The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
” When I get to choose!” : A qualitative study of students’ and teachers’ experiences of motivation when upper secondary school students are allowed to make a specialization choice in physical education
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om och hur en tvåårig intervention med ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet upplevdes som en behovsstödjande miljö för eleverna. Fyra frågeställningar var centrala för studien: a) Hur beskrev eleverna sina möjligheter att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet genom ett inriktningsval? b) Hur beskrev eleverna sin motivationskvalité när de fått genomföra kursen idrott och hälsa 1 genom ett inriktningsval? c) Hur upplevde elevernas lärare interventionens möjligheter att tillfredsställa de psykologiska behoven hos eleverna? d) Hur arbetade elevernas lärare med behovsstödjande ledarskap i sin undervisning i interventionsgrupperna? Metod: Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sju elever rekryterades genom ett bekvämlighetsurval från grupperna ”dans och träning till musik” och ”boll-, slag- och nätspel”. Elevernas undervisande lärare i interventionen intervjuades också. Intervjuerna transkriberades och därefter användes Braun och Clarkes (2019) sex steg för tematisk analys som grund i analysarbetet med en abduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att interventionen upplevdes som en stödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens. Behovet av tillhörighet hämmades för en del av eleverna. De tre behoven samvarierade starkt med varandra och den grupp som upplevde behovsfrustration på grund av bristande tillhörighet beskrev en kontrollerad motivationskvalité som följd. För de elever som beskrev en behovstillfredsställelse upplevdes det inverka positivt på den självbestämmande motivationskvalitén. Vidare framkom det att de homogena grupperna som bildades upplevdes positivt både utifrån kompetens- och tillhörighetsbehovet, men också för lärarnas behovsstödjande arbete som resultatet visade upplevdes som stort. Slutsats: Resultatet tyder på att ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet kan skapa en behovsstödjande miljö men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna.Aim: The purpose of the study was to investigate if and how a two-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school was perceived as a need-supporting environment for the students. Four questions were central to the study: a) How did the students describe their opportunities to satisfy the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness through a choice of specialization? b) How did the students describe their motivation quality when they were allowed to complete physical education through a choice of specialization? c) How did the students’ teachers experience the intervention´s opportunities to satisfy the students’ psychological needs? d) How did the students’ teachers work with need-supporting leadership in the intervention groups? Method: The method was qualitative semi-structured interviews. Seven students were recruited through a convenience selection from the group “dance and training to music” and “ball-, stroke- and net games”. The students‘ teachers in the intervention were also interviewed. The interviews were transcribed and Braun and Clarke´s (2019) six steps were used for thematic analysis as a basis for the analysis work with an abductive approach. Results: The results showed that the intervention was perceived as a supportive environment primarily for the psychological needs autonomy and competence. The need for relatedness was thwarted for some of the students. The three needs covaried strongly with each other and the group that experienced need frustration due to lack of relatedness described a controlled motivation quality as a result. Students who described greater need satisfaction, it was felt to have a positive effect on the self-determination quality of motivation. Furthermore, it emerged that the homogeneous groups that were formed were experienced positively both on the basis of competence and the need for relatedness, but also for the teachers´ need supporting leadership as the result showed was perceived as large. Conclusions: The results indicate that a choice of specialization in physical education in upper secondary school can create a need-supporting environment, but that it needs to be combined with other methods to meet the need for relatedness among students
Vår idrott – eller deras? : Unga idrottares perspektiv på delaktighet
