The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
“As long as I had passing grades, I could train and compete” : A qualitative study about the opportunity to combined elite sports with studies while simultaneously having a social life
No full textAim and questions The purpose of the essay is to examine the possibility of combining elite sports with studies and maintaining a social life for those specializing in football and tennis at Swedish upper secondary sport schools. · How did students at sport upper secondary schools perceive their ability to wholeheartedly pursue excellence in their sport? · How did students at sport upper secondary schools perceive their opportunities to achieve optimal grades? · How did students at sport upper secondary schools experience the possibility of maintaining a social life in combination with their commitment to elite sports and studies? Theory and method The study is based on a holistic theory and an athletic career development model that considers several aspects to safeguard the well-being of individuals. These aspects include athletic, academic, and psychosocial dimensions. The approach is qualitative, and the data collection method involves semi-structured interviews. The data has been thematically analyzed. There are six (6) participants in total, all of whom have attended Swedish sport upper secondary schools specializing in either football or tennis. Results Participants perceived their time in upper secondary school as peaceful. However, none of the respondents felt they had the opportunity to become professional athletes shortly after graduation, achieve optimal grades, and maintain a well-functioning social life, simultaneously. When participants were students and felt unable to successfully combine these three aspects, they prioritized sports, leading to a downgrading of grades and social life. Conclusion The study concluded that, at sport upper secondary schools it is not possible to become a professional athlete in soccer/tennis, achieve optimal grades and maintain a successful social life simultaneously.Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheten att på svenska idrottsgymnasier kombinera elitidrott med studier och samtidigt ha ett socialt liv för dem som är specialiserade inom fotboll och tennis. • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjlighet att helhjärtat elitsatsa på idrott? • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjligheten att få optimala betyg? • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjlighet till ett socialt liv i kombination med elitidrottssatsning och studier? Teori och metod Studien utgick från en holistisk teori och utvecklingsmodell för elitidrottare, där flera aspekterräknas in för att gardera individernas välmående. Aspekterna är atletisk, akademisk ochpsykosocial. Ansatsen är kvalitativ och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Datan har sedan tematiskt analyserats. Deltagarna är sex (6) till antalet och de har gått på svenska idrottsgymnasier med inriktning mot antingen fotboll eller tennis. Resultat Deltagarna upplevde gymnasiegången som rofylld. Däremot kände ingen att de hademöjligheten att bli professionell idrottare strax efter gymnasiet, få optimala betyg och ha ett välfungerande socialt liv, i kombination. Under gymnasietiden när deltagarna inte kände attde kunde kombinera de tre delarna med optimal framgång, så prioriterades idrotten, vilketbetyder att gymnasiebetygen och det sociala livet nedprioriterades. Slutsatser Studien kom fram till att det, på idrottsgymnasier, inte går att bli professionell idrottare inom fotboll/tennis, få optimala betyg och ha ett lyckat socialt liv i kombination
What happened to the health? : A qualitative discourse analysis of secondaryschool teachers' health teaching in Sports andHealth 1
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna? Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning. Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven. Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva.Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses? Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method. Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner. Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the research participants and one subjectposition for their students have been created through the health discourses. The conclusions we make are that the teachers' talk about health and their health teaching are rooted in expectations from society, students and to some extent the research participants themselves
Cardiorespiratory fitness in midlife and subsequent incident depression, long-term sickness absence, and disability pension due to depression in 330,247 men and women.
