The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Motivationsklimat inom Stockholmska Fotbollsakademier : Akademichefers och spelares upplevelser av talangutvecklingsmiljön
No full textSyfte & frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat.Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p
The Role of Executive Function in the Effectiveness of Multi-Component Interventions Targeting Physical Activity Behavior in Office Workers
No full textA knowledge gap remains in understanding how to improve the intervention effectiveness in office workers targeting physically active (PA) behavior. We aim to identify the modifying effect of executive function (EF) on the intervention effectiveness targeting PA-behaviors, and to verify whether the observed effect varies by Job Demand Control (JDC) categories. This workplace-based intervention study included 245 participants who were randomized into a control group and two intervention arms—promoting physical activity (iPA) group or reducing sedentary behavior (iSED) group. The interventions were conducted through counselling-based cognitive behavioral therapy and team activities over 6 months. PA-behaviors were measured by an accelerometer. EF was assessed by the Trail Making Test-B, Stroop, and n-back test. The JDC categories were measured by the demand control questionnaire. Higher EF level at baseline was significantly associated with the intervention effect on increased sleep time (β-coefficient: 3.33, p = 0.003) and decreased sedentary time (−2.76, p = 0.049) in the iSED-group. Participants with active jobs (high job demands, high control) presented significantly increased light-intensity PA in the iSED-group in comparison to the control group. Among participants with a high level of EF and active jobs, relative to the control group, the iPA-group showed a substantial increase in light-intensity PA (1.58, p = 0.036) and the iSED-group showed a tendency of reducing sedentary behavior (−5.35, p = 0.054). The findings suggest that office workers with a high EF and active jobs may benefit most from an intervention study targeting PA-behaviors.Fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner bland kontorsarbetare: Delprojekt 3, Långsiktiga interventione
Movement Behaviors and Cognitive Health for Office Workers
No full textThe lifetime trajectories of movement behavior and cognitive functioning depend on complex interactions between genetic and environmental factors. There is substantial evidence suggesting that physical activity benefits cognitive functions. However, how sedentary behavior and the composition of movement behaviors (i.e., sleep, physical activity, and sedentary behavior) influences cognitive functions remains to be elucidated. Observational studies suggest that sedentary time is unfavorably related to cognitive functions in older adults, but the majority of evidence comes from self-reported estimates of movement behavior, which are rather weakly related to device-based measures. Furthermore, while evidence suggests that structured exercise can have protective effects on cognition in inactive older adults, much less is known about how midlife movement behavior is related to cognitive functions. Thus, knowledge of how midlife movement behavior relates to and possibly affects cognitive functions and its underlying mechanisms is much needed. This thesis is part of a larger research project investigating how movement behaviors relate to and influence cognitive function, mental health, and neurophysiological mechanisms underpinning these. The project specifically targets healthy office workers and is co-produced with employers of office workers and health-promoting companies. This thesis aimed to investigate how movement behaviors relate to and influence cognitive functions and neuroplasticity among office workers. The first study investigated cross-sectional relationships between device-measured movement behavior and cognitive functions among 334 office workers. The results revealed no association between total time spent in moderate to vigorous physical activity or sedentary behavior and cognitive functions, suggesting that this association may not be as robust as previously suggested in older populations or as inferred from self-report. The second study investigated the extent to which corticospinal excitability is influenced by different movement behaviors. Sixteen sedentary office workers participated in a cross-over randomized controlled trial. We contrasted 3 hours of prolonged sitting with 3 hours of interrupted sitting and 2.5 hours sitting followed by a 25-minute bout of exercise. Acute changes in corticospinal excitability and long-term potentiation-like neuroplasticity were investigated using transcranial magnetic stimulation and paired associative stimulation. Changes in corticospinal