The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
How are socioeconomic status, social support, and health history associated with unhealthy lifestyle behaviours in middle-aged adults? : Results of the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) COHORT.
No full textBACKGROUND: Unhealthy lifestyle behaviours, including unhealthy alcohol consumption, physical inactivity, smoking, and nonadherence to dietary recommendations, are major contributors to non-communicable diseases and mortality. While adopting healthy behaviours can reduce these risks in middle-aged adults, research is limited. Therefore, the aim of this study was to assess the distribution of unhealthy lifestyle behaviours in middle-aged adults and their associations with socioeconomic factors, social support, and history of disease. METHOD: This was a cross-sectional study of the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) cohort (2013-2018) at six Swedish university hospitals. Multilevel regression models were estimated using Bayesian inference with priors shrinking covariate estimates towards the null. RESULTS: In total, 59 909 participants, aged 50-64 years old were invited to SCAPIS, of which 30 154 (50.3%) decided to participate. The mean age of participants was 58 (SD = 4) years old, and 51% were women (n = 15 508). Men had higher unhealthy alcohol consumption and were less adherent to dietary recommendations compared to women. Older participants were more physically inactive compared to younger participants. Low education and financial difficulties were associated with smoking, physical inactivity, and poor diet adherence. Financial difficulties were also associated with unhealthy alcohol consumption. Having more people to turn to in difficulties was associated with lower alcohol consumption. Lack of appreciation and comfort support was associated with smoking and poor diet adherence. Diabetes was associated with lower alcohol consumption. Diabetes and lung diseases were associated with smoking and inactivity. CONCLUSIONS: Middle-aged adults with lower socioeconomic status, less quality social support, and a history of disease were more likely to engage in unhealthy behaviours. This study helps to identify groups of middle-aged adults who may require additional attention when it comes to prioritizing the development of preventive measures.Open Access This article is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License, which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons licence, and indicate if changes were made. The images or other third party material in this article are included in the article’s Creative Commons licence, unless indicated otherwise in a credit line to the material. If material is not included in the article’s Creative Commons licence and your intended use is not permitted by statutory regulation or exceeds the permitted use, you will need to obtain permission directly from the copyright holder. To view a copy of this licence, visit http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</p
Oxidative and O2 diffusive function in triceps brachii of recreational to world class swimmers.
No full textThis study aimed to evaluate in vivo oxidative capacity and relative resistance to O2 diffusion using near-infrared spectroscopy (NIRS) in the m. triceps brachii of recreational to world class swimmers and evaluate their relationships with swimming performance. Twenty-eight swimmers were enrolled and assigned into three subgroups according to their level: 'recreational/trained' (Tier 1/2; n = 8), 'national' (Tier 3; n = 12) and 'international/world class' (Tier 4/5; n = 8). Performance was evaluated by 100 m freestyle trials. Training volume was measured by self-reported distance (km/week). The mV̇O2 recovery k of m. triceps brachii was non-invasively estimated by NIRS through repeated intermittent occlusions under two conditions: well-oxygenated (kHIGH) and low O2 availability (kLOW). The difference between kHIGH and kLOW (Δk) was calculated as an index of relative resistance to O2 diffusion. FINA points and 100 m performance differed among all groups. Training volume was greater in Tier 4/5 (34.0 ± 5.5 km week-1) and Tier 3 (35.5 ± 11.6 km week-1) than in Tier 1/2 (6.4 ± 1.8 km week-1). kHIGH was greater in Tier 4/5 and Tier 3 (3.18 ± 0.41 and 2.79 ± 0.40 min-1) versus Tier 1/2 (2.10 ± 0.36 min-1; all P < 0.002). kHIGH correlated with FINA points, 100 m performance and training volume. ∆k was not different among tiers and was not associated with training volume or performance. M. triceps brachii oxidative capacity (kHIGH) was positively associated with performance and training volume in swimmers. ∆k, which reflects relative resistance to O2 diffusion, was not different among athletes. These data suggest that m. triceps brachii oxidative capacity is associated with swimming performance and that muscle O2 diffusing capacity exerts a similar relative resistance to O2 diffusive flow across swimmers.This is an open access article under the terms of the Creative Commons Attribution License, which permits use, distribution and reproduction in any medium, providedthe original work is properly cited.</p
