University College Stockholm
Not a member yet
635 research outputs found
Sort by
Episkopatet och skilsmässan mellan kyrka och synagoga : Social identitet och framväxande kristen identitet
No full textIn this dissertation, the use of the term ἐπίσκοπος and its cognates in Christ-group literature between 60 and 180 CE is analysed. Categories from Social Identity theory relating to leadership – such as prototypicality, identity entrepreneurship, identity impresarioship, and identity advancement – indicate that the emerging episcopal office in the Christ groups played a significant role in the development of a distinct Christian identity. Important Christ-group texts from the New Testament (Philippians, Acts, 1 Peter, and the Pastoral Epistles) and non-canonical writings (Didache, The Shepherd of Hermas, 1 Clement, the Ignatian letters, and Irenaeus’s Against Heresies, book three) are examined. All these texts highlight the need for prototypical leadership, meaning leadership that exemplifies ingroup norms. The ἐπίσκοπος embodies a developing specific Christian identity. The texts also develop the ingroup prototype as an act of entrepreneurship, in ways that exclude certain traits, such as halakah adherence (except for the Didache). Additionally, the ἐπίσκοποςis viewed as a continuation of the mission of Jesus and the apostles from Acts to Irenaeus, and as a representation of the heavenly realm (Ignatius), so that Christian identity is embedded within the episcopal structure (an example of impresarioship). This suggests that the emerging episcopal office widened the gap between Christ groups and synagogues, withonly the rare exception of the episcopal role in the composite text of Didache.I denna avhandling analyseras användningen av termen ἐπίσκοπος och besläktade termer i kristnatexter mellan 60 och 180 e.v.t. Kategorier från social identitetsteori relaterade till ledarskap – såsom prototypikalitet, identitetsentreprenörskap, identitetsproduktion och identitetsfrämjande – indikerar att det framväxande biskopsämbetet inom de kristna grupperna spelade en betydande roll i utvecklingen av en specifikt kristen identitet. Viktiga texter från Nya testamentet (Filipperbrevet, Apostlagärningarna, 1 Petrusbrevet och Pastoralbreven) och icke-kanoniska skrifter (Didache, Hermas Herden, 1 Klemensbrevet, Ignatiusbreven och Irenaeus Mot Heresierna, bok tre) undersöks. Alla dessa texter framhäver behovet av prototypiskt ledarskap, vilket betyder ledarskap som förkroppsligar gruppens normer. Texterna utvecklar också gruppens idealsom ett exempel på entreprenörskap: Vissa drag, såsom efterlevnad av halakha (förutom Didache), utesluts som uttryck för kristet liv. Dessutom ses det framväxande episkopatet, från Apostlagärningarna till Irenaeus, som en fortsättning på Jesus och apostlarnas uppdrag, och som en representation av det himmelska riket (Ignatius), så att kristen identitet är inbäddad i den episkopala strukturen (ett exempel på identitetsproduktion). Detta tyder på att det framväxande biskopsämbetet vidgade klyftan mellan kristna grupper och synagogor, med endast det enskilda undantaget Didache
Diskriminering av romer i Sverige : En studie av utmaningar i bostäder och på arbetsmarknaden
No full textI denna studie undersöks den intersektionella diskriminering som romska kvinnor och män upplever i Sverige, med fokus på deras tillgång till bostad, sysselsättning, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Forskningen använder ett intersektionellt ramverk för att utforska hur samspelet mellan etnicitet, kön och socioekonomiska faktorer skapar sammansatta former av diskriminering för romska individer. Resultaten visar att romska kvinnor är oproportionerligt utsatta för diskriminering inom alla fyra sektorerna och att de upplever systematisk utestängning när det gäller bostäder, där de ofta nekas hyresmöjligheter eller hänvisas till segregerade och undermåliga bostäder. där de är hänvisade till lågavlönade, otrygga anställningar och möter betydande hinder för att få en formell anställning. inom hälso- ochsjukvården, där både etniska