The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Varför slutar tjejer med fotboll? : En intervjustudie utifrån tränares perspektiv på avhopp bland fotbollstjejer i de övre tonåren
Syfte Syftet med arbetet är att, utifrån ett tränarperspektiv, undersöka varför tjejer i de övre tonåren väljer att sluta med fotboll som föreningsidrott. Ytterligare ett syfte är att undersöka tränares syn på avhopp bland tjejer i de övre tonåren och hur man kan arbeta för att behålla tjejerna ännu längre inom fotbollsföreningarna. 1. Varför slutar tjejer i de övre tonåren med fotboll som föreningsidrott? 2. Hur kan tränare fortsatt motivera tjejer i de övre tonåren till vidare spelande? Metod Metoden som använts är kvalitativ och det har genomförts 5 intervjuer av semistrukturerad karaktär. Undersökningspersonerna har tagits fram genom kontakt med 5 olika klubbar i Stockholmsområdet. Sedan analyserades intervjuerna utifrån narrativ och induktiv analysmetod. Intervjuerna analyserades utifrån två olika teoretiska utgångspunkter, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang och Lars – Magnus Engströms (2014)teori om prestationspraktiken. Resultat Resultatet som presenteras i den första frågeställningen är att tjejer i de övre tonåren slutar med fotboll som föreningsidrott av flera olika skäl. Exempelvis brist på tillhörighet, glädje, motivation och prestationsångest. Samtliga undersökningspersoner var överens om att tjejer i de övre tonåren som utövar fotboll är i ständigt behov av att känna sig och bli motiverade. I den andra frågeställningen pratade undersökningspersonerna om att ständigt jobba med kortoch långsiktiga mål med sin grupp, nivåanpassa träning och match – mäta sig med jämbördiga. Slutligen pratade samtliga om att relationer är viktigt, att ha bra relationer med sina spelare leder i de flesta fall, enligt intervjupersonernas upplevelse, till att tjejer i de övre tonåren fortsätter spela. Slutsats Studiens slutsats är att tränare på olika sätt behöver arbeta med motivationen hos tjejer i deövre tonåren och att detta behöver göras genom relationellt arbete. För att behålla tjejer i de övre tonåren inom fotbollen ställs det krav på att tränare är medvetna om hur hög andel som hoppar av i de övre tonåren samt vilka faktorer som leder till avhopp. Vidare behöver arbetet vara främjande och pågå ständigt för att förhindra att motivationen hos tjejer i de övre tonåren sjunker.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Physical literacy and its influence on exclusion and inclusion in the present schools : A qualitative study on a primary and secondary school
Aim The study aims to investigate how physical literacy is linked to social exclusion or inclusion. More specifically, the aim is to examine the importance of pupils' physical literacy in primary and middle school during physical education, recess and after school activities. ● What conditions are given to students to develop physical literacy that contributes to participation in play and counteracts exclusion. ● What are the possible connections between lack of physical literacy and social exclusion? Method This study uses a qualitative research method that consists of semi-structured interviews with school employees and physical education (PE) teachers. As a complement to the interviews, ethnographic inspired observations have been conducted on the school. The school that has been researched in the study is in a larger city in the middle of Sweden and is a primary and secondary school. Results The results of the studies show that teachers in physical education devote a lot of time to developing physical literacy. Furthermore, the importance of adapting the lesson content to create a safe environment based on the needs of different individuals is emphasized. The presence of school employees during recess and after school activities is a contributing factor to creating an included environment in games and activities. The primary results indicate that physical literacy affects the students' role in various games and during PE lessons. However, there are no clear indications that this creates exclusion. Conclusions The study shows that there is no clear connection between lack of physical literacy and exclusions. However, it seems that physical literacy opens possibilities to participate in a broader variety of games and activities as students do not have to opt out of activities with too high demands on physical literacy.Syfte och frågeställning Studien syfte var att undersöka hur den allsidiga rörelseförmågan kopplas till ett socialt utanförskap eller innanförskap. Mer specifikt var syftet att undersöka vikten av elevers allsidiga rörelseförmågor i låg-och mellanstadieålder genom ämnet idrott och hälsa, raster och fritidshem. ● Vilka förutsättningar ges elever för att utveckla allsidig rörelseförmåga som bidrar till deltagande i lek och motverkar utanförskap? ● Vilka eventuella samband finns mellan bristande allsidig rörelseförmåga och socialt utanförskap? Metod Denna studie utgår från en kvalitativ ansats som består av semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och idrott- och hälsalärare. Som ett komplement till intervjuerna har även etnografiskt inspirerade observationer genomförts på skolans elever och personal. Den undersökta skolan är belägen i en storstad i mellan-Sverige och är en låg-och mellanstadieskola. Resultat Resultatet i studien visar att lärarna i idrott och hälsa avsätter mycket tid för att utveckla allsidig rörelseförmåga. Vidare poängteras vikten av att anpassa lektionsinnehållet för att skapa en trygg miljö utifrån olika individers behov. Fritidspedagogers närvaro under raster och fritidshem är en bidragande faktor till att skapa en inkludernade miljö i lekar och aktivter. De primära resultaten indikerar att allsidig rörelseförmåga påverkar elevernas roll i olika lekar och under idrott- och hälsalektionerna. Det finns dock inga tydliga indikationer på att detta skapar ett utanförskap. Slutsats Studien visar att det inte finns något tydligt samband mellan bristande allsidig rörelseförmåga och utanförskap. God allsidig rörelseförmåga öppnar dock upp möjligheter att delta i ett bredare utbud av lekar och aktiviteter då elever inte behöver välja bort aktiviteter med för höga krav på rörelseförmåg
