The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Daily Movement Patterns and Their Association With Executive Function in Middle-aged and Older Adults : Evidence from the Swedish CardioPulmonary bioImage Study-Gothenburg Cohort
No full textIntroduction. Executive functions (EF) is essential for cognitive aging and vascular cognitive impairment. Habitual physical activity (PA) has been shown to yield positive effects on EF in aging. In this study, we aim (1) to investigate the relationship between EF and time spent in sedentary behaviour (SED), light-PA (LIPA), moderate-PA (MPA), and vigorous-PA (VPA), respectively; and (2) to examine the potential beneficial effect of combined movement behaviours. Methods. The study consisted of 4592 participants (women: 52.6%), aged 50 to 65 years, from the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study(SCAPIS) in Gothenburg region (data collection: 2013-2017). The Trail Making Tests (A and B) were applied to evaluate the EF. ActiGraph accelerometer was employed to evaluate the daily movement patterns objectively. After adjusting for covariates in demographic factors, cardiorespiratory fitness, and vascular risk factors, piecewise linear and linear regression models were used to examine the relationship between movement patterns and EF. Results. In the fully adjusted model, when daily sedentary time was less than 10 hours, an increased SED time was positively associated with EF score. However, a negative association was observed between SED time and EF score when daily sedentary time exceeded 10 hours. When daily LIPA time exceeded 4 hours, LIPA time was found to have a negative association with EF score. An increase in MPA time was positively associated with EF score when daily MPA was less than 45 minutes. A significant positive association was observed between conducting daily VPA within 20 minutes and EF score. The majority of participants in our study demonstrated a movement pattern characterized by high levels of cardiorespiratory fitness, sedentary time within 10 hours, LPA more than 4 hours, MPA more than 45 minutes, and VPA more than 20 minutes. This particular movement pattern was significantly and positively associated with EF scores compared to other groups. Discussion. The association between EF and specific movement behaviours varied depending on their daily duration. In this study, the majority of middle-aged and older adults demonstrated an active movement pattern, which was positively associated with EF. Further research is needed to investigate the underlying pathways that explain thisErratum: 10.1016/j.cccb.2024.100370</p
Exploring Movement Composition in the transition from physical education teacher education to school PE
No full textBackground: Scholars have suggested that students’ views of what isimportant for them to know as Physical Education (PE) teachers are aresult of what is assessed in Physical Education Teacher Education(PETE). Thus, there is a risk that students will reproduce content areassuch as sports and assess sport-techniques without much criticalconsideration. In this study, however, the risk of reproducing what isprioritised in PETE is seen as an opportunity regarding the potentialreproduction of other content areas than sports. Based on theregulative principles of PE and PETE that privilege sport skills andhinder creative movement learning, we focus on a content area in PETE that provides opportunities for students to engage in creative collaboration and examine how this content area is realised in schoolPE. Hence, we have chosen to explore ‘Movement Composition’, acontent area which has a long tradition at one of the PETE universitiesin Sweden. Based on an overarching interest in whether and how PETEmatters, this exploratory study focuses on the potential transferability ofMovement Composition as a particular content area in the transitionfrom PETE to PE.Purpose and research question: The purpose of this study is to exploreMovement Composition as a content area undergoing the transition fromPETE to school PE. The research question is: How is the pedagogicdiscourse of Movement Composition constructed, recontextualised andrealised in the transition from PETE to school PE?Methods: Data was generated through an interview with one of theinitiators of Movement Composition. Stimulated Recall interviews andZoom interviews were also conducted with a group of five PETEstudents and three experienced PE teachers. In addition, documentssuch as the study guide, course literature, and written assignmentsassociated with Movement Composition in the PETE programme wereincluded in the empirical material. In the analysis, the combination ofBernstein’s pedagogic device and the Swedish didactics of PE researchtradition was used to identify the pedagogic discourse of MovementComposition in the transition from PETE to school PE.Findings: The findings show how the pedagogic discourse of MovementComposition as a content area is constructed, recontextualised and realisedin the transition from PETE to school PE. The construction of MovementComposition as a pedagogic discourse in PETE is about how thecontent area (the what) is selected and organised for pedagogicalpurposes. The recontextualisation of Movement Composition is abouthow the pedagogic discourse is interpreted and translated in relation tothe PE syllabus. The realisation of Movement Composition involves howthe content area in PETE is implemented in PE practice.Conclusions: This exploratory study has shown that what is articulated asa relevant content area and the way it is taught, learned, and assessed inPETE in many regards survives the transition to school PE. The transitionfrom PETE to school PE does not only involve reproduction of sportsand sport-techniques from one context to another. PETE alsocontributes to the use of creative, collaborative, and student-centredlearning tasks in school PE
