The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
COVID-19-related impact on mental health and career uncertainty in student-athletes-Data from a cohort of 7,025 athletes in an elite sport high school system in Sweden.
No full textObjectives: Mental health consequences and behavior change has been described in elite athletes following the vast impact of the COVID-19 pandemic on the world of sports. However, most study samples have been of limited size, and few studies have assessed student-athletes. This study aimed to analyze perceived mental health impact, measured as clinical degree of depression and anxiety, worry about one's sport and about one's career, and behavioral change with respect to video gaming behavior, in high-school athletes in Sweden. Methods: Data on anxiety and depression as well as on perceived behavioral changes during COVID-19 were collected from students at sports high schools in Sweden (N = 7,025) in February 2021, during the ongoing COVID-19 pandemic. Results: Sixteen and 14% met criteria of moderate/severe depression and anxiety, respectively. Many respondents reported feeling mentally worse during the pandemic (66%), and were worried about the future of their sport (45%) or about their own future in sports (45%). Increased gaming behavior during COVID-19 was reported by 29%. All mental health variables were significantly more common in women, except increased gaming (more common in men). Being worried about one's career was less common in winter sports, more common in team sports and more common in older student-athletes, and associated with both depression and anxiety in regression analyses. Discussion: Self-reported mental health impact of COVID-19 is substantial in student-athletes, and even more so in women and in team sports. The lower impact in winter athletes suggests a moderating effect of the seasons in which the COVID-19 outbreak occurred
Idrottslärares syn på digitala verktyg : En kvalitativ studie om möjligheter, hinder och funktioner gällande digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av digitalaverktyg i ämnet idrott och hälsa. Utifrån det vill vi granska närmare hur digitala verktyg används i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna för denna studie är: ● Vad menar idrottslärare möjliggör för användning av digitala verktyg i sinundervisning? ● Vad hindrar idrottslärare från att tillämpa digitala verktyg? ● Vad upplever idrottslärare att digitala verktyg har för funktion i undervisningen? Metod Denna studie har genomförts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt och utförts med kvalitativansats. Urvalet för denna studie var ett bekvämlighetsurval med inklusionskriterier. Underarbetets gång har fem idrottslärare intervjuats där målet var att gå in på djupet och av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer. Därefter transkriberades intervjuerna ochdet insamlade materialet kodades för att sedan placeras i olika kategorier. Resultat Resultatet visar att alla intervjuade idrottslärare använder digitala verktyg i sin undervisning iolika utsträckningar. Vi kunde även se att idrottslärarna hade olika typer av erfarenheter och upplevelser när det kom till de digitala verktygen. Slutsats Idrottslärarna som deltagit i denna studie använder digitala verktyg på olika sätt. Det framkommer att det finns fler hinder än möjligheter till att använda digitala verktyg. Trots detta har de deltagande överlag en positiv attityd kring användningen av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Därmed kommer dom att fortsätta arbeta med digitala verktyg iframtiden.The aim of this study is to examine Physical Education teachers experiences of the use ofdigital tools during teaching. This is a study with a qualitative and hermeneutic approach.There are 5 teachers who are interviewed and questioned about their experiences of the usage of digital tools in their teachings. The results of the study show that all the interviewed teachers use digital tools in their teaching in one way or another, whereas they also have different experiences about digitalization. The conclusion is that all teachers use digital tools in different ways. There are more obstacles than possibilities that affect how often they canuse different digital tools. Overall teachers have a positive attitude towards digital tools, and therefore they will keep on using them
A simple model for diagnosis of maladaptations to exercise training
No full textBackground: The concept of overreaching and super compensation is widely in use by athletes and coaches seeking to maximize performance and adaptations to exercise training. The physiological aspects of acute fatigue, overreaching and non-functional overreaching are, however, not well understood, and well-defined negative physiological outcomes are missing. Instead, the concept relies heavily on performance outcomes for differentiating between the states. Recent advancements in the field of integrated exercise physiology have associated maladaptations in muscular oxidative function to high loads of exercise training. Method: Eleven female and male subjects that exercised regularly but did not engage in high-intensity interval training (HIIT) were recruited to a 4-week long training intervention where the responses to different training loads were studied. Highly monitored HIIT sessions were performed on a cycle ergometer in a progressive fashion with the intent to accomplish a training overload. Throughout the intervention, physiological and psychological responses to HIIT were assessed, and the results were used to construct a diagnostic model that could indicate maladaptations during excessive training loads. Results: We here use mitochondrial function as an early marker of excessive training loads and show the dynamic responses of several physiological and psychological measurements during different training loads. During HIIT, a loss of mitochondrial function was associated with reduced glycolytic, glucoregulatory and heart rate responses and increased ratings of perceived exertion in relation to several physiological measurements. The profile of mood states was highly affected after excessive training loads, whereas performance staled rather than decreased. By implementing five of the most affected and relevant measured parameters in a diagnostic model, we could successfully, and in all the subjects, identify the training loads that lead to maladaptations. Conclusions: As mitochondrial parameters cannot be assessed without donating a muscle biopsy, this test can be used by coaches and exercise physiologists to monitor adaptation to exercise training for improving performance and optimizing the health benefits of exercise. Clinical trial registry number NCT04753021 . Retrospectively registered 2021-02-12.At the time of Mikael Flockhart's dissertation this manuscript was submitted.</p
Friluftsliv i högstadiet : En kvalitativ intervjustudie kring lärares erfarenhet av elevers lärande och progression i friluftsliv
No full textSyfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”. Metod Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen. Resultat Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg. Slutsats Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.