No full textOBJECTIVE: Specific information for whom and when cardiorespiratory fitness (CRF) is associated with depression risk is lacking. We aimed to study the association between adulthood CRF and incident depression, long-term sickness absence, and disability pension due to depression, as well as examine moderation of sex, age, education, and occupation on associations. METHODS: A large prospective cohort study follows participants over time with Swedish occupational health screenings data. The study includes 330,247 individuals (aged 16-79 years, 46% women) without a depression diagnosis at baseline. CRF was estimated from a submaximal cycle test. RESULTS: CRF was associated beneficially from low to higher levels with incident depression and long-term sickness absence due to depression. Further, CRF at high levels (≥46 ml/min/kg) was associated with a decreased risk of receiving disability pension due to depression. The associations remained after adjustment for age and sex, but not lifestyle-related factors and co-morbidity. Participants with moderate and high CRF had 16% and 21%, respectively, lower risk for incident depression, and participants with high CRF had 11% lower risk for long-term sickness absence due to depression. Associations between higher CRF and the outcomes were mainly evident in men, younger participants, and individuals with low education. CONCLUSION: In a large sample of adults without a depression diagnosis at baseline, higher CRF was shown to be beneficially related to the risk of incident depression and, to some extent, long-term sickness absence due to depression. If causal, targeted interventions focusing on increasing CRF in these sub-groups should be prioritized.Forskningsfinansiärer för projektet och studien är KK-stiftelsen, AbbVie, BioArctic, Health Profile Institute och Monark Exercise.</p
Distriktlagstränares upplevda arbete med lagsammanhållning : En intervjustudie med distriktlagstränare i fotboll och ishockey
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med att stärka lagsammahållningen i distriktslag för flickor ser ut idag, samt belysa potentiella möjligheter och utmaningar med lagsammanhållning i lag som ses vid relativt få tillfällen. Frågeställningarna är: Hur arbetar distriktslagstränare med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag där spelarna samlas vid relativt få tillfällen? Upplever distriktslagstränarna att det finns några skillnader i arbetet med att skapa lagsammanhållning i distriktslag jämfört med klubblag? Vilka likheter och skillnader finns i arbetet med lagsammanhållning mellan distriktslag i fotboll och ishockey? Metod För att besvara syfte och frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För analys av empirin genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Respondenterna i studien utgörs av sex distriktlagstränare vilka valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat Arbetssätten som distriktlagstränarna använder för att stärka lagsammanhållningen är relativt lika där aktiviteter och lekar är vanligt förekommande inslag. Den största skillnaden mellan distriktslag och klubblag upplevs vara bristen på tid vilket även samtliga distriktlagstränare lyfter som den största utmaningen i arbetet med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag. Vissa olikheter mellan idrotterna framträder också, exempelvis gällande upplevt stöd från förbunden, där distriktlagstränarna inom fotbollen har större möjlighet att få stöd i lagsammanhållningsarbetet från förbundet. Slutsats Distriktlagstränarna visar på ett stort engagemang i frågan om lagsammanhållning och arbetet kring detta. Lagsammanhållningsarbetet prioriteras och distriktlagstränarna anser att det är en avgörande faktor i skapandet av ett välfungerande och högpresterande lag. Arbetet med lagsammanhållning i just distriktslag kopplas även samman med en rad olika utmaningar, där brist på både tid och riktlinjer upplevs vara de största svårigheterna. Oavsett utmaningar anser tränarna att det finns mycket att vinna på ett rigoröst arbete med lagsammanhållning.Aim and research questions The aim of the study is to investigate how the work to strengthen team cohesion in district teams for girls looks like today as well as highlight potential opportunities and challenges with team cohesion in teams that meet on relatively few occasions. The research questions are: How do district team coaches work to strengthen team cohesion in district teams where the players meet on relatively few occasions? Do the district team coaches experience any differences in the work to create team cohesion in district teams compared to regular teams? What similarities and differences exist in the work with team cohesion between district teams in football and ice hockey? Method To answer the aim and research questions, the study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. For analysis of the empirical data, a thematic analysis was carried out based on an abductive approach. The respondents in the study are six district team coaches who were selected through a strategic selection process. Results The approaches used by the district team coaches