Teaching of friluftsliv in lowersecondary school : a survey study on formative assessment and frame factors
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen.Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education
Diabetes the easy type? : A qualitative study about teachers experiences of managing students with diabetes type 1 in the teaching of physical education
No full textSyfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av hanteringen av elever med diabetes typ 1 (benämns fortsättningsvis T1D) i undervisningen av idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte användes tre frågeställningar: 1. Hur upplever lärare arbetet med elever med T1D? 2. Hur talar lärare om sina upplevda förutsättningar för arbetet med elever med T1D? 3. Hur talar lärare om sina didaktiska val för hanteringen av elever med T1D? Metod Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod med en semistrukturerad form för att besvara studiens frågeställning. För att analysera empirin tillämpades en tematisk analysform. Empirin jämförs vidare med utvalda teoretiska begrepp från Ramfaktorteorin och Self-efficacy. De utvalda begreppen är: “inre ramar”, “yttre ramar”, “mastery of experience, ”vicarious” “experiences”, “verbal persuasion”, “physiological and affective states”. Resultat Lärarna inom idrott och hälsa som deltog i studien angav flera yttre ramar som direkt påverkade de inre ramarna i arbetet med elever med T1D, vilket hade betydelse för deras upplevda förmåga att skapa trygghet och förmedla self-efficacy hos eleverna. Studiens resultat identifierar att lärarna i studien anser att utbildningen kring T1D är bristfällig och således hämmar förutsättningarna för arbetet i skolan. Lärarna beskriver även vikten av relationsbygge med eleverna och trygghetsskapande för att kunna tillämpa didaktiska tillvägagångssätt för hanteringen av elever med diabetes typ 1. Slutsats De slutsatser som studien leder fram till är att upplevelsen av arbetet med elever med diabetes typ 1 är mångfacetterat. Det går att identifiera två primära slutsatser av lärarna i studiens utsagor vilka var: 1. Utbildningen kring T1D på universitetet bör ses över och i framtiden vara mer verklighetsbaserad för att ge lärare inom idrott och hälsa bättre förutsättningar för hanteringen av elever med T1D. 2. För att skapa self-efficacy hos elever med T1D är en förbättrad universitetsutbildning samt mer specifika fortbildningar kring diagnosen avgörande. Skolväsendet bör inte förlita sig på lärarnas egna erfarenheter utan bör istället erbjuda en likvärdig fortbildning kring diagnosen. Purpose and Research Questions The purpose of this study is to examine teachers' experiences of working with pupils with type 1 diabetes (referred to hereafter as T1D) in physical education classes. To answer the purpose of the study three questions were used: How do teachers experience work with students with T1D?How do teachers speak about their perceived conditions for working with students with T1D?How do teachers speak about their didactic choices for managing students with T1D? Method This study uses a qualitative interview method with a semi structured form to answer the research questions of the study. To analyse the empirical data, a thematic analysis form was adapted. The empirical data were then further compared with selected theoretical concepts from Ramfaktorteorin and Self-efficacy. The selected concepts were: “innre ramar”, “yttre ramar”, “mastery of experience, vicarious” “experiences”, “verbal persuasion”, “physiological and affective states”. Result The teachers in physical education and health who participated in the study indicated several external frameworks (‘yttre ramar’) that directly influenced the internal frameworks (‘inre ramar’) in working with students with T1D, that had significance in their perceived ability to create a safe environment and mediate self-efficacy. The results of the study identify that the teachers participating consider university education regarding T1D as insufficient, and as a result, this hinders the conditions of working in schools. The teachers also describe the importance of building relationships with students and creating a safe environment to enable didactic ways to handle students with T1D. Conclusion This study leads to the conclusion that the experience of working with students with type 1 diabetes is multifaceted. It is possible to identify two main conclusions from the statements of the teachers participating, which are: 1. The education regarding T1D at the university should be reconsidered and, in the future, be more reality-based to provide physical education and health teachers better conditions for handling students with T1D. 2. To create self-efficacy in students with T1D, a better university education and more specific continuing education regarding the diagnosis is crucial. Schools should not depend on teachers' own experiences but rather offer an equal continuing education regarding the diagnosis.