excitability over time did not differ between conditions, suggesting that in inactive middle-aged office workers, a physical activity bout or frequently breaking up prolonged sitting does not induce immediate changes in corticospinal excitability or long-term potentiation-like neuroplasticity. The third and fourth studies are based on a 6-month cluster-randomized intervention conducted in 263 healthy office workers. An ecological model for behavior change was used to design two interventions aiming at reducing sedentary behavior or increasing physical activity relative to a passive control group, with the ultimate aim of improving cognitive functions and mental health. The third study investigated how effective each intervention was at changing the 24-hour movement behavior, and the fourth study examined intervention effects on cognitive functions. The results showed that the interventions were ineffective in reducing sedentary behavior and increasing physical activity, respectively, with no detected beneficial effects on cardiorespiratory fitness or cognitive functions relative to the control group. Changes in cognition from baseline to follow-up were not associated with changes in the composition of movement behaviors or cardiorespiratory fitness, but some associations between changes in movement behaviors and cognition were moderated by sex, age, and cardiorespiratory fitness. Thus, the third and fourth studies of the thesis have highlighted the challenges involved in successfully achieving movement behavior change to address the possible effects on cognitive improvements in an ecological setting. In summary, the results presented in this thesis did not provide support for an association between movement behaviors and cognitive functions in healthy physically active office workers, demonstrated no acute effect of a single session of physical activity or breaking up prolonged sitting on corticospinal excitability in sedentary office workers, and revealed no evidence for successful movement behavior change or benefits for cognition in an ecological cluster-randomized intervention in healthy physically active office workers. The findings suggest that among physically active office workers, sedentary behavior may not be as detrimental for cognition and neuroplasticity as previously suggested and shows that changing movement behavior in office workers at the workplace represents a challenging endeavor. Still, these findings do not exclude the possibility that changes in movement behaviors might benefit cognitive functions in physically inactive office workers at higher cardiovascular risk, with lower cardiorespiratory fitness and/or lower daily cognitive stimulation. Utvecklingen genom livet av såväl kognitiv förmåga som fysiskt aktivitetsmönster beror på en komplex interaktion mellan arv och miljö. Det finns stark evidens för att fysisk aktivitet kan förbättra kognitiv förmåga, men vi saknar kunskap om hur stillasittande och det sammansatta fysiska aktivitetsmönstret (omfattande sömn, fysiskt aktivitet och stillasittande) påverkar kognition. Observationsstudier på äldre har visat att mer stillasittande tid är relaterat till sämre kognitiv prestation, men de flesta av dessa studier har utgått från självskattat stillasittande. Självskattningar av fysisk aktivitet och stillasittande är ofta ganska svagt associerade till uppmätt fysiskt aktivitetsmönstret. Emedan träning har visat sig ha en skyddande effekt på äldres kognition, så vet man fortfarande väldigt lite om hur det fysiska aktivitetsmönstret i den arbetsföra befolkningen relaterar till och påverkar kognition. Därför behövs det kunskap om hur fysiskt aktivitetsmönster i medelåldern påverkar kognition och vilka mekanismer som ligger till grund för denna effekt. Avhandlingen är en del av ett större forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur kontorsarbetares fysiska aktivitetsmönster relaterar till och påverkar kognition, psykisk hälsa och neurofysiologiska mekanismer för dessa. Kunskapen samproduceras med arbetsgivare och friskvårdsföretag. Syftet med denna avhandling var att belysa hur kontorsarbetares fysiska aktivitetsmönster relaterar till och påverkar kognition och neuroplasticitet. Avhandlingens första studie undersökte sambandet mellan fysiska aktivitetsmönster och kognitiva förmågor bland 334 kontorsarbetare. Studien visade inga samband mellan total tid i medel-till-högintensiv fysisk aktivitet eller stillasittande och prestationen på kognitiva tester. Detta tyder på att sambandet som tidigare påvisats i äldre mellan fysiskt aktivitetsmönster och kognitiva funktioner inte går att generalisera till medelåldern. Den andra studien undersökte omedelbara effekter av tre timmars stillasittande uppbrutet av tre olika rörelseinterventioner på kortikospinal neuroplasticitet. Sexton inaktiva