The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Från burpee till bebis : En kvantitativ enkätstudie om gravida kvinnors fysiska aktivitetsnivå samt stödet från barnmorskan
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktivitetsnivån förändrades hos kvinnor vid graviditet, gravida kvinnors åsikter och upplevelser om stöd kring fysisk aktivitet hos barnmorskemottagningen samt om den fysiska aktivitetsnivån skiljde sig mellan olika subgrupper. Frågeställningarna var följande: Hur förändras den fysiska aktivitetsnivån hos kvinnor när de är gravida? Hur informeras gravida kvinnor om fysisk aktivitet och anser de att de får ett tillräckligt stöd av sin barnmorska? Finns det skillnader i fysisk aktivitetsnivå hos gravida kvinnor beroende på trimester, BMI innan graviditet, upplevelse av tillräckligt stöd från barnmorska och att på eget initiativ tagit upp frågan om fysisk aktivitet med sin barnmorska? Metod: För att undersöka gravida kvinnors beteenden gällande fysisk aktivitet samt deras upplevelser och åsikter kring stöd inom mödravården, valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Studiens inklusionskriterier var att vara gravid samt inskriven på en barnmorskemottagning. Datan samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor gällande om kvinnorna var inskrivna hos en barnmorskemottagning, ålder, graviditetsvecka, om de hade barn sedan tidigare och i så fall hur många, vikt och längd samt beteende- och åsiktsfrågor kring fysisk aktivitet, information samt stöd från barnmorskor. Datainsamlingen pågick från åttonde januari till tjugoandra januari år 2023. Resultat: Resultatet från 393 gravida kvinnor visade att den fysiska aktivitetsnivån minskade hos 81% av deltagarna jämfört med innan graviditeten. 317 respondenter fick information om fysisk aktivitet från sin barnmorska samtidigt som många upplevde att de delvis (n= 176) eller inte alls (n= 54) fått ett tillräckligt stöd kring fysisk aktivitet. Signifikanta skillnader i den fysiska aktivitetsnivån vad gäller fysisk- och muskelstärkande träning sågs beroende på trimester, BMI före graviditet, upplevelse av ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att självmant tagit upp frågan om fysisk aktivitet med barnmorskan (p< 0,05). En signifikant skillnad på högre vardagsmotion sågs hos de kvinnor som självmant hade tagit upp frågan kring fysisk aktivitet med sin barnmorska (p= 0,010). Slutsats: För en stor andel gravida kvinnor verkar den fysiska aktivitetsnivån minska under graviditeten. Många gravida kvinnor får information kring fysisk aktivitet av sin barnmorska men upplever samtidigt en brist på ett tillräckligt stöd angående fysisk aktivitet samt en önskan efter ett bättre sådant. För en högre fysisk aktivitetsnivå verkar det vara gynnsamt med ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att den gravida kvinnan har ett eget intresse för fysisk aktivitet
Lifestyle-related habits and factors before and after cardiovascular diagnosis : a case control study among 2,548 Swedish individuals.
No full textBACKGROUND: Healthy lifestyle habits are recommended in prevention of cardiovascular disease (CVD). However, there is limited knowledge concerning the change in lifestyle-related factors from before to after a CVD event. Thus, this study aimed to explore if and how lifestyle habits and other lifestyle-related factors changed between two health assessments in individuals experiencing a CVD event between the assessments, and if changes varied between subgroups of sex, age, educational level, duration from CVD event to second assessment and type of CVD event. METHODS: Among 115,504 Swedish employees with data from two assessments of occupational health screenings between 1992 and 2020, a total of 637 individuals (74% men, mean age 47 ± SD 9 years) were identified having had a CVD event (ischemic heart disease, cardiac arrythmia or stroke) between the assessments. Cases were matched with controls without an event between assessments from the same database (ratio 1:3, matching with replacement) by sex, age, and time between assessment (n = 1911 controls). Lifestyle habits included smoking, active commuting, exercise, diet, alcohol intake, and were self-rated. Lifestyle-related factors included overall stress, overall health (both self-rated), physical capacity (estimated by submaximal cycling), body mass index and resting blood pressure. Differences in lifestyle habits and lifestyle-related factors between cases and controls, and changes over time, were analysed with parametric and non-parametric tests. Multiple logistic regression, OR (95% CI) was used to analyse differences in change between subgroups. RESULTS: Cases had, in general, a higher prevalence of unhealthy lifestyle habits as well as negative life-style related factors prior to the event compared to controls. Nevertheless, cases improved their lifestyle habits and lifestyle factors to a higher degree than controls, especially their amount of active commuting (p = 0.025), exercise (p = 0.009) and non-smoking (p < 0.001). However, BMI and overall health deteriorated to a greater extent (p < 0.001) among cases, while physical capacity (p < 0.001) decreased in both groups. CONCLUSION: The results indicate that a CVD event may increase motivation to improve lifestyle habits. Nonetheless, the prevalence of unhealthy lifestyle habits was still high, emphasizing the need to improve implementation of primary and secondary CVD prevention.HPI-gruppe
