IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Air pollution trends in the EMEP region between 1990 and 2012
No full textIn the late 1960s, early warnings were issued that air pollution could go beyond the limits of urban areas and industrial facilities, potentially affecting the acidity of precipitations at the scale of the whole European Continent. After a pioneer monitoring network was set up under the auspices of OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) a political consensus emerged for the need to elaborate a specific Convention on Long-range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) that was signed in 1979 and entered into force in 1983. The present report synthetises the main features of the evolution over the 1990-2012 time period of the concentration and deposition of air pollutants relevant in the context of the Convention on Long-range Transboundary Air Pollution: (i) ozone, (ii) sulfur and nitrogen compounds and particulate matter, (iii) heavy metals and persistent organic pollutants. It is based on observations gathered in State Parties to the Convention within the EMEP monitoring network of regional background stations, as well as relevant modelling initiatives.The present report synthetises the main features of the evolution over the 1990-2012 time period of the concentration and deposition of air pollutants relevant in the context of the Convention on Long-range Transboundary Air Pollution
Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö
No full textMätningar av nederbörd, försurande ämnen, baskatjoner och tungmetaller har ägt rum i centrala Malmö under fyra perioder (de hydrologiska åren (oktober till september) 1999/00 2004/05, 2009/10, samt 2014/15). Syftet med mätningarna är att studera halter och nedfall av tungmetaller och försurande ämnen i Malmö i relation till bakgrundsvärden i regionen samt tidigare mätningar i området. För det senaste mätåret 2014/2015 jämfördes nedfallet av försurande ämnen med bakgrundsstationen vid Hissmossa, och nedfallet av tungmetaller jämfördes med bakgrundsstationen vid Vavihill. Mätningarna vid Hissmossa ingår i Krondroppsnätet och finansieras av Skånes Luftvårdsförbund, medan mätningarna i Vavihill ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket. Samtliga mätningar utförs av IVL. This report is only available in Swedish.I denna rapport redovisas mätningar i Malmö gjorda på uppdrag av Malmö stad, under perioden oktober 2014 till september 2015, av försurande ämnen samt tungmetaller. Syftet med mätningarna var att studera halter och nedfall av tungmetaller och försurande och övergödande ämnen i Malmö i relation till bakgrundsvärden i regionen samt tidigare mätningar i området
Framtidsveckan i Alingsås 2016
No full textInom ramen för forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt – scenarier för ett hållbart samhällsbyggande, som finansieras av Formas, utfördes en förstudie under arrangemanget Framtidsveckan i Alingsås kommun. Syftet med studien var att undersöka Framtidsveckan som en arena för tillväxtkritiska diskussioner på lokal nivå och att få en bättre för förståelse för Framtidsveckan som fenomen. Studien genomfördes genom intervjuer med arrangörerna för Framtidsveckan, enkätundersökning med besökarna på Framtidsveckan och bevakning av samtal och diskussioner under utvalda programpunkter. Utifrån denna studie kan syftet med Framtidsveckan i Alingsås beskrivas som att verka som en mötesplats för den hållbarhetsintresserade lokalbefolkningen där de kan träffas, utbyta idéer och ge varandra inspiration genom att visa på goda exempel på lokal omställning inom kommunen. De som besöker Framtidsveckans programpunkter är främst privatpersoner som redan har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor och många var även själva engagerade i omställningsrörelsen i Alingsås. Besökarna har en stark tilltro på privatpersoner, civilsamhället och frivilligorganisationer som de aktörer som i dagsläget gör mest för en omställning till ett hållbart samhälle. Utmaningar för Framtidsveckan i Alingsås är att lyckas nå de grupper som inte självmant söker upp information om Framtidsveckan. Bristen på resurser för arrangörerna försvårar arbetet med att nå ut till flera grupper och det finns en önskan från arrangörerna att från kommunen få resurser för att möjliggöra mer uppsökande arbete och samarbeten med skolor och andra aktörer. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna rapport är en del av det större forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt – scenarier för ett hållbart samhällsbyggande. Resultatet av denna studie syftar till att fungera som ett underlag och bidrag till den del inom forskningsprojektet som behandlar konsekvenser för politik och planering. Studien har som syfte att undersöka Framtidsveckan som en arena för tillväxtkritiska diskussioner på lokal nivå och att få en bättre för förståelse för Framtidsveckan som fenomen. För att göra detta studerades Framtidsveckan i Alingsås som hölls 4-10 april 2016. Resultatet av studien ämnar bidra som underlag för vidare studier inom Bortom BNP-tillväxt – scenarier för ett hållbart samhällsbyggande
Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län