kontorsarbetare i medelåldern deltog i tre separata interventioner, genomförda i randomiserad ordning, separerade av minst 7 dagar. Effekter av tre timmars stillasittande jämfördes med tre timmars stillasittande uppbrutet med korta rörelsepauser eller 2,5 timmars stillasittande följt av 25 minuters medelintensiv träning. Transkraniell magnetstimulation användes för att utvärdera kortikospinal retbarhet och svaret på ett neuroplasticitetsinducerande protokoll. Studien fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de tre experimentella interventionerna. Detta tyder på att ett enskilt träningspass eller uppbrutet stillasittande inte är mer fördelaktigt än långvarigt stillasittande för kortikospinal neuroplasticitet eller retbarhet bland inaktiva kontorsarbetare. Vi genomförde sedan en sex månaders ekologisk klusterrandomiserad multikomponent intervention med stöd till mer fysisk aktivitet eller minskat stillasittande bland 263 friska kontorsarbetare i syfte att främja hälsosamma hjärnfunktioner. Stödet gavs på individ, miljö och organisationsnivå. Den tredje studien undersökte hur effektiva interventionerna var på att ändra sammansättningen av det fysiska aktivitetsmönstret från studiens start till sex-månaders-uppföljningen. Den fjärde studien undersökte hur interventionerna påverkade kognition. Varken fysiska aktivitetsmönster, kondition eller kognitiva funktioner påverkades av interventionerna. Ändringar i fysiska aktivitetsmönster och kondition var inte relaterade till ändringar i kognition. Relationen mellan förändringar i sammansättningen av fysiskt aktivitetsmönster och kognition modererades till viss del av kön, ålder och kondition. Denna avhandling fann sammanfattningsvis inga stöd för samband mellan fysiskt aktivitetsmönster och kognition bland friska kontorsarbetare, inga omedelbara effekt av ett träningspass eller uppbrutet stillasittande på kortikospinal neuroplasticitet bland inaktiva kontorsarbetare och inget stöd för att de utvärderade ekologiska klusterrandomiserade interventionerna med stöd på individ, miljö och organisationsnivå hade effekter på fysiskt aktivitetsmönster eller kognition bland friska kontorsarbetare. Sammantaget tyder fynden på att stillasittande nog inte är så negativt för kognitionen och neuroplasticiteten bland friska, fysiskt aktiva kontorsabetare som tidigare föreslagits. Dessutom belyser resultaten svårigheten med att stödja hållbara förändringar i fysiskt aktivitetsmönster via arbetsplatsen. Vi kan inte utesluta möjligheten att ändringar i fysiskt aktivitetsmönster kan leda till förbättringar i kognition för fysiskt inaktiva kontorsarbetare med risk för kardiovaskulär sjukdom, lägre kondition och/eller lägre daglig kognitiv stimulation. Framtida interventioner skulle kunna utformas med en mer avgränsad målgrupp i fokus. Fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner bland kontorsarbetare: Delprojekt 3, Långsiktiga interventione
Selection process in elite sports, how is it experienced in reality by students/players : a qualitative study in football and ice hockey
No full textSyfte och frågeställning Syftet med studien är att utforska hur elever/spelare resonerar kring sina upplevelser om urval och selekteringsprocessen inom NIU-gymnasium samt elitidrott (fotboll och ishockey) på manliga ungdomssidan från 16 år och uppåt. Syftet är vidare att belysa vilka egenskaper elever/spelare upplever är viktigast vid uttagningsprocessen. Frågeställningar: - Hur upplevs selektering och urvalsprocessen i praktiken av elever/spelare? - I vilken mån upplever elever/spelare att rekryteringsansvariga/skolan tar hänsyn till kriterierna varje NIU-gymnasium ska göra inför urval och selektering? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats. Detta då studien avsett att undersöka elever/spelares tankar och åsikter kring urval och selekteringsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide har använts vid intervjuerna. Sex intervjuer genomfördes, tre personer verksamma inom fotbollen och tre personer verksamma inom ishockeyn. Deltagarna i studien var mellan 16–20 år gamla och har gått eller går på ett NIU gymnasium samt är aktiva inom sin idrott. Resultat Vad gäller resultatet framkommer det att kontakter inom idrotten är av stor vikt för att ta sig vidare i selekteringsprocessen, även egenskaper som spelförståelse, drivkraft och inställning är viktigt. När det gäller metoder för uttagningsprocessen så nämns tryouter som en väldigt central del men även scouting förekommer. Flertalet av deltagarna upplever orättvisor vad gäller selekteringsprocessen och kopplar oftast det till kontakterna inom sporten. Sett till användandet av de fem NIU kriterierna är upplevelsen bland majoriteten att man oftast bara tar hänsyn till det första kriteriet, idrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. De andra kriterierna hamnar oftast i skymundan och man hoppas kunna lösa dessa under resans gång. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att selekteringsprocessen är ett komplext område som väcker mycket diskussioner. Respondenternas upplevelser varierar angående om det sker en rättvis eller orättvis bedömning vid olika urval. Utifrån respondenternas upplevelser lyder slutsatsen att man tagit sig långt i arbetet med selekteringsprocessen, den kritik som dyker upp är att alla spelare bör få fler chanser och inte selekteras bort redan efter en uttagning.Aim The purpose of the study was to investigate how students/players reason about their experiences of selection and the selection process within NIU high school and elite sports, football and icehockey on the male youth side from 16 years and up. The purpose was also to illustrate whatattributes that are most important in the selection process. The study is based on the following questions: - How is the selection and selection process experienced in practice by students/players?- In what way do students/players feel that the person in charge of recruitment/the school takes consideration to the criteria that each NIU high school must make before selection? Method The study has used a qualitative method. This is because the study is intended to examine students/players thoughts and opinions about the selection and selection process. A semistructured interviewguide has been used in the interviews. Six interviews were conducted, three people were active in football and three people were active in ice hockey. The participants in the study were between 16–20 years old and have attended or are attending a NIU high school and are active in their sport. Results It appears that contacts in the sport are of great importance to move forward in the selection process, also attributs such as game understanding, drive and attitude are important. When it comes to methods for the selection process, tryouts are mentioned as a very central part, but scouting also occurs. Most of the participants experience injustices regarding to the selection process and usually link it to the contacts within the sport. In terms of the use of the five NIU criteria, the experience among the majority is that they usually only take consideration into the first criterion, sports-specific skills and conditions. The other criteria usually end up in the shadows and the persons who is responsible hopes to be able to solve these during the journey. Conclusion The selection process is a complex area that raises a lot of discussions. The respondents experiences vary regarding whether there is a fair or unfair assessment in different selections. Based on the respondents experiences, the conclusion is that they have come a long way in the work with the selection process, the criticism that arises is that all players should get more chances and not be selected away already after one selection
Självförtroende och självprat inom elitidrott : En studie om sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och Cheerleading
No full textSyfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende? Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation. Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05). Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.
Kartläggning av kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln : En longitudinell studie på fysiskt aktiva kvinnor
No full textSyfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Frågeställningarna är: - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för motivation före och under träning? - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för prestation under träning? Metod Metoden som användes är en kvantitativ forskningsmetod där studiedesignen är en longitudinell kohortstudie. Kohortstudiens datainsamlingstillfällen grundade sig i menstruationscykelns tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Urvalet baserades på fysiskt aktiva kvinnor med en naturlig regelbunden menstruationscykel som inte använde några hormonella preventivmedel. För framtagning av resultatet användes statistiska tester för att leta efter skillnader i faserna. Resultat Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever en signifikant skillnad i sin träningsprestation i relation till menstruationscykelns olika faser, där upplevd prestation skattades högre i follikel-ägglossningsfas (fas 2) än i lutealfas (fas 3). Det fanns även indikationer på att kvinnors motivation under träningspass varierade över faserna, men statistisk signifikans kunde inte säkerställas. Slutsats Denna studie kan bidra till den kunskapslucka som finns inom självupplevd prestation i relation till menstruationscykeln. Träningsplanering kan utformas genom att kvinnor planerar sin träning utifrån när prestationen och motivationen upplevs som högst.