Kinematisk kartläggning av trickutförande - Freeski
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att nå ökad kunskap om bålens, höftpartiets och skidans kinematik vid hopp med skruv inom tävlingsgrenen slopestyle i freeski. Frågeställningarna för studien var följande: ● Vad karaktäriserar kinematiken för genomförandet av trickvariationerna framåt 720 respektive baklänges 720? ● Vad karaktäriserar kinematiken för trickvariationer med olika subjektiv kvalitetenligt domarbedömning? Metod Fyra försökspersoner genomförde två olika trickvariationer innehållande skruv.Tredimensionell kinematik för bål, höft och skida registrerades med tröghetssensorer av typenXsens MTw Awinda. Subjektiv kvalitet bedömdes av utbildad freeski-domare med hjälp avvideomaterial som samlades in vid testtillfällena. Resultat I de flesta försök oavsett trickvariation uppnådde skidan högst maximal vinkelhastighet i tidigflygfas. De försök som belönades i den subjektiva bedömningen hade en jämn minskning av vinkelhastighet genom flygfasen. I de försök som tilldelats lägst poäng, kan avdragen oftast kopplas till avvikande rörelser genom utförandet. Vad som var karaktäriserande för kinematiken för framåt 720 var att bålens vinkelhastighet ökade tidigare än höftens och skidans vinkelhastighet i den inledande fasen. Bålen och höftens vinkelhastighet var karaktäriserande för baklänges 720 då kurvornas lutning var liknande samt att ökningen av vinkelhastighet uppstod vid samma tidpunkt i trickets inledande fas. Slutsats Studien visar att skidan är det segment som oftast uppnår högst maximal vinkelhastighet oavsett trickvariation. En jämn minskning av vinkelhastigheten för samtliga segment genom flygfasen kan vara en indikation på att utförandet hade en hög subjektiv kvalitet. Bålens motrotation i den förberedande fasen var karaktäriserande för utförandet av en framåt 720. Karaktäriserande för utföranden av baklänges 720 var att kurvorna för bålens och höftens vinkelhastighet följdes åt gällande tidpunkt och lutning, i den inledande fasen. Detta samband mellan bål och höft har inte observerats vid utföranden av framåt 720.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Inkluderande undervisning enligt läroplanen i idrott och hälsa för elever med ADHD
No full textVår studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av hur de inkluderar elever med ADHD i sin undervisning samt hur anpassad deras undervisning är efter läroplanen. Vi vill kunna besvara forskningsfrågorna: Hur anpassar lärare sin undervisning utifrån läroplanen? På vilka sätt arbetar lärare inkluderande med elever som har ADHD? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex utbildade idrottslärare som har erfarenheter av elever med ADHD diagnos som i dagsläget undervisar på mellanstadiet. Vi har gjort en tematisk analys av vår data vilket resulterade i tre teman som vi valt att namnge a) miljöns påverkan påundervisning av god kvalité, b) relationer betyder allt c) bedömningssvårigheter. Efter vår tematisering kom vi fram till att lärarna anpassar miljön och sitt ledarskap på idrottslektionerna för att bedriva en inkluderande undervisning för alla elever utifrån läroplanen. Hur väl lärarna lyckas med sina anpassningar blir centralt för hur kunskapen kommer tillgodoses av alla elever i gruppen. Lärarnabeskriver svårigheter som ofta förekommer för elever med ADHD, vilket försvårar bedömning i praktiska och teoretiska moment. Alla sex lärare vi intervjuat berättar att relationen till eleverna är den viktigaste aspekten för hur deras undervisning kommer att fungera. I läroplanen beskrivs en undervisning som alla elever har rätt till oavsett olikheter, en inluderande undervisning i en skola för alla. För att kunna utbilda sina elever och erbjuda en inkluderande undervisning krävs det att man är påläst om hur detta görs på bästa sätt. Vår studie kan vara betydelseful lför studenter och alla som är intresserade av pedagogik eller arbetar med ungdomar både i och utanför skolan. Läsaren kommer att uppmärksammas på vanligt förekommande svårigheter i samband med idrottslektioner och se exempel på hur man bör anpassa sin undervisning för att arbeta inkluderande medheterogena grupper. Det kommer att framgå av redovisningen, varför vikten av relationen till eleverna är en viktig anpassning
Physical activity level and motivation in physical education