Kondition och skärmtid hos ungdomar med ADHD : Samband mellan skärmtid och kondition hos ungdomar med och utan ADHD
No full textSyfte och frågeställningar | Undersöka sambandet mellan kardiovaskulär kondition och skärmtid, samt undersöka skillnader i kardiovaskulär kondition samt skärmtid hos ungdomar med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och hur det skiljer sig från ungdomar utan ADHD. Frågeställningar: 1. Hur skiljer sig kondition (beräknad VO2max) hos ungdomar med och utan ADHD? 2. Hur skiljer sig skärmtid hos ungdomar med ADHD från ungdomar utan ADHD? 3. Hur ser sambandet ut mellan skärmtid och kondition hos ungdomar med samt utan ADHD diagnos? Metod | Studien inkluderar 1139 ungdomar från 34 skolor i åldersspannet 13–14 år. Studien är en tvärsnittsstudie som är en del av en större studie ”Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth” genomförd 2019 baserad på kvantitativ data där kardiovaskulär kondition uppskattades i ml/kg/min efter utfört Ekblom-Bak submaximala cykel ergometer test. Skärmtid samt allmän beskrivande data (kön, ålder, vikt och längd) baserades på enkätfrågor och inhämtad data från SCB kring socioekonomisk bakgrund. Resultat | Resultaten visade ingen signifikant skillnad i VO2max (ml/kg/min) mellan ungdomar med ADHD och utan ADHD (p = 0.333). Vid kontroll av kön, föräldrautbildning och BMI kunde en signifikant skillnad visas (β = -3.398 ml/kg/min, p = 0.014). Vid analys av skillnader i skärmtid under en vanlig vardag och en vanlig helgdag var inte skillnaden signifikant mellan ungdomar med ADHD och utan ADHD (vardag p = 0.269, helgdag p =0.275). Det fanns ett signifikant samband hos ungdomar utan ADHD vid uppskattad VO2maxoch skärmtid vardag 3–4 timmar (β = -1.993 ml/kg/min, p <0.001), vardag ≥5 timmar (β = -2.066 ml/kg/min, p = 0.004), helgdag ≥5 timmar (β = -2.244 ml/kg/min, p = 0.003) jämfört med referens 0–2 timmar. För ungdomar med ADHD kunde inget signifikant samband för samtliga kategorier av skärmtid utläsas (p = 0.786, p = 0.060, p = 0.392, p = 0.806). Slutsats | Denna studie påvisar en signifikant skillnad i VO2max mellan ungdomar med och utan ADHD, medan ingen signifikant skillnad i skärmtid observerades. Uppmätt signifikant samband mellan kardiorespiratorisk kondition och skärmtid en vanlig vardag ≥3, samt skärmtid en vanlig helgdag ≥5 timmar hos ungdomar utan ADHD kunde tydas. Däremot sågs inget sådant samband hos ungdomar med ADHD. Ytterligare forskning föreslås med större stickprov på ungdomar med ADHD samt kontroll av diagnos och medicinering.Aim | To investigate the associations between cardiorespiratory fitness and screen time, also investigate the differences in cardiorespiratory fitness as well as screen time for adolescents with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and how it differs from adolescents without ADHD. Questions posed: 1. How does cardiorespiratory fitness (calculated VO2max) differ in adolescents with and without ADHD? 2. How does screen time differ for adolescents with ADHD compared to adolescents without ADHD? 3. What are the associations between screen time and cardiorespiratory fitness based on adolescents with and without ADHD diagnosis? Method | The study included 1139 adolescents from 34 schools in the age range 13–14. This is a cross- sectional study as a part of the larger study ”Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth” conducted 2019 based on quantitative data where cardiorespiratory fitness was estimated in ml/ kg/ min after performing the Ekblom-Bak cycle ergometertest. Screen time and general descriptive data (gender, age, weight and height) were based on survey questions and obtained data from SCB concerning socioeconomic background. Results | No significant difference in VO2max (ml/kg/min) between adolescents with ADHD and without ADHD (p = 0.333). When controlled for gender, parental education and BMI, a significant difference could be established (β = -3.398 ml/kg/min, p = 0.014).Analysis of differences in screen time during a normal weekday and weekend day was not significant between adolescents with ADHD and without ADHD (weekday p = 0.269, weekend day p = 0.275). There were a significant association in adolescents without ADHD with estimated VO2max and screen time weekdays 3–4 hours (β = -1.993 ml/kg/min, p <0.001), weekday ≥5 hours (β = - 2.066 ml/kg/min, p = 0.004), weekend day ≥5 hours (β = -2.244 ml/kg/min, p = 0.003) from the reference 0–2 hours. For adolescents with ADHD, no significant association was seen for any category of screentime (p = 0.786, p = 0.060, p = 0.392, p=0.806). Conclusions | This study showed significant difference in VO2max between adolescents with and without ADHD, however no significant difference in screen time was observed. Significant measured association between cardiorespiratory fitness and screen time on an iiiordinary weekday ≥3, such as screen time on an ordinary weekend day ≥5 h in adolescents without ADHD was shown. However, no such association was seen for adolescents with ADHD. Further research with a larger population in adolescents with ADHD and controlling for diagnosis and medication is necessary.Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p