No full textKrondroppsnätet är ett mätprogram som under tre decennier har följt utvecklingen av nedfall av luftföroreningar i skogen och dess effekter på luft, växtlighet, mark och vatten. Krondroppsnätet omfattar idag 64 provytor fördelade över hela Sverige, och åtta av dessa ytor ligger i Skåne län. Den längsta mätserien är 27 år. I länet finna fyra granytor (Maryd, Stenshult, Hissmossa och Arkelstorp), två bokytor (Kampholma och Baldringe) och en tallyta (Falsterbo). Dessutom görs öppet fält-mätningar vid Videlycke. Markvatten mäts på sju platser, krondropp på sex platser, öppet fält på fyra platser och lufthalter samt torrdeposition mäts vid två platser. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar i länet under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till resultaten från tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet. Svavelnedfallet till skog i Arkelstorp och Västra Torup/Hissmossa har minskat från omkring 20 kg per hektar och år (exklusive havssalt) omkring 1990, till 2 kg per hektar och år eller mindre. De senaste två åren var dock nedfallet högre, omkring 3-4 kg per hektar, och denna förhöjning före¬kommer även på andra mätplatser i länet. Nedfallet på öppet fält var avsevärt lägre än nedfallet via krondropp under de första 10 årens mätningar, men skillnaden har avtagit efter dess. I Västra Torup/ Hissmossa, där långa tidsserier med mätningar över öppet fält finns, uppmäts nu ingen skillnad. Granytorna Stenshult och Maryd i söder är de ytor som tog emot mest svavelnedfall under 2014/15, 6 respektive 4 kg per hektar. I Stenshult har svavelnedfallet via krondropp varit ungefär dubbelt så högt som på öppet fält de senaste åren, vilket visar på hög torrdeposition. Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogs-ytorna, har varierat mellan 7 och 17 kg per hektar och år i Västra Torup/Hissmossa, som är den plats där mätningar pågått längst (27 år), med enstaka års uppehåll. Ingen tidstrend har kunnat påvisas. Nedfallet på öppet fält har generellt varit högre än via krondropp, vilket kan förklaras av upptag i trädkronorna. I Stenshult, där nedfall på öppet fält mätts de fyra senaste hydro¬logiska åren, har dock förhållandena varit de omvända, med mellan 11 och 17 kg kväve per hektar och år på öppet fält och mellan 17 och 22 kg per hektar och år i krondropp. Detta indikerar att torr¬depositionen av kväve i Stenshult är stor, avsevärt större än upptaget i trädkronorna. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve låg på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings¬gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande halter av svavel i markvattnet i Arkelstorp och Kampholma, som är de ytor som har långa tidsserier. Både Arkelstorp och Kampholma visar på återhämtning från försurning, med signifikanta ökningar av pH och syraneutraliserande förmåga (ANC). Förhöjda nitrat¬kväve¬halter i markvattnet har uppmätts i sex av de sju ytorna, och endast i bokytan i Kampholma har halterna varit låga hela tiden. Detta visar på att det finns mer kväve än vad skogsekosystemen kan ta upp på många håll i Skåne. Stenshult, som uppvisat högst kvävenedfall, är den yta där också halterna av nitratkväve i markvattnet varit som högst, upp till 18 mg/l. This report is only available in Swedish.I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Skåne län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet
No full textDet ställs krav på att halter av marknära ozon skall övervakas i enlighet med direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser tiden 2015-2020. Det nya mätprogrammet genomförs på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm. Programmet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt utifrån temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonhalter under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror av utsläpp av ozonbildande ämnen på lokal, regional, nationell och global nivå. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). This report is only available in Swedish.Mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten
The total waste of products – a study on waste footprint and climate cost
No full textExcept from the waste that results as a produced is used and discarded, waste is generated during production of the product itself. Consumers may have difficulties to in realizing the full extent of the impact that their consumption behaviors have on the environment as they only see the waste generated in the household. Without comprehensive information about the lifecycle impacts of goods, consumers cannot adopt consistent sustainable conducts. In this study we developed a waste footprint metric in order to improve understanding and awareness of consumers about the total waste generated in the course of producing the goods they consume. We calculated the waste footprint of 11 products and estimated the climate cost due to the greenhouse gas emissions related to the production processes. The consumer goods assessed were chicken and beef, an electric drill, a laptop computer, a liter of milk, a pair of trousers, a pair of leather shoes, a smart phone, training clothes (a T-shirt and a pair of shorts in polyester), carton milk packaging and a newspaper. The results demonstrate that there are great environmental benefits by producing less consumer goods and use the products more efficiently because only then it is possible to reduce the overall waste footprint from our consumption. We thus argue for the importance of changing consumption patterns, and advocate for novel business models based on a use-oriented consumption (sharing and reusing) that encourage different ways of consuming and more sustainable life styles. Den här rapporten är på engelska. För svensk version, läs B2244.Except from the waste that results as a produced is used and discarded, waste is generated during production of the product itself. Consumers may have difficulties to in realizing