to strengthen team cohesion are relatively similar where activities and games are common features. The biggest difference between district teams and club teams is perceived to be lack of time, which is also highlighted as the biggest challenge in the work to strengthen team cohesion in district teams. Some differences between the sports also appear, for example regarding perceived support from the Swedish football- and ice hockey associations, where the district team coaches in football have a greater opportunity to receive support in the team cohesion work. Conclusion The district team coaches show great commitment to the issue of team cohesion. The team cohesion work is prioritized, and the district team coaches consider it to be a decisive factor in the creation of a well-functioning and high-performing team. However, team cohesion work, especially in district teams, is also linked to different challenges, where lack of time and guidelines are perceived to be the biggest ones. Regardless of the challenges, the coaches believe there is much to be gained by a rigorous team cohesion work
En enkätstudie om fotbollsspelares kunskap och benägenhet att söka vård för hjärnskakningar
No full textSyfte: Studiens syfte är att undersöka fotbollsspelares kunskap kring hjärnskakningar samt hur benägna de är att söka vård vid en upplevd hjärnskakning. Vidare syftar studien till att utreda om det finns ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och faktorer som kön, ålder eller tävlingsnivå. De tre frågeställningar studien undersökte var därför följande: Hur benägna är fotbollsspelare att söka vård för hjärnskakningar? Hur god är fotbollsspelares kunskap om hjärnskakningar? Finns det ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och kön, ålder, tidigare upplevt hjärnskakning eller tävlingsnivå? Metod: Studie genomfördes med en kvantitativ enkät utformad som en modifierad Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), förkortad RoCKAS-ST. RoCKAS-ST är en etablerad undersökningsmetod som används i flera vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde genom utskick till ett flertal föreningar och grupper av individer som är aktiva fotbollsspelare. För att vara kvalificerad att delta skulle en person vara aktiv fotbollsspelare mellan 18–35 år samt kvinna eller man. 61 deltagare svarade på enkäten, varav 59 uppfyllde kraven för att användas i studien. Enkäten består av tre olika sektioner. Sektion 1 samlar relevanta variabler kring de personer som fyller i enkäten. Sektion 2 bestod av åtta frågor angående personens benägenhet att söka vård vid hjärnskakning. I denna del ska personerna självskatta sig på en 1–3 likertskala. Sektion 3 kartlägger personens kunskap kring hjärnskakningar, där deltagarna svarar på tio sanna eller falska frågor gällande olika påståenden om hjärnskakningar för att ge personen ett hjärnskakningskunskapsindex. Resultat: Deltagarna visade en god kunskap om hjärnskakningar och presterade i genomsnitt 0,736 på CKI (Concussion Knowledge Index). Deltagarna uppvisade även en god benägenhet att söka vård vid hjärnskakning, med ett genomsnittligt CAI (Concussion Attitude Index) på 2,22. Slutsats: Utifrån resultaten visade studien att det finns en god kunskap om hjärnskakningar samt en positiv inställning till att söka vård vid hjärnskakning. Studien fann inga korrelationer mellan kunskapsnivån- samt benägenhet att söka vård för hjärnskakningar hos olika grupper av vuxna inom svensk fotboll.Purpose: The purpose of this study is to investigate football players' knowledge of concussions and their likelihood of seeking medical attention following a perceived concussion. Additionally, the study aims to investigate if there is a correlation between the level of knowledge and the attitude to seeking medical care for concussion and factors such as gender, age or level of competition. The three questions the study investigated were there for as follows: How likely are football players to seek medical care for concussions? How good is football players' knowledge about concussions? Is there a correlation between the level of knowledge and the propensity to seek medical care for concussions and gender, age, previous experience of concussion or level of competition? Method: This is achieved through a quantitative survey designed as a modified Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), abbreviated as RoCKAS-ST. RoCKAS-ST is an established research method used in several scientific papers. Data collection involved distributing the survey to various football clubs and groups of individuals actively engaged in football. Participants, aged 18-35, had to be either female or male to be eligible. 