Återhämtning, stress och välmående : en kvantitativ studie om sambandet mellan återhämtning från arbetsrelaterad belastning, stressnivå och välmående, samt köns- och aktivitetsrelaterade skillnader
No full textSyfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka vilka samband som finns mellan återhämtning från arbetsrelaterad belastning, stress och välmående. Studien syftar också till att analysera om dessa samband skiljer sig åt mellan olika kön samt beroende på individens nivå av fysisk aktivitet. Frågeställningarna är: 1) Finns det ett samband mellan återhämtning från arbetsrelaterad belastning och stress? 2) Skiljer sig detta samband mellan kvinnor och män samt mellan de som uppnår och de som inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet? 3) Finns det ett samband mellan återhämtning från arbetsrelaterad belastning och välmående? 4) Skiljer sig detta samband mellan kvinnor och män samt mellan de som uppnår och de som inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet? Metod Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som metod. Enkäten besvarades av ett självselekterat urval om 155 personer i åldern 18–70 år. Enkäten bestod av validerade självskattningsskalor för att mäta stress (PSS-10), välmående (Välmåendeskalan), fysisk aktivitet (IPAQ) och återhämtning från arbetsrelaterade belastningar (REQ). Även ålder, kön och sysselsättning samlades in. Data samlades in under 15 dagar och svaren var anonyma. 16 personer exkluderades ur analyserna på grund av att de angett fler än en sysselsättning. Linjära regressionsanalyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi. Resultat Frågeställning 1: Det fanns ett signifikant samband mellan återhämtning och stress (β=-0.316, p<.001, R² = 0.358), vilket innebär att återhämtning förklarade 35.8% av variationen i stress. Frågeställning 2: Vid uppdelning efter kön var sambandet signifikant både hos kvinnor (β=-0.292, p<.001) och män (β=-0.352, p<.001) där modellen förklarade 29.6% av variationen i stress hos kvinnor (R²=0.296) och 45.8% hos män (R²=0.458), vilket tyder på att återhämtning förklarade en större andel av variationen i stress hos män. Vid uppdelning efter fysisk aktivitetsnivå var sambandet signifikant mellan de som uppnår rekommendationerna om fysisk aktivitet (β=-0.330, p<.001) och de som ej uppnår (β=-0.245, p=0.001) där modellen förklarade 40.2% av variationen i stress hos de som uppnår (R²=0.402) och 21.6% för de som ej uppnår (R²=0.216), vilket tyder på att återhämtning förklarade en större andel av variationen i stress hos de som uppnår rekommendationerna. Frågeställning 3: Det fanns ett signifikant samband mellan återhämtning och välmående (β=0.705, p<.001, R²=0.495), vilket innebär att återhämtning förklarade 49.5% av variationen i välmående. Frågeställning 4: Vid uppdelning efter kön var sambandet signifikant både hos kvinnor (β=0.691, p<.001) och män (β=0.752, p<.001) där modellen förklarade 46.2% av variationen i stress hos kvinnor (R²=0.462) och 53.8% hos män (R²=0.538), vilket tyder på att återhämtning förklarade en större andel av variationen i välmående hos män.Vid uppdelning efter fysisk aktivitetsnivå var sambandet signifikant mellan de som uppnår rekommendationerna om fysisk aktivitet (β=0.687, p<.001) och de som ej uppnår (β=0.680, p<.001) där modellen förklarade 46.7% av variationen i välmående hos de som uppnår (R²=0.467) och 50.3% för de som ej uppnår (R²=0.503), vilket tyder på att återhämtning förklarade en större andel av variationen i välmående hos de som inte uppnår rekommendationerna. Slutsats Det fanns signifikanta samband mellan återhämtning från arbetsrelaterad belastning och stress, samt mellan återhämtning och välmående. Det fanns även signifikanta samband mellan kön och fysisk aktivitetsnivå, kopplat till sambanden mellan återhämtning, stress och välmående
Sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos äldre : Betydelsen av fitness-nivå, ålder och kön
No full textWith a growing elderly population, the prevalence of cognitive impairment, such as Mild Cognitive Impairment (MCI) and dementia, is also increasing. Previous research has shown that physical activity has a positive impact on cognitive function, but it remains unclear how factors such as sex, age, and fitness level influence this relationship. The aim of this study was to examine the association between physical activity and cognitive function in individuals over 60 years of age, as well as to analyze how sex, age, and fitness level may affect this relationship. The study has a quantitative, cross-sectional design and is based on data from 40 participants within the COMIDE project. Participants completed a MoCA test to measure cognitive function, and physical activity was assessed using the internationally