the full extent of the impact that their consumption behaviors have on the environment as they only see the waste generated in the household. Without comprehensive information about the lifecycle impacts of goods, consumers cannot adopt consistent sustainable conducts. In this study we developed a waste footprint metric in order to improve understanding and awareness of consumers about the total waste generated in the course of producing the goods they consume. We calculated the waste footprint of 11 products and estimated the climate cost due to the greenhouse gas emissions related to the production processes. The consumer goods assessed were chicken and beef, an electric drill, a laptop computer, a liter of milk, a pair of trousers, a pair of leather shoes, a smart phone, training clothes (a T-shirt and a pair of shorts in polyester), carton milk packaging and a newspaper. The results demonstrate that there are great environmental benefits by producing less consumer goods and use the products more efficiently because only then it is possible to reduce the overall waste footprint from our consumption. We thus argue for the importance of changing consumption patterns, and advocate for novel business models based on a use-oriented consumption (sharing and reusing) that encourage different ways of consuming and more sustainable life styles.In this study we developed a waste footprint metric in order to improve understanding and awareness of consumers about the total waste generated in the course of producing the goods they consume
Participatory life cycle sustainability analysis
No full textThis presentation aims to contribute to the development and demonstration of an operational approach to life cycle sustainability analysis (LCSA). This approach originates from the framework developed within the EU project CALCAS. The framework is different from the life cycle sustainability assessment outlined by Klöpffer in that it not only broadens the scope of life cycle assessment (LCA) to include economic and social aspects, but also allows for deepening of the analysis. It is also different in that it does not predefine the LCSA to be the sum of LCA, life cycle costing (LCC) and social LCA. Instead, the sustainability indicators, the systems investigated and the methods used for the analysis are all decided case by case. Our LCSA approach has two distinct features: 1. the case-specific research questions are defined in a participatory procedure that involves an Open Space workshop; 2. the analyses are carried through by a network of researchers and experts. A network is necessary because the research questions are not known in advance. We applied the approach in a sustainability assessment of a 50 km pipeline for transfer of residual heat from industries to a large district-heating system. The LCSA included 14 research questions on economic, environmental and social aspects. The results indicate that the pipeline is likely to reduce the total costs of the system, but the expected profit is rather small and uncertain, and it is difficult to find a market model that ensures everyone a share of this profit. The environmental benefits of the pipeline are highly dependent on what electricity production increases when the use of residual heat in the DH systems reduces the combined heat and power production in these systems. The pipeline is likely to have no significant impact on the employment and a somewhat negative impact on the land owners. In conclusion, our LCSA approach proved to be operational. The Open Space format for workshops can generate a good basis for the research questions; however, care must be taken to ensure a balanced participation at the workshop, and complementary research questions might have to be added after the workshop. We found that an LCSA that is the sum of LCA, LCC and social LCA does not cover all sustainability aspects that stakeholders can consider important. We also found that the sustainability of a pipeline for residual heat is uncertain in this specific system and in the time frame investigated. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.This presentation aims to contribute to the development and demonstration of an operational approach to life cycle sustainability analysis (LCSA). This approach originates from the framework developed within the EU project CALCAS. The framework is different from the life cycle sustainability assessment outlined by Klöpffer in that it not only broadens the scope of life cycle assessment (LCA) to include economic and social aspects, but also allows for deepening of the analysis. It is also different in that it does not predefine the LCSA to be the sum of LCA, life cycle costing (LCC) and social LCA. Instead, the sustainability indicators, the systems investigated and the methods used for the analysis are all decided case by case. Our LCSA approach has two distinct features: 1. the case-specific research questions are defined in a participatory procedure that involves an Open Space workshop; 2. the analyses are carried through by a network of researchers and experts. A network is necessary because the research questions are not known in advance. We applied the approach in a sustainability assessment of a 50 km pipeline for transfer of residual heat from industries to a large district-heating system. The LCSA included 14 research questions on economic, environmental and social aspects. The results indicate that the pipeline is likely to reduce the total costs of the system, but the expected profit is rather small and uncertain, and