The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
The Role of the Results of Functional Tests and Psychological Factors on Prediction of Injuries in Adolescent Female Football Players
Football is a popular sport among adolescent females. Given the rate of injuries in female footballers, identifying factors that can predict injuries are important. These injuries are often caused by complex reasons. The aim of this study was to investigate if the combination of demographic (age, number of training and match play hours/week), psychosocial (perceived stress, adaptive coping strategies) and physiological factors (functional performance) can predict a traumatic injury in adolescent female footballers. A cohort consisting of 419 female football players aged 13–16 years was established. Baseline questionnaires covered potential risk factors for sport injuries, and measurements included football-related functional performance tests. Data were collected prospectively with a weekly online questionnaire for 52 weeks covering, e.g., injuries, training, and match play hours/week. A total of 62% of the players reported at least one traumatic injury during the 52 weeks. The coping strategy “positive reframing” had the strongest association with the risk of traumatic injuries. The combination of more frequent use of the coping strategy, positive reframing, and high levels of physical performance capacity may prevent a traumatic injury in adolescent female footballers. Coaches are encouraged to adopt both physiological and psychological factors when preventing injuries in young female footballers
Biomekaniska parametrar relevanta för konståkningshopp och muskelstyrkans påverkan på rotation : En litteraturöversikt
Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att skapa en strukturerad litteraturöversikt som sammanställer existerande biomekanisk forskning på hopp inom konståkning, och även beskriva vilken betydelse muskelstyrkan i relevanta muskelgrupper har för rotation. • Vilka biomekaniska parametrar är viktiga att eftersträva för hopp med olika antal rotationer? • Vad är forskningsläget kring muskelstyrkan som behövs för hopp med olika antal rotationer? Metod En strukturerad litteraturstudie genomfördes. Litteratursökningen gjordes i databaserna SportDiscus och PubMed på ett strukturerat sätt med olika sökkombinationer av nyckelord. Manuella sökningar gjordes även via referenslistor i artiklar och böcker. 150 artiklar extraherades och slutligen inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i studien. Artiklarna valdes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och granskades sedan kritiskt med hjälp av granskningsmall. Resultat Resultaten presenterade flera olika biomekaniska parametrar som är viktiga i konståkningshopp med olika antal rotationer och att kunna genomföra dessa på ett gynnsamt sätt. Resultaten visade också att muskelstyrkan verkar vara en väsentlig del för att klara av hopp med olika antal rotationer och ha en positiv effekt på rotationen. Resultaten presenterar även relevanta muskelgrupper för detta. Slutsats Denna litteraturstudie ger en unik sammanställning av de viktigaste biomekaniska parametrarna som är viktiga vid konståkningshopp för att uppnå fler varv, och även de viktigaste fokusområden för styrka för utveckling av konståkningshopp. Ytterligare forskning med hög kvalitet kring detta behövs för att få en bredare översikt kring ämnet.Aim The aim of this study is to create a structured literature review that compiles existing biomechanical research on jumps in figure skating. The aim is also to describe the importance of muscle strength in relevant muscle groups for rotation. • What biomechanical parameters are important for jumping with different numbers of rotations? • What is the state of research on muscle strength needed for jumps with different numbers of rotations? Method A structured literature study was conducted. The literature research was done in the databases SportDiscus and PubMed in a structured manner with different search combinations of keywords. Additional sources were compiled via reference lists in articles and books. 150 articles were extracted and finally 15 original scientific articles were included in the study. The articles were chosen using inclusion and exclusion criteria and then critically reviewed using review templates. Results The results present several different biomechanical parameters that are important to strive for in figure skating jumps with different numbers of rotations and to be able to execute them out in a favorable way. Results also showed that muscle strength seems to be an essential part of coping with jumps with different numbers of rotations and has a positive effect on the rotation. The results also present relevant muscle groups. Conclusion This literature study provides a unique compilation of the most important biomechanical parameters that are essential in figure skating to achieve more rotation. The most important focus areas for strength for the development of figure skating are presented. More comprehensive and in-depth research to obtain a broader overview of the subject is required
Komplexiteten i konflikthantering och värdegrundsuppdraget
I denna studie undersöks konflikter och konflikthantering i skolan. Syftet har varit att undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande med konflikter, hur de arbetar med skolans värdegrund och hur de agerar vid konflikter. De tre frågeställningar är hur idrottslärare i årskurs 7-9 implementerar värdegrundsarbetet i skolan, hur de arbetar förebyggande för att undvika konflikter, samt hur de agerar när en konflikt uppstår? Genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra behöriga idrottslärare i årskurs 7 – 9 undersöks deras upplevelser om konflikter och konflikthantering i skolan. Den teoretiska grunden är Cohens konfliktpyramid och resultaten jämförs med tidigare forskning såsom exempelvis Malten och Tholander, med flera. Vid sammanfattningen av resultatet kan noteras att de flesta konflikter handlar om småsaker och kan förebyggas med tydlighet både på lektionerna och utanför lektionerna. Just att tydlighet är viktigt för att undvika att skapa utrymme för konflikter är något kom fram i undersökningen. Tydlighet sker bäst genom att läraren är trygg i sin yrkesroll och i hur hen kan agera. Detta belyser också hur viktigt det är med ledarskap. Med andra ord så är tydlighet och ledarskap två vägledande begrepp för att förebygga konflikterDessutom visar resultatet av undersökningen att när en konflikt väl uppstår gäller det att agera direkt. Resultaten överensstämmer således med tidigare forskning
Distansundervisning i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan : En kvalitativ studie enligt idrottslärares perspektiv
Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa har upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att både genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet samt att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven. De frågeställningar som därmed ställdes var följande: På vilket sätt har gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet? Hur upplever gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa att distansundervisningen har påverkat deras möjligheter att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven? Metod Vi använde oss av den kvalitativa metoden bestående av intervjuer med sex idrottslärare som undervisar i gymnasiet i ämnet idrott och hälsa för att få förståelse för deras upplevelse kring distansundervisning i förhållande till läroplanen för gymnasieskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM-begreppet. Resultat När vi har sammanfattat resultatet av våra intervjuer konstaterar vi att distansundervisningen kan vara meningsfull för eleverna i ämnet idrott och hälsa när det handlar om det teoretiska innehållet från läroplanen. Däremot när det handlar om praktiska moment så blir ämnet idrott och hälsa mindre hanterbart för eleverna och lärarna. Det visade sig även att eleverna tappade meningsfullhet under distansundervisningen. Den direkta kontakten med lärare och klasskamrater samt att kunna genomföra fysiska aktiviteter med andra har stor påverkan på elevernas känsla av sammanhang. Detta påverkar elevernas engagemang under lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Slutsatser De slutsatser som kan dras är att det har varit lättare för idrottslärarna att genomföra de teoretiska momenten på distans jämfört med traditionell undervisningen samt att göra den begripligt, hanterbar samt meningsfull för eleverna. Däremot har distansundervisningen varit utmanande under de praktiska momenten, vilket har påverkat elevernas KASAM negativt samt att vissa kunskapskrav inte kunde undervisas på distans. Både lärare och elever behöver ges goda förutsättningar för att ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan ska bidra till elevernas KASAM när ämnet bedrivs via distans
Kartläggning av hinder för cykelpendling under vintern : en tvärsnittsstudie på studenter i Stockholmen
Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern. - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern. Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014). Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern
Betydelsen av vägledning och stödjande samtal vid förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) : En kvalitativ studie
Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på om Lotsmottagningens insats vid GIH i Stockholm är av betydelse vid en beteendeförändring för att bli mer fysiskt aktiv. Vår hypotes är att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg för att man på sikt ska kunna nå samt bibehålla en beteendeförändring (SBU, 2014). Vår frågeställning är: Hur upplever personer med förskrivet FaR Friskvårdslotsmottagningens insats vid beteendeförändring? Metod Vårt tillvägagångssätt för studien är kvalitativ metod genom intervjuer då vi vill nå en djupare förståelse hos individer som fått vägledning av Friskvårdslotsmottagningen i och med förskrivning av FaR. Sju deltagare medverkade i studien där medelåldern var 58 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys vilket blev grunden för vårt resultat. Resultat De olika kategorierna som framkom under analysen var Upplägg, Stöd, Upplevelser av samtalen, Lotsens bemötande och Lärdomar. Generellt var deltagarna nöjda med Friskvårdslotsmottagningens upplägg och det bemötande de fått av respektive lotsar och skulle rekommendera detta till andra. Samtliga deltagare uttryckte ett behov av stöd och uppföljning. Flera deltagare uttryckte önskemål om längre uppföljning, upp till ett år, samt träning med lotsen. Vissa önskade att uppföljningssamtalen hölls på plats istället för via telefon. Slutsats Slutsatser som kan dras från resultaten i denna studie är framförallt det tydliga behovet av ett individanpassat stöd vid en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet. Det kan gälla uppföljning, att hitta en rimlig träningsnivå och någon att ventilera med. Sammanfattningsvis styrker våra resultat tidigare forskning om att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg vid en beteendeförändring
Ökad förståelse för de bakomliggande faktorerna som påverkar kostvanor : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor. Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer. - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser. Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen. Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på
Vägen till världseliten i padel : En jämförelse mellan världseliten ochsvenska eliten inom herrpadel
Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga skillnaden mellan svenska padelelitens spelmönster medvärldselitens spelmönster. I studien valde vi att analysera om det finns någon skillnad mellanmanliga svenska- och världseliten när det kommer till:1. Typ av slag vid vunnen poäng2. Hur stor del av slagen som är unforced eller forced error3. Vilken del av planen de vinnande slagen slås ifrån Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt en retroperspektiv studiedesign, därsammanlagt 3849 slag analyserades genom förinspelade matcher på video. Det inkluderade 15st matcher från WTP samt 15 st matcher från SPT analyserades med 22 respektive 20 olikaspelare. Resultat I analysen visades en signifikant skillnad mellan grupperna när det kom till typ av slag därWTP-spelarna slog fler direktslag än SPT-spelarna (p=0,02). Vidare fanns ingen signifikantskillnad när det kom till om poängen vanns utifrån forced/unforced error, (p=0,06). Ingensignifikant skillnad fanns heller gällande om den vinnande poängen slogs från zon 1 eller zon2. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att WPT spelarna slog fler direktslag jämfört med SPT spelarna. Ipraktiken skulle detta kunna betyda att SPT spelarna bör träna på positionering för att skapamöjligheten till att slå fler direktslag.Genom studiens resultat och de taktiska analyser som gjorts, kan tränare och spelare inomsvensk padel fokusera på de delar WPT-spelarna är bättre på. Framförallt verkar ett snabbarespel genom direktslag, med syfte att tvinga motståndarna till unforced error, vara det primäraatt utveckla. SPT-spelarna bör inte utifrån denna studie lägga ner mycket tid på att vinna poängframme vid nät, men bör ändå ha det i åtanke då spelet sker snabbare framme vid nät. Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Eveningness is associated with sedentary behavior and increased 10-year risk of cardiovascular disease : the SCAPIS pilot cohort.