No full textSyfte och frågeställning: Studiens syfte var att undersöka hur fysiskt aktiva elever från olika socioekonomiska områden är under undervisningen i idrott och hälsa (IDH) samt om motivation/tilltro till sin egen förmåga och fysisk aktivitet (FA) på fritiden kan ha ett samband med FA-nivå i ämnet IDH. Detta besvarades genom följande frågeställningar: (1) Finns det skillnader i FA-nivå under IDH undervisningen hos elever från områden med olika socioekonomisk status? (2) Ser skillnaderna i FA-nivå under IDH undervisningen olika ut för flickor och pojkar med olika socioekonomisk status? (3) Har den FA-nivån under IDH undervisningen något samband med motivation/tilltro till sin egen förmåga samt FA på fritiden? Metod: Deltagarna i studien bestod av 116 högstadieungdomar i åldrarna 14-15 år från två skolor placerade i två låga SES områden (64st) och en skola placerad i ett högt SES område (52 st). Rekrytering skedde genom mejlkontakt med de kommunala grundskolor som låg i de lägsta respektive högsta SES områdena i Stockholms samt Västmanlands län. Eleverna deltog i två standardiserade lektioner, en i bollspel och en i rörelse till musik där deras hjärtfrekvens mättes med pulsband. Eleverna besvarade även en enkät i tre delar: bakgrundsfrågor, motivation The Basic Psychological Need in Physical Education Scale (BPN-PE; Vlachopoulos et al., 2011) och tilltro till sin egen förmåga Physical Education Predisposition Scale (PEPS; Hilland et al., 2009). Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i FA under IDH undervisningen utifrån socioekonomisk status (SES). Ingen interaktion hittades heller mellan kön och SES i fysisk aktivitetsnivå. Resultatet visade att varken motivation, tilltro till sin egen förmåga eller fysisk aktivitet på fritiden inte predicerade den fysiska aktivitetsnivån i ämnet IDH. I uppföljningsanalyserna identifierades däremot könsskillnader i motivation och tilltro till sin egen förmåga, där pojkar var mer motiverade/högre tilltro till sin egen förmåga. Även SES hade ett samband med tilltro till sin egen förmåga i ämnet IDH där ungdomar från högt SES område hade en större tilltro till sin egen förmåga än de från lågt SES område. Resultaten visade även att ungdomar från områden med låg SES var mindre fysisk aktiva på fritiden än ungdomar från områden med hög SES. Slutsats: Studien indikerar inte på att det finns några skillnader i fysisk aktivitetsnivå underIDH undervisningen kopplat till SES och kön. För de elever som deltar på idrottslektionerna verkar alla oavsett bakgrund tillgodogöra sig den fysiska aktiviteten likvärdigt. Motivation, tilltro till sin egen förmåga eller fysisk aktivitet på fritiden predicerar inte den fysiska aktivitetsnivån under IDH undervisningen.Aim: The aim of the study was to examine how physically active students from different socio-economic areas are during physical education (PE) in Sweden, and whether motivation /self-efficacy and their physical activity in leisure time can be related to the level of physical activity (FA) in PE. This was answered through the following questions: (1) Are there differences in the level of PA during PE in students from areas with different socio-economic status? (2) Do the differences in PA level during sports and health education look different for girls and boys with different socio-economic status? (3) Does the level of PA during sports and health education have any connection with motivation / confidence in one's own ability and PA in leisure time? Method: The participants in the study consisted of 116 high school students aged 14-15 years from two schools located in two low SES areas (64) and one school that was located in a high SES area (52). The recruitment of participants took place through email contact with municipal public schools located in the lowest and highest socio-economic areas in Stockholm- and Västmanland Community. The students participated in two standardized lessons, one in ball games and one in movement to music where their heart rate was measured with a heart rate monitor. The students also answered a questionnaire consisting of three parts: background questions, motivation The Basic Psychological Need in Physical Education Scale (BPN-PE; Vlachopoulos et al., 2011) and self-efficacy Physical Education Predisposition Scale (PEPS; Hilland et al., 2009). Results: The results from this study did not show any significant differences in PAlevel during PE based on socio-economic status (SES). Neither was there any interaction between gender and SES at the level of physical activity. The results did not show that motivation, self-efficacy, or PA in leisure time did predict the level of PA in PE. In the analytical follow up, on the other hand, gender differences in motivation and self-efficacy were identified, where boys were more motivated and had a higher self-efficacy. SES was also associated with self-efficacy in PE, where the students from the high SES area had a greater self-efficacy than the students from the low SES area. The results also showed that students from areas with low SES were less physically active in their free time than students from areas with high SES. Conclusion: The study does not indicate that there are any differences in PA level during PE correlated to SES and gender. For the students who participate in the sports lessons, everyone, regardless of background, seems to assimilate the PA equally. Motivation, self-efficacy, or PA in leisure time does not predict the level of PA during PE