Youth athletes at Swedish sports high schools with an athletics specialism emphasise environmental support for injury risk management : a focus group study.
No full textIn this study, we examined knowledge and understanding of sport-related injuries among youth athletics (track and field) athletes and assessed their needs in managing any health problems. Qualitative data were collected via 12 focus groups with youth athletes (16-19 years) studying at Swedish sports high schools with an athletics specialism. All focus group discussions were audiorecorded and transcribed before being analysed using a thematic analysis approach. Four researchers independently reviewed the transcripts, generated codes and developed themes. Three overarching themes related to the athletes' knowledge and understanding of sport-related injury were developed: (1) awareness of injuries, (2) perception of injuries, and (3) factors contributing to injuries. The youth athletes were typically uncertain about how to acknowledge a sport-related injury. They expressed that knowledge about injuries was obtained in part by reflecting on the lived experiences of their peers. It was also demonstrated that there appears to be a 'culture of acceptance' regarding injury occurrence. In contrast, causes of injuries were viewed as dependent on multiple factors (eg, lack of context-specific knowledge about training practices). Regarding athletes' needs in managing injuries, an additional three themes were developed: (1) creating functioning elite sports environments, (2) application of knowledge and (3) fostering athletes. An apparent lack of structure and organisation related to the school environment was identified as an important issue to review to create opportunities for sustainable athletic development. The study identified areas that can be improved in Swedish sports high schools with an athletic specialism and could be applied in other youth sports contexts. The results of this study guide school stakeholders, alongside the sport governing bodies who have the mandate to influence activities in youth sports contexts, whereby special attention should be directed towards improving the social environment for youth athletes
Harms of exercise training in patients with cancer undergoing systemic treatment : a systematic review and meta-analysis of published and unpublished controlled trials
No full textBackground Exercise is recommended for people with cancer. The aim of this study was to evaluate the harms of exercise in patients with cancer undergoing systemic treatment. Methods This systematic review and meta-analysis included published and unpublished controlled trials comparing exercise interventions versus controls in adults with cancer scheduled to undergo systemic treatment. The primary outcomes were adverse events, health-care utilization, and treatment tolerability and response. Eleven electronic databases and trial registries were systematically searched with no date or language restrictions. The latest searches were performed on April 26, 2022. The risk of bias was judged using RoB2 and ROBINS-I, and the certainty of evidence for primary outcomes was assessed using GRADE. Data were statistically synthesised using pre-specified random-effect meta-analyses. The protocol for this study was registered in the PROESPERO database (ID: CRD42021266882). Findings 129 controlled trials including 12,044 participants were eligible. Primary meta-analyses revealed evidence of a higher risk of some harms, including serious adverse events (risk ratio [95% CI]: 1.87 [1.47–2.39], I2 = 0%, n = 1722, k = 10), thromboses (risk ratio [95% CI]: 1.67 [1.11–2.51], I2 = 0%, n = 934, k = 6), and fractures (risk ratio [95% CI]: 3.07 [3.03–3.11], I2 = 0%, n = 203, k = 2) in intervention versus control. In contrast, we found evidence of a lower risk of fever (risk ratio [95% CI]: 0.69 [0.55–0.87], I2 = 0% n = 1109, k = 7) and a higher relative dose intensity of systemic treatment (difference in means [95% CI]: 1.50% [0.14–2.85], I2 = 0% n = 1110, k = 13) in intervention versus control. For all outcomes, we downgraded the certainty of evidence due to imprecision, risk of bias, and indirectness, resulting in very low certainty of evidence. Interpretation The harms of exercise in patients with cancer undergoing systemic treatment are uncertain, and there is currently insufficient data on harms to make evidence-based risk-benefits assessments of the application of structured exercise in this population. Funding There was no funding for this study
The Tortoise and the Hare.