recognized IPAQ questionnaire. Fitness level was defined based on relative VO₂ max and grip strength. The data was analyzed using Spearman’s rank correlation and logistic regression analysis. The results showed no statistically significant associations between physical activity and cognitive function. No significant differences were observed within subgroups based on sex, age, or fitness level either. This contrasts with previous research. The findings are likely due to limitations in the study design. The relatively small study population, the cross-sectional design, and potential validity issues with the measurement instruments contribute to a possibly low statistical power and limit the ability to draw clear conclusions. Given these limitations, future research should utilize larger samples and longitudinal designs to better understand how physical activity affects cognitive function over time. Additionally, future studies should consider more objective measurement methods and include subgroup analyses to determine whether certain groups respond differently to physical activity in relation to cognitive health.Med en växande äldre befolkning ökar även förekomsten av kognitiv nedsättning, såsom Mild Cognitive Impairment (MCI) och demens. Fysisk aktivitet (FA) har i tidigare forskning visat sig ha en positiv inverkan på kognitiv funktion, men det är ännu oklart hur olika faktorer som kön, ålder och konditionsnivå påverkar detta samband. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos individer över 60 år, samt att analysera hur kön, ålder och fitness-nivå kan modifierar detta samband. Studien har en kvantitativ, tvärsnittsdesign och baseras på data från 40 deltagare inom ramen för COMIDE-projektet. Deltagarna genomförde MoCA testet för att mäta kognitiv funktion, och fysisk aktivitet mättes med hjälp av det internationellt erkända IPAQ formuläret. Fitness-nivå definierades utifrån relativt VO₂ max och gripstyrka. Data analyserades med Spearmans rangkorrelation och logistisk regressionsanalys. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion. Inga signifikanta skillnader kunde heller observeras inom subgrupperna baserat på kön, ålder eller fitness-nivå. Detta skiljer sig från tidigare forskning. Resultaten beror sannolikt på begränsningar i studiens utformning. Den relativt lilla studiepopulationen, den tvärsnittsliga designen samt möjliga brister i mätinstrumentens validitet bidrar till en potentiellt låg statistisk styrka och begränsar möjligheterna att dra tydliga slutsatser. Mot bakgrund av detta bör framtida forskning använda sig av större urval och longitudinella designupplägg för att bättre förstå hur fysisk aktivitet påverkar kognitiv funktion över tid. Dessutom bör kommande studier överväga mer objektiva mätmetoder och inkludera analyser av olika subgrupper för att identifiera om vissa grupper svarar olika på fysisk aktivitet i relation till kognitiv hälsa
Självmedkänsla genom medveten närvaro : en fyraveckors intervention i medveten andning & rörelse
No full textSyfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur medveten närvaro, genom andning och rörelse, kan påverka självmedkänsla och psykiskt välbefinnande hos äldre kvinnor. Metod: Studien genomfördes med sex deltagare som under en fyraveckors intervention deltog i två gruppsessioner i veckan samt lyssnade till en daglig guidad meditation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultaten visade att flera deltagare upplevde ett ökat inre lugn, en förbättrad förmåga att vara i nuet samt en mer tillåtande inställning till sig själva. Upplevelsen av att vara “här och nu” beskrevs som ett kraftfullt verktyg för självreglering och emotionell medvetenhet. Några deltagare upplevde dock inga större förändringar, vilket sannolikt kan bero på interventionens korta längd samt tidigare erfarenheter av liknande metoder. Slutsats: Medveten andning och rörelse, även i en kort intervention, kan främja självmedkänsla och bidra till förbättrat psykiskt välbefinnande. Resultaten belyser potentialen i enkla, tillgängliga metoder som stöd i ett samhälle präglat av stress och yttre krav
Antioxidant supplementation blunts the proteome response to 3 weeks of sprint interval training preferentially in human type 2 muscle fibres