Is there an association between health- related quality of life and promotion of physical activity in school? : - A cross sectional study of pupils in seventh grade (13–14 years old)
No full textSyfte Syftet med studien var att undersöka samband mellan insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan och hälsorelaterad livskvalitet hos elever i årskurs 7. Metod Denna studie genomfördes med en kvantitativ ansats och tvärsnittsdesign. Urvalet bestod av 1139 ungdomar i årskurs 7 (13–14 år) och vuxna representanter från 34 skolor i Stockholmsområdet. Data samlades in genom projektet Hjärnhälsa i skolan under 2019. Elever fick svara på en enkät som inkluderade ett standardiserat formulär om hälsorelaterad livskvalitet (Kidscreen-10 Index). Data om skolans insatser för att främja fysisk aktivitet (undervisningstid i idrott och hälsa, en generell hälsopolicy, organiserade raster, fysisk aktivitet under lektionstid och mobilförbud) samlades in genom en enkät som besvarades av skolrepresentanter samt genom skolans schema. Samband mellan kontinuerliga variabler undersöktes med Pearson korrelationsanalys. Samband mellan kategoriska variabler undersöktes med Spearman korrelationsanalys. Skillnader i kontinuerliga variablerna undersöktes med t-test och variansanalys (ANOVA). Skillnader i de kategoriska variablerna undersöktes med Chi-två-test. Resultat Studien visade att det inte fanns några signifikanta samband mellan någon av insatserna för att främja fysisk aktivitet i skolan och hälsorelaterad livskvalitet. Resultaten visade även att det inte fanns signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet hos elever som gick på en skola som främjar fysisk aktivitet jämfört med skolor som inte hade främjande insatser. Slutsats Denna studie visade att det inte fanns ett samband mellan insatser i skolan för att främja fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet. På grund av ett bristande forskningsläge är det osäkert vilken roll främjande av fysisk aktivitet har för hälsorelaterad livskvalitet, framför allt i svenska skolor. För att dra en slutsats krävs ytterligare forskning inom området.Aim The purpose of this study was to examine associations between activities to promote school- based physical activity and health-related quality of life among pupils in the seventh grade. MethodThis study had a quantitative methodology and a cross sectional design. The sample was 1139 adolescents in seventh grade (age 13–14) and adult representatives in 34 schools in Stockholm area. Data was collected through the project Hjärnhälsa i skolan (Brain health in school) in 2019. The adolescents answered a survey that included a standardized questionnaire to measure health-related quality of life (Kidscreen-10 Index). Data about school promotion of physical activity (duration of physical education, a general school health policy, organized physical activity during recess, physical activity during lessons and a mobile phone ban) were collected by letting school representatives answer a questionnaire and through school schedules. Associations between the continuous variables were analyzed with Pearson’s correlation. Associations between the categorical variables were analyzed with Spearman’s correlation. Differences between the continuous variables were analyzed with t- test and analysis of variance (ANOVA). Differences between the categorical variables was analyzed with a Chi-square test. Result The results showed that there was no significant association for any of the activities to promote school based physical activity and health-related quality of life. The results also showed that there was no difference in health-related quality of life amongst pupils that attended schools that promoted physical activity compared to schools that did not. Conclusion This study showed that there were no significant associations between activities to promote physical activity in schools and health-related quality of life. Due to scarce research, it is uncertain what role promotion of physical activity has for health-related quality of life for adolescents, especially in Swedish schools. To conclude this, more research is needed
Health education in the subject of physical education : A qualitative interview study on how physical education teachers teach about health
No full textSyfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten.The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.