och könsbaserade fördomar hindrar dem från att få tillgång tilllämplig medicinsk vård, och inom socialtjänsten, där romska personer, särskilt kvinnor,utsätts för betydande misstro och diskriminerande behandling. Dessa sammansatta former av utestängning bidrar till en ond cirkel av socioekonomisk utsatthet för romska kvinnor. Som svar på dessa resultat föreslår studien politiska reformer för att ta itu med diskriminering av romer, bland annat strängare antidiskrimineringslagar, riktade utbildnings- och sysselsättningsprogram för romska individer och tillhandahållande av kulturellt kompetenta hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster. Dessutom efterlyser studien ökad romsk representation i beslutsprocesser och stärkande av allianser med icke-romska aktivister för att stödja romska kvinnors påverkansarbete. I slutändan bidrar denna forskning till en djupare förståelse av den intersektionella karaktären hos diskriminering av romer och ger praktiska rekommendationer för både politik och praktik för att främja romsk inkludering och bekämpa strukturell diskriminering
The Game Beyond the Pitch : A Critical Discourse Analysis of the Qatari Supreme Committee for Delivery & Legacy (SC)
No full textThe study examines how Qatar’s Supreme Committee for Delivery & Legacy (SC) employs linguistic strategies in its annual reports to address international criticism of migrant workers’conditions ahead of the 2022 FIFA World Cup. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), the reports are analyzed to uncover how legitimacy is constructed and criticism is managed. Theoretically, the concepts of sportwashing and soft power are applied to understand Qatar’s use of sports events for reputation management. The results reveal that SC uses techniques such as passive grammar, selective intertextuality,and discursive silence to portray reforms as successful while downplaying systemic issues like worker deaths and exploitation. The study contributes insights into language as a tool ofpolitical power and highlights the ethical risks of using mega-sporting events to legitimize authoritarian regimes. Studien undersöker hur Supreme Committee for Delivery & Legacy (SC) i Qatar använder språkliga strategier i sina årsrapporter för att bemöta internationell kritik kring arbetsvillkor för migrantarbetare inför fotbolls-VM 2022. Genom en kritisk diskursanalys (CDA) av Norman Fairclough analyseras rapporternas retorik, med fokus på hur legitimitet skapas och kritik hanteras. Teoretiskt används begreppen sportwashing och soft power för att förstå hur Qatar försöker förbättra sin image genom idrottsevenemang. Resultaten visar att SC använder tekniker som passiv grammatik, selektiv intertextualitet och diskursiv tystnad för att framställa reformer som framgångsrika, samtidigt som strukturella problem som dödsfall och exploatering tonas ned. Studien bidrar med insikter om hur språk fungerar som maktverktyg i politisk kommunikation och belyser riskerna med att idrottsevenemang används för att legitimera etiskt tvivelaktiga regimer
Paradigm Shifts in Mission Theology : Power-Critical Perspectives on the Church’s Mission
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka maktkritiska perspektiv inom samtida missionsteologi. Genom att ha valt ut några teologiska verk analyserar jag hur förståelsen av makt i mission har utvecklats och utmanats. Det framträder ett tydligt behov av att omformulera både missionens motiv, metoder och mål. Resultatet visar att traditionella missionsmodeller ofta präglades av dominans, kolonialt tänkande och kyrklig överordning. Men nu uppmuntras en ny missionsteologi där Guds makt tolkas som sårbar kärlek och tjänande snarare än kontroll. Denna förståelse får konsekvenser för hur kyrkan ser på sig själv som missionssubjekt och hur evangeliet kommuniceras i världen. Uppsatsen argumenterar för att maktkritiska perspektiv inte är ett tillägg till missionsteologi utan ett element till dess förnyelse. Genom att omtolka makt i ljuset av Kristi kors öppnas vägen för en mer ömsesidig rättvis och trovärdig mission.
