presenterar en kartläggning av klimatpåverkan från Syvab Himmerfjärdsverket baserat på både mätkampanjer och olika scenarier som beskriver inverkan av olika processändringar samt de aktiva val som Syvab redan har gjort i sitt arbete för att uppnå minskad klimatpåverkan. Vidare så inkluderas ett antal framtidsscenarier och rekommendationer som stöd åt Syvabs fortsatta arbete mot ett klimatneutral eller-positiv avloppsreningsverk. Resultaten visar att lustgasutsläpp från avloppsvattenreningen och biogasläckage vid slamhanteringen och uppgraderingen i dagsläget utgör de dominerande orsakerna till klimatpåverkan. Produktion av fordonsbränsle ger dock en kraftig reduktion av klimatpåverkan genom substitution av fossila drivmedel. Flera åtgärder som Syvab vidtagit och som inkluderar bl.a. inköp av endast grön el och en uppgraderingsteknik som ger ett lägre biogasläckage än andra tekniker har gett en positiv effekt på anläggningens klimatpåverkan. Beräkningarna visar att anläggningens klimatpåverkan är lägre jämfört med andra reningsverk och jämfört med andra emissionskällor från samhället. Detta gäller framförallt när emissionerna räknas per faktiskt anslutna personer vilket anses motiverat då en beräkning av BOD-pe inte tar hänsyn till BOD-påverkan av inloppstunneln. Utifrån scenarioanalyser rekommenderas ett antal potentiella åtgärder för att minska den totala klimatpåverkan ännu mer och för att uppnå en klimatneutral verksamhet. Framförallt bör direkta emissioner från reningen minskas genom en bättre övervakning vilket skulle ge en bättre förståelse och möjlighet till anpassad styrning av processen. Även processändringar av både huvudreningen och rejektvattenreningen förväntas minska de direkta emissionerna. En ändrad slambehandling, en utökad samrötning och förbättringar i transporterna till och från reningsverket kan samtliga bidra till ytterligare förbättringar. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Det redovisade arbetet i denna rapport är en del av FoU-samarbetet mellan Syvab och IVL Svenska Miljöinstitutet som syftar till att bidra till en VA-verksamhet som tillgodoser samhällets krav på en resurseffektiv hantering av avloppsvatten och slam
Self-declarations of environmental classification at Fass.se
No full textSince 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information. The environmental risk assessments are published on the web based portal www.Fass.se, which is open to the public. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL as an independent, external part to make sure that the classifications are based on a scientifically acceptable interpretation of the guidance for the pharmaceutical companies. The review of pre-published environmental risk assessments and system evaluation is an on-going task and the present report describes the experiences from the review process during the year 2014. With its iterative process, IVL gives feedback to LIF regarding the system as such, both from a scientific perspective as well as from a quality assurance perspective. In 2015, 400 environmental risk assessments were sent in for review. Of these 41% received the comment no remarks and were recommended to be published. Another 41% received the assessment remark and were recommended to be corrected before publication and 19% needed to be corrected and sent in for another review before publication. The number of times a document is re-sent in for revision has decreased during the last three years. One of the reasons is the development and implementation of the assessment tool, which has improved the review process and clarified the comments sent to the companies. The statistical calculations of the environmental risk assessments in this report are based on documents that were published at Fass.se during 2015. The total number of unique substances was 391 and 19% of these were classified regarding environmental risk. 50% were exempted from classification and 31% were reviewed, but no classification could be made due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.Since 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information. The environmental risk assessments are published on the web based portal www.Fass.se, which is open to the public. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL as an independent, external part to make sure that the classifications are based on a scientifically acceptable interpretation of the guidance for the pharmaceutical companies. The review of pre-published environmental risk assessments and system evaluation is an on-going task and the present report describes the experiences from the review process during the year 2014. With its iterative process, IVL gives feedback to LIF regarding the system as such, both from a scientific perspective as well as from a quality assurance perspective. In 2015, 400 environmental risk assessments were sent in for review. Of these 41% received the comment no remarks and were recommended to be published. Another 41% received the assessment remark and were recommended to be corrected before publication and 19% needed to be corrected and sent in for another review before publication. The number of times a document is re-sent in for revision has decreased during the last three years. One of the reasons is the development and implementation of the assessment tool, which has improved the review process and clarified the comments sent to the companies. The statistical calculations of the environmental risk assessments in this report are based on documents that were published at Fass.se during 2015. The total number of unique substances was 391 and 19% of these were classified regarding environmental risk. 50% were exempted from classification and 31% were reviewed, but no classification could be made due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process.This report describes the experiences gained during the review process in year 2015 of the system of self-declarations of environmental classification at www.Fass.se, and has been prepared with the aim to achieve transparency by explaining the role and the experiences of the reviewer, which may be useful in future development of the system. The main target groups are LIF and its member companies, as well as users of the environmental classifications, e.g. county councils and researchers
