The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
“Physical education is either a success or a disaster.” : A qualitative study on PE teacher´s challenges with students with neurodevelopmental disorders
No full textPurpose and Research Questions: The purpose of the essay is to examine how well teachers in primary schools perceive that the education they have received has provided them with the prerequisites to meet students with neurodevelopmental disorders (NPF) in primary education.The study also aims to investigate the specific practices they employ and the professional development they have undertaken in connection to neurodevelopmental disorders. The research addresses three main questions: - What experiences and challenges do physical education and health teachers face when working with adaptations for students with neurodevelopmental disorders? - How do teachers perceive the education they have received in this area? - How do teachers experience their access to support and professional development opportunities?" Method: Employing a qualitative approach, the authors conducted interviews with five physicaleducation teachers, each with diverse professional backgrounds but sharing a common graduation from the Gymnastics and Sports University. Thematic content analysis was applied to process the gathered data. Results: The teachers' efforts in NPF adaptations are influenced by challenges such as ademanding environment and time constraints. Issues with facilities, scheduling, and maintenanceimpact students' engagement. Despite limited time, teachers stress the importance of allocating time for adaptations and express a desire for more planning time. Regarding teacher education, aunanimous perception emerges of in adequate knowledge about NPF diagnoses from the Gymnastics and Sports University, which predominantly focuses on physical disabilities. The availability of professional development and additional education varies based on the interest andsupport from school leadership. Networking and knowledge exchange with other schools and colleagues are seen as valuable in addressing challenges. In summary, teachers' experiences highlight the need for resources, time, and education to establish an inclusive learningenvironment for students with NPF diagnoses. Conclusion: Teachers encounter deficiencies in education related to Neurodevelopmental Disorders (NPF) and face challenges in accessing relevant professional development. Time constraints and financial barriers impact their knowledge acquisition. Insufficient support,particularly concerning time and adapted environments, hinders their ability to assist students with NPF. Enhancing relationship education, increasing accessibility to professional development, andactive support from schools can promote an inclusive learning environment for students with NPF diagnoses.Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl lärare i grundskolan upplever att den utbildning de fått skapat förutsättningar för att möta NPF-elever i grundskolan. Studien syftar även till att undersöka vilket arbete de genomför samt vilken fortbildning de tagitdel av kopplat till NPF. I den här studien så har författarna använt sig av tre huvudfrågeställningar - Vad har lärare i idrott och hälsa för erfarenheter och utmaningar kring att arbeta med NPF-anpassningar? - Hur är lärarnas upplevelse kring den utbildning de har fått inom området? - Hur upplever lärarna sin möjlighet till stöd och fortbildning? Metod: Metoden som författarna har valt att använd sig av är en kvalitativ metod där de har intervjuat fem lärare som är utbildade och undervisar i ämnet idrott och hälsa. Alla lärare hade olika arbetslivserfarenheter men gemensamt för dem alla var att alla har tagit ut en examen från Gymnastik- och idrottshögskolan. Allt insamlat material har därefter bearbetats med genomen entematisk innehållsanalys. Resultat: Lärarens arbete med NPF-anpassningar påverkas av faktorer som utmanande miljö och tidsbegränsningar. Svårigheter med lokaler, schema och underhåll påverkar engagemanget hos eleverna. Trots begränsad tid beskriver lärarna vikten av att avsätta tid för anpassningar och önskar mer tid för planering. När det gäller lärarutbildningen framkommer en enhällig uppfattning om bristande kunskap kring NPF-diagnoser från Gymnastik- och idrottshögskolan där fokuset ligger på fysiska funktionsvariationer. Fortbildning och övrig utbildning varierar, beroende på skolledningens intresse och stöd. Nätverk och kunskapsutbyte med andra skolor och kollegor upplevs som värdefullt för