61 individuals responded to the survey, with 59 meeting the criteria for inclusion in the study. The survey comprises three sections: Section 1 gathers relevant groups variables, Section 2 includes eight questions assessing participants' inclination to seek medical attention for concussions on a 1–3 Likert scale, and Section 3 evaluates participants' concussion knowledge through ten true or false questions, resulting in a concussion knowledge index. Result: The participants demonstrated a good level of knowledge about concussions, scoring an average of 0.736 on the CKI (Concussion Knowledge Index). They also exhibited a decent, yet not particularly high, tendency to seek medical care for concussions, with an average CAI (Concussion Attitude Index) of 2.22. Conclusion: Based on the results, the study showed that there is a good level of knowledge about concussions as well as a positive attitude towards seeking medical care for concussions in adult football players. Additionally, the study found no correlations of differences between levels of knowledge and the attitude towards seeking medical care for concussions among different groups of adults within Swedish football. Anton Zetterberg är student på tränarprogrammet.Hugo Olsson är student på ämneslärarprogrammet, specialidrott. </p
The meanings of friluftsliv in Physical Education Teacher Education
No full textThe aim with this article is to contribute knowledge about the meanings of friluftsliv in educational practice. This is done by investigating what friluftsliv becomes in the ongoing practices of PETE in Sweden and how these meanings are established in the studied activities. The empirical material consists of different kinds of material from friluftsliv activities in PETE programmes: study guides, field trip plans, students’ vlogs from overnight stays outdoors, video recordings from two longer field trips, audio recordings from evening seminars during the field trips and students’ written reflections after them. In order to identify meanings of friluftsliv and how these are established we used a transactional analysis based on Dewey. Five different ways of what friluftsliv becomes in PETE practice were identified in this study. The different meanings reflect the complex picture of contradictions and lack of common ground for the content and motives identified in the outdoor education field. Our study also confirms how the meaning of friluftsliv as skills is established by putting up tents, lighting fires, building wind shelters and so on, and how this contributes to a focus on the instrumental values in PETE. On the other hand, our study shows that other meanings of friluftsliv are established in the ongoing practice, where more intrinsic values are at stake even if they are often overshadowed in PETE practice. In conclusion the results also point to the potential of fritluftsliv in terms of a suggested move away from an activity-based personal and social development discourse in favour of experiences of educating for environmentally sustainable human-nature relations. The challenge is how to make these experiences educational in PETE and how to guide students in transforming experiences in more exclusive friluftsliv into pedagogical competence as future teachers using friluftsliv for different purposes in school PE
“SAIF is life” och vice versa : En kvalitativ ekologisk studie om intrateam competition inom en svensk gräsrots fotbollsklubb
No full textStudy aim and research questions Through a holistic ecological approach grounded in Gibson’s theory of affordances (1979) the study aimed to explore and illustrate the sociocultural factors within the wide context shaping the form of life at a grassroots football club (SAIF), with a focus on intrateam competition. The study sought to identify and characterise the sociocultural practices regarding intrateam competition within SAIF and their role in shaping the environment-player relationship. The specific research questions were: 1) what are the sociocultural practices within the macro context that influence the form of life at SAIF? 2) How do sociocultural practices within SAIF influence intrateam competition? 3) How do these sociocultural practices shape the environment-player relationship, specifically in terms of the affordances perceived by players during intrateam competition? Method The study is qualitative and adopted focused ethnography as the method. Data collection consisted of a historical contextual analysis, semi-structured interviews, and field notes from an 8-week dual role as observant-participant. Through a reflexive analysis data was thematically coded and presented. The analysis was carried out through a holistic ecological perspective with particular focus on how intentional actions and perception of affordances were shaped by value-directedness within the study context. Results The study illustrates how sociocultural practices within the microsystem resonate with those in the macro. Importantly, this is seen to constrain players’ intentional actions and perceptions of affordances. Furthermore, the roles of the coach and teammates were highlighted as key factors in how intrateam competition was perceived to shape the environment-player relationship. Conclusion Practitioners should be encouraged to adopt a holistic and critical awareness of the ways in which sociocultural practices shape players’ interaction and perceptions of affordances, particularly for coaches regarding their own role in amplifying, maintaining and dampening intrateam competition. Syfte och frågeställning Genom ett holistiskt-ekologiskt perspektiv, grundat i Gibsons avfärdandes teori (1979), studien syfte var att utforska och illustrera de sociokulturella faktorerna inom den makrokontexten som formar livsformen vid en gräsrotsfotbollsklubb (SAIF), med fokus på intrateam competition. Studien strävade efter att identifiera och karakterisera desociokulturella praktikerna gällande intrateam competition inom SAIF och deras roll i attforma miljö-spelar-relationen. De specifika forskningsfrågorna var: 1. Vilka är de sociokulturella praktikerna inom makrokontexten som påverkar livsformen(the form of life) vid SAIF? 2. Hur påverkar de sociokulturella praktikerna inom SAIF intrateam competition? 