No full textDen svenska idrottsrörelsen är en stor ungdomsrörelse. Tusentals barn och ungdomar idrottar inom ramen för en förening och de utgör en betydande del avidrotten. Frågan är om de också är delaktiga i idrott. Att vara delaktig och ha inflytande är en rättighet. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati och delaktighet främjar lärande. Därför borde unga idrottares delaktighet vara självklar. Tidigare undersökningar vittnar dock om att deras rätt till delaktighet inte tillgodoses i särskilt hög grad – ungas röster hörs svagt eller inte alls. I den här studien tar vi avstamp i att möjligheten till delaktighet verkar variera, och att mer kunskap behövs om vad som påverkar unga idrottares rätt att vara delaktiga. En utgångspunkt i studien är att delaktighet är en del av demokratibegreppet och att det därmed har en bred betydelse som inbegriper både inflytande och inkludering. Vi skiljer på olika former av delaktighet – en politisk, en social och en tävlingsidrottslig delaktighet. Den politiska delaktigheten handlar om rätten till inflytande och att ha en ”röst”. Den sociala delaktigheten handlar om rätten att vara inkluderad och ingå i en gemenskap. Alla har rätt att vara medlem i en förening och för många finns också möjlighet att ingå i ett sammanhang där tränings- och tävlingsdeltagande ingår i medlemskapet. Med stigande ålder tenderar dock föreningsidrott att bli allt mer prestations- och resultatinriktad och därmed är den delaktighet som innebär att bli uttagen till tävlingar och matcher inte lika självklar för alla. Därför riktas blicken också mot det vi valt att kallatävlingsidrottslig delaktighet. Syftet är att undersöka unga idrottares upplevelser av social, politisk och tävlingsidrottsligdelaktighet och att analysera villkoren för delaktighet i föreningsidrott. Målsättningen är att bidra med kunskap som kan leda till att unga föreningsidrottaresrätt till delaktighet och inflytande säkerställs, vilket i sin tur kan ledatill att fler unga idrottare fortsätter med föreningsidrott. Sammantaget deltar 426 idrottare i åldern 15–17 år. Ungdomarna är föreningsaktiva i Stockholmsområdet och Västerbotten i fyra olika idrotter: gymnastik(57), fotboll (116), innebandy (120) och ishockey (133). Ungefär var fjärde ingå ri ett akademilag eller en utvald tävlingsgrupp. Ungdomarna medverkar genom att besvara en webbenkät som innehåller ett fyrtiotal frågor. Ett viktigt resultat är att ungas delaktighet är tvetydig; den är både stor och liten på samma gång. Unga idrottare upplever i stor utsträckning social delaktighet i mindre utsträckning politisk delaktighet (vissa mer än andra), och de kan i liten eller ingen utsträckning alls påverka den tävlingsidrottsliga delaktigheten. De ungdomar som menar att de tillhör de bästa i laget eller gruppen, upplever i högre grad att de har stort inflytande och alltid är delaktiga. När det gällerviktiga frågor, såsom träningsfrekvens, träningsinnehåll, laguttagning och spelsystem, så har unga idrottare lite att säga till om. Tränare bestämmer i allt väsentligt över idrottens utformning. Att aktivt verka för att idrottande barn och ungdomar är mer delaktiga och har större inflytande över sin idrott framstår som en ödesfråga för idrottsrörelsen. Här finns stor potential till förbättring
Acute effects of physical activity patterns on plasma cortisol and brain-derived neurotrophic factor in relation to corticospinal excitability.
No full textBrain-derived neurotrophic factor (BDNF) and cortisol are both capable of modulating synaptic plasticity, but it is unknown how physical activity-induced changes in their plasma levels relate to corticospinal plasticity in humans. Sixteen inactive middle-aged men and women participated in three separate interventions consisting of 3hours prolonged sitting (SIT); 3hours sitting interrupted every 30minutes with frequent short physical activity breaks (FPA); and 2.5hours prolonged sitting followed by 25minutes of moderate intensity exercise (EXE). These 3hour sessions were each followed by a 30min period of paired associative stimulation over the primary motor cortex (PAS). Blood samples were taken and corticospinal excitability measured at baseline, pre PAS, 5min and 30min post PAS. Here we report levels of plasma BDNF and cortisol over three activity conditions and relate these levels to previously published changes in corticospinal excitability of a non-activated thumb muscle. There was no interaction between time and condition in BDNF, but cortisol levels were significantly higher after EXE compared to after SIT and FPA. Higher cortisol levels at pre PAS predicted larger increases in corticospinal excitability from baseline to all subsequent time points in the FPA condition only, while levels of BDNF at pre PAS did not predict such changes in any of the conditions. Neither BDNF nor cortisol modified changes from pre PAS to the subsequent time points, suggesting that the increased corticospinal excitability was not mediated though an augmented effect of the PAS protocol. The relationship between cortisol and plasticity has been suggested to be U-shaped. This is possibly why the moderately high levels of cortisol seen in the FPA condition were positively associated with changes AURC, while the higher cortisol levels seen after EXE were not. A better understanding of the mechanisms for how feasible physical activity breaks affect neuroplasticity can inform the theoretical framework for how work environments and schedules should be designed. DATA AVAILABILITY: Data are available from the corresponding author upon reasonable request.Övriga finansiärer: ICA Gruppen, Intrum, SATS, Monark Exercise, Intrum Justitia</p
Att testa eller inte testa : Hur arbetar fotbollsakademier med tester i talangidentifikations- och talangutvecklingssyfte?
