The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Ribosome accumulation during early phase resistance training in humans.
No full textAIM: To describe ribosome biogenesis during resistance training, its relation to training volume and muscle growth. METHODS: A training group (n = 11) performed 12 sessions (3-4 sessions per week) of unilateral knee extension with constant and variable volume (6 and 3-9 sets per session respectively) allocated to either leg. Ribosome abundance and biogenesis markers were assessed from vastus lateralis biopsies obtained at baseline, 48 hrs after sessions 1, 4, 5, 8, 9, and 12, and after eight days of de-training, and from a control group (n = 8). Muscle thickness was measured before and after the intervention. RESULTS: Training led to muscle growth (3.9% over baseline values, 95% CrI: [0.2, 7.5] vs. control) with concomitant increases in total RNA, rRNA, UBF, and rpS6 with no differences between volume conditions. Total RNA increased rapidly in response to the first four sessions (8.6% [5.6, 11.7] per session), followed by a plateau and peak values after session 8 (49.5% [34.5, 66.5] above baseline). Total RNA abundance was associated with UBF protein levels (5.0% [0.2, 10.2] per unit UBF), and the rate of increase in total RNA levels predicted hypertrophy (0.3 mm [0.1, 0.4] per %-point increase in total RNA per session). After de-training, total RNA decreased (-19.3% [-29.0, -8.1]) without muscle mass changes indicating halted biosynthesis of ribosomes. CONCLUSION: Ribosomes accumulate in the initial phase of resistance training with abundances sensitive to training cessation and associated with UBF protein levels. The average accumulation rate predicts muscle training-induced hypertrophy
Sitter "gamers" mer än andra? : En tvärsnittsstudie om sambanden mellan stillasittande, datorspelande och motivation för fysisk aktivitet hos ungdomar
No full textAim The aim of this study is to investigate the relationship between sedentary-time, gaming and motivation for physical activity in Swedish adolescents. Method This study was conducted using a questionnaire based on Lena Kalling's evaluation of screening questions about physical activity by the National Board of Health and Welfare (Kallings 2019), as well as guidelines developed by Statistics Sweden (SCB 2016). The study was conducted as a cross-sectional study. A database has been constructed with the survey results with the purpose of performing a statistical analysis. Results A total of 41 people participated in this study, 29 boys and 12 girls. Sedentary time has been quantified in two ways, the individuals own estimate and a calculation based on the lower limit of given response intervals. Spearman correlations between computer gaming and total own estimated sedentary time were r = -0,28 (p = 0,13) and corrected for covariance with gender r = -0,23 (p=0,23). Similar correlations for calculated sedentary time and computer gaming were r = 0,16 (p=0,32) and corrected for covariance with gender r = 0,07 (p=0,67). The two most frequent motivating factors for physical activity are “it’s fun” and “I feel good or know it’s good for me”. Mann-Whitney U-tests show that none of these are significant with respect to difference in computer gaming (p=0,75 and p=0,40, respectively). A motivation factor “I want to get better at something” is almost significant (p=0.07). This group are playing computer games on average 1,14 hours (median, N=25), compared to 0,00 hours (median, N=16) for those who did not select the factor. Conclusions The study shows that adolescents who play or are interested in computer games are not more sedentary than adolescents in general. Two different independent measures for sedentary time have been used and there was no association between computer gaming and sedentary behavior. There were no differences in motivational factors towards physical activity, neither moderate nor intense for adolescents playing computer games compared to adolescent in general.Syfte Syftet med arbetet är att studera sambanden mellan stillasittande, datorspelande och motivation för fysisk aktivitet hos ungdomar. Metod Studien har genomförts som en enkätundersökning. Enkäten är utformad med hjälp av Lena Kallings utvärdering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet (Kallings 2019) samt riktlinjer för enkät och intervjuundersökningar som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB 2016). Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. En databas har konstruerats med enkätsvaren för att kunna göra en statistik analys. Resultat I denna studie deltog totalt 41 ungdomar varav 29 pojkar och 12 flickor.Stillasittande tid har tagits fram på två sätt, individens egen uppskattning samt en beräkning utgående från den undre gränsen av givna svarsintervall. Spearman-korrelationer har beräknats mellan datorspelande och totalt stillasittande. Dessa är för egen skattning av stillasittande r = -0,28 (p = 0,13) och korrigerad för kön r = -0,23 (p=0,23). För beräknad skattning av stillasittande är de r = 0,16 (p=0,32) och korrigerad för kön r = 0,07 (p=0,67).De två motivationsfaktorerna för fysisk aktivitet som valdes av flest individer är ”Det är roligt” och ”Jag mår bra eller vet att det är bra för mig”. Mann-Whitney U-test visar att ingen av dessa är signifikanta när man testar skillnad för datorspelande (p=0,75 respektive p=0,40). En motivationsfaktor ”Jag vill bli bättre på någonting” ligger på gränsen till att vara signifikant (p=0,07). Datorspelandet i gruppen som valt denna faktor är 1,14 timmar (median, N=25) att jämföra med 0,00 timmar (median, N=16) för de som inte valt faktorn. Slutsats Studien visar att ungdomar som spelar datorspel inte sitter mer stilla än ungdomar i allmänhet. Två olika oberoende mått för stillasittande har använts och för inget av dessa finns samband mellan datorspelande och stillasittande. Det finns inte heller någon skillnad i motivation till fysisk aktivitet, varken måttlig eller intensiv, för datorspelande ungdomar jämfört med ungdomar i allmänhet
Vilket ben som föredras och styrkeasymmetrier : En tvärsnittsstudie som jämför självupplevd och uppmätt lateralitet
No full textAim: The aim of this study was to examine the relationship between the degree of self-perceived leg preference and the degree of strength asymmetries in well-trained adults. Method: All tests took place during two separate days at the Swedish School of Sport and Health Sciences. Preferred and non-preferred leg was examined via questionnaires. Concentric and eccentric strength measurements were executed in an isokinetic dynamometer in both right and left leg. Left and right leg peak force when performing CMJ’s, RCMJ-B and RCMJ-B was collected via floor fit force plates. Degree of self-perceived laterality was then compared with the degree of strength asymmetries using Spearman’s rho and strength asymmetries was compared using Pearson’s correlation. Results: Self-perceived laterality and degree of strength asymmetries showed a significant correlation in three of the measured variables: LP-C300 and self-perceived stronger leg (=0.74), CMJ and self-perceived preferred leg for landing (=0.67), RCMJ-B and the self-perceived leg for balancing (=0.65). Strength asymmetries that were significantly correlated: LP-C10 and LP-E300 (=0.78), LP-C10 and RCMJ-B (=0.63), LP-E50 and LP-E100 (=0.91), LP-E50 and LP-E300 (=0.62), LP-E50 and RCMJ-E (=-0.73), LP-E100 and LP-E300 (=0.62), LP-E100 and RCMJ-E (=-0.70). Conclusion: In conclusion, three of the self-perceived laterality results were significantly positively correlated to strength asymmetries; the self-perceived stronger leg and the LP-C300test, the self-perceived preferred leg for landing and the CMJ -test, and the self-perceived preferred leg for balancing and the RCMJ-B-test. Strength asymmetries correlated, showing that there are in fact significant correlations between strength asymmetries in eccentric leg presses in different speeds as well as in slow concentric movements and the first RCMJ-jump.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan graden av självupplevd lateralitet och graden av styrkeassymetrier hos vältränade vuxna individer. Metod: Testerna i denna studie genomfördes under två, på varandra efterföljande dagar, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Vilket som ben som var det föredragna och vilket ben som var det icke- föredragna hos deltagarna undersöktes via enkäter. Den koncentriska och excentriska styrkan i respektive ben undersöktes i en isokinetisk dynamometer. Den maximala kraften I höger respektive vänster ben under utförandet av CMJ’s, RCMJ-B och RCMJ-E insamlades genom golvmonterade kraftplattor. Graden av självupplevd lateralitet jämfördes med graden av styrkeassymetrier med hjälp av spearman’s rho. Styrkeassymetrierna i respektive test jämfördes med hjälp av Pearson’s korrelation. Resultat: Den självupplevda lateraliteten och graden