att hantera utmaningarna. Sammanfattningsvis visar respondenternas erfarenheter på behovet av resurser, tid och utbildning för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö för elever med NPF-diagnoser. Slutsats: Lärarna stöter på brister i utbildningen om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och möter utmaningar i tillgången till relevant fortbildning. Tidsbegränsningar och ekonomiska hinder påverkar deras kunskapsinhämtning. Bristen på stöd, särskilt gällande tid och anpassade miljöer, påverkar förmågan att stödja elever med NPF. Förbättring av relationsutbildning, ökad fortbildningstillgänglighet och aktivt stöd från skolor kan främja en inkluderandeundervisningsmiljö för elever med NPF- diagnose
Vikten av sunda matvanor för hjärnhälsa bland ungdomar
No full textGymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har sedan 2017 arbetat i en serie forskningsstudier finansierade av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KKS. Studierna har fokuserat på både barn, vuxna och äldre. Sedan 2021 finns vid GIH ett forskningscentrum med fokus på fysisk aktivitet och hjärnhälsa, det vill säga goda kognitiva funktioner och god psykisk hälsa, kallat E-PABS (Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability). Forskningen inom E-PABS täcker många ämnesområden och innefattar epidemiologi, beteendeförändring, kognitiv neurovetenskap, fysiologi och molekylär biokemi. Denna rapport bygger på studier inom projektet ”Fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner hos skolungdomar”, som genomfördes under 2017–2023. Projektet hade tre delar, en epidemiologisk, en fysiologisk och en etnografisk del som tillsammans syftade till att svara på frågorna ”Vilket är sambandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande beteende, kost och hälsosamma hjärnfunktioner hos barn och ungdomar, och hur kan fysisk aktivitet som främjar sunda hjärnfunktioner långsiktigt hållbart implementeras i skolor?”Projektet finansieras av COOP, Skandia, Skanska, IKEA, Generation PEP, Konsumentföreningen i Stockholm samt Folkhälsomyndigheten.</p
International consensus statement on the design, delivery and evaluation of sport-based interventions aimed at promoting social, psychological and physical well-being in prison
No full textObjective: To develop an international consensus statement to advise on designing, delivering and evaluating sport-based interventions (SBIs) aimed at promoting social, psychological and physical well-being in prison. Design: Modified Delphi using two rounds of survey questionnaires and two consensus workshops. Participants: A multidisciplinary panel of more than 40 experts from 15 international jurisdictions was formed, including representation from the following groups and stakeholders: professionals working in the justice system; officials from sport federations and organisations; academics with research experience of prisons, secure forensic mental health settings and SBIs; and policy-makers in criminal justice and sport. Results: A core research team and advisory board developed the initial rationale, statement and survey. This survey produced qualitative data which was analysed thematically. The findings were presented at an in-person workshop. Panellists discussed the findings, and, using a modified nominal group technique, reached a consensus on objectives to be included in a revised statement. The core research team and advisory board revised the statement and recirculated it with a second survey. Findings from the second survey were discussed at a second, virtual, workshop. The core research team and advisory board further revised the consensus statement and recirculated it asking panellists for further comments. This iterative process resulted in seven final statement items; all participants have confirmed that they agreed with the content, objectives and recommendations of the final statement. Conclusions: The statement can be used to assist those that design, deliver and evaluate SBIs by providing guidance on: (1) minimum levels of competence for those designing and delivering SBIs; (2) the design and delivery of inclusive programmes prioritising disadvantaged groups; and (3) evaluation measures which are carefully calibrated both to capture proposed programme outcomes and to advance an understanding of the systems, processes and experiences of sport engagement in prison
Trots att kvinnliga fotbollstränare är kraftigt underrepresenterade finns det inga könsskillnader i intresset att bli fotbollstränare : En studie av vad som påverkar intresset att bli tränare hos aktiva fotbollsspelare
