The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Mamma som fotbollstränare : En intervjustudie av hur det är att vara både mamma och fotbollstränare till sitt barn
No full textSyfte och frågeställningar Föräldratränare spelar en avgörande roll för att föreningsfotboll för barn och ungdomar ska kunna bedrivas. Tidigare forskning har visat att det finns en särskild brist på mammatränare inom vissa mer historiskt mansdominerade idrotter, där fotboll utgör ett tydligt exempel. Syftet med studien är därför att utforska hur det är att vara mammatränare i fotboll, och vad är det som gör att mammatränarna lyckas med sitt uppdrag som tränare. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Vilka fördelar och utmaningar finns det i rollen som både mamma och fotbollstränare för sitt barn?” samt ”Vilka kompetenser och förutsättningar krävs för att lyckas som mammatränare?”. Metod Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med intervjuer, i en för författaren välbekant miljö. Då syftet med studien var att djupgående studera tränarmammors situation så genomfördes två fokusgrupper, varav tre tränarmammor deltog i den första fokusgruppen och fyra i den andra fokusgruppen. Fokusgrupperna har syftat till att undersöka hur mammatränare upplever och hanterar de dilemmatic spaces som uppstår i mammatränarrollen och betydelsen av pedagogical tact för en fotbollstränare i barn- och ungdomsverksamhet. Att låta tränarmammor mötas i fokusgrupper möjliggjorde för djupa diskussioner och är en lämplig metod för denna typ av undersökning där intervjupersonerna har ett högt engagemang i frågan. Resultat För mammatränare identifierades dilemmatic spaces i att förhålla sig rättvist till sitt eget barn samt i att förhålla sig till att de är kvinnor i en mansdominerad idrott. Rollen som mammatränare innebär många utmaningar där den hårda kulturen inom pojkfotboll och tidsbrist nämns som viktiga faktorer. Nyckelfaktorer för ett lyckat tränarskap och utveckling av spelare har påvisats vara tydlighet och inkludering. Att besitta en pedagogical tact har påvisats viktigt för att lyckas hålla ihop samanhållningen i ett fotbollslag. I detta ingår att som tränare ta ansvar för kulturen i laget och säkerställa att alla spelare inkluderas i laget. Att vara mammatränare till sitt barn har visat sig övervägande positivt i form av en ökad närhet och insyn i sitt barns liv, samt ökade möjligheter för en förbättrad kommunikation med sitt barn. Slutsats De normer som gäller för kvinnor och män i samhället i stort speglar även hur det ser ut på fotbollsplanen. Studien visar på att det är viktigt att som tränare se till varje individs behov både på och utanför fotbollsplanen, samt att prioritera lagsamanhållningen. Inkludering av alla spelare behöver inte stå i motsatsförhållande till ett resultatfokus att försöka vinna matcher. Tränare bör prioritera att försöka motivera spelare att fortsätta idrotta, och resultatfokus bör inte vara överordnat lagfokus. Ur ett samhällsperspektiv finns anledning för att tränarmammors röster kring betydelsen av inkludering och lagsamanhållning också bör få ta större plats inom ungdomsidrotten generellt.
"Sometimes It Felt Great, and Sometimes It Just Went Pear-Shaped" : Experiences and Perceptions of School Nurses' Motivational Interviewing Competence
No full textIn this convergent mixed-methods study, the aim was to explore how objective and subjective quality ratings of school nurses' motivational interviewing (MI) correlate whilst also considering the perceptions of delivering and participating in the same MI sessions. Quantitative and qualitative data were derived from seven intervention schools participating in the Healthy School Start Plus parenting support intervention. School nurses were trained in MI and conducted an MI session with parents of 6-7-year-old children to discuss children's physical health and development. Quantitative data comprised objective ratings of school nurses' MI competence using the Motivational Interviewing Treatment Integrity 4.2 [MITI-4] protocol, as well as parents' and school nurses' subjective ratings of the MI sessions. Qualitative data comprised semi-structured interviews with parents and school nurses about their perceptions of the MI sessions. First, quantitative data were analysed using Spearman's rank correlation, and qualitative data were analysed using content analysis. Next, quantitative and qualitative findings were merged. Our findings suggest that school nurses' MI performances were rated and perceived as valuable and family-centred by both school nurses and parents who had left the meeting feeling motivated and empowered to promote their children's healthy behaviours. Nonetheless, school nurses were critical to their own MI technical performance, and they found that reflections were easier to deliver and to self-rate. Overall, MITI ratings were the lowest and parents' ratings were the highest. Future studies should focus on relating clients' subjective ratings of MI with clients' behavioural outcomes
The effect of two multi-component behavior change interventions on cognitive functions.