Minoritetsidrotters utrymme i en majoritetsidrotts-dominerad undervisning : En semi kvalitativ studie om skillnader mellan elevers upplevelser från en lektion med squash samt badminton
The aim of this study was to examine if there were differences in experienced level of activity and meaningfulness when trying a minority-sport for students at an upper secondary school. The activities that the students performed were squash and badminton. The level of operating profit during the lesions were examined in order to see differences. The research questions were: - How do the students experience their level of activity and meaningfulness during a lecture in squash and badminton? - Is there a difference in operating profit and meaningfulness for the students when comparing squash and badminton? Method This study was performed in a semi qualitative manner, in the form of interviews, unstructured observations for 3 students and surveys where 15 students participated, where we used upper secondary school students. The students got to appreciate their differences in experienced level of activity, operating profit and meaningfulness. The main theoretical starting points of this study was phenomenology and physical literacy. Results All of the students reported increased physical activity and meaningfulness when playing squash compared to badminton. The participants also expressed that they would prefer to have a lesson series that consisted of squash rather than badminton. Conclusion The results presented in this study could be because that the students are trying out something that they have not tried before in terms of P.E and physical activity, hence connecting it to the theoretical theories of physical literacy and phenomenology where new challenges give the students a chance to show their problem solving abilities, focus and individual growth in the long term.Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka om minoritets-bollidrott kan användas inom idrott och hälsa för att bidra till högre upplevd fysisk aktivitet och engagemang hos elever i åk 1 på gymnasiet. I studien gavs eleverna en chans att prova på squash och badminton, sedan undersöktes skillnader i deras upplevda aktivitetsnivå under utförandet av idrotterna. Frågeställningarna var: - Hur skiljer sig upplevelsen av deltagandet och aktivitetsnivån hos de som deltar isquash och badminton? - Skiljer sig upplevelsen av rörelseglädje samt meningsfullhet hos eleverna när de testarpå squash jämfört med badminton? Metod Semi kvalitativ studie i åk 1 på gymnasiet, med 15 elever som svarade på enkäter, intervjuer av 3 elever samt ostrukturerade observationer av dessa eleverna. Eleverna uppskattade sin upplevelse av aktivitetsnivå, rörelseglädje och meningsfullhet. De teoretiskau tgångspunkterna inom denna studie var fenomenologi samt physical literacy. Resultat De deltagande elever upplevde att de var mer fysiskt aktiva i squash, de tyckte också squash var roligare och upplevde att de ansträngde sig mer. Eleverna hade föredragit att ha squash under en lektionsserie istället för badminton. Diskussion Resultatet av studien kan bero på att det var en ny aktivitet som eleverna inte hade testat tidigare. Detta ligger i linje med begreppen physical literacy och fenomenologi där nyaförutsättningar ställer krav på att använda sig utav sina tidigare erfarenheter för att lösa problemet en ställs inför. En mindre känd idrott som till exempel squash skulle kunna bidra till att fokus under aktiviteten är mer på individuell utveckling där eleverna får verktyg att själva kunna utvecklas efter egen förmåga
Promenera för hälsan : en kvantitativ studie på sambandet mellan vardagsmotion, stress och sömnkvalitet
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet hos kvinnor och män i åldrarna 18-45. Metod: I en tvärsnittsstudie deltog 89 kvinnor och män i Sverige. Vid analysarbetet delades deltagarna även in i grupper för att studeras separat, där 44 klassificerades som fysiskt inaktiva och 45 som fysiskt aktiva. Den digitala enkäten innehöll två frågor om fysisk aktivitet och vardagsmotion, 10 frågor om självupplevd stress och åtta frågor om självupplevd sömnkvalitet. Resultat: Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos samtliga deltagare (p =,389). Hos de fysiskt inaktiva individerna fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress (p =,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos de fysiskt aktiva individerna (p=,320). Resultatet visade på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress hos fysiskt inaktiva individer. Ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet sågs hos samtliga deltagare (p =,045). Det fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt inaktiva individerna. (p = ,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt aktiva individerna (p =,440). Resultatet visar på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till högre självupplevd sömnkvalitet hos samtliga deltagare samt hos fysiskt inaktiva individer. Slutsats: Med bakgrund i studiens resultat kan vardagsmotion i form av promenader vara en aktivitet som genererar lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet. Fysiskt inaktiva individer skulle eventuellt kunna få en större hälsovinst av promenader än fysiskt aktiva individer. Promenader som lättillgänglig och enkel aktivitet skulle trots studieresultaten kunna vara en betydande del i vardagen för gemene man, då det kan bidra till en upplevelse av lägre stress och högre sömnkvalitet.Aim: The purpose with the study was to investigate if everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep in women and men aged 18-45. Method: In a cross-sectional study 89 women and men in Sweden participated. In the analysis work the participants were also divided into groups to be studied separately, of which 44 was classified as physically inactive and 45 as physically active. The digital questionnaire contained two questions about physical activity and everyday exercise aimed at walking, 10 questions about self-perceived stress and eight questions about self-perceived sleep quality. Results: No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in all participants (p =,389) In the physically inactive participants, there was a significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in the physically active participants (p = ,320). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress among the physically inactive individuals. A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality was seen in all participants (p =,045). A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived quality of sleep among the physically inactive participants (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality in the physically active participants (p =,440). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to higher self-perceived sleep quality among all participants and also among the physically inactive individuals. Conclusion: Based on the results of the study everyday exercise aimed walking can be an activity that generates lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep. Physically inactive individuals could possibly get a greater health benefit from walking than physically active individuals. Walking as an easily accessible and simple activity could, despite the study results, be a considerable part of everyday life for the average person, as it can contribute to an experience of lower stress and higher quality of slee
Som lyckligast på idrottslektionen? : En kvantitativ studie om flow inom skolämnet idrott och hälsa
Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att undersöka huruvida gymnasieelever upplever flow på lektionerna inom ämnet idrott och hälsa samt även undersöka huruvida elevernas fysiska aktivitet på fritiden är en påverkande faktor på deras upplevda flow. Studiens frågeställningar behandlade i vilken utsträckning förekommer flow bland gymnasieelever under idrottslektioner samt hur ser sambandet ut mellan elevernas upplevda flow på idrottslektionerna och deras fysiska aktivitet på fritiden? Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom enkäter som gymnasieelever svarade på efter genomförd lektion i ämnet idrott och hälsa. Enkäterna delades ut i två olika skolor i Stockholmsområdet. I denna studie var det 85 giltiga enkäter som bearbetades och analyserades. Resultat Studiens resultat visar att de 85 respondenterna generellt hade höga flowpoäng i dimensionerna tydlig återkoppling och tydliga mål. Den dimension respondenterna hade lägst flowpoäng i var autotelisk upplevelse och när de nio dimensionerna slogs ihop resulterade det i att eleverna hade måttligt höga flowpoäng bland respondenterna. Slutsats Slutsatsen visade att eleverna generellt upplever måttligt högt flow på idrottslektionerna. Studien visade ingen korrelation mellan elevernas upplevda flow och antalet tillfällen de är fysiskt aktiva per vecka på fritiden. Dessutom går det inte att applicera stickprovet på målpopulationen på grund av det stora bortfallet.
Idrottslärares uppfattning om undervisning av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med elever samt elevgrupper med NPF i den ordinarie undervisningen och hur detta fungerar i praktiken. De centrala frågorna är: hur arbetar idrottslärare med elever med NPF? och hur upplever idrottslärare att arbetet med elever med NPF i ordinarie undervisningsgrupper fungerar i praktiken? Metod Med utgångspunkt från frågeställningen utgick studien från ett kvalitativt tillvägagångsätt där intervjuer gjordes på sex stycken idrottslärare från grundskolan. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån Byrmans tematiska analysmetod. Resultat Genom denna analysmetod strukturerades tre olika teman upp; lärarens attityder, lärarens pedagogiska val samt skola som organisation. Dessa teman påvisade att lärare som blir framgångsrika i arbetet med NPF elever när de som har en positiv attityd till olikheter. Attityden är faktorn som sätter igång förändringsprocessen av att se idrott och hälsa som ett ämne ämnat för alla. Alla elever gynnas av anpassningarna då de är mer strukturerade, förberedda och tydliga i sin undervisning. De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Slutsats De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Dessa förutsättningar är inte alltid gynnsamma för dessa elever utan behöver ses över i ett högre skikt.