No full textSprint interval training (SIT) is a time-efficient type of endurance training that involves large type 2 muscle fibre recruitment. Effective antioxidant supplementation may mitigate positive training adaptations by limiting the oxidant challenge. Our aim was to test whether SIT affects type 2 more than type 1 muscle fibres, and whether the muscular training response is mitigated by antioxidant treatment. Young men performed three weekly SIT sessions (4-6 x 30 s all-out cycling) for 3 weeks while treated with antioxidants (vitamin C, 1 g day(-1); vitamin E, 235 mg day(-1)) or placebo. Vastus lateralis biopsies were taken to measure (i) activation of genes for reactive oxygen/nitrogen species (ROS) sensors and inflammatory mediators with quantitative RT-PCR and (ii) fibre type-specific proteome adaptations using MS-based proteomics. Vitamin treatment decreased the upregulation of genes for ROS sensors and inflammatory regulators during the first SIT session. The 3 weeks of SIT caused generally larger proteome adaptations in type 2 than in type 1 fibres, and this included larger increases in abundance of proteins involved in mitochondrial energy production. Vitamin treatment blunted the SIT-induced proteome adaptations, whereas it did not affect the training-induced improvement in maximal cycling performance. In conclusion, (i) the large type 2 fibre recruitment and resulting proteome adaptations are instrumental to the effectiveness of SIT and (ii) antioxidant supplementation counteracts positive muscular adaptations to SIT, which would blunt any improvement in submaximal endurance performance, whereas it does not affect the improvement in maximal cycling performance, where O-2 delivery to muscle would be limiting.This is an open access article under the terms of the Creative Commons Attribution-NonCommercial License, which permits use, distribution and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited and is not used for commercial purposes.</p
Vilka faktorer motiverar äldre att bibehålla goda vanor inom fysisk aktivitet? : En kvalitativ undersökning om beteendeförändring hos aktiva seniorer i Träna hjärnas livsstilsprogram
No full textSyfte Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar äldre till att vara fortsatt fysiskt aktiva och bibehålla goda hälsosamma vanor inom fysisk aktivitet. Studien har genomförts på mötesplatsen Baggeby Träffpunkt, Lidingö, som under nio månader aktiverar seniorer i projektet Träna hjärna som är baserat på Finger - studien (Ngandu et al., 2015). Metod En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer på mötesplatsen Baggeby Träffpunkt. Åtta seniorer som var aktiva i projektet Träna hjärna deltog i studien. Genomsnittsåldern för deltagarna var 74 år. Inför intervjuerna gjordes en bearbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och genomsnittstiden för en intervju var 19 minuter. Därefter transkriberades intervjuerna för att sedan analyseras och kategoriseras in i olika motivationsfaktorer. Resultat Vid analysen av resultaten identifierades åtta faktorer som påverkar motivationen till fysisk aktivitet. Gemenskap, fysisk hälsa, psykisk hälsa, kunskap från Träna hjärna, miljö, rutiner, målsättningar samt osäkerhet och rädslor. Den sistnämnda påverkar motivationen negativt. Alla kategorier hade en betydande roll som motivationsfaktorer men gemenskapen, miljön, den förbättrade hälsan tillsammans med kunskapen från Träna hjärna är de faktorer som var mest betydande. Slutsats Studien visar flera motivationsfaktorer som ökar chanserna till att bibehålla fysisk aktivitet för seniorer. Den hälsokunskap som deltagarna har fått från projektet Träna hjärna har varit en ögonöppnare för många och gett dem många nya insikter för att vara fortsatt hälsosamma. Gemenskapen blev en betydande motivationsfaktor både under och efter träningspassen vilket spelade en mycket större roll än vad många deltagare hade kunnat förvänta sig. Den anpassade träningen och lokalerna med utbildad personal stärkte motivationen hos deltagarna samt fick dem att känna sig trygga och mer självsäkra. Både den fysiska och psykiska hälsan upplevdes förbättrad vilket har gett många motivationen till att fortsätta sin träning efter Träna hjärna. Resultatet av studien kan förhoppningsvis spridas till fler kommuner och mötesplatser runt om i landet för att fortsatt utforma, vidare anpassa och förbättra framtida hälsofrämjande program och miljöer för äldre individer. Det kan leda till en friskare åldrande befolkning, vilket i sin tur leder till minskad belastning i sjukvården och en minskad kostnad för samhället
Att skapa mästare : En fallstudie om coachingens, det sociala stödet, och idrottsbakgrundens roll i Finlands första medalj någonsin i WU16 EuroBasket
No full textAim: The purpose of this study was to examine the role of coaching, social support, and sports background in Finland’s first-ever WU16 EuroBasket medal. It aimed to gain insight into coaches’ and players’ perceptions of the reasons behind their victory. The study used several theoretical frameworks to investigate the underlying factors, such as the Developmental Model of Sport Participation, Self-Determination Theory, the Leadership Scale for Sport and the 4C framework. The social factors examined were the coach-athlete relationship, and peer and family support. Method: Since the aim was to examine team members’ perceptions of the contributing factors, a mixed methods approach was used in the study. In this method, all twelve players had to fill out an electronic questionnaire (QUAL + quan) that included open-text fields combined with closed-ended questions, while all four coaches were interviewed using a semi-structured interview guide. The