it is difficult to find a market model that ensures everyone a share of this profit. The environmental benefits of the pipeline are highly dependent on what electricity production increases when the use of residual heat in the DH systems reduces the combined heat and power production in these systems. The pipeline is likely to have no significant impact on the employment and a somewhat negative impact on the land owners. In conclusion, our LCSA approach proved to be operational. The Open Space format for workshops can generate a good basis for the research questions; however, care must be taken to ensure a balanced participation at the workshop, and complementary research questions might have to be added after the workshop. We found that an LCSA that is the sum of LCA, LCC and social LCA does not cover all sustainability aspects that stakeholders can consider important. We also found that the sustainability of a pipeline for residual heat is uncertain in this specific system and in the time frame investigated.This presentation aims to contribute to the development and demonstration of an operational approach to life cycle sustainability analysis (LCSA). and is based on three presentations from SETAC Europe 26th Annual Meeting: an oral presentation and two posters. All presentations relate to the same methodology and case study: an approach to life cycle sustainability assessment that was applied to assess a pipeline for transfer of residual heat from chemical industries in Stenungsund to the district-heating systems in Kungälv and Göteborg
Återhämtning och kvarvarande miljöeffekter i skogsindustrins recipienter
No full textDen svenska skogsindustrin har under de senaste mer än 100 åren genomgått omfattande tekniska förändringar samtidigt som produktionen ökat avsevärt. Utsläppen blev så småningom stora, vilket ledde till att vattenmiljön belastades med ämnen som orsakade övergödning och gifteffekter på organismer. Många tekniska åtgärder genomfördes därför specifikt för att minska miljöpåverkan. Den fortlöpande moderniseringen av anläggningarna, som syftade till effektivare produktion, bidrog ofta också till positiva konsekvenser i recipienterna. Sannolikt har ingen annan svensk industriell verksamhet med utsläpp till vatten genomgått lika stora förändringar. Beroende på skogsindustrins dominerande ställning och de tidigare grava effekterna på miljön har omfattande undersökningar och recipientkontroll genomförts vid anläggningarna. Branschen har dessutom drivit forskningsprojekt för att i första hand kunna värdera olika processtekniska lösningar ur miljösynpunkt. Den samlade mängden kunskap torde vara större än vad som finns tillgängligt för varje annan svensk industriverksamhet. Den tekniska utvecklingen har lett till väl dokumenterade förbättringar. Många effekter har eliminerats eller kraftigt reducerats. Trots detta bedöms vattenstatus vara otillräcklig i flertalet recipienter. Vilka enskilda åtgärder som kan vara effektiva och hur snabbt man i en given situation kan förvänta sig att en åtgärd ger avsedd effekt är svårt att bedöma. Detta medför betydande svårigheter och osäkerheter vid såväl myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande som anläggningsinnehavarnas planering av miljöarbetet. Målet är att uppnå minst god ekologisk status inom en stipulerad tidsram. Risken är stor att man tvingas göra direkt felaktiga och mindre kostnadseffektiva insatser. Mot denna bakgrund formulerades ett forskningsprogram med mål att skapa ökad kunskap.Den svenska skogsindustrin har under de senaste mer än 100 åren genomgått omfattande tekniska förändringar samtidigt som produktionen ökat avsevärt. Utsläppen blev så småningom stora, vilket ledde till att vattenmiljön belastades med ämnen som orsakade övergödning och gifteffekter på organismer. Många tekniska åtgärder genomfördes därför specifikt för att minska miljöpåverkan. Den fortlöpande moderniseringen av anläggningarna, som syftade till effektivare produktion, bidrog ofta också till positiva konsekvenser i recipienterna. Sannolikt har ingen annan svensk industriell verksamhet med utsläpp till vatten genomgått lika stora förändringar. Beroende på skogsindustrins dominerande ställning och de tidigare grava effekterna på miljön har omfattande undersökningar och recipientkontroll genomförts vid anläggningarna. Branschen har dessutom drivit forskningsprojekt för att i första hand kunna värdera olika processtekniska lösningar ur miljösynpunkt. Den samlade mängden kunskap torde vara större än vad som finns tillgängligt för varje annan svensk industriverksamhet. Den tekniska utvecklingen har lett till väl dokumenterade förbättringar. Många effekter har eliminerats eller kraftigt reducerats. Trots detta bedöms vattenstatus vara otillräcklig i flertalet recipienter. Vilka enskilda åtgärder som kan vara effektiva och hur snabbt man i en given situation kan förvänta sig att en åtgärd ger avsedd effekt är svårt att bedöma. Detta medför betydande svårigheter och osäkerheter vid såväl myndigheternas och domstolarnas beslutsfattande som anläggningsinnehavarnas planering av miljöarbetet. Målet är att uppnå minst god ekologisk status inom en stipulerad tidsram. Risken är stor att man tvingas göra direkt felaktiga och mindre kostnadseffektiva insatser. Mot denna bakgrund formulerades ett forskningsprogram med mål att skapa ökad kunskap. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna rapport syftar till att klarlägga tillfriskningsförlopp och eventuella kvarstående effekter i skogsindustrirecipienter samt att ge en översikt över den omfattande kunskap som byggts upp under många decenniers miljöarbete inom branschen. En förhoppning är att kunna föra vidare denna kunskap in i framtiden och inte minst till andra delar av världen där industrin expanderar