No full textSyfte Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader mellan damlag- och herrlagsspelares intresse, motiv och hinder till att anta en tränarroll. Metoden En kvantitativ enkät baserad på resultat från kvalitativa studier togs fram för att undersöka intresset att anta olika tränarroller samt olika faktorer som påverkade detta intresse. Totalt deltog 61 respondenter i studien, varav 39 damlagsspelare och 22 herrlagsspelare. Resultat Det fanns inga könsskillnader i intresset att bli tränare, men det fanns statistiska signifikanta (p=0,001) skillnader i vilken typ av tränaruppdrag som spelarna kunde tänka sig. Damlagsspelarna hade ett större intresse för att bli assisterande tränare (p=0,048), samt barn- och ungdomstränare (p=0,007) än herrlagsspelarna. Bland en rad påverkansfaktorer som undersöktes fann studien att damlagsspelarna i högre grad anser att barnpassning skulle underlätta ett tränaruppdrag och att tidsbrist och svårigheter att kombinera tränaruppdraget med familjen var faktorer som hindrade möjligheten att anta tränaruppdrag. Slutsats De stora skillnaderna mellan antalet kvinnor och män som är fotbollstränare verkar inte bero på skillnader i intresset att bli tränare utan på upplevda hinder. Insatser för att få fler kvinnliga tränare bör därför riktas mot dessa faktorer. Om fler kvinnliga tränare gavs möjligheter att engagera sig som tränare skulle antalet tränare kunna öka drastiskt vilket förväntas öka kvalitén på tränarkåren i alla sektioner och minska tränarbristen inom föreningslivet. Purpose The purpose of the study was to investigate whether there are differences between female and male team players' interest, motives, and barriers to adopting a coaching role. Method A quantitative survey, based on the results from qualitative studies, was developed to examine interest in adopting various coaching roles and different factors influencing this interest. A total of 61 respondents participated in the study, including 39 female team players and 22 male team players. Results There were no gender differences in the interest in becoming a coach, but there were significant differences (p=0.001) in the type of coaching roles players could envision. Female team players showed a greater interest in becoming assistant coaches (p=0.048) and coaches for children and youth (p=0.007) compared to male team players. Among several influencing factors examined, the study found that female team players were more likely to consider childcare as facilitating a coaching role, while time constraints and difficulties combining coaching with family were factors hindering the possibility of taking on coaching roles. Conclusion The significant differences in the number of women and men who are football coaches do not seem to be due to differences in the interest in becoming coaches but rather perceived barriers. Efforts to increase the number of female coaches should therefore be targeted at these factors. If more female coaches were given opportunities to engage as coaches, the number of coaches could increase dramatically, which is expected to improve the quality of coaching across all sections and reduce the shortage of coaches in community sports.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott </p
Optimera styrketräningsprestationen på morgonen, ät frukost! : En randomiserad kontrollerad studie
No full textHypotes och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om intag av frukost kan förbättra prestationsförmågan hos styrketräningsvana kvinnor som vill träna styrketräning tidigt på dagen. Hypotesen är att frukostintag kommer att ha en positiv påverkan på prestationen i isometriska styrketest som genomförs på morgonen och förmiddagen. De specifika frågeställningarna är: ”Skiljer sig ‘maximal force development’, ‘rate of force development’, upplevd muskulär och psykisk ansträngning, beroende på om testet (isometric mid-thigh pull) utförs i fastande tillstånd eller efter frukostintag?” Metod En randomiserad cross-over studie genomfördes på elva kvinnliga deltagare i åldrarna 20–30 år. Studiedeltagarna besvarade en enkät och genomförde ett isometriskt mid-thigh pull test. Deltagarna fick stå på en kraftplatta och dra i en statisk stång i uppåtgående riktning. Kraftplattan mätte den producerade kraften. Testet utfördes vid två tillfällen, en gång efter en natts fasta och en gång efter frukostintag. Kolhydratsinnehållet i frukosten var 2,5 gram per kilo kroppsvikt och frukostintaget skedde tre timmar innan testutförandet. Resultat