No full textBACKGROUND: We previously reported the effects of two cluster-randomized 6-month multi-component workplace interventions, targeting reducing sedentary behavior or increasing physical activity among office workers, on movement behaviors and cardiorespiratory fitness. The primary aim of this study was to investigate the effects of these interventions on cognitive functions compared to a wait-list control group. The secondary aims were to examine if changes in cognition were related to change in cardiorespiratory fitness or movement behaviors and if age, sex, or cardiorespiratory fitness moderated these associations. METHODS: Both interventions encompassed multi-components acting on the individual, environmental, and organizational levels and aimed to change physical activity patterns to improve mental health and cognitive function. Out of 263 included participants, 139 (mean age 43 years, 76% females) completed a neuropsychological test battery and wore accelerometers at baseline and 6-month follow-up. The intervention effect (aim 1) on cognitive composite scores (i.e., Executive Functions, Episodic Memory, Processing Speed, and Global Cognition) was investigated. Additionally, associations between changes in movement behaviors and cardiorespiratory fitness, and changes in cognition were examined (aim 2). Moreover, age, sex, and cardiorespiratory fitness level were investigated as possible moderators of change associations (aim 3). RESULTS: Overall, cognitive performance improved from baseline to follow-up, but the change did not differ between the intervention groups and the control group. Changes in cardiorespiratory fitness or any movement behavior category did not predict changes in cognitive functions. The association between changes in time in bed and changes in both Executive Function and Global Cognition were moderated by age, such that a more positive relation was seen with increasing age. A less positive association was seen between changes in sedentary behavior and Processing Speed for men vs. women, whereas higher cardiorespiratory fitness was related to a more positive association between changes in moderate-intensity physical activity and Global Cognition. CONCLUSION: The lack of an intervention effect on cognitive functions was expected since the intervention did not change movement behavior or fitness. Age, sex, and cardiorespiratory fitness level might moderate the relationships between movement behaviors and cognitive functions changes. TRIAL REGISTRATION: ISRCTN92968402 . Registered 09/04/2018.Övriga finansiärer: ICA Gruppen, Intrum, SATS ElixiaFysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner bland kontorsarbetare: Delprojekt 3, Långsiktiga interventione
... there should some muscles : An interview study concerning health education in school from a student perspective
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av hälsaundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, samt undersöka hur gymnasieelevers kunskaper inom hälsa kan överföras till deras livsstil och användas utanför skolkontext. Kunskapen om elevernas upplevelse kan ge en ökad förståelse för hur hälsaundervisningen i skolan fungerar och eventuellt behöver justeras. Studien utgår från följande frågor: Hur sker arbetet med hälsa på skolnivå, i och kring undervisningen, enligt elever?Vilket lärande bidrar hälsoundervisningen till?Vilka aspekter av hälsoundervisningen påverkar elevers liv nu och på vilket sätt?Metod Studien använder sig av en kvalitativ metod, inom vilken sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 16–19 år har genomförts. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval utifrån uppvisat intresse. Studien har använt sig av health literacy som teoretiskt ramverk, vilket är till hjälp för att förstå hur lärandet sker och påverkar elever även efter skolan. Resultat Resultatet visar att hälsoundervisningen sker både teoretiskt och praktiskt, men kopplingen mellan teori och praktik framstår inte alltid som tydlig då olika aspekter av hälsa ofta behandlas på olika sätt. Teorin upplevs som upprepande och tråkig i jämförelse med praktiken som upplevs givande. Bäst utfall ger en tydlig koppling mellan teori och praktik, i samband med lärande kopplat till situationer elever kan relatera till. Vilket leder till att eleverna lär sig att applicera undervisningen även i andra kontexter. Undervisningen i en trygg salutogen präglad miljö bidrar till att elevers självkännedom ökar samt att deras förhållningssätt till hälsa blir bättre. Slutsats Undervisningen behandlar både salutogena och patogena perspektiv, vilket gör att elever upplever att hälsobegreppet tas upp i sin helhet. Men elever saknar den fulla förståelsen för komplexiteten i begreppet och kan därmed inte heller konkretisera de bortprioriterade delarna. Upplevelsen av undervisningen påverkas av normtillhörighet och synliggörandet av normer kräver att normer problematiseras för att undvika exkludering. Att undervisa inom hälsa på ett hälsosamt sätt kräver stor kompetens, vilken kan behöva förbättras.Aim The purpose of the study is to investigate upper secondary school students’ experiences of health education in Physical education, and to investigate how the students’ knowledge can be transferred to students’ lifestyles outside the school context. The knowledge about the students’ experience can provide an increased understanding of how health education in school works and may need to be adjusted. The study is based on the following questions: How do schools work with health, in and around education, according to students?What learning does health education contribute to?What aspects of health education are affecting students’ lives now and in what way?Method The study is based on a qualitative method, within which six semi-structured interviews with youths between the ages of 16–19 was conducted. The selection was made through a convenience selection where the participants all showed their interest in