No full textAim The aim of this study was to investigate how football academies work with talent identification and especially in regard to different physiological tests and if they are used in the work of talent identification. The main research questions were: • How are youth players identified and selected into the football academy? • What purpose does physiological tests have in regard to identification and selection? • Are different biases considered, for example Relative Age Effect, when identifying and selecting players? Method In order to adequately answer the purpose and questions, a qualitative method with semi-structured interviews has been applied. Eight representatives from Swedish football academies participated in the study. The results from the interviews were analysed utilizing a thematic analysis. Results The results of the study show that football academies mainly use coaches' subjective assessments to both identify and select young players. Physiological tests have no significance for academies for talent identification or selection purposes, but are mainly used for rehabilitation and the design of requirement profiles. The majority of the participating football academies do not consider various types of biases such as relative age effect, in the context of talent identification and selection. Conclusions The conclusion of this study is that football academies do not use tests in relation to talent identification and that they currently exclusively rely on coaches' subjective assessments. Academies should apply a multidimensional approach to talent identification and need to consider placing greater emphasis on finding early predictors
Kunskapsläget hos simtränare gällande axelskadors orsak och prevention : En kvalitativ intervjustudie om simtränares syn på prevention och rehabilitering vid axelskada
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka simtränares erfarenheter, kunskaper och inställning till axelskador och dess prevention inom ungdomssimning. Frågeställningarna som använts är, vilken inställning till axelskador har simtränare och hur ser deras kunskap ut? Hur ser simtränarens roll ut i det preventiva arbetet mot axelskador? Vilka hinder upplever man som simtränare i det preventiva arbetet? Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem simtränare från samma förening med olika erfarenheter och utbildningar fick svara på frågor som ställdes från en intervjuguide. Det var en semistrukturerad intervju och analysmetoden tematisk. Till hjälp att tolka resultatet användes teorin KASAM Resultat Ur undersökningen växte sju olika teman fram vilka respondenterna lyfte fram som viktiga i arbetet kring axelskador, dess prevention och rehabilitering. De olika teman är Teknik, varför, stöd, begränsning, rehab, variation och tidsaspekt. För att kunna hjälpa simmarna att motiveras till prevention och rehabilitering arbetar man mycket med de begrepp som KASAM innefattar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Slutsats Respondenterna i studien har olika syn på förekomsten av axelskador men ändå en samsyn på prevention och rehabilitering av simmare med axelproblem. Varierad träning som är individuellt anpassad där glädje och lust styr är vad samtliga förespråkar. Behov av att uppdatera sina kunskaper på olika sätt tycks vara knutet till ålder och erfarenhet men ur ett enat team har simmarna en bred stab att få kunskap och information ifrån. Genom att kontinuerligt ha med vad, hur och varför i dialogen med simmarna ökar man begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för de val av moment som görs och därigenom får man en mer motiverad simmare som trivs och mår väl i sitt sammanhang. Det ökar chansen att simsporten får behålla simmaren under en längre tid. Hinder som stress på grund av tidspress och lokalbrist förhåller man sig till då det är faktorer som är svåra att ändra i dagsläget