av stryrkeassymetrier uppvisade en signifikant korrelation inom tre av de uppmätta variablerna: LP-C300 och det självupplevt starkare benet (=0.74), CMJ och det självupplevt föredragna benet för att landa (=0.67), RCMJ-B och det självupplevt föredragna benet för att balansera (=0.65). Sex av testerna som, gjordes för att mäta styrkeassymetrier uppvisade positiva eller negativa signifikanta korrelationer: LP-C10 och LP-E300 (=0.78), LP-C10 och RCMJ-B (=0.63), LP-E50 och LP-E100 (=0.91), LP-E50 och LP-E300 (=0.62), LP-E50 och RCMJ-E (=-0.73), LP-E100 och LP-E300 (=0.62), LP-E100 och RCMJ-E (=-0.70). Slutsats: Sammanfattningsvis så var tre av resultaten gällande självupplevd lateralitet positivt signifikant korrelerade med stryrkeasymetrier; det självupplevt starkare benet och LP-C300testet, det självupplevt föredragna benet att landa på och CMJ -testet, samt det självupplevt föredragna benet för att balansera och RCMJ-B -testet. Det fanns också signifikanta korrelationer mellan styrkeassimetrier mellan olika styrketest, vilket innebär att det finns en korrelation mellan styrkeassymetrier i excentriska benpressar i olika hastigheter, samt mellan koncentriska benpressar i långsam hastighet det första hoppet i RCMJ
Attityder till och upplevelser av en hälsokampanj
No full textSyfte och frågeställning Denna studie har till syfte att undersöka attityder till och upplevelser av hälsokampanjer hos boende i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Frågeställningarna var: - Vilka attityder har de boende i ett mångkulturellt bostadsområde till en hälsokampanj med motiverande budskap för fysisk aktivitet? - Hur upplever de boende en hälsokampanj i deras bostadsmiljö? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. 15 personer rekryterades genom bekvämlighets- och snöbollsurval i ett område med låg socioekonomisk status. Deltagarna var mellan 18–77 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom induktiv innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier; positiva attityder, negativa attityder, behov samt hinder. Huvudresultaten var att 1) Hälsokampanjer med motiverande budskap ses som uppmuntran och en bra påminnelse till fysisk aktivitet. 2) Lågt förtroende för avsändaren skapar negativ attityd. 3) Hälsokampanjen behöver vara begriplig, valfri och meningsfull för deltagaren. 4) Både inre och yttre hinder försvårar möjligheten till att delta. Slutsats Den här studien fann både positiva och negativa attityder samt olika upplevelser av behov och hinder till deltagande vid en hälsokampanj med motiverande budskap för fysisk aktivitet bland boende i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Vidare visar resultatet att det fanns behov av att göra hälsokampanjen begriplig samt kunskap om varför och meningen med att delta hos deltagarna. Detta kan behöva prioriteras vid utformandet och genomförandet av en liknande hälsokampanj. Aim The aim of the study was to investigate attitudes to and experiences of health campaigns among residents in a multicultural area with low socioeconomic status. The research questions were: - What kind of attitudes do the residents of a multicultural residential area have to a health campaign for physical activity? - How do the residents experience a health campaign in their residential environment? Method To answer the aim and the research questions, a qualitative method of semi-structured interviews has been conducted. 15 people were recruited using convenience and snowball selection. The participants were between 18-77 years old. The interviews were transcribed and then analyzed by inductive content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results The content analysis resulted in four main categories, positive attitudes, negative attitudes, needs and obstacles. The main results were that 1) health campaigns with motivational messages serve as encouragement and a good reminder of physical activity. 2) Low trust in the sender of the campaign creates negative attitude. 3) The health campaign needs to be comprehensible, optional and meaningful to the participant. 4) both internal and external obstacles make it difficult to participate. Conclusion This study found both positive and negative attitudes as well as different needs and obstacles to participating in a health campaign among residents in a multicultural area with low socioeconomic status. Furthermore, the results show that there was a need to make the health campaign comprehensible and the participants need knowledge of the purpose for participating in the campaign. This may need to be prioritized in the design and implementation of a similar health campaign