Chronotype reflects individual preferences for timing activities throughout the day, determined by the circadian system, environment and behavior. The relationship between chronotype, physical activity, and cardiovascular health has not been established. We studied the association between chronotype, physical activity patterns, and an estimated 10-year risk of first-onset cardiovascular disease (CVD) in the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) pilot cohort. A cross-sectional analysis was performed in a middle-aged population (n = 812, 48% male). Self-assessed chronotype was classified as extreme morning, moderate morning, intermediate, moderate evening, or extreme evening. Time spent sedentary (SED) and in moderate to vigorous physical activity (MVPA) were derived from hip accelerometer. The newly introduced Systematic COronary Risk Evaluation 2 (SCORE2) model was used to estimate CVD risk based on gender, age, smoking status, systolic blood pressure, and non-HDL cholesterol. Extreme evening chronotypes exhibited the most sedentary lifestyle and least MVPA (55.3 ± 10.2 and 5.3 ± 2.9% of wear-time, respectively), with a dose-dependent relationship between chronotype and SED/MVPA (p < 0.001 and p = 0.001, respectively). In a multivariate generalized linear regression model, extreme evening chronotype was associated with increased SCORE2 risk compared to extreme morning type independent of confounders (β = 0.45, SE = 0.21, p = 0.031). Mediation analysis indicated SED was a significant mediator of the relationship between chronotype and SCORE2. Evening chronotype is associated with unhealthier physical activity patterns and poorer cardiovascular health compared to morning chronotype. Chronotype should be considered in lifestyle counseling and primary prevention programs as a potential modifiable risk factor
Periodic Inhalation of Carbon Monoxide Prior to Repeated Sprint Training – a Nuanced Way for Improving Repeated Sprint Ability
Background: Repeated sprint training in hypoxia has shown to be superior to training in normoxia. However, both natural and simulated altitude training are strategies that are not always accessible and expensive due to traveling or the need for advanced equipment. A possible way of simulating hypoxic conditions is to administer carbon monoxide (CO) prior to training as it has been shown to reduce the oxygen transport and delivery to the muscle similar to systemic hypoxia. It is therefore hypothesized that inhaling a small bolus of CO prior to repeated-sprint exercise will potentiate the acute physiological responses during the training, thus induce performance improvements associated with repeated sprint ability compared to placebo control. Methods: 23 endurance-trained individuals (18 men and 5 women), age 33.2 ± 6.9 years, body mass 78.3 ± 11.0 kg, height 180.7 ± 7.3 cm, performed a 3-week supervised repeated sprint exercise protocol on electromagnetically braked cycle ergometers. A repeated sprint ability test was conducted pre-and post-training intervention. Participants were randomly assigned to either inhaling CO (INCO group) or inhaling a sham gas (NOCO group). Analysis of covariance (ANCOVA) was conducted to determine statistical significance by controlling for pre-test values. Results: Periodic inhalation of CO prior to repeated sprint exercise led a medium, significant difference in mean power decrement (INCO -2.63%, NOCO 8%; p <0.05, ηp2 = 0.19) and fatigue index (INCO 0.28%, NOCO 8.2%; p <0.05, ηp2 = 0.24) compared to sham gas, despite that both groups increased in number of sprints (INCO 16.58%, NOCO 27.60%; p <0.05; ηp2 = 0.71) with no difference between groups. Conclusion: Our findings in this study showed a positive effect on an improved ability to sustain power output during repeated sprints when periodic inhalation of CO is administered. Therefore, it is suggested that periodic inhalation of CO prior to repeated sprint exercise might be a nuanced way to induce favorable physiological adaptations, thus improving performance associated with repeated sprint ability