Efter intag av frukost var ”maximal force development” signifikant högre än vid fasta (2051 [1876–2352] resp. 1944 [1736–2307] N, p=0,042). Även för “rate of force development” var det signifikant högre resultat efter frukost än vid fasta (3295 [3030–4659] resp. 2428 [2265–3076] N/s, p=0,03). Frukostintag hade ingen signifikant påverkan på upplevd psykisk och fysisk ansträngning, men det fanns en tendens till lägre upplevd psykisk ansträngning efter frukostintag (p=0,057). Slutsats Styrketräningsvana kvinnor i åldrarna 20–30 år presterade bättre i ett isometriskt mid-thigh pull test tre timmar efter en kolhydratrik frukost jämfört med efter en natts fasta. Därtill fanns en tendens till minskad upplevd psykisk ansträngning hos deltagarna vilket kan vara en del av förklaringen till de högre resultaten på testerna efter frukost än efter en natts fasta. Slutsatsen är därmed att kvinnor som vill träna prestationsinriktad styrketräning på morgonen bör inta en kolhydratrik frukost innan träningspasset.Hypothesis This study aims to examine if breakfast intake can optimize strength training performance during morning workouts for women used to strength training. The hypothesis is that breakfast intake generates a positive effect on an isometric strength test. Thus, strength training women who want to optimize performance should prioritize breakfast before a morning workout. The research questions are: “Does ‘maximal force development’, ‘rate of force development’, perceived muscular exertion, and mental exertion differ depending on if the participants have been fasting overnight prior to testing (isometric mid-thigh pull), compared to if they have consumed breakfast?” Method A randomized cross-over study was performed on eleven female participants, aged 20-30 years. A questionnaire and an isometric mid-thigh pull test were used to examine the research question. The participants stood on a force plate and pulled a static bar with an upward vertical force. The force plate was used to measure the produced force. The participants performed the test twice, once after an overnight fast and once with breakfast intake. The breakfast intake contained 2,5 grams of carbohydrates per kilogram of body weight and was consumed three hours before the test. Results The “maximal force development” was significantly higher after breakfast intake than after an overnight fast (2051 [1876-2352] and 1944 [1736–2307] N, respectively, p=0,042). “Rate of force development” was also higher after breakfast intake (3295 [3030–4659] and 2428 [2265–3076] N/s, respectively, p=0,003). There were no significant differences in perceived muscular and mental exertion, but there was a tendency towards lower mental exertion during the test after breakfast (p=0,057). Conclusion Strength trained women in the ages of 20-30 years performed better in an isometric mid-thigh pull test after a breakfast rich in carbohydrates compared to after an overnight fast. The positive mental effect of breakfast might partly explain the higher results after breakfast. In conclusion, women who wants to optimize strength training performance should consume a breakfast with high levels of carbohydrates before their morning workout
Generation skärmtid : En tvärsnittsstudie om ungdomars psykiska välbefinnande kopplat till skärmtid och socioekonomi.
No full textSyfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka om det finns något samband mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos individer över 15 år i årskurs nio. Studien bygger på tre frågeställningar som lyder: - Finns det något samband mellan skärmtid hos individer i årskurs nio och deras psykiska välbefinnande? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan höga och låga socioekonomiska områden? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan killar respektive tjejer? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där datan samlades in via en enkät uppbyggd på bakgrundsfrågor, WHOs enkät om psykiskt välbefinnande samt frågor angående skärmtid uppdelat på vardag och helg. Studiens population innefattade elever fyllda 15 år i årskurs nio från skolor i områden med hög respektive låg socioekonomisk status. Resultat I studiens första frågeställning hittades inga signifikanta samband mellan elevernas välbefinnande och skärmtid. Lägst medelvärde för välbefinnande hittas i kategorin med högst skärmtid (5h eller mer) och då både under vardag med 54,6 och helg 56,3 på en skala från 0 till 100. Både på frågan kring låg/hög socioekonomisk status och frågan kring killar/tjejer fann studien