Are nocturnal blood glucose levels in elite endurance athletes associated withsleep metrics? : group and within-individual analysis
No full textSamband mellan sömn, prestation och psykisk hälsa hos unga fotbollsspelare : en kvantitativ enkätstudie
No full textSyftet med studien är att undersöka sambanden mellan unga fotbollsspelares sömn, fysiska prestation och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning fick 84 fotbollsspelande killar och tjejer i Östergötland (Sverige) svara på frågor om sin sömnkvalitet, psykiska hälsa och fysiska och mentala prestation. Det fanns ett positivt signifikant samband mellan psykisk hälsa och sömnkvalitet (r=0.524, p= <0.01), det fanns inga samband mellan psykisk hälsa och prestation (r = -0.098 p=0.38) eller mellan sömnkvalitet och prestation (r = -0.117, p= 0.29). Det fanns en signifikant skillnad i psykisk hälsa mellan könen där medelvärdet (SD) för tjejer var 13.36 (8.49), än hos killar, 6.54 (6.62), p= <0.001. Skillnaden i sömnkvalitet mellan könen var 6.47 (3.13) jämfört med 5.16 (3.30), p=0.035. Det visades även en skillnad i prestation där killarna skattade sin prestation högre än tjejerna i studien, 72.51 (14.65), jämfört med 64.49 (11.43), p=0.002. Denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan sömn och psykisk hälsa då deltagarna som skattade sin sömnkvalitet som sämre, skattade även sin psykiska hälsa som sämre. Det visades inga signifikanta samband mellan sömn och prestation eller samband mellan prestation och psykisk hälsa. Det fanns en signifikant skillnad mellan killar och tjejer i variablerna sömn, psykisk hälsa och prestation där tjejer rapporterade sämre resultat på sömnkvalitet och psykisk hälsa medan killarna rapporterade bättre poäng på prestation.The purpose of the study is to investigate the links between young football players' sleep, physical performance, and mental health. Through a survey, 84 football-playing boys and girls in Östergötland (Sweden) answered questions about their sleep quality, mental health, and physical and mental performance. There was a positive significant relationship between mental health and sleep quality (r = 0.524, p = <0.01), there was no relationship between mental health and performance (r = -0.098 p = 0.38) and between sleep quality and performance (r = -0.117, p = 0.29). There was a significant difference in mental health between the sexes where the mean value (SD) for girls was 13.36 (8.49), then for boys, 6.54 (6.62), p = <0.001. The difference in sleep quality between the sexes was 6.47 (3.13) compared with 5.16 (3.30), p = 0.035. There was also a difference in performance where the boys rated their performance higher than the girls in the study, 72.51 (14.65), compared with 64.49 (11.43), p = 0.002. This study showed that there was a significant relationship between sleep and mental health as the participants who rate their sleep quality as worse, also rate their mental health as worse. No significant association between sleep and performance or association between performance and mental health was shown. There was a significant difference between boys and girls in the variables sleep, mental health and performance where girls reported higher results on sleep quality and mental health while boys reported higher scores on performance
Cardiorespiratory fitness and cognition in persons at risk for Alzheimer's disease
No full textIntroduction: This study examined the relationship between cardiorespiratory fitness (CRF) and longitudinal cognitive functioning in a cohort enriched with risk factors for Alzheimer's disease (AD). Methods: A total of 155 enrollees in the Wisconsin Registry for Alzheimer's Prevention completed repeat comprehensive neuropsychological evaluations that assessed six cognitive domains. Peak oxygen consumption (VO2peak) was the primary measure of CRF. Random effects regression was used to investigate the effect of CRF on cognitive trajectories. Results: Higher CRF was associated with slower decline in the cognitive domains of verbal learning and memory (P < .01) and visual learning and memory (P < .042). Secondary analyses indicated that these effects were stronger among men than women, and for noncarriers of the apolipoprotein E ε4 allele. Discussion: Higher CRF was associated with a slower rate of the decline in episodic memory that occurs as a natural consequence of aging in a cohort enriched with risk factors for AD