Sambandet mellan kritisk effekt på cykelergometer och kritisk skridskohastighet för bandyspelare
No full textBegreppen critical power, watt prime, critical speed och distance prime har noggrant blivit undersökta för distans- och uthållighetsidrotter men mindre studerade för intermittenta idrotter. Mycket pekar på att denna fysiologiska information är av stor vikt för intermittenta idrotter då förmågan att kunna genomföra repeterade maximala sprinter har en avgörande betydelse inom lagidrotter. Critical speed har inte tidigare blivit studerat för skridskoåkning. Syfte: Syftet med studien var att genomföra 3 minuters maxtest för kritisk skridskohastighet och undersöka hur starkt samband resultatet har med ett standardiserat test för kritisk effekt utförd på en cykelergometer. Frågeställningar: - Finns det ett samband mellan critical power och critical speed? - Finns det ett samband mellan watt prime och distance prime? Metod: Frågeställningarna besvarades genom att analysera sambandet mellan bandyspelares critical power och watt prime från ett 3 minuter maxtest på cykelergometer mot deras critical speed och distance prime från ett 3 minuter maxtest på skridskor via GPS-mätning. Forskningspersonerna (n=12) var alla aktiva bandyspelare tillhörande ett bandygymnasium och sambanden undersöktes med Pearsons Korrelation-test. Resultat: Critical power och critical speed hade en signifikant stark korrelation (r=.629, p=.029) både på rådata och när hastigheten justerades mot den vind som var under testdagen (r=.603, p=.038). Watt prime och distance prime hade en svag icke signifikant korrelation (r=-.136, p=.674). Detsamma gäller watt prime mot den vindjusterade distance prime (r=.244, p=.445). Slutsats: Resultaten pekar på att uthållighetsförmågan på cykelergometer samvarierar med uthållighetsförmågan vid skridskoåkning. Det visar på möjligheten att använda 3 minuters maxtest för sporter som innehåller skridskoåkning så som bandy och ishockey för att utvärdera atletens aeroba- och anaeroba kapacitet
Vem är NIU-eleven?
No full textSyfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka vilka elever som blir antagna till Nationellt godkändidrottsutbildning (NIU), och vilka faktorer som har varit avgörande för deras val av idrottsprofilerad utbildning. De frågeställningar som studien svarar på är: ● Vilken bakgrund har eleverna som blir antagna till NIU? ● Varför har eleverna sökt till NIU? ● Hur kan elevernas bakgrund förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp? Metod Studiens metod är enkäter för att nå en generaliserad bild av vilka elever som har sökt till NIU. Enkäterna genomfördes på två skolor i Stockholms län, Tibble gymnasium och Midsommarkransens gymnasium. Studien utgår från det teoretiska begreppet habitus som Pierre Bourdieu har utvecklat. Resultat Studiens resultat visar att majoriteten av individerna som söker till NIU är uppväxta i en kärnfamilj, boende i villa eller radhus och med vårdnadshavare som har akademiskutbildning. Individen debuterar i en idrottsförening och börjar utöva sin valda huvudidrott vid sex års ålder, samt en specialisering sker vid cirka 12 års ålder. Individen har också utövat spontanidrott och ägnat sig åt fler än en idrott utöver sin huvudidrott under uppväxten och upplevt ett engagemang från vårdnadshavare. Främsta motivet till att eleverna har sökt till NIU är att utvecklas och att nå elit inom sin idrott. Slutsats Slutsatsen av studien är att individer som blir antagna till NIU är en homogen grupp och har ett starkt idrottshabitus. Merparten av eleverna har gemensamma bakgrundsfaktorer som kännetecknar en god socioekonomisk position. Studien uppmärksammar att individer kan exkluderas och detta ser vi som problematiskt då det inte går i linje med Riksidrottsförbundets “Strategi 2025”.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Physical Characteristics of Elite Male Bandy Players.