Pilotförsök med membranreaktor för avloppsvattenrening
No full textI den här delrapporten redovisas projektår 2 av de fleråriga pilotförsök med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten. Syftet med pilotförsöken var, och är, att få information om och erfarenhet av att införa membranteknik och den processlösning för den biologiska reningen som är tänkt för Henriksdals reningsverk inom projektet Stockholms framtida avloppsrening. Under försöksår 2 har stort fokus legat på optimering av fosforreningen. Ett antal försök har också genomförts med fokus på kvävereningen, membranrengöring, utsläpp av oönskade föroreningar och slammets sammansättning. Följande slutsatser kunde dras från försöksår 2: § Fosforrening ner till utgående halter, § Membranen är känsliga för överdosering av fällningskemikalie, särskilt om kemikalien doseras i nära anslutning till MBR-tanken. Igensättningen av membran har konstaterats bero på val av fällningskemikalie (dosering av Fe3+ medförde snabbare igensättning än dosering av Fe2+), var i processlinjen den doseras samt i vilken mängd den doseras. § Den styrstrategi som visade sig mest lämpad för att uppnå önskad fosforrening, utan att riskera kraftig igensättning av membranen, var en konstant flödesproportionell basdos av Fe2+ i luftat förfällningssteg kombinerat med två doser styrda på utgående fosfatkoncentration. I de kompletterande stegen styrs dosering av Fe2+ i aerob zon en utgående fosfatkoncentration på 0,15 mg/L och Fe3+ i anox zon mot en utgående fosfatkoncentration 0,20 mg/L. § Returslamdeoxzonen (RAS-Deox) är designad på ett korrekt sätt för att allt syre i det syrerika vattnet returslammet från MBR ska hinna förbrukas vid medelflöde. § Mängden lustgasutsläpp verkar vara generellt låga och lägre jämfört med konventionella aktiv slam-reningslinjer. § Kvävereningen blir mer effektiv om nitratrecirkulationen går från början av efterdenitrifikationszonen (BR5) istället för i slutet av denna zon (BR6). § Vid utvärdering av två olika kolkällor visade sig Brenntaplus ha en lägre totalkostnad jämfört med NaAc, trots att större mängder Brenntaplus behövde användas för att uppnå önskad kväverening. § I samband med CIP har höga halter av AOX noterats i permeatet. Ytterligare analyser av detta kommer att genomföras under försöksår 3. § Mikrofloran i slammet är ej densamma i linje SSV L1 MBR och i Henriksdals ARV. Båda följer dock en årlig cykel och sammansättningen var vid provtagningens avslut ungefär densamma som vid dess start (ett år tidigare) för både SSV L1 MBR och Henriksdal ARV. § Vid ”soaking” CIP ökade permeabiliteten kraftigare än efter en normal CIP. § Lägre pH på oxalsyran i samband med CIP resulterade i en kraftigare ökning av permeabilitet, samt höga halter av utgående järn efter genomförd CIP, jämfört mot en normal CIP. § CIP på en membranenhet i taget, för att försäkra att båda membranenheterna genomgår likadana reningsprocesser, jämnade ut permeabilitetsskillnanderna i membranen.I den här delrapporten redovisas projektår 2 av de fleråriga pilotförsök med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten. Syftet med pilotförsöken var, och är, att få information om och erfarenhet av att införa membranteknik och den processlösning för den biologiska reningen som är tänkt för Henriksdals reningsverk inom projektet Stockholms framtida avloppsrening. Under försöksår 2 har stort fokus legat på optimering av fosforreningen. Ett antal försök har också genomförts med fokus på kvävereningen, membranrengöring, utsläpp av oönskade föroreningar och slammets sammansättning. Följande slutsatser kunde dras från försöksår 2: - Fosforrening ner till utgående halter, - Membranen är känsliga för överdosering av fällningskemikalie, särskilt om kemikalien doseras i nära anslutning till MBR-tanken. Igensättningen av membran har konstaterats bero på val av fällningskemikalie (dosering av Fe3+ medförde snabbare igensättning än dosering av Fe2+), var i processlinjen den doseras samt i vilken mängd den doseras. - Den styrstrategi som visade sig mest lämpad för att uppnå önskad fosforrening, utan att riskera kraftig igensättning av membranen, var en konstant flödesproportionell basdos av Fe2+ i luftat förfällningssteg kombinerat med två doser styrda på utgående fosfatkoncentration. I de kompletterande stegen styrs dosering av Fe2+ i aerob zon en utgående fosfatkoncentration på 0,15 mg/L och Fe3+ i anox zon mot en utgående fosfatkoncentration 0,20 mg/L. - Returslamdeoxzonen (RAS-Deox) är designad på ett korrekt sätt för att allt syre i det syrerika vattnet returslammet från MBR ska hinna förbrukas vid medelflöde. - Mängden lustgasutsläpp verkar vara generellt låga och lägre jämfört med konventionella aktiv slam-reningslinjer. - Kvävereningen blir mer effektiv om nitratrecirkulationen går från början av efterdenitrifikationszonen (BR5) istället för i slutet av denna zon (BR6). - Vid utvärdering av två olika kolkällor visade sig Brenntaplus ha en lägre totalkostnad jämfört med NaAc, trots att större mängder Brenntaplus behövde användas för att uppnå önskad kväverening. - I samband med CIP har höga halter av AOX noterats i permeatet. Ytterligare analyser av detta kommer att genomföras under försöksår 3. - Mikrofloran i slammet är ej densamma i linje SSV L1 MBR och i Henriksdals ARV. Båda följer dock en årlig cykel och sammansättningen var vid provtagningens avslut ungefär densamma som vid dess start (ett år tidigare) för både SSV L1 MBR och Henriksdal ARV. - Vid ”soaking” CIP ökade permeabiliteten kraftigare än efter en normal CIP. - Lägre pH på oxalsyran i samband med CIP resulterade i en kraftigare ökning av permeabilitet, samt höga halter av utgående järn efter genomförd CIP, jämfört mot en normal CIP. - CIP på en membranenhet i taget, för att försäkra att båda membranenheterna genomgår likadana reningsprocesser, jämnade ut permeabilitetsskillnanderna i membranen. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.I den här delrapporten redovisas projektår 2 (oktober 2014-november 2015) av de fleråriga pilotförsök med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten som genomförs gemensamt av Stockholm Vatten VA AB och IVL Svenska Miljöinstitutet AB på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Projektet har finansierats av Stockholm Vatten VA AB och Stiftelsen IVL