IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Pilot scale studies on the forthcoming world’s largest MBR facility
No full textDescription on set-up and results from pilot scale process line with combined activated sludge and MBR treating municipal wastewater
Accountability in WASH: A Reference Guide for Programming
No full textThe aim of this document is to provide External Support Agencies (ESAs) with structured and concise information that can help programming support to accountability-related actions. ESAs very often play an instrumental role in starting some of these actions; however, too often this support has not been initiated after a systematic analysis on how the accountability relationships can be strengthened, how they fit the context, what are adequate roles of ESAs, and what can be learned from past experiences. The Reference Guide for Programming contains guidance on existing mechanisms promoting accountability, illustrated by examples of how they are currently being operationalized in different contexts. The content of the Guide is the result of desk research. It is informed by a conceptual overview presented in the Concept Note, which unpacks the idea of WASH governance in relation to sustainability. The Concept Note was developed as background reading for UNICEF WASH personnel. It provides an overview of the key concepts used in the present Reference Guide, highlighting the particular importance of the quality of the relationships developing between stakeholders of the WSS delivery framework. It also identifies better accountability at the sectoral level as a high priority for improving the sustainability and effectiveness of WASH interventions
Metaller i mossa i Sundsvalls kommun 2015
No full textPå uppdrag av Sundsvalls kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossprover insamlade vid tio platser i bakgrundsmiljö och i urban miljö i Sundsvalls kommun under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller fortsatt har fungerat väl. Analys av mangan i mossprover avspeglar dock inte den atmosfäriska depositionen, utan det finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar mangankoncentrationerna i mossan. I Sundsvall startade undersökningar av metallkoncentrationer i mossor insamlade i den urbana miljön samt i bakgrundsmiljön under 1984 och har efter det upprepats under 1990, 1995, 2007 och 2015. De mossprover som insamlats 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), kobolt (Co), aluminium (Al), molybden (Mo) och mangan (Mn). This report is only available in Swedish.På uppdrag av Sundsvalls kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Sundsvall under 2015. I denna rapport redovisas resultaten
Analys avseende utvärdering av luften i Sverige utifrån kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv
No full textI denna rapport redovisas en analys av luftkvalitetssituationen inom Sveriges sex zoner, en klassificering av zonerna utifrån utvärderingströsklarna, en kartläggning av vilka stationer som finns inom zonerna samt identifiering av hur många mätstationer som krävs för respektive zon enligt gällande direktiv för övervakning av luftkvalitet (2008/50/EG, 2004/107/EG). Utifrån detta presenteras också ett förslag på utvärderingsstrategier för de sex zonerna. År 2011 fastställdes nya bestämmelser (2011/850/EG) (Implementing Provisions on Reporting (IPR)) för rapportering av luftkvalitetsdata och information enligt direktiven (2008/50/EG, 2004/107/EG). IPR trädde i kraft 2014 och innebär avsevärt ökade rapporteringskrav för Sverige. Bland annat innebär de nya kraven att utvärderingsstrategierna för Sveriges sex zoner, enligt luftkvalitetsdirektivet, för det kommande året ska rapporteras tillsammans med detaljerade metadata för alla stationer som ingår i dessa strategier senast i december varje år. EU:s gränsvärden överskrids i Sverige för luftföroreningarna partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Gränsvärdet för kolmonoxid (CO) har också överskridits under vissa år på grund av ett årligt bilevenemang i Stockholm, men generellt sett är halterna av CO i Sverige mycket låga. För övriga luftföroreningar förekommer främst halter under NUT, vilket innebär att luftkvalitetsövervakningen kan utföras genom objektiv skattning och/eller modellberäkningar. Enligt det framtagna förslaget på utvärderingsstrategier för rapportering till EU framgår att antalet befintliga stationer, med några undantag, räcker för att uppfylla de krav som ställs. För NO2 i zon 2 (Mellansverige) behövs dock ytterligare 3 stationer. I denna studie har emellertid ej tagits hänsyn till om modellberäkningar eller indikativa mätningar utförts, vilket kan medföra upp till 50 % reduktion av det antal mätstationer som krävs. Även kraven på fördelning mellan stationer i urban bakgrund och gaturum uppfylls för Sveriges rapportering i enlighet med förslag på utvärderingsstrategi. Däremot uppfylls inte kravet på fördelningen mellan PM10- och PM2.5 – stationer fullt ut. Kvoten mellan antalet mätstationer för PM10 och PM2.5 är enligt förslaget 2.7, jämfört med kravets 2.0, vilket innebär att antalet PM10-stationer som föreslås rapporteras är för många i förhållande till PM2.5. Generellt är det dock för halterna av PM10 det föreligger risk för överskridanden av EU-direktiv och utvärderingströsklar i Sverige, medan halterna av PM2.5 är låga. Därmed bedöms det relevant att antalet stationer för PM10 är något högre än för PM2.5 vid Sveriges rapportering till EU. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.I denna rapport redovisas en analys av luftkvalitetssituationen inom Sveriges sex zoner, en klassificering av zonerna utifrån utvärderingströsklarna, en kartläggning av vilka stationer som finns inom zonerna samt identifiering av hur många mätstationer som krävs för respektive zon enligt gällande direktiv för övervakning av luftkvalitet. Utifrån detta presenteras också ett förslag på utvärderingsstrategier för de sex zonerna
Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län
No full textI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalands län för perioden oktober 2014 till september 2015. Resultaten relateras till tidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), nedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi (vid fyra platser). Det finns en tendens (nära statistisk signifikans) till ökande nederbördsmängder vid Hensbacka, strax norr om Uddevalla. Den årliga ökningen är i samma storleksordning som SMHI anger att nederbörden i Västra Götaland har ökat för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990 (10-20%). Svavelnedfallet var under det hydrologiska året 2014/15 tydligt högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet. Även lufthalterna av SO2 var höga under vintern 2014/15. Under året inträffade två saker av betydelse för svavelhalter och nedfall. Det pågick under hösten/vintern ett stort vulkanutbrott på Island som släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Från 1 januari 2015 sänktes den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall vid kustnära platser i Västra Götaland. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller det summerade svavelnedfallet i Västra Götalands län under året. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) i sydöstra Sverige visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser vid Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren, med stor sannolikhet som ett resultat av minskade svavelutsläpp från sjöfarten på Östersjön. Det pågår en återhämtning från försurningen i skogsmarken vid vissa platser i länet medan ingen återhämtning sker på andra. Vid Hensbacka visar mätningarna på att markvattnet varit kraftigt försurat, men att det pågår en återhämtning med stigande pH och syraneutraliserande förmåga (ANC) samt minskande halter oorganiskt aluminium. Vid Söstared, strax över länsgränsen i norra Halland, sker inga förändringar i markvattnet som har ett pH som ligger strax över 5, ANC just över noll och halter av oorganiskt aluminium som är förhöjda. För de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 10 och 15 kg per hektar för Västergötlands län, med det högsta nedfallet i sydväst. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg N per hektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län. Halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad. This report is only available in Swedish.I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalands län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet
Emissions from traffic with alternative fuels - air pollutants and health risks in 2020
No full textFacing the problems with global warming and the diminishing supplies of oil, alternative fuels are becoming more and more important for road traffic. Several alternative fuels are being tested such as biogas, alcohols and dimethyl ether (DME). The study includes the following fuels: replacement of petrol with diesel for light duty vehicles (LDV); natural gas for LDVs; natural gas for heavy duty vehicles (HDV); ethanol for HDVs; biodiesel for HDVs; dimethyl ether (DME) for HDVs. The analysis and modelling are done in four steps: 1) Creating an emission model. This is done for Europe and in more detail for Västra Götaland. 2) Dispersion modelling using EMEP (the European Monitoring and Evaluation Programme) for Europe and TAPM (The Air Pollution Model) for the Västra Götaland Region. 3) Calculation of population exposure to different air pollutants in the Västra Götaland Region and 4) health risk assessments. The emission scenarios for 2020 are constructed for all listed fuels and dispersion modelling is applied to some of them to obtain the human exposure to key air pollutants in the region. The dispersion modelling is performed with the EMEP model for extended Europe and the data obtained are used as boundary conditions for the model for the Västra Götaland region. In the latter, detailed traffic and emissions scenarios are used together with the TAPM model to obtain concentration levels and population exposure. The differences in health impacts are then assessed.In this study the health risks associated with emissions to air from traffic for different possible fuels are studied through air dispersion modelling for the year 2020. The focus is on health risks in the Västra Götaland Region in Sweden but changes in emissions are calculated for the whole Europe