Vilka träningsmetoder används för anfallsspelet i herrallsvenskan? : En kvalitativ undersökning
No full textSyfte Syftet med denna studie är att undersöka träningsmetoder som elitfotbollstränare i herrallsvenskan använder i sina träningar för att överföra sina principer inom anfallsspelets olika skeden till sina spelare. Frågeställningar · Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet speluppbyggnad? · Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet komma till avslut och göra mål? · Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet kontring? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka träningsmetoder som tränarna använder för att träna anfallsspel. Deltagarna var fyra manliga fotbollstränare från Allsvenskan. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att tränarna använder liknande träningsmetoder för att överföra anfallsspelets principer till sina spelare. I speluppbyggnaden används träning med numerära överlägen och matchlika övningar. För "komma till avslut och göra mål" varierar metoderna mellan funktionella och isolerade övningar. För ”kontringar” betonar tränarna omställningsövningar samt användningen av begränsande/främjande faktorer. Slutsats Utifrån resultaten presenteras och diskuteras ett konceptuellt ramverk som belyser insikterna i tränarnas metoder inom deras träningsmiljö, med avsikt att effektivt överföra anfallsspelet principer till sina spelare. Avslutningsvis föreslås praktiska rekommendationer för tränare samt förslag på vidare akademisk forskning.Aim The aim of this study is to investigate the training methods employed by elite football coaches in Allsvenskan (Swedish premier league), to convey their principles in the phases of offensive play to their players. Research questions • How do elite football coaches in Allsvenskan train the build-up phase? • How do elite football coaches in Allsvenskan train the finishing and goalscoring phase? • How do elite football coaches in Allsvenskan train the counter-attacking phase? Method This study adopted a qualitative approach utilizing semi-structured interviews to explore the training methodologies employed by coaches to develop offensive play. The participants included four male football coaches from Allsvenskan. Prior to the interviews, ethical guidelines were presented, and consent was obtained from the interviewees. Data collection involved transcription and subsequent analysis through qualitative content analysis. Results The study's results reveal that the coaches employ similar training methodologies in conveying offensive play principles to their players. In the build-up phase, training with numerical superiorities and game-like exercises are utilized. For "finishing and goalscoring," methods vary between functional and isolated drills. Regarding "counter-attacking," coaches emphasize transitional exercises and the use of constraining/facilitating factors. Conclusion Based on the results, a conceptual framework is presented and discussed, shedding light on the coaches' methodologies within their training environment, aiming to effectively transfer offensive play principles to their players. Finally, practical recommendations for coaches and suggestions for further academic research are proposed
The work behind meaningful physical education lessons : A qualitative study on teachers`work to create a sense of coherence in students in the subject physical education
No full textAbstract Aim and research questions The purpose of the study is to investigate how teachers in the subject of physical education and health work to create a learning environment where students feel well and have a sense of coherence. - How do teachers in physical education and health promote a sense of coherence among students? - How do teachers incorporate the concepts of manageability, meaningfulness, and comprehensibility in their teaching? Method The analysis is based on five semi-structured interviews, employed thematic analysis to identify patterns and relationships related to the purpose and research questions. The theoretical basis of the study is SOC (sense of coherence) with the components of manageability, meaningfulness, and comprehensibility. Results Teachers promote meaningfulness by broadening the focus from solely the physical to social and personal aspects. They offer activities with practical relevance outside of school. Manageability is enhanced through the provision of tools and creating a sense of security, enabling students to confidently engage in various activities. Teachers foster comprehensibility through clarity, explaining to students the reasons behind the various activities. Conclusions The study indicates that teachers' salutogenic approach in physical education emphasizes viewing activities as more than just physical. They promote health through security, educational strategies, and create meaningfulness even for those who may not like certain activities. Salutogenic methods can counteract the modern sedentary lifestyle, fostering a desire for movement by integrating activities into a meaningful context.Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa ett inlärningsklimat där eleverna mår bra och känner mening. - Hur verkar lärare inom idrott och hälsa för att främja känsla av sammanhang hos eleverna? - Hur använder lärarna sig av begreppen hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet i sin undervisning? Metod Analysen är baserad på fem semistrukturerade intervjuer genom en tematisk analys för attidentifiera mönster och samband relaterat till syftet och frågeställningarna. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang) med komponenternahanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Resultat Lärarna främjar meningsfullheten genom att bredda fokuset från enbart det fysiska till sociala och personliga aspekter. De erbjuder aktiviteter med användbarhet utanför skolan. Hanterbarheten främjas genom redskap men också att eleverna ska känna sig trygga och då våga utföra olika aktiviteter. Lärarna främjar begripligheten genom tydlighet. De förklarar för sina elever varför de ska genomföra de olika aktiviteterna. Slutsatser Studien visar att lärarnas salutogena förhållningssätt inom idrott och hälsa betonar att seaktiviteter som mer än bara fysiska. De främjar hälsan genom trygghet, pedagogiska strategier och skapar meningsfullhet även för dem som inte gillar vissa aktiviteter. Salutogena metoder kan motverka den moderna stillasittande livsstilen och öka lusten för rörelse genom att integrera aktiviteter i ett meningsfullt sammanhang
"...one would rather die than complain’’… : A narrative study of male and female students' experiences and perceptions of outdoor friluftsliv and the leadership role in friluftsliv
No full textAim The overall aim of the study was to increase knowledge, from a gender perspective, about male and female students