participating in the study. The study is based on health literacy as a theoretical framework, which is helping to understand how learning occurs and affects students even after school. Results The results show that health education contains both theoretical and practical elements, but the connection between them doesn't always appear to be clear as different aspects of health often are treated in different ways. Theoretical elements are perceived as meaningless and repetitive in comparison to the practical elements, which is perceived as fun and rewarding. The best outcome provides a clear connection between theory and practice, combined with learning linked to situations relatable to the students. This leads to the students being able to apply what they’ve learned in other contexts as well. Education in a safe environment contributes to the increasing of the students' self-awareness and a better approach to health. Conclusion The education deals with both salutogenic and pathogenic perspectives, which contributes to the students experiencing that the concept of health is addressed in its entirety. But the students have not fully understood the complexity of the concept of health and cannot concretize the excluded parts. The experience of health education gets affected by norm affiliation and it is important to clarify the norms to avoid exclusion. To teach health in a healthy way requires great competence, which may need improvement
Retirement Adjustment in Germany From 1996 to 2014
No full textThe context of retirement has changed over the last decades, but there is little knowledge on whether the quality of retirement adjustment has changed as well. Changes in retirement regulations and historical differences in resources may affect the quality of adjustment and increase inequalities between different socioeconomic groups. In the present study, we investigated historical differences in retirement adjustment by comparing cross-sectional samples of retirees from 1996, 2002, 2008, and 2014, based on the population-based German Ageing Survey. Adjustment was measured with three different indicators (perceived change in life after retirement, retirement satisfaction, adjustment difficulties). Retirement satisfaction was higher in later samples, but for the other two outcomes, there was no evidence for systematic increases or decreases in levels of retirement adjustment with historical time over the studied period. White-collar workers reported better adjustment than blue-collar workers did, and for two of three outcomes, this effect was stable over time. The white-collar workers’ advantage concerning retirement satisfaction, however, increased. We conclude that in Germany, at least for those who retire within the usual time window, adjustment quality has not changed systematically over the examined 18-year period. We only found mixed evidence for a growing social inequality in the retirement adjustment. However, as individual agency in choosing one’s retirement timing and pathway is increasingly restricted, social inequalities in well-being before retirement may increase
Study protocol for a prospective cohort study identifying risk factors for sport injury in adolescent female football players : the Karolinska football Injury Cohort (KIC).
No full textINTRODUCTION: Football is a popular sport among young females worldwide, but studies concerning injuries in female players are scarce compared with male players. The aim of this study is to identify risk factors for injury in adolescent female football players. METHODS AND ANALYSIS: The Karolinska football Injury Cohort (KIC) is an ongoing longitudinal study that will include approximately 400 female football academy players 12-19 years old in Sweden. A detailed questionnaire regarding demographics, health status, lifestyle, stress, socioeconomic factors, psychosocial factors and various football-related factors are completed at baseline and after 1 year. Clinical tests measuring strength, mobility, neuromuscular control of the lower extremity, trunk and neck are carried out at baseline. Players are followed prospectively with weekly emails regarding exposure to football and other physical activity, health issues (such as stress, recovery, etc), pain, performance and injuries via the Oslo Sports Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire (OSTRC-O). Players who report a substantial injury in the OSTRC-O, that is, not being able to participate in football activities, or have reduced their training volume performance to a moderate or major degree, are contacted for full injury documentation. In addition to player data, academy coaches also complete a baseline questionnaire regarding coach experience and education. ETHICS AND DISSEMINATION: The study was approved by the Regional Ethical Review Authority at Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden (2016/1251-31/4). All participating players and their legal guardians give their written informed consent. The study will be reported in accordance with the Strengthening the Reporting of Observational studies in Epidemiology. The results will be published in peer-reviewed academic journals and disseminated to the Swedish football movement through stakeholders and media
"I am in good health, therefore I am” : A study of youth’s opinions and behaviors regarding health and well-being
No full textSyfte Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor: Frågeställningar 1. Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information? 2. Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3. Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse. Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde.Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1. What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2. How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3. What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value