On the Implementation of an MBR Process at Wastewater Treatment Plants
No full textMany large wastewater treatment plants (LWWTPs) face both an increased load due to population growth and urbanisation as well as more stringent effluent quality requirements. In Stockholm, Sweden, for example, commitment to the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and the implementation of the European water framework directive combined with an annual growth rate of 1.5% require actions for efficient municipal wastewater treatment, meeting the new requirements. As it is difficult, or even impossible, for existing WWTPs surrounded by residential areas to expand physically, new treatment solutions are needed. Among others, Stockholm Water Company (Stockholm Vatten AB) has therefore decided to upgrade the existing Henriksdal WWTP (850 000 pe), currently operating with a conventional activated sludge (CAS) process, to a membrane bioreactor (MBR). By converting current post-sedimentation basins to membrane separation units and by other related adaptations the facility will be able to increase its capacity by almost the double (1 600 000 pe).Results of pilot scale studies on wastewater treatment by activated sludge combined with MBR
Kemikaliesmarta åtgärder i förskola: Kemikaliebelastning i förskolans innemiljö – Hamngården etapp 1
No full textStockholms stad arbetar proaktivt genom Miljöförvaltningens Kemikaliecentrum med målet ”Giftfritt Stockholm 2030 – kemikaliearbete i världsklass” med speciellt syfte att skydda barn från farliga kemikalier. Som en del i detta genomför Stockholms stad hälsorelaterad miljögiftsövervakning i syfte att undersöka förekomsten av hälsofarliga ämnen i stadens förskolor. I denna rapport redovisas resultat från den första etappen av en pilotstudie om kemikaliesmarta åtgärder i en förskola där kemikaliebelastningen i förskolans innemiljö kartläggs och bedöms före och efter ombyggnad där kemikaliesmarta lösningar tillämpas, samt 6 månader efter ombyggnaden då förskolan åter är i drift. I projektet analyserades förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande golvmaterial. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och andra mjukgörare, organofosfater , polycykliska aromatiska kolväten, bisfenoler och polybromerade difenyletrar. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och fyra prover vardera av damm och material analyserades med avseende på SVOC. Halterna av flyktiga organiska ämnen i förskolans luft var lägre än medianhalten av VOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Resultaten visade att ftalater och organofosfater dominerade den kemiska sammansättningen av SVOC i de provmatriserna där de analyserades. De lättmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Resultaten har jämförts med uppgifter från nationella och internationella publicerade studier. Denna jämförelse visar att halter av kemikalierna som har analyserats i denna studie var i samma storleksordning eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier.tockholms stad arbetar proaktivt genom Miljöförvaltningens Kemikaliecentrum med målet ”Giftfritt Stockholm 2030 – kemikaliearbete i världsklass” med speciellt syfte att skydda barn från farliga kemikalier. Som en del i detta genomför Stockholms stad hälsorelaterad miljögiftsövervakning i syfte att undersöka förekomsten av hälsofarliga ämnen i stadens förskolor. I denna rapport redovisas resultat från den första etappen av en pilotstudie om kemikaliesmarta åtgärder i en förskola där kemikaliebelastningen i förskolans innemiljö kartläggs och bedöms före och efter ombyggnad där kemikaliesmarta lösningar tillämpas, samt 6 månader efter ombyggnaden då förskolan åter är i drift. I projektet analyserades förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande golvmaterial. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och andra mjukgörare, organofosfater , polycykliska aromatiska kolväten, bisfenoler och polybromerade difenyletrar. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och fyra prover vardera av damm och material analyserades med avseende på SVOC. Halterna av flyktiga organiska ämnen i förskolans luft var lägre än medianhalten av VOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Resultaten visade att ftalater och organofosfater dominerade den kemiska sammansättningen av SVOC i de provmatriserna där de analyserades. De lättmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Resultaten har jämförts med uppgifter från nationella och internationella publicerade studier. Denna jämförelse visar att halter av kemikalierna som har analyserats i denna studie var i samma storleksordning eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Stockholms stad arbetar proaktivt genom Miljöförvaltningens Kemikaliecentrum med målet ”Giftfritt Stockholm 2030 – kemikaliearbete i världsklass” med speciellt syfte att skydda barn från farliga kemikalier. Som en del i detta genomför Stockholms stad hälsorelaterad miljögiftsövervakning i syfte att undersöka förekomsten av hälsofarliga ämnen i stadens förskolor. I denna rapport redovisas resultat från den första etappen av en pilotstudie