ACT-alliansen och flyktingkrisen : Ecklesiologi och spänningar i flyktinghjälp
No full textThe thesis attends to ecclesial matters of aid by analysing the ecclesiological problem of identity and meaning of ACT Alliance. African churches are participating in aid, and Ethiopia is a good case with its intensity of church-based aid work. ACT Alliance was an ecumenical initiative to act in solidarity with people in need through coordination and collaboration. ACT, i.e. Action by Churches Together, expresses the churches growing together in koinonia. In theory, this ecclesiologically informed idea was conceptualised as ecumenical diakonia. Christian aid agencies may suffer a mission drift and loss of identity causing inner secularisation in the churches thus endangering Christian commitment to the poor. Tensions in the study signify an ambiguity that this thesis investigates through the case of the ETH141 ACT Appeal to support South Sudanese refugees in Ethiopia in 2014 with two churches in Ethiopia shedding light on the issue. The ACT forum failed to attract church funding and mobilised state funding by a consortium with a principled humanitarian approach appropriate for refugee assistance. The Maedot of 1983 from the Ethiopian Orthodox Tewahido Church and the ECMY letter of 1972 from the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus supported integral human development while criticising a donor-based approach, based on a sense of Ethiopian ownership, Christian anthropology, and the gospel. The ETH141 resembles an international crisis model, i.e. relief assistance by ecumenical specialised agencies coordinating with other stakeholders without being: integrated with the churches, intended as intra-church aid, or set up for Christian mission. Tensions indicate superficial conflict but deep concord between aid and church, and deep conflict between exclusive humanism and the churches’ mission to reach every person with the gospel and life of the church.Studien uppmärksammar den kyrkliga sidan av bistånd genom att analysera det ecklesiologiska problemet om ACT-alliansens innebörd och identitet. Kyrkor i Afrika behöver beforskas på egna villkor. Studien utgår från Etiopien: ett fokus för kyrkligt bistånd. ACT-alliansen är ett ekumeniskt initiativ för att samordna och koordinera stöd till människor i nöd. Tanken, uttryckt som ekumenisk diakoni, var att Kyrkornas gemensamma arbete (dvs. ACT) visar att kyrkorna växer samman i koinonia. Kristna biståndsorganisationer kan förlora identitet och mission över tid och orsaka inre sekularisering i kyrkorna, vilket hotar kristnas engagemang för de fattiga. De spänningar som beforskas innebär en tvetydighet om vad detta kyrkornas gemensamma arbete innebär, vilket denna avhandling undersöker genom ett fallstudium – ETH141 ACT-appellen att stödja sydsudanesiska flyktingar i Etiopien 2014 – med två kyrkor i Etiopien som belyser frågan. ETH141 ACT-appellen lyckades inte samla in medel från kyrkorna och därför mobiliserades statliga medel genom ett konsortium med en principiellt humanitär hållning avpassad för flyktinghjälp. Maedot 1983 från den Etiopiska ortodoxa tewahido-kyrkan och ECMY-brevet från 1972 från den Etiopiskevangeliska Mekane Yesus-kyrkan stödde integrerad mänsklig utveckling men riktade kritik mot statligt bistånd. Kritiken var baserad på en uppfattning om ett etiopiskt huvudmannaskap, kristen antropologi och det kristna evangeliet. Fallet kan beskrivas som en internationell krismodell, dvs. katastrofbistånd från ekumeniska specialiserade organ som samarbetar med alla berörda parter utan att arbetet integreras i kyrkorna, är avsett som inomkyrkligt bistånd, eller utformas för kristen mission. Spänningarna pekar på en ytlig konflikt och djup samstämmighet mellan bistånd och kyrka och en djup konflikt mellan exklusiv humanism och kyrkans mission att nå varje människa med evangelium och ett sakramentalt liv i kyrkan
The Crown That Never Withers : A Study of the New Testament's Use of Athletic Metaphors
No full textThis thesis examines the New Testament authors’ use of athletic metaphors and investigates their function in relation to the original recipient contexts. A systematic survey demonstrates that such metaphors are absent from the Gospels but appear with particular prominence in certain epistolary texts. A selection of these passages has been analyzed using traditional exegetical methods, alongside insights from conceptual metaphor theory and postcolonial hermeneutics. The cultural context of the metaphors is illuminated through an exploration of Greco-Roman athletic games and the influence of Hellenization on ancient Judaism. As comparative material, the Second Epistle of Clement, an early Christian text from The Apostolic Fathers, in which a similar metaphorical framework is found, is also included. The analysis shows that athletic metaphors are employed to articulate central aspects of faith in Christ as the risen Savior and to shape a collective identity among believers. By integrating the conceptual metaphor theory’s notion of blends with the postcolonial concept of third space, the study demonstrates how these metaphors contribute to the construction of an identity that calls for passive resistance and faithful endurance within a hostile surrounding culture. This identity exists within the Roman Empire but is not defined by it. The thesis concludes that this call to endurance and resistance represents a recurring theme throughout the New Testament, even in passages where athletic metaphors are not explicitly used.Uppsatsen behandlar de nytestamentliga författarnas användning av atletiska metaforer och undersöker deras funktion i förhållande till den ursprungliga mottagarkontexten. En systematisk genomgång