No full textDistance running requires a high absolute oxygen consumption, while for a breath-hold diver the opposite is preferable. We compared physiological exercise parameters and mitochondrial function in a competitive triathlete with those seen in an accomplished breath-hold diver and notice some remarkable differences, possibly explaining why both have become successful
The influence of football associations on Swedish national sports education : A qualitative study that examines how people within NIU, view the influence of football associations
No full textSyfte Denna studie syftar till att undersöka hur personer som är verksamma inom NIU positionerar sig till verksamhetens urval- och antagningsprocess i relation till elitföreningars påverkan. Vidare kommer denna studie handla om att skapa bättre förståelse kring området genom tre forskningsfrågor.I frågeställningarna använder vi oss av begreppet ’legitimera’ vilket här är synonymt med ’respondenternas berättelser’. Frågeställningar 1. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU verksamheten? 2. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU urval- och antagningsprocessen till NIU? 3. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU elitklubbarnas involvering? Metod Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer var tillvägagångssättet för datainsamling. Vi valde att utgå från ett målinriktat och strategiskt urval när vi valde ut respondenter till vår undersökning. Analys av datainsamlingen genomfördes på två olika sätt, via induktivt perspektiv och narrativ analys. Som teoretiskt ramverk för analys har vi använt sig av positioneringsteorin. Resultat Vi valde att kategorisera resultatet baserat på tre centrala teman; den första handlade om att verksamheterna var elitförberedande. Den andra handlade om elitförberedande urval och antagningsprocess, där uttagningen fokuserade främst på de fotbollsmässiga kunskapen hos de sökande. Tredje temat handlade om elitföreningarnas påverkan på verksamheterna som ett försök att gynna sin egen verksamhet. Slutsats För att verksamheten, antagningen och urvalet ska betraktas som elit är elevernas fotbollskompetens den enskilt viktigaste aspekten. Vi såg ett intresse från klubbarna att påverka verksamheterna ekonomiskt, kommersiellt och sportsligt.Aim The purpose of the study is to investigate how people who are active within NIU, position themselves to the organization´s selection and admission process in relation to the influence of elite associations. Furthermore, this study will create a better understanding of this through three research questions.In the research questions we use the word ’legitimze’, which in this case is synonymous with ’the stories of the respondents’. Research questions 1. How do people working within NIU legitimize their activites? 2. How do people working within NIU legitimize the selection and admission process to NIU? 3. How do people active within NIU legitimize the elite club´s involvements? Method The study is based on the qualitative research approach where semi – structured interviews were the approach for data collection. We chose to proceed from a target – oriented and strategic selection when we selected respondents for our survey. Analysis of empirical data was carried out in two different ways, partly via an inductive perspective but also via narrative analysis. As a theoretical framework, we have chosen to start from the positioning theory. Results The results show that all the respondents position themselves in the fact that their activities are elite preparation. Elite preparatory selection and admission process was another theme that also stood out where the selection was largely about the soccer knowledge of the applicants. The third theme that we saw in the results was that the elite associations influence the businesses or try to influence them, with the motive of benefiting their own business. Conclusion In order for the activities, admission and selection to be considered elite, the students' football skills are the single most important aspect. What we also saw was that the club activities' interests in influencing were financial, commercial, and sporting
How PE-teachers construct the concept of motivation : A qualitative interview study with pe-teachers
No full textSyftet med studien var att undersöka begreppet motivation ur ett lärarperspektiv och dess betydelse för ämnet idrott och hälsa. För att svara på syftet användes frågeställningarna Hurkonstruerar idrottslärare begreppet motivation? Och Hur speglar idrottslärarens syn påmotivation deras arbete i praktiken? Studien genomfördes med ett socialkonstruktivistiskt teoretiskt ramverk tillsammans med entematisk analys. Studien är av kvalitativ form med hermeneutisk ansats där semistruktureradeintervjuer har genomförts och tematisk analys applicerats. Sex lärare som undervisar i ämnetidrott och hälsa har valts ut ur ett bekvämlighetsurval och intervjuats. Resultatet visar att idrottslärarna konstruerar begreppet motivation som en drivkraft för att utföra en aktivitet. I praktiken är konstruerandet av begreppet motivation påtagligt, då idrottslärarna tar hänsyn till elevers motivation i undervisning och försöker påverka elevernas motivation i sin planeringoch med sitt ledarskap. Den viktigaste faktorn för att kunna påverka elevernas motivation ansågs vara relationen till eleverna. Slutsatsen vi fått fram av detta arbete är att idrottsläraryrket är komplext och att begreppet motivation inte har en specifik definition, utan att det är ett brett, mångtydigt begrepp. Däremot så fanns en gemensam nämnare för att beskriva begreppet motivation både hos de intervjuade