Träningsbelastningen hos handbollsspelare på NIU-gymnasium : En kvalitativ studie om träningsbelastning och samarbetet mellan instruktör och klubblagstränare
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga elever som gick andra året på NIU-gymnasium i Stockholm, med inriktning handboll upplevde sin träningsbelastning och hur de upplevde att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar. Avslutningsvis var syftet även att undersöka hur eleverna upplevde sin vardag. Studiens tre huvudsakliga frågeställningar var: Hur upplever eleverna sin träningsbelastning? Hur upplever eleverna att samarbetet mellan sin klubblagstränare och NIU-instruktör fungerar? Hur upplever eleverna sin vardag? Metod Studien gjordes utifrån en kvalitativ ansats där en semistrukturerad intervjuguide låg till grund för datainsamlingen. All insamlade data analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att NIU-elever upplevde deras träningsbelastning hanterbar men nämnde att vissa perioder var tyngre både fysiskt och mentalt. Eleverna hann återhämta sig för det mesta men upplevde att det fanns faktorer som kunde påverka återhämtningen negativt. Resultatet visade även att ingen elev har hindrats att träna pga. någon skada, däremot förekom det mindre skadekänningar. Samtliga elever upplevde att de utvecklats både fysiskt och handbollsmässigt. Eleverna upplevde att det fanns ett samarbete mellan deras instruktörer på NIU och deras klubblagstränare som fungerade bra. Elevernas vardag bestod mycket av träning och skola och det fanns olika faktorer som påverkade elevernas motivation. Slutsats Kvinnliga elever i årskurs två på NIU-gymnasium i Stockholm upplever att träningsbelastningen är hanterbar och att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar bra. Vardagen upplever eleverna består mestadels av träning där det finns lite tid för annat, som plugg och tid för andra vänner. Ämneslärarprogrammet, Specialidrott </p
How does the reality look like for the newly graduated PE teacher? : A qualitative interview study that examines newly graduated PE teachers´ experiences of teaching
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie.Aim and researsch questions The aim of this study is to examine newly graduated PE teachers ́ experiences of teaching. The teachers where interviewed about their experiences when it comes to internal and external factors that affects the didactic ability, how the respondents teach and how they relate to teaching methods. Research questions: - What factors do teachers experience affect their didactic ability? - How does the teacher teach physical education? - How do PE teachers relate to teaching styles? Method A qualitative approach was chosen for conducting the study. Six newly examined PE teachers were interviewed. The method was semi structured interviews. We used the teleconferencing software program Zoom Video Communications (Zoom) to ensure nothing was lost. The mobile phone where also used during the recordings. All six interviews were transcribed, analyzed and used in the result section. The theoretical starting points of the study are Imsens group division of frame factors, Jank and Meyers model and Muska Mosstons spectrum of teaching styles. Results The results showed (1) that the respondents ́ experienced the external factors predominantly affected their didactic ability in comparison with the internal factors. (2) The content, sequencing, organization and teaching styles of the lessons are for the most in control by which group of students the teacher work with. The plan of the lesson seems to be suffering as a result of the time limitations. (3) The teacher-centered teaching styles were most common, but at the same time a variety of teaching was sought. Conclusions The study shows that the respondents generally work in a relatively similar way. The framefactors that ́s mostly highlighted by the PE teachers were the administrative and resource-related frameworks. However, results can ́t be generalized over a larger group of PE teachers, the present study should instead be considered as an overview of the six respondents who participated in our interview study
Sömnkvalitet och psykiskt välmående hos elever som går NIU jämfört med vanliga gymnasieprogram
No full textSyfte och frågeställningar Denna uppsats ämnar undersöka om det finns någon skillnad mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående hos elever som går NIU gymnasium jämfört med elever som inte går NIU. - Skiljer sig sömnvanorna åt mellan elever på NIU och elever som inte går på NIU? - Finns de någon skillnad i upplevt psykiskt mående hos elever på NIU jämfört med elever som inte går på NIU?- Finns det någon korrelation mellan upplevd sömn och upplevt psykiskt välmående? Metod Metoden som använts för att genomföra denna studien är av kvantitativ ansats bestående av enkäter som metod för datainsamling. Totalt har 96 elever besvarat enkäterna fördelat på 55 som läser ett vanligt gymnasieprogram och 41 elever som utöver ett gymnasieprogram kombinerar sina studier med att läsa en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa grupper har sedan jämförts för att se om det fanns någon skillnad i deras sömnkvalitet samt psykiska välmående. Resultat Resultatet visar en signifikant skillnad i sömnkvalitet mellan grupperna där den gruppen som läser NIU sover bättre än gruppen icke-NIU. Resultatet för om de skulle finnas en skillnad i upplevt psykiskt välmående mellan grupperna visar inte på en signifikant skillnad i upplevt psykiskt välmående. Resultatet visar dock på ett signifikant samband mellan att en god sömnkvalitet och ett bra upplevt psykiskt välmående påverkar varandra i en positiv riktning. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån vår studie är att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna i sömnvanor men inte i upplevt psykiskt välmående. Det fanns också en signifikant korrelation mellan upplevd sömn och psykiskt välmående hos den valda populationen.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p