inga signifikanta skillnader i sambanden mellan skärmtid och välbefinnande. Studien visar dock på tendenser till att låg socioekonomisk status respektive kategorin tjejer genererar sämre välbefinnande. Slutsats Denna studie i kombination med flera tidigare studier väcker ytterligare frågor kring att fördjupa och förankra de tendenser som kan ses i studiens resultat. Man skulle till exempel kunna bredda denna studie till ännu fler ungdomar eller undersöka områden som befinner sig ännu längre ifrån varandra i socioekonomisk status för att öka möjligheten att hitta signifikanta resultat.Aim The purpose of this study is to investigate whether there is any relationship between screen time and psychological well-being in individuals over 15 years of age in grade nine. The study is based on three questions: - Is there an association between screen time in ninth grade individuals and their psychological well-being? - Do the associations between screen time and psychological well-being differ between high and low socio-economic areas? - Do the association between screen time and psychological well-being look different between boys and girls? Method A quantitative cross-sectional study was conducted where the data was collected via a questionnaire based on background questions, the WHO questionnaire on psychological well-being and questions regarding screen time divided into weekdays and weekends. The study's population included students aged 15 and over in grade nine from schools in areas with high and low socio-economic status. Results In the study's first question, no significant associations were found between students' well-being and screen time. The lowest average value for well-being was found in the category with the most screen time and both during weekdays with 54,6 and weekends with 56,3 on a scale from 0 to 100. Regardless of the question about low/high socioeconomic status or the question about boys/girls, the study found no significant differences in the connections between screen time and well-being. However, the study shows tendencies towards the low socio-economic status and girls displaying worse well-being. Conclusion This study in combination with several mentioned studies raises further questions about deepening and anchoring the tendencies that can be seen in this study's results. Could one broaden this study to even more youth or for instance examine areas that are even further apart in socioeconomic status to anchor significant results
Personalens erfarenheter kring fysisk aktivitet i behandling av barn & ungdomar med depression : en kvalitativ studie inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur behandlare inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) använder och ser på fysisk aktivitet som behandling av depression inom region Stockholm. Frågeställningarna rörde mottagningarnas handlingsplan samt metoderna för uppföljning i samband med rekommendationen av fysisk aktivitet. Ytterligare fokuserade en frågeställning på genomförandet av träning inom BUP samt vilka förbättringspotentialer eller vinster mottagningarna ser med det. Metod Fem respondenter från fyra olika mottagningar inom Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Stockholm har intervjuats. Respondenterna kontaktades via mail. En semi-strukturerad guide med sju frågor med tillhörande följdfrågor följdes under intervjuerna. Intervjutiden var ca 40 minuter. Intervjun spelades in på en ljudfil och transkriberades. Slutligen gjordes en tematisk analys av materialet för att ta fram olika teman och underteman. Resultat En mottagning hade fysisk aktivitet som en stor komponent i sin behandling av depression. Två mottagningar implementerade det till viss del men hindrades av lokalbrist. Den sista mottagningen uteslöt fysisk aktivitet helt i sin behandlingsmetod då det inte ingick i deras handlingsplan. Gemensamt hade alla mottagningarna en positiv syn på implementering av fysisk aktivitet, däremot fanns en brist på resurser vilket hindrade implementering trots viljan och kunskapen att nyttja det. Slutsats Det egna intresset för effekterna av träning verkar vara en viktig del i implementering av fysisk aktivitet. Bristen på resurser i form av tid, lokaler och ekonomi så pass påtaglig att det krävs en förändring och åtgärder för att säkerställa att resurser tillhandahålls för att främja fysisk aktivitet som en del av behandlingsmetoden inom BUP. Med ökad medvetenhet om vinster med fysisk aktivitet och mer kunskap om hur fysisk aktivitet kan implementeras kan möjligen uppfattningen om resursbrist minska.
Kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa : en enkätstudie
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka via enkäter, 43 kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Exempel på frågeställningar var: -Hur stor andel av de tillfrågade kontorsanställda nyttjade respektive inte nyttjade friskvårdsbidraget? -Vad var nivåerna på skattad fysisk hälsa, fysiska aktivitetsnivåer samt psykisk hälsa gällande symtom på depression och ångest hos den grupp som uppnådde FYSS-rekommendationerna för fysisk aktivitet i hög intensitet, 75–150 minuter/vecka, jämfört med den grupp som inte uppnådde dessa rekommendationer? Metod: Totalt 43 kontorsarbetare svarade på en digital enkät med frågor om skattad fysisk och psykisk hälsa, fysiska aktivitetsvanor, friskvård, samt om symtom på ångest och depression via enkäterna GAD-7, HAD & PHQ-9. Resultaten analyserades i SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att se om det var någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan de två uppdelade grupperna som rörde sig mindre än respektive mer än 75min/vecka högintensiv fysisk aktivitet (<75 min VPA/v resp. >75 min VPA/v, VPA = Vigorous Physical Activity = högintensiv fysisk aktivitet). Resultat: Exempel på huvudresultat var att gruppen >75 min VPA/v, gentemot de <75 min VPA/v, visade signifikant högre värden för självskattad fysisk hälsa; tid per vecka i minst måttlig samt i högintensiv fysisk aktivitet; styrketräningstid; antal veckodagar med fysisk aktivitet i minst 60 minuter; och slutligen uppnått rörelsebehov. Ytterligare en signifikant skillnad sågs för examensnivån mellan de två grupperna, med högre examensnivå i snitt för gruppen >75min VPA/v. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad på frågorna om skattad psykisk hälsa eller i GAD-7, HAD och PHQ-9 mellan de två grupperna. Inte heller någon signifikant skillnad på antalet som nyttjade friskvårdsbidraget eller vilket maximalt belopp de hade i sitt friskvårdsbidrag, sågs mellan de två grupperna. Dock noterades en viss trend med högre friskvårdsbelopp för gruppen >75 min VPA/v. Slutsats: Gruppen >75 min VPA/v skattade bättre på frågorna gällande fysiska aktivitetsvanor och skattad fysisk hälsa samt uppgav en högre utbildningsnivå. Vi såg en viss tendens till att den gruppen i snitt får en högre utbetald summa friskvård jämfört med grupp <75 min VPA/v. Det kan spekuleras om att detta kan vara en bidragande faktor till att dessa individer rör sig mer och i sin tur skattar en högre fysisk hälsa. Dock, då inga signifikanta skillnader sågs gällande friskvårdsbidraget, kan inga slutsatser dras om att det är friskvårdsbidraget som påverkar studiens utfall.
Kontextuela styrkor av en talangutvecklings miljö i Stockholm
No full textTalent development has proven to be a complex journey, affected by a multitude of different factors surrounding an individual. To navigate this tricky road the fostering of intrinsic motivation is crucial, which can be affected by the player's environment. This study thus set out to explore contextual strengths and weaknesses of a football talent development environment (TDE) in Stockholm with a link to motivational theories. A qualitative approach was used in the form of a semi- structured interview guide. Three players from a team situated in Stockholm were interviewed regarding the perceived quality of their TDE. An inductive analysis revealed contextual strength regarding a holistic view of the player and a development of resilience, and potential weakness regarding development of focus. Overall the study provided insights in contextual strength and weakness in a Stockholm situated football TDE. Talangutveckling har visat sig vara en komplex resa, påverkad av en mängd olika faktorer som omger en individ. För att navigera denna knepiga väg är fostran av en inre motivation av stor betydelse, som kan påverkas av individens utvecklingsmiljö. Denna studie syftade därför till att utforska kontextuella styrkor och svagheter hos en fotbollstalang utvecklingsmiljö (TDE) i Stockholm genom motivationsteorier. En kvalitativ ansats användes i form av en semistrukturerad intervjuguide. Tre spelare från ett lag beläget i Stockholm intervjuades angående den upplevda kvaliteten på sin TDE. En induktiv analys avslöjade kontextuell styrka gällande en holistisk syn på spelaren och utvecklingen av motståndskraft, samt potentiell svaghet gällande utvecklingen av fokus. Övergripande sett gav studien insikter om kontextuell styrka och svaghet i en Stockholmsbaserad utvecklingsmiljö.