Psykologisk trygghet inom gymnastik : En kvalitativ studie om rekommendationer i arbetet mot emotionella övergrepp
No full textSyfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.
Associations of cardiorespiratory fitness and moderate-to-vigorous physical activity with latent cognitive abilities in older adults
No full textIt has been demonstrated that physical activity has a small but positive effect on cognition in old age, which suggests that it may be possible to alter the trajectory of age-related cognitive decline. However, our understanding of which aspects of physical activity that are important for modifying cognition remains incomplete. Adopting an exploratory approach in a sample of 115 healthy older adults (65–75 years), the present cross-sectional study used structural equation modelling to investigate the dissociable associations of physical activity (moderate-to-vigorous activity, derived from 7-day accelerometry) and cardiorespiratory fitness (VO2 max, derived from maximal treadmill ergometer test) with multiple latent cognitive abilities (working memory, episodic memory, spatial and verbal reasoning). The results showed a significant positive association between fitness and working memory, when physical activity was statistically controlled for, and a positive association of similar point magnitude between physical activity and episodic memory, when fitness was statistically controlled for, although the latter association did not reach statistical significance. The results add to the foundation for a more careful investigation of the dissociable associations of moderate-to-vigorous physical activity and fitness with cognition in old age, and encourages future research to test the hypothesis that cardiorespiratory fitness benefits working memory via general cerebrovascular effects on grey matter volume, whilst moderate-to-vigorous physical activity benefits episodic memory via effects on neuroplastic processes.Träning för äldres hjärnhäls
Sociala medier med fokus på psykisk hälsa hos gymnasieelever : En tvärsnittsstudie i en gymnasieskola
No full textSyfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år. Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie
A screening instrument for side dominance in competitive adolescent alpine skiers
No full textPrevious research has shown that high school ski students injure their left anterior cruciate ligament (ACL) more often than their right ACL, and that a prevention program focusing on equal load to the right and left ski turns prevents ACL injuries. Whether the injuries were in the dominant or non-dominant side of ski students was not determined but may be important knowledge to ski coaches for future design of ski-specific training programs. There is no gold standard on how to investigate the dominant side of alpine skiers. Therefore, the aim of this study was to develop a screening instrument consisting of five questions for identifying side dominance and to evaluate side dominance in competitive adolescent alpine skiers. First, 121 competitive adolescent alpine skiers answered the questions on side dominance using a test-retest design. The questions were: which hand/arm (left/right) or foot/leg (left/right) one uses as the first choice when writing, throwing, kicking a ball, jumping over a fence and stair-climbing. A question about safer/better ski turn to the left or to the right was also added. Second, 274 skiers answered the questions at one occasion. A very good agreement was shown in writing and throwing and kicking a ball, and a fair agreement was shown in jumping over a fence and stair climbing. A total of 243 skiers reported right-sided dominance, and seven skiers reported left-sided dominance. One hundred and nineteen of the 121 skiers who took part in the test-retest design answered the question safer/better ski turn, and of those 70 (59%) reported that they had a safer/better ski turn to one side than to the other side. However, the side was not consistent between the two test occasions, and the question did not correlate with side dominance. A combination of the three questions "What hand/arm do you use as first choice when writing?" "What hand/arm do you use as first choice when throwing?" and "What foot/leg do you use as first choice when kicking a ball?", may be used to decide side dominance in adolescent alpine skiers. Most adolescent alpine skiers reported right-sided dominance