Från den realistiska världen till den digitaliserade datorvärlden : En kvalitativ studie kring gymnasielärarnas upplevelse av distansundervisning under Covid-19-pandemin
Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasielärare med inriktning idrott och hälsa planerar sina lektioner utifrån läroplanen och hur de implementerar detta i distansundervisningen under covid-19 pandemin. Studien behandlar dessa forskningsfrågor: På vilket sätt organiserade gymnasielärarna distansundervisningen så att eleverna får tillgång till det centrala innehållet i förhållande till läroplanen? Vilka för- och nackdelar har distansundervisning ur ett lärarperspektiv? Vilket sätt har lärare bedömt elevers kunskap utifrån läroplanen? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört djupgående intervjuer med fem idrott och hälsa lärare. Intervjuerna spelades in och genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang). Resultat Resultatet från denna studie bekräftar att gymnasielärarna kunde organisera distansundervisningen med hjälp av exempelvis inspelade föreläsningar som även var en fördel. Distansundervisningen har även påverkat elevernas praktiska moment negativt. En annan upptäckt är att lärarna har kunnat säkerställa elevernas teoretiska kunskaper. De praktiska momenten har varit svåra att bedöma av gymnasielärarna på distans. En fördel som gymnasielärarna var överens om var att deras digitala kompetens ökade i samband med distansundervisningen. Slutsatser I denna studie fick lärarna digitala kompetenser och gillade flexibiliteten med att exempelvis spela in föreläsningar i förväg. Däremot kunde inte de praktiska lektionerna genomföras på grund av brist på material och resurser. Idrottslärarna i gymnasiet behövde anpassa sina lektioner och ändra sitt arbetssättet efter gymnasieelevernas förutsättningar. Utöver detta har man inte haft tillgång till att utöva praktiska lektioner, lärarna har även inte kunnat bedöma elevernas praktiska förmågor ordentligt. Bedömningen har därför endast skett i de teoretiska delarna på distans och därmed har teori bedömning varit effektivt trots att rummet ägs på distans
The student teacher relationship : Forming a mutual autonomy in class
Syfte Studien undersökte vad lärare gör för att skapa en motivationsskapande relation ur ett elevperspektiv. Denna typ av relation definierades utifrån konceptet om en “ömsesidig autonomi” inom teorin “relationship motivation theory” (RMT). Tre frågeställningar formulerades, två handlade om hur elever upplever lärare som de har eller saknar en ömsesidig autonomi med och den sista frågade vad lärarna upplevdes göra för att skapa en ömsesidig autonomi. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för att få svar på frågeställningarna, detta genom semistrukturerade intervjuer med en deduktiv metod. En innehållsanalys med utgångspunkt i RMT användes för att bearbeta datan från intervjuerna. Urvalsgruppen bestod av åtta före detta gymnasieelever, hälften män och kvinnor, som hade tagit studenten för max två år sedan. Resultat Ett resultat av analyserna var att respondenterna var relativt eniga om vad som behövdes för lärarens agerande i helklass. Många tryckte på vikten av att se elever som individer och inte en grupp, att visa tillit och ge eget ansvar uppskattades också mycket samt att vara skämtsam och avslappnad underlättade för att ställa frågor. Beträffande hur lärarna agerade mot individuella elever så handlade det ofta om anpassning till elevens förutsättningar. Åtskilliga respondenter beskrev lärare som kunde vara förstående, ifall eleven gick igenom en tuff period och anpassa sig därefter, i ett mycket positivt ljus. Lärare som upplevdes mer likgiltiga och anpassade sig sällan för olika individers behov, beskrevs istället som negativa. Slutsats Den ömsesidiga autonomin verkar kunna stärkas bland annat genom att läraren uppmärksammar elever som individer, står för sina misstag och visar tillit till eleverna. En avsaknad av ömsesidig autonomi handlar mer om att detta saknas än något som läraren gör.Aim The study examined how teachers can create a motivational relationship from a student perspective, defined by the concept "mutual autonomy" within the theory "Relationship Motivation Theory" (RMT). Three questions were formulated, two about how students experience teachers with whom they have or lack mutual autonomy, respectively, and the last about the teachers’ expected actions to create a mutual autonomy. Method A qualitative approach was used to get answers to the questions through semi-structured interviews with a deductive method. A content analysis based on RMT was used to process the data from the interviews. The respondents selected for the interviews consisted of a group of eight former high school students, men and women in equal numbers, who had graduated less than two years ago. Results The