Korrelation mellan klättrares flexibilitet och klätterförmåga : En kvantitativ studie som testar klättrares flexibilitet i axel och höftled
No full textInledning: I dagens klättrarsamhälle betraktas flexibilitet som en central komponent för att kunna leverera på högsta nivå inom sporten. Denna uppfattning väcker frågor om dess giltighet och vilken specifik typ av flexibilitet som kan anses mest betydelsefull för optimal prestation på klippväggar. Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka om det finns något påvisbart samband mellan klättrares rörlighet och deras klätterförmåga. Studien syftar även till att erhålla insikter angående rörlighetsnivån hos svenska elitklättrare samt om det föreligger några könsskillnader. Metod: För att uppnå dessa mål genomfördes en kvantitativ metod, där tre olika flexibilitetstester genomfördes på klättrare för att analysera eventuella samband mellan flexibilitet och klätterförmåga. De tre testerna inkluderade komplex axelflexion, höftflexion och höftabduktion. De 46 studiedeltagarna representerade disciplinerna sportklättring och bouldering och bestod av kvinnor och män i åldrarna 15 till 56 år. Resultat: Resultaten från studien visade en låg korrelation mellan axelflexion, höftflexion och höftabduktion samt klätterförmåga, med R-värden på 0,12, 0,05 och 0,11. Ingen av dessa värden visade sig vara signifikanta (p>0,05). Inga signifikanta skillnader observerades mellan juniorer och seniorer. Dock visade resultaten en signifikant könsskillnad, där kvinnor presterade bättre än män i samtliga flexibilitetstester. Särskilt framträdande var det positiva förhållandet mellan höftflexion och klätterförmåga hos kvinnor, med ett R-värde på 0,57 och en signifikant P-värde på 0,02. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna studie att det inte finns någon påtaglig korrelation mellan komplex axelflexion, höftflexion, höftabduktion och klätterförmåga. Följaktligen kan inte rekommendationer ges för träning av rörlighet i dessa specifika leder för att förbättra klätterprestationer. Det betonas dock att studiens slutsatser bör tolkas med försiktighet och att andra variabler kan spela en roll i sambandet mellan flexibilitet och klättringsprestationer. Vidare forskning och analys av potentiella påverkande faktorer rekommenderas för en mer omfattande förståelse av ämnet. Introduction: Contemporary climbers widely perceive mobility as a pivotal element crucial for achieving peak performance in the sport. Purpose: The primary objective of this study was to scrutinize the potential correlation between flexibility and climbing grade. Additionally, the study aimed to elucidate the prevailing level of flexibility among Swedish elite climbers. Method: A quantitative research approach was employed, wherein the flexibility of 46 climbers was assessed through three distinct tests: Complex Shoulder Flexion, Hip Flexion, and Hip Abduction. The study encompassed both male and female climbers engaged in the disciplines of sport climbing and bouldering. The participants, ranging from 15 to 56 years old, spanned from novice climbers to elite practitioners. Results: The findings of the study revealed a lack of substantial correlation between Complex Shoulder Flexion, Hip Flexion, and Hip Abduction with climbing ability. The calculated R-scores were 0.12 for Complex Shoulder Flexion, 0.05 for Hip Flexion, and 0.11 for Hip Abduction, none of which demonstrated statistical significance (p>0.05). No significant disparities were identified between junior and senior climbers. Notably, female climbers outperformed their male counterparts in all three tests, with a noteworthy R-score of 0.57 for Hip Flexion, exhibiting statistical significance (p=0.02). Conclusion: In conclusion, the study found that Complex Shoulder Flexion, Hip Flexion, and Hip Abduction exhibit a low correlation with climbing ability. Consequently, based on these results, it is not advisable to recommend mobility training for these specific joints as a means to enhance climbing proficiency. It is crucial to acknowledge the limitations of this study and consider the potential influence of other variables on the relationship between flexibility and climbing performance. Further research is encouraged to deepen our understanding of these dynamics and explore alternative factors that may impact climbing ability.