Rockdrain for maintenance of tunnel drainage systems
No full textRockdrain is a new type of tunnel drainage that has been developed as an alternative to the traditional underground drainage systems with drainage mats of foamed polyethylene used today. This research study is part of the Swedish Transport Administration's efforts to investigate Rockdrain as an alternative drainage method. So far, the Rockdrain technology has been evaluated and compared to traditional underground drainage systems in a research study [3, 4, 5]. This research has, so far, mainly been focused on new construction of tunnels and large-scale renovation, where a tunnel can be closed for a long time. In Sweden, the present type of underground drainage was first used in the 1990s and its life expectancy has been calculated to be about 40-60 years. Already in the 1960s, plastics covered mineral wool drainage was tested however with poor technical results. Narrow (0.5 m) and thin (10-20 mm) polyethylene foam drainage mats were first used in 1980s. This means that in the near future and even today there is a great need for maintenance of these drainages in the Swedish tunnels. In this research study, we have tried to investigate the possibilities and consequences of using Rockdrain for maintenance of old and worn out underground drainage systems. In this limited study, a maintenance operation (100 m2) of the drainage in the Lundby tunnel in Gothenburg has been assessed using Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost Analysis (LCC). Methods and models from previous studies have been used in this project. Many tunnels cannot be closed for a long time. Thus, the maintenance has to be carried out during operation of the tunnel in short time slots (e.g. during night) but during a long time period of may be weeks or months (small-scale maintenance). In this study, Rockdrain has been investigated as a possible way to simplify small-scale maintenance. Only Rockdrain has been tested and no evaluation of small-scale installation of conventional drainage has been carried out. The test results have shown that Rockdrain very well can be used for small-scale maintenance of tunnel drainage. The technical processes used for the small-scale maintenance does not differ much from the techniques used for large-scale maintenance. The primary energy resource use and the emissions per m2 drainage are therefore not very different. However, the amount of labour work needed is very different. Much more labour work is needed for the small-scale maintenance due to an increased amount of establishment and unprovisioning. The life cycle cost (LCC) is therefore higher for the small-scale maintenance compared to large-scale maintenance of Rockdrain. However, compared to large-scale maintenance of and with conventional drainage, Rockdrain shows significantly lower values. The long term effect of Rockdrain for maintenance has not been investigated. Future evaluations are needed to show these effects.Rockdrain is a new type of tunnel drainage that has been developed as an alternative to the traditional underground drainage systems with drainage mats of foamed polyethylene used today. This study is part of the Swedish Transport Administration's efforts to investigate Rockdrain as an alternative drainage method
Metaller i mossa i Kalmar län 2015
No full textPå uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Kalmar län under 2015. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet. Resultaten visar att metoden fortsatt ger en god bild av nedfallet, detta då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Analys av mangan (Mn) i mossprover avspeglar dock inte den atmosfäriska depositionen, utan det finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar mangankoncentrationerna i mossan. I Kalmar län har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa förutom 2015 genomförts 1989, 1995, 2000 och 2011. I Kalmar län provtogs mossor i närhet till glas-, gruv-, massa-, metall- och mineralindustrier samt i stadsmiljö under 1989, 2000, 2011 och 2015. Under 1995 års undersökning insamlades mossprover endast i bakgrundsmiljön. Förtätningsundersökningarna i Kalmar län har skett i nära anslutning till den nationella mossundersökningen i bakgrundsmiljön. Nationella undersökningar i bakgrundsmiljön har skett vart 5:e år sedan 1975 över hela Sverige. Resultaten från förtätningsundersökningen 1989 och 2011 har i rapporten jämförts med resultaten från den nationella mossundersökningen 1990 respektive 2010. De 115 mossprover som insamlats i förtätningsundersökningen i Kalmar län 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Under 2015 analyserades även 28 mossprover från Kalmar län inom den nationella mossundersökningen. I rapporten har samtliga mätresultat (nationella och förtätningsprover) som genomförts i Kalmar län sedan 1989/1990 använts. This report is only available in SwedishPå uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Kalmar län under 2015. I denna rapport redovisas resultaten