analyses resulted in that the respondents approximately agreed considering the actions needed of teachers versus the entire class. Many emphasized the importance of seeing the students as individuals. Much appreciated was to show trust and give personal responsibility, as also to be humorous which facilitated asking questions. The teachers’ behavior towards individual students often was a matter of adapting to the student's conditions. Many respondents described teachers, who were understanding if the student went through a tough period and then adapted to that, in a very positive light. The teachers who were perceived as more indifferent and seldom adapted to individuals, were instead seen negatively. Conclusions Mutuality of autonomy seems to be strengthened by teachers paying attention to students as individuals, admitting own mistakes and showing trust to the students. A lack of mutual autonomy is more a result of the teacher being passive than a concrete action
THREE HOURS OF MODERATE INTENSITY EXERCISE TRAINING REDUCES GLUCOSE TOLERANCE IN ENDURANCE TRAINED ATHLETES
BACKGROUND It is well accepted that exercise training improves glucose uptake and insulin sensitivity, and that endurance trained athletes in general show a high capacity for these parameters and excellent metabolic control. However, some studies fail to observe positive effects on glucose regulation in healthy, trained subjects the day after exercise. These, often unexpected, results have been postulated to be caused by excessive training loads, muscle damage, energy deficit, differences in glucose uptake in the exercised and non-exercised musculature and a metabolic interaction through increased fatty acid metabolism which suppresses glucose oxidation and uptake. The mode or volume of exercise that can lead to glucose intolerance in trained athletes as well as mechanistic insights and its relevance for health and performance are, however, not fully understood. AIM We studied the metabolic response to a glucose load the day after a session of high intensity interval training (HIIT) or three hours of continuous exercise (3h) in endurance trained athletes and compared the results with measurements during rest. METHOD Nine endurance trained athletes (5 females, 4 males) underwent oral glucose tolerance tests (OGTT) after rest and ~14 hours after exercise on a cycle ergometer (HIIT 5x4 minutes at ~95% of VO2max or 3h at 65% of VO2max). Venous blood was sampled at 15-minute intervals for 120 minutes and concentrations of glucose, insulin, free fatty acids (FFA) and ketones (β-hydroxybutyrate) were measured. Statistical analysis was performed using a RM one-way ANOVA with the Giesser-Greenhouse correction and Dunnett’s test was used to compare the exercise conditions to the resting condition. RESULTS The area under the curve (AUC) during the OGTT increased greatly after 3h (668±124 mM · min) (p<0.01) compared to rest (532±89) but was found to be unchanged after HIIT (541±96). Resting values of FFA and ketones were increased after 3h (p<0.01 and p<0.05, respectively) but not after HIIT. Insulin was found to be unaltered during all conditions. CONCLUSIONS AND RELEVANCE Here, we show manifestation of glucose intolerance in endurance trained athletes together with concomitant increases in plasma concentrations of FFA and ketones the day after a session of prolonged exercise training but not after HIIT. This could be a protective response for securing glucose delivery to the brain and therefore have a positive effect on endurance. It also has the potential to reduce the recovery of glycogen depots, glucose uptake during exercise and performance at higher work rates
Coaching for skill development in sport : a kinesio-cultural approach
Skill development was traditionally seen through a positivist lens. Research was based on mind-body, individual-environment, and performer-skill dualisms, and researchers assumed that universal principles would ensure optimal development. Metaphorically, these assumptions represented a target hitting understanding of skill development. The goal was for the performer to hit the target of optimal performance as reliably as possible. Such an understanding commits researchers and practitioners to practical and methodological approaches. The aim of this paper is to reconsider skill development and think beyond a target hitting metaphor. To achieve this aim, we outline a kinesio-cultural exploration approach to skill development. This approach is based on a metaphoric understanding of skill development as familiarizing oneself with a landscape. Attaining familiarity in movement landscapes, or "kinescapes", requires spending time in these fields, attending to critical aspects, and remaining flexible. From this perspective, skilled performers are qualitatively different to "target hitting" performers