qualitative data were analyzed through thematic analysis to identify key patterns and factors related to the team’s performance. Results: In terms of players’ backgrounds, factors such as previous coaches and positional versatility positively influenced the team’s performance. In addition, the success factors were grouped into five key themes: 1) team unity, 2) shared qualities among the players, 3) psychological safety, 4) collective belief in success, and 5) simplicity and specificity. Conclusion: The results show that psychological, social, and strategic factors were decisive for the team’s victory. This study highlights the critical role of coaches in supporting social and psychological development while also building physical performance and skill mastery. These findings provide valuable practical applications for future coaching in youth development and high-performance basketball.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av coaching, socialt stöd och idrottsbakgrund i Finlands första medalj någonsin i WU16 EuroBasket. Den syftade till att få insikt i tränarnas och spelarnas uppfattningar om orsakerna bakom deras seger. I studien användes flera teoretiska ramverk för att undersöka de bakomliggande faktorerna, såsom utvecklingsmodellen för idrottsdeltagande, självbestämmandeteorin, skalan för ledarskap inom idrott och 4C-ramverket. De sociala faktorer som undersöktes var relationen mellan tränare och idrottare samt stöd från lagkamrater och familj. Metod: Eftersom syftet med denna studie var att undersöka lagmedlemmarnas uppfattningar om bidragande faktorer användes blandade metoder i studien. I denna metod fick alla tolv spelare fylla i en elektronisk enkät (KVAL + kvant) som inkluderade öppna textfält kombinerat med slutna frågor, medan alla fyra tränare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. De kvalitativa data analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera viktiga mönster och faktorer relaterade till lagets prestation. Resultat: När det gäller spelarnas bakgrunder hade faktorer som tidigare tränare och mångsidighet på positionerna en positiv inverkan på lagets prestation. Framgångsfaktorerna grupperades dessutom i fem nyckelteman: 1) lagsammanhållning, 2) gemensamma kvaliteter bland spelarna, 3) psykologisk trygghet, 4) kollektiv tro på framgång och 5) enkelhet och specificitet. Slutsats: Resultaten visar att psykologiska, sociala och strategiska faktorer var avgörande för lagets seger. Denna studie belyser tränarnas viktiga roll när det gäller att stödja social och psykologisk utveckling samtidigt som man bygger fysisk prestanda och skicklighet. Dessa resultat ger värdefulla praktiska tillämpningar för framtida coaching inom ungdomsveckling och högpresterande basket
Relative Age Effect and Biological Maturity in Swedish Elite Girls Football : A quantitative study of players selected for theF15/09 national team and national camp in 2024.
No full textWomen’s football is growing rapidly both in Sweden and internationally, between 2003 and 2022 the organized football participation among young girls and women in Sweden increased by 121%. In an increasingly globalized football world, structured talent development is crucial to maintain competitiveness at the elite level. It is therefore important to explore biological maturity and chronological age in young female players. Relative age effect (RAE) and variations in biological maturity can influence selection in youth football and previous research shows strong evidence of RAE among boys, while evidence among girls is more limited. The aim of this study was to analyze how biological maturity and chronological age were distributed among girls selected for the national training camp (riksläger) and national teams and whether there was an over- or underrepresentation of early maturing or early-born players. This study uses a quantitative design based on a web-based survey sent to 140 players born 2009. Biological maturity was estimated for each player using the Khamis-Roche method based on their date of birth, height, weight and parental information. A slight overrepresentation of players born in the first half of the year was identified but no association was found between biological maturity, chronological age and national team selection. Most players’ participation was classified as “on time” in terms of biological maturity. The results suggested that biological maturity was not a determining factor for initial national team selection among girls. However, biological maturity should be considered at younger ages to support sustainable and equitable development environments. Further research on girls’ development at younger ages is recommended.Damfotbollen växer snabbt både i Sverige och internationellt. Mellan 2003 och 2022 ökadeflickor och kvinnors deltagande i organiserad fotboll med 121%. I den alltmer globaliseradefotbollsvärlden är talangutveckling avgörande för att behålla konkurrenskraft internationellt.Det är