Initial Framework for Resilience Assessment
No full textThis report is targeting a framingof what SmartResilience actually wants to measure –“resilience”–,taking relevant research results and existing guidelinesand standardsinto account. This is especially challenging due to the vast variety of understandings, definitions, concepts, and applications of the term, including usages in different research areas or fields of application. In addition, for thereasonof this variety, a huge number of articlesand reportsdiscussing the term, its understandings and usages on a theoretical basis have been developed. Even several comprehensive reviews on the term, including qualitative and quantitative literature analyses as well as expert interviews, have already been conducted. SmartResilience starts with an initial concept of (critical infrastructure) resilience, which was already defined in the proposal phase of the project. Up-to-date comprehensive reviews on definitions and concepts of resilience, including critical infrastructure resilience, have been available from recent results prepared in the framework of projects that answer to the call topic EU H2020 DRS-07-2014 “Crises and disaster resilience –operationalizing resilience concepts”. The resulting reportshave been reviewed, identifying results that seem useful for the SmartResilience resilience definition and concept. Reviewing approaches and identifying aspects that seem useful for SmartResilience from selected additionalsources (international and US organisations, industry, standards) complemented the basis for framing the (still initial) SmartResilience resilience definition and concept. The initial definition has only slightly been changed, resulting in: Resilience of an infrastructure is the ability to understand risks, anticipate, prepare for, and adapt to changing conditions and withstand, respond to, and recover rapidly from disruption. However, the concept of resilience in a broader sense (including further framing questions such as resilience “of what” is in focus, what is the relation to vulnerability or risk management, how should the different levels and components of resilience be categorised) has been complemented, and slightly changed. Several aspects that were concluded based onthe reviews, are described in this report as issues to be considered and decided on when workingon the actual methodology (WP3), and/ or its application to specific SCI’s(WP2, WP5).This includes questions such asif a “transformative” character should be included as a main componentof resilience, or if “ability” and“capacity” should be distinguished, but also what to consider when identifyingrelevantissues for the resilience of specific SCI’s. Asfurther instrument forcreating and maintaining a common understanding, a first version of a glossary of terms that are relevant for SmartResilience has been developed, is online accessible,and will be continuously updated throughout the project
Life cycle inventory of fairway channels
No full textWell-maintained fairway channels are necessities for a functioning marine transport system. In this report environmental aspects of construction and operation of fairway channels are described and analysed. Life cycle inventory data on energy use during dredging, maintenance of navigational aids, pilotage and ice breaking are presented. Impacts on the marine environment have not been included in the study. All data have been acquired from the Swedish Maritime Administration and the Port of Gothenburg. The study is part of a greater project covering environmental life cycle aspects of a larger part of the transport infrastructure system, including ports. The data have therefore been modelled to fit in a life cycle assessment model, developed for the same project. The aim is to present generic data for Swedish fairway channels. However, port specifics can cause large variations in the need for the fairway channel maintenance, piloting and ice breaking. Care should be taken before applying and using the presented data in a wider context. All the activities described in this report are for this reason accompanied with a brief recommendation on further use. For use in LCA models with wider scopes, it is recommended that impacts from pilotage and ice breaking are related to models on ship operations, and that dredging, and maintenance of navigational aids are related to models on ports. A summary of the most important emissions to air from fairway activities are presented in the Table below. The results for Sweden are summarised both as a total including all activities in the inventory, and with pilotage and ice breaking subtracted. The latter values are intended for further use in LCA models on ports. The results show that the main contributing activity to energy use and CO2 emissions from a national perspective is dredging. For a single port, other activities may have greater influence. In the case study of Gothenburg, pilots contributed the most to CO2 emission. However, the impacts from infrastructure activities in the fairway channel are minor in relation to the impacts from a transport chain as a whole.This report considers activities associated with fairways from an environmental perspective. The specific aim of this study is to quantify life cycle inventory (LCI) data on construction, operation and maintenance of fairway channels