idrottslärarna och den tidigare forskningen, nämligen begreppet “drivkraft”. Ytterligare en slutsats vi kunnat dra från resultatet i studien är att samtliga respondenter anser sig utifrån deras konstruktion av begreppet motivation, kunna påverka elevernas motivation. Med hjälp av en strukturerad planering, att eleverna inkluderas och kan påverka sin utbildning samt att lärarna anpassar sitt ledarskap kan elevernas motivation höjas. Men att dessa delar lätt kan fallera, om det inte finns en god lärare - elevrelation. The purpose of the study was to investigate the concept of motivation from a teacher's perspective and its importance for the subject of sports and health. To answer the purpose, the following questions were asked: How does physical education teachers construct the concept of motivation? And How does the physical education teacher's view of motivation reflect their work in practice? The study was conducted using a social constructivist theoretical framework together with aqualitative form of a hermeneutic approach where semi-structured interviews have been conducted and thematic analysis applied. Six teachers who teach the subject of physical education and health have been selected from a convenience sample and interviewed. The result shows that the physical education teachers construct the concept of motivation as a driving force to perform an activity. In practice, the construction of the concept of motivation is tangible, as the physical education teachers take students' motivation into account in teaching and try to influence the students' motivation in their planning and with their leadership. The most important factor to be able to influence the students' motivation was considered to be the relationship with the students. The conclusion we have reached from this work is that the sports teaching profession is complex and that the concept of motivation does not have a specific definition, but that it is a broad, ambiguous concept. On the other hand, there was a common denominator to describet he concept of motivation both with the interviewed physical education teachers and theprevious research, namely the concept of "driving force". Another conclusion we were able todraw from the results of the study is that all respondents consider themselves, based on their construction of the concept of motivation, to be able to influence the students' motivation.With the help of a structured planning, that the students are included and can influence their education, and that the teachers adapt their leadership, the students' motivation can be increased. But that these parts can easily fail, if there is not a good teacher - studentrelationship.
Lärares psykiska hälsa : psykisk påfrestning i lärares arbetsliv
No full textSyfte och frågeställning I dagens skola utsätts majoriteten av lärare för psykiska påfrestningar och det kan tyckas vara ohanterligt eller att tiden inte räcker till för primära arbetsuppgifter, själva lärandet. De psykiska påfrestningarna kan ta många olika former och skepnader, men vad är det egentligen som orsakar denna turbulens, stress och oro bland lärare? Detta ska undersökas i studien med följande frågeställningar; syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin arbetsmiljö och hur påfrestningar påverkar lärarna och vad det är de utsätts för, hur de hanterar psykiska påfrestningar samt om påfrestningarna har någon negativ eller positiv effekt på lärares välmående? Metod För att undersöka lärares psykiska hälsa och arbetsmiljö valdes en kvalitativ studie där syftet var att förstå och söka djupare kunskap. För att samla in data valdes en semistrukturerad intervju där fyra lärare i Stockholmsområdet deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom innehållsanalys för att identifiera teman som sedan användes som grund för resultatet. Det identifierade fyra teman som var relevanta för att förstå lärarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö. De teman som identifierades är arbetsmiljö, påverkan på lärarens välmående, hantering av psykiska påfrestningar, meningsfullhet som lärare. I dessa teman får vi mer inblick i hur lärare ser på sin arbetsmiljö, vad och hur påverkas lärares välmående, hur lärarna hanterar psykiska påfrestningar, om de känner meningsfullhet i sitt yrke samt vad är det som gör arbetet meningsfullt eller ej meningsfullt. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang) (Antonovsky, 2005). Resultat Lärarna verkar ha varierande uppfattningar om sitt arbete, men generellt verkar de ha positiva erfarenheter av sina kollegor och elever. De uppskattar stöttning och samarbete från sina kollegor och känner att de kan hantera utmaningarna på arbetsplatsen. Lärarna verkar ha en övervägande positiv syn på sin arbetsmiljö. Sammantaget är lärarna engagerade och motiverade att göra en positiv skillnad i elevernas liv, men det finns också utmaningar i deras arbete. Ett exempel är att de upplever tidspress och tidsbrist att utföra sitt arbete. Slutsats Forskningen visar att lärare ofta upplever hög arbetsbelastning och psykisk stress på grund av många olika faktorer. Resultaten av denna studie indikerar dock att de tillfrågade lärarna upplever färre stressorer och generellt har en mer positiv inställning till sin arbetsmiljö, även om de upplever några stressorer. Studien belyser vikten av att förstå och stödja lärares arbetsmiljö för att säkerställa att de kan utföra sina jobb effektivt och trivas på sin arbetsplats. Ämnet behöver belysas ytterligare för att förbättra lärares välmående och resurser samt att i helhet skapa en bättre skola för alla
A study in military ability : Can aerobic fitness predict cognitive resilience?