visar att sådana metaforer är frånvarande i evangelierna men förekommer med särskild tyngd i vissa brevtexter. Ett urval av dessa textavsnitt har analyserats med traditionell exegetisk metodik samt med stöd av konceptuell metaforteori och postkolonial hermeneutik. De atletiska metaforernas kulturella kontext belyses genom en genomgång av de grekisk-romerska atletiska spelen och helleniseringens inflytande på judendomen. Som jämförelsematerial inkluderas även Andra Clemensbrevet, en tidig kristen text ur Apostoliska fäderna, där en liknande metaforik återfinns. Analysen visar att de atletiska metaforerna används för att gestalta centrala aspekter av tron på Kristus som den uppståndne Frälsaren, och för att forma en kollektiv identitet bland de troende. Genom att förena konceptuell metaforteoris blends med postkolonial teoris tredje rum, framträder hur metaforerna bidrar till skapandet av en identitet som uppmanar till passivt motstånd och trofast uthållighet i inom ramen för en fientlig omgivande kultur. Denna identitet existerar inom det romerska imperiet, men definieras inte av det. Uppsatsen visar att denna kallelse till uthållighet och motstånd utgör ett genomgående tema i Nya testamentet, även i avsnitt där atletiska metaforer inte förekommer
Make Love With Thy Neighbour : A Constructive Theological Contribution to the Discourse on Sex in the Swedish Free Churches
No full textThis essay explores how sex can be understood within Swedish free church theology in light of the Great Commandment, as interpreted through Werner Jeanrond’s A Theology of Love. The study is based on a comparative analysis between two groups of sources: the first group includes historical-critical perspectives from Dirt, Shame, Status by Thomas Kazen, Sex and Religion by Dag Øistein Endsjø, and The Holy Matrimony [Det heliga äktenskapet] by Emma Audas; the second group consists of contemporary free church theological approaches from God and Sex [Gud och sex] by Olof Edsinger, With Your Whole Life [Med hela ditt liv] by Hanna Möllås and Leif Carlsson, and God & Stuff [Gud & sånt], edited by Fredrik Wenell. Through this dialogue, the essay constructs a theology of sex grounded in the call to love God and one’s neighbour. It argues that while sexuality is valuable, it must not become central to human identity or elevated to an idol. Instead, sexual practice should reflect mutual responsibility, dignity, and gratitude toward God. Recognizing the diversity of sexual experiences, the essay underscores the importance of ethical awareness, respect for the other, and resistance to objectification. Sex, in this framework, is a meaningful but not ultimate dimension of Christian discipleship
The Right to a Clean, Healthy and Sustainable Environment in the Anthropocene : Between Human Rights and Capitalist Exploitation of Nature
No full textThis thesis explores the right to a clean, healthy and sustainable environment in the Anthropocene. Historically, the right to a healthy environment has been constructed through “greening” other human rights, due to the severe impacts of environmental degradation on human-wellbeing. In 2022, however, it was recognized as a stand-alone human right by the United Nations General Assembly (UNGA). Based on constructivism, Eco-Marxism and Green Political Theory this thesis analyzes relevant UN and EU legislations. It focuses on UN Resolution 76/300 to analyse the design of a right to a healthy environment and on the EU’s Common Fisheries Policy (CFP) to evaluate the governance of marine resource exploitation. Conducted through an ideological critique, the investigation reveals that both documents ground their ideas and values on the environment’s contribution to growth and wealth accumulation. The design of the human right to a healthy environment is constrained by its alignment with Agenda 2030 and the pursuit of sustainable development, due to the capitalist framework they are constructed in. This framing limits the potential of the upcoming revision of the CFP to prioritizing exploitation and capital gain over conservation and protection. Ultimately, the thesis argues that without a paradigm-shift towards a post-capitalist construction of policies, the human right to a healthy environment in the Anthropocene remains restricted in its transformative capacity
The Angry Jesus : The Function of the Wrath of Jesus in the Gospel of Mark
No full textThis master´s thesis takes off in the text-critical problem in Mark. 1:41 which either uses the word “wrath” (ὀργισθείς), or the word “compassion” (σπλαγχνισθεὶς). I analyze the arguments for and against both readings with the help of reputable commentators. I conclude that it is impossible to prove either one and that therefore the best reading is that which can be backed up by the best arguments. I therefore choose the “wrath reading” since that is the reading most often advocated for by the commentators and since it makes the most sense in the narrative. The essay then develops into a narrative criticism about the wrath of Jesus in the gospel of Mark as a whole. Furthermore, it also considers if Jesus is portrayed as a manly man or an emasculated man and relates it to the wrath of Jesus. This is considered relevant since anger and manliness are closely linked both in our time and in ancient times. The conclusion is that the wrath of Jesus is a Christological claim by the author which drives the point that Jesus is Gods agent. It follows that this agent should express anger at the same things that God himself is angry about. I also find that Jesus is sometimes a manly man and sometimes not, which leads me to believe that manliness in the gospel of Mark is either undefined or redefined by Jesus as to mean obedience to the Father.