”Att hålla normen” : En tvärsnittsstudie om vilka uppfattningar människor har avseende fysisk aktivitet och hälsa i ett bostadsområde med låg socioekonomisk status
No full textSyfte och frågeställningar Enligt tidigare forskning är de lägre socioekonomiska grupperna mindre fysiskt aktiva och ojämlikheter i hälsa ses som ett problemområde. Då det främst har varit fokus på kvantitativa resultat, finns det få studier som undersökt vad personerna som bor i liknande områden själva tycker om hälsa och fysiska aktiviteter. Denna studie gjordes i syfte att få ta del av deras åsikter. Forskningens två huvudfrågor är: Vilka är förutsättningar till en bra hälsa enligt de boendes uppfattning? Hur uppfattar de boende att de har möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag? Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri. Data består av 15 intervjuer och en fenomenografisk analysmetod tillämpades. Deltagarna var alla boende i det aktuella bostadsområdet med låg socioekonomisk status strax utanför Stockholm i åldern 18 - 77 år, både kvinnor och män. Resultat Upphov till en bättre hälsa har enligt respondenterna fyra förutsättningar: man behöver vara fysiskt aktiv, socialt aktiv, äta hälsosamt och ha en positiv attityd. Vidare visar studien att det finns flera faktorer som påverkar tillgång till den fysiska aktiviteten i vardagen. Dessa faktorer lokaliserade följande kategorier: tidsperspektiv, brist på kunskap och vägledning, ekonomi och tillgänglighet, interpersonella faktorer, väderförhållanden, kunskap som möjlighetsfaktor, samhällets stöd, egna initiativ, och hopp på den nästa generationen. Slutsats De boende i området finner sig i en situation där de måste anpassa sina aktiviteter efter möjligheter. Hälsa och hälsosam livsstil anses som oersättlig tillgång med fysisk aktivitet som en av komponenter. Möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag avgörs av varje individs livssituation och nödvändiga prioriteringar som kan se olika ut under livets gång. Kunskap, ekonomisk tillgänglighet, samhällets stöd och investering i familjens framtid präglar vilka val i fördel eller nackdel till fysisk aktiv livsstil kommer att göras.Aim According to previous research, the lower socio-economic groups are less physically active and inequalities in health are seen as a problem area. As the focus has mainly been on quantitative results, there are few studies that have investigated what the people living in similar areas themselves think about health and physical activities. This study was done with the aim of getting their opinions. The research's two main questions are: What are the prerequisites for good health according to the residents' opinion? How do the residents perceive that they have the opportunity to perform physical activity in their everyday life? Method A qualitative method with semi-structured interviews was used to collect empirical data. The data consists of 15 interviews and a phenomenographic analysis method was applied. The participants were all residents of the housing area in question with low socio-economic status just outside Stockholm aged 18 - 77 years, both women and men. Results According to the respondents, there are four prerequisites for better health: you need to be physically active, socially active, eat healthy and have a positive attitude. Furthermore, the study shows that there are several factors that affect access to physical activity in everyday life. These factors located the following categories: time perspective, lack of knowledge and guidance, economy and accessibility, interpersonal factors, weather conditions, knowledge as an opportunity factor, community support, own initiative, and hope for the next generation. Conclusions The residents of the area find themselves in a situation where they have to adapt their activities according to opportunities. Health and a healthy lifestyle are considered irreplaceable assets with physical activity as one of the components. The possibility of performing physical activity in everyday life is determined by each individual's life situation and necessary priorities, which may look different during the course of life. Knowledge, financial availability, society's support and investment in the family's future characterize which choices in favour or disadvantage to a physically active lifestyle will be made