3. Hur formar dessa sociokulturella praktiker miljö-spelar relationen, specifikt när detgäller de affordances som spelarna uppfattar under intrateam competition? Metod Studien är kvalitativ och antog fokuserad etnografi som metod. Datainsamlingen bestod av en historisk kontextuell analys, semistrukturerade intervjuer och fältanteckningar från en 8-veckors period där forskaren deltog som observatör och deltagare. Genom en reflexiv analystematiserades och presenterades data. Analysen genomfördes genom ett holistiskt-ekologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur avsiktliga handlingar och uppfattning av affordances formades av värderingsstyrning inom studiekontexten. Resultat Studien illustrerar hur sociokulturella praktiker inom mikrosystemet samspelar med dem imakrosystemet. Viktigt är att detta uppfattas begränsa spelarnas avsiktliga handlingar och deras uppfattningar om affordances. Dessutom framhävdes tränarens och lagkamraternas roller som nyckelfaktorer i hur intrateam competition uppfattades forma miljö-spelarrelationen. Slutsats Praktiker bör uppmuntras att anta en holistisk och kritisk medvetenhet om hur sociokulturella praktiker formar spelarnas interaktion och uppfattningar av affordances, särskilt för tränare ideras egen roll att förstärka, upprätthålla och dämpa intrateam competition
Idrott och hälsa – 50 år från outforskad arkipelag till detaljerad djupkarta
No full textFör ett halvsekel sedan, år 1974, framhöll Olle Halldén, legendarisk lektor i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), att skolämnet gymnastik (dagens idrott och hälsa) ”på något sätt förblivit en isolerad ögrupp utanför de teoretiska ämnenas omhuldade fastland.” Ämnet var ”en arkipelag, dit kunskapsämnenas lärar- och forskningsföreträdare inte i första hand sökt sig” (Halldén, 1974, 18). Gymnastikens forskningsförankring låg vid den tiden inte i samhällsvetenskap, utan i medicinsk vetenskap, främst fysiologi. Det samhällsvetenskapliga utforskandet av gymnastik var begränsat, men inte helt obefintligt. Några år tidigare, i februari 1967, anordnade dåvarande Skolöverstyrelsen (motsvarande dagens Skolverk) ett gymnastikpedagogiskt symposium, där pedagoger, jämte fysiologer, fick möjlighet att yttra sig om ”gymnastikämnets målsättning och utformning samt i anslutning härtill lämpliga forskningsuppgifter”(Engström, 1969, 1). Detta utgjorde startpunkten för systematisk pedagogisk utforskning av skolämnet idrott och hälsa (som det kom att benämnas 1994)
Tidig specialisering kopplat till skadeförekomst inom fotboll : En kvantitativ tvärsnittsstudie
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan tidigt specialiserade fotbollsspelare och deras skadeförekomst under deras idrottskarriär. Frågeställningarna som har formulerats är: • Hur många av spelarna har specialiserat sig tidigt? • Hur många gånger har spelarna haft skador som varat längre än en månad? • Finns det ett samband mellan tidig specialisering och hur många gånger spelarna skadat sig? Metod: Detta är en kvantitativ studie som gjordes med elektroniska enkäter och skickades till manliga fotbollsspelare i Stockholm som spelar i division 3 eller högre. Inklusionskraven för att delta idenna enkät är att man är 18 år eller äldre samt att man spelar i division 3 eller högre. Totalt skickades enkäterna ut till 50 kontaktpersoner från olika lag i Stockholm och vi fick totalt 30 svar, av dessa lag bestod trupperna av cirka 20–25 spelare. Datan som samlades instrukturerades i Excel och analyserades i programmet Jamovi. Testet som användes var en logistisk regression och kunde avgöra om datan visade samband samt hur stor sannolikhetenvar att slumpen påverkade sambandet. Resultat: Utav 30 herrfotbollspelare så hade 18 spelare (63,3%) specialiserat sig tidigt. Av de 18spelare som hade specialiserat sig tidigt hade 14 spelare skadat sig (77,8%). Av de 12 spelarna som hade specialiserat sig sent, hade 10 spelare skadat sig (83,3%). 18 spelare (75%) hade skadat sig 1-4 gånger, 2 spelare (8,3%) hade skadat sig 5-8 gånger, 3 spelare (12,5%) hade skadat sig 9-12 gånger och 1 spelare (4,2%) hade skadat sig mer än 12 gånger. Resultaten visade att Odds Ratio=0,280. Det fanns inget signifikant samband mellan spelarna som hade specialiserat sig tidigt och hur många gånger de har skadat sig. Slutsats: Arton spelare hade specialiserat sig tidigt. Av alla 30 spelare så hade 24 spelare haft en skada som varat längre än en månad. 18 spelare hade skadat sig 1–4 gånger, 2 spelare 5–8 gånger, 3spelare 9–12 gånger och 1 spelare fler än 12 gånger. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att det fanns inget statistiskt samband mellan tidig specialisering och antalet skador som spelarna hade råkat ut för. Aim: The purpose of this study is to investigate whether there are any relationships between early specialized soccer players and their injury incidence in their careers. The questions that have been formulated are: • How many of the players have specialized early on? • How many times have the players had injuries that lasted longer than a month? • Is there a relationship between early specialization and how many times the players get injured? Method: This is a quantitative study that was done with electronic questionnaires and was sent to 50contact persons from football teams in Stockholm that play in division 3 or higher. Theinclusion criteria required participants to be 18 years or older and actively involved indivision 3 or higher football. The survey was sent out to 50 contact persons across various teams in Stockholm, yielding 30 responses. Team rosters typically consisted of approximately 20-25 players. Data collected were structured using Excel and analyzed using the Jamovisoftware. Logistic regression was employed as the statistical test to ascertain correlationswithin the data and determine the likelihood of randomness influencing these correlations. Results: Out of 30 men's soccer players, 18 players (63.3%) had specialized early on. Of the 18 players who had specialized early, 14 players had been injured (77.8%). Of the 12 players who hadspecialized late, 10 players had been injured (83,3%). 18 players (75%) had been injured 1-4 times, 2 players (8.3%) had been injured 5-8 times, 3 players (12.5%) had been injured 9-12 times and 1 player (4.2%) had been injured more than 12 times. The results showed an Odds ratio of 0.280. There was no significant relationship between the players who had specialized early and the number of injuries they had. Conclusion: 18 players had specialized early. Out of all 30 players, 18 players have had between 1-4 injuries, 2 players have had between 5-8 injuries, 3 players have had between 9-12 injuriesand 1 player had more than 12 injuries. The conclusion that can be drawn based on the resultsis that even if there was an increased risk of having an injury while having carried out an early specialization, the risk that the correlation was due to chance was far too great
Muscle memory in humans : evidence for myonuclear permanence and long-term transcriptional regulation after strength training.
No full textThe objective of this work was to investigate myonuclear permanence and transcriptional regulation as mechanisms for cellular muscle memory after strength training in humans. Twelve untrained men and women performed 10 weeks of unilateral elbow-flexor strength training followed by 16 weeks of de-training. Thereafter, 10 weeks' re-training was conducted with both arms: the previously trained arm and the contralateral untrained control arm. Muscle biopsies were taken from the trained arm before and after both training periods and from the control arm before and after re-training. Muscle biopsies were analysed for fibre cross-sectional area (fCSA), myonuclei and global transcriptomics (RNA sequencing). During the first training period, myonuclei increased in type 1 (13 ± 17%) and type 2 (33 ± 23%) fibres together with a 30 ± 43% non-significant increase in mixed fibre fCSA (P = 0.069). Following de-training, fCSA decreased in both fibre types, whereas myonuclei were maintained, resulting in 33% higher myonuclear number in previously trained vs. control muscle in type 2 fibres. Furthermore, in the previously trained muscle, three differentially expressed genes (DEGs; EGR1, MYL5 and COL1A1) were observed. Following re-training, the previously trained muscle showed larger type 2 fCSA compared to the control (P = 0.035). However, delta change in type 2 fCSA was not different between muscles. Gene expression was more dramatically changed in the control arm (1338 DEGs) than in the previously trained arm (822 DEGs). The sustained higher number of myonuclei in the previously trained muscle confirms myonuclear accretion and permanence in humans. Nevertheless, because of the unclear effect on the subsequent hypertrophy with re-training, the physiological benefit remains to be determined. KEY POINTS: Muscle memory is a cellular mechanism that describes the capacity of skeletal muscle fibres to respond differently to training stimuli if the stimuli have been previously encountered. This study overcomes past methodological limitations related to the choice of muscles and analytical procedures. We show that myonuclear number is increased after strength training and maintained during de-training. Increased myonuclear number and differentially expressed genes related to muscle performance and development in the previously trained muscle did not translate into a clearly superior responses during re-training. Because of the unclear effect on the subsequent hypertrophy and muscle strength gain with re-training, the physiological benefit remains to be determined