därför viktigt att undersöka biologisk mognad och kronologisk ålder hos ungakvinnliga spelare. Relativ ålderseffekt (RÅE) och variationer i biologisk mognad kan påverka urvalet inomungdomsfotboll och tidigare forskning visar starka belägg för RÅE inom pojkfotboll, förflickor är denna forskning mer begränsad. Syftet med denna studie var att analysera hurbiologisk mognad och kronologisk ålder var fördelat bland flickor som blivit uttagna tillRikslägret och/eller landslag samt om det fanns en över- eller underrepresentation av tidigtbiologiskt mogna och tidigt kronologiskt födda spelare. Studien använder en kvantitativ metod och baserades på en webbenkät som skickades till 140spelare födda år 2009. Biologisk mognad uppskattades för varje spelare med hjälp av Khamis-Roche metoden baserat på födelsedatum, nuvarande längd, vikt och föräldrars längd. En vissöverrepresentation av spelare födda under årets första hälft identifierades men ingenkorrelation fanns mellan biologisk mognad, kronologisk ålder och uttagning till landslag idenna studie. Majoriteten av deltagarna klassificerades som ”on-time” i termer av biologiskmognad. Resultaten tyder på att biologisk mognad inte är en avgörande faktor för uttagning tilllandslag bland flickor. Däremot bör biologisk mognad beaktas i yngre åldrar för att främjahållbara och jämlika utvecklingsmiljöer. Vidare forskning om flickors utveckling i yngreåldrar rekommenderas
Inclusion for learning : A qualitative study about physical education teachers work towards inclusive teaching for NPF-students
No full textSyfte och frågeställningar: syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet arbetar med inkludering av NPF-elever i form av ADHD och Autism. Studien undersöker vilka utmaningar som uppstår i undervisningen av eleverna och hur lärarna arbetar för att bemöta utmaningarna. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: · Vilka utmaningar uppkommer under idrottslektioner för idrottslärare? · Hur arbetar idrottslärare med att inkludera elever med ADHD och AST i ordinarie undervisning? Metod: För att undersöka hur idrottslärare hanterar inkludering av elever med ADHD och AST, genomförde författarna semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare med olika erfarenheter. Intervjuerna baserades på öppna frågor och teman som utvecklades under samtalen, och en intervjuguide användes för att säkerställa struktur. Resultaten analyserades genom teorin om känsla av sammanhang (KASAM), vilket gav insikter om hur lärarnas hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet påverkar deras förmåga att minska stress hos elever med ADHD och AST. Resultat: Det som framkommit med uppsatsen är att idrottslärare stöter på många utmaningar i sin undervisning. För att lyckas inkludera elever med ADHD och Autism behöver idrottslärare arbeta mycket med anpassningar, relationsbyggande samt struktur och tydlighet i undervisning. Slutsats: Det centrala i slutsatserna är att det finns många utmaningar en idrottslärare ställs inför i sitt arbete med inkludering av elever med ADHD och Autism. Tillvägagångssätt som lärarna lyfter fram som arbetssätt är inget nytt. Lärarna gör det dem behöver göra för att kunna försöka lyckas att inkludera eleverna.Purpose and Research Questions: The purpose of this thesis is to investigate how physical education teachers in secondary school work with the inclusion of students with NPD such as ADHD and Autism. The study examines the challenges that arise in teaching these students and how teachers work to address these challenges.The research questions addressed in the thesis are: - What challenges arise during physical education lessons for teachers? - How do physical education teachers work to include students with ADHD and autism in regular teaching? Method: To explore how physical education teachers handle the inclusion of students with ADHD and autism, the authors conducted semi-structured interviews with six physical education teachers with varying experience. The interviews were based on open questions and themes that developed during the discussions, and an interview guide was used to ensure structure. The results were analyzed using the theory of sense of coherence (KASAM), which provided insights into how the teachers' sense of manageability, comprehensibility, and meaningfulness influences their ability to reduce stress in students with ADHD and autism. Results: The findings of the thesis show that physical education teachers face many challenges in their teaching. To successfully include students with ADHD and autism, teachers need to work extensively with adaptations, relationship building, and structure and clarity in teaching. Conclusion: The key conclusion is that physical education teachers face numerous challenges in their work with the inclusion of students with ADHD and autism. The approach that teachers highlight as effective is nothing new. Teachers do what they need to do in order to try and succeed in including the students