No full textPhysical characteristics of elite male bandy players have not been studied for the last 30 years. Therefore, the purpose of this study was to evaluate the physical characteristics of elite male bandy players with respect to playing positions. A cross-sectional study was performed that included 25 male bandy players from one of the highest-ranked bandy leagues in the world. Body weight, length, isometric mid-thigh pull, countermovement jump, squat jump, unilateral long jump, bilateral long jump, 15- and 30-m sprint, 15-m flying sprint, and VO2max were tested. Players were divided into forwards, midfielders, and defenders. Forwards had significantly (p = 0.012) higher relative VO2max than defenders (59.8 ± 4.3 compared to 53.0 ± 5.6 mL/kg/min). No significant differences for any of the other measurements were observed between positions. This is the first study to present the physical characteristics between playing positions in off- and on-ice tests for male bandy players competing at the highest level. Today's bandy players are heavier and have lower relative VO2max compared with players in the early 1990s. However, their work capacities have increased since their absolute VO2max is higher. These results provide benchmark values that can serve as a foundation for strength and conditioning professionals when designing future training programs
Methodological reflections on artistically illustrating ethnographic text from a study of sport pedagogy in youth detention : Ethics, affect, and description
No full textWhile there is a burgeoning body of literature on visual methods inethnography, including drawing and illustration as method for collectingand exploring data, little has been written about how artistic illustrationscan be used as a representational method for finished ethnographic texts.Based on an illustrated ethnography–a PhD thesis on sport pedagogy inyouth detention–this paper explores what artistic illustrations can do forrepresentations of ethnographic texts. An important starting point of the paperis that artistic illustrations are purpose-full–they can be used strategically tohighlight some details over others, thus making it possible for researchersto selectively accomplish several aims when it comes to representation.Particularly, we focus on ethical, aective, and descriptive purposes for usingartistic illustrations when publishing research on sport in total institutions.We present selected illustrations from the thesis together with analytical andprocedural commentary to shed light on some strategic thinking behind theproduction of the illustrations. Finally, we conclude with some reflectionson the methodology and discuss some further considerations for illustratingethnographic texts in terms of benefits, risks, and possibilities.
Fysisk aktivitet, kostvanor och psykisk hälsa hos individer med ett stillasittande yrke
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå, kostvanor och psykisk hälsa hos individer med ett stillasittande yrke. Frågeställningar var om individer med ett stillasittande arbete har sämre kostvanor och sämre upplevd psykisk hälsa jämfört med fysiskt aktiva individer med ett stillasittande arbete. Metod En kvantitativ e-enkätstudie som besvarades av individer med stillasittande yrke. Ett mejl skickades ut som inkluderade en länk till e-enkäten och ett informationsbrev om studiens syfte och upplägg. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor om kön, åldersgrupp, högsta slutförda utbildning, hur många timmar spenderades i stillasittande under arbetsdagen och på fritiden, hur många minuter spenderades åt fysisk aktivitet i måttlig respektive hög intensitet i veckan. Enkäten innehöll även frågor om psykisk hälsa och livsmedelskonsumtion. Utifrån svaren kategoriserades data för fysiskt aktivitet/inaktivitet, psykisk hälsa/ohälsa och sunda/osunda kostvanor. Logistisk regression och Student t-test användes för att besvara frågeställningarna. Resultat Trettioen person besvarade enkäten; sex män och 25 kvinnor. Medelvärde och standardavvikelse för ålder, längd och vikt var följande: medelådersgruppen 30–39 år, medellängden 1.7 ± 0.07m och medelvikten 71 ± 14.6kg Av dessa uppfyllde 30 personer kriteriet att var stillasittande ≥5 timmar av sin arbetstid. Av dessa uppfyllde 18 personer (60 %) rekommendationer för fysisk aktivet. Tjugotre (77 %) upplevde god psykisk hälsa och majoriteten av gruppen konsumerade sunda livsmedel regelbundet medan livsmedel som kategoriserades som osunda förekom då och då hos 13 personer (43 %). I studien sågs ingen signifikant skillnad mellan gruppen stillasittande individer som var fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och upplevd psykisk hälsa (p=0.38) eller sunda kostvanor (p=0.99) respektive osunda kostvanor (p=0.37). Slutsats Med endast 30 deltagare i studien var det svårt att dra några generella slutsatser utifrån studiens frågeställningar men sammanfattningsvis var den psykiska hälsan och kostvanorna bra i gruppen stillasittande individer som nådde upp till rekommenderad fysisk aktivitetsnivå och de som inte nådde upp till den fysiska aktivitetsnivån. Jag skulle skriva att inga skillnader mellan grupperna kunde urskiljas, sannolikt beroende på typ-2 fel i vissa analyser. En begränsning i studien var förutom de få deltagarna även att insamlingen av data genomfördes med enkäter3vilket gör att deltagarna kan över- eller underskatta sina svar och därmed påverka validiteten på studien negativt