Framtidens idrottshall : En undersökning om idrottshallens utformning inom ämnet idrott och hälsa
No full textSyfte Syftet med studien var dels att belysa hur idrottslärarstudenter upplever dagens idrottshallar/gymnastiksalar, dels undersöka hur de vill utforma de ideala framtidens idrottshallar/gymnastiksalar inom ämnet idrott och hälsa. Det frågor som studien ämnar besvara är de tre som följer: vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärarstudenterna att det finns i dagens fysiska rum inom ämnet idrott och hälsa? Hur vill lärarstudenter i idrott och hälsa att framtidens ideala fysiska rum ska vara utformat inom idrott och hälsa? Hur reflekterar idrottslärarstudenter kring ämnena idrott respektive hälsa i utformningen av framtidens idrottshall? Metod Studien har en hermeneutisk ansats som utförts genom kvalitativ intervjustudie. Sex ämneslärarstudenter vid GIH som alla tar examen vårterminen 2022 har intervjuats. Intervjuerna har spelats in via röstinspelning på en mobiltelefon och efter detta har materialet transkriberats och sedan analyserats, bearbetats och sammanfattats. Resultat Resultaten som framträder är att respondenterna ser problem med små idrottshallar, dåligt utrustade hallar och brist på material som det största nackdelarna utifrån deras tidigare erfarenheter. De fördelar som lyfts som positivt är storleken på hallarna, bra tillgång på material och nära anslutning till andra former av anläggningar där man kunnat bedriva idrottsämnet. I skapandet av framtidens hallar så hittar vi nya innovativa lösningar från vissa av respondenterna medan andra håller sig mer inom ramarna för det som känns mer realistiskt. Respondenternas syn på utformningen av idrottsämnet är tydlig, samma tydlighet hittar vi inte vad gäller hälsaämnet. Slutsats Framtidens idrottshall växer fram genom respondenterna i studien, där nya funderingar och tankar om hur det skulle kunna se ut framöver blir tydliga. Att en förändring behövs i utformningen av många av dagens idrottshallar blir tydlig. Framträder gör också att det råder oenighet i hur man ska undervisa i ämnet hälsa då riktlinjerna för detta förefaller oklara.Aim The aim of the study is partly to shed light on how physical education teacher students experience today's sports halls, and partly to investigate how they want to design the ideal sports halls of the future in the subject of sports and health. The questions that the study intends to answer are the three that follow: what advantages and disadvantages do physical education students experience that there are in today's physical space within the subject of sports and health? How do teacher students in sports and health want the ideal physical space of the future to be designed in sports and health? how do physical education teacher students reflect on sports and health in the design of the sports hall of the future? Method The study has a hermeneutic approach conducted through a qualitative interview study. Six subject teacher students at GIH who all graduate in the spring semester of 2022 have been interviewed. The interviews were recorded via voice recording on a mobile phone and after this the material was transcribed and then analyzed, processed and summarized. Results The results that emerge are that the respondents see problems with small sports halls, poorly equipped halls and lack of materials as the biggest disadvantages based on their previous experiences. The advantages that are highlighted as positive are the size of the halls, good access to materials and close connection to other forms of facilities where it has been possible to conduct sports. In the creation of the halls of the future, we find new innovative solutions from some of the respondents while others stay more within the framework of what feels more realistic. The respondents' view of the design of the sports subject is clear, we do not find the same clarity regarding the health subject. Conclusion The sports hall of the future is emerging through the respondents in the study, where new thoughts and thoughts about what it could look like in the future become clear. It becomes clear that a change is needed in the design of many of today's sports halls. It also appears that there is disagreement about how to teach the subject of health as the guidelines for this seem unclear