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns faktorer som kunde predicera individers kognitiva resiliens i en militär kontext. För att svara på syftet användes följande frågeställningar: · Kan den fysiologiska parametern VO2max predicera kognitiv resiliens? · Kan militär förmåga predicera en kognitiv resiliens? Metod Metoden som användes var en observationsstudie där datainsamlingen skedde innan, under samt efter en övning som bestod av 4,5 dygns grundläggande vinterutbildning. Urvalsgruppen bestod av 76 kadetter från Försvarsmaktens specialistofficersutbildning. Kadetternas maximala syreupptagning estimerades genom Ekblom-Bak cykeltest och för att mäta kadetternas kognitiva förmåga användes Pearson D-KEFS mönsterflöde. Militär förmåga mättes med ett subjektivt skattningsverktyg. För analysen användes Jamovi. T-test, Mann-Withney samt chi2 användes för att undersöka eventuella skillnader mellan olika grupper, och linjär regressionsanalys användes för att undersöka samband mellan faktorer som kunde predicera kognitiv resiliens. Resultat Resultatet visade att det fanns samband mellan kondition och kognitiv resiliens. Huvudfyndet var att för männen predicerade konditionsnivå hur väl de lyckades i de kognitiva testerna. Ju bättre kondition ju bättre kognitiv resiliens. Avseende kvinnorna var resultatet tvärtom, ju högre konditionsnivå, ju sämre resultat avseende den kognitiva resiliensen.Ett bifynd var även att militär skattning predicerade antal rätt på de kognitiva testerna avseende både pre- och posttesterna hos männen. Högre skattning gav bättre resultat. Slutsats Kondition är en viktig faktor för en militär, och kan vara ett verktyg för att predicera en kognitiv resiliens. Mer forskning behövs för att undersöka sambandet mellan kondition och kognitiv resiliens avseende eventuella skillnader mellan könen.Purpose and Research Questions The purpose of this study was to investigate whether there were factors that could predict individuals' cognitive resilience in a military context. The following research questions were used to address the purpose: • Can the physiological parameter VO2max predict cognitive resilience? • Can military ability predict cognitive resilience? Method The method used was an observational study, where data collection took place before, during, and after a 4.5-day basic winter training exercise. The sample group consisted of 76 cadets from the Swedish Armed Forces school for NCO-cadets. The cadets' maximal oxygen uptake was estimated using the Ekblom-Bak cycle test, and Pearson D-KEFS Trail Making Test was used to measure their cognitive resilience. Military capability was assessed using a subjective rating tool. Jamovi was used for the analysis. T-tests, Mann-Whitney U tests, and chi-square tests were used to examine relationships between different groups, and linear regression analysis was used to investigate factors that could predict cognitive resilience.ResultsThe results showed correlations between fitness level and cognitive resilience. The main finding was that for men, fitness level predicted their performance in the cognitive tests. Better fitness was associated with better cognitive resilience. In contrast, for women, the results were the opposite: Higher fitness level was associated with poorer result concerning the cognitive resilience. An additional finding was that military ratings predicted the number of correct responses on the cognitive tests for both pre- and post-tests among men. Conclusion Fitness level is an important factor for military personnel and can be a tool to predict cognitive resilience. Further research is needed to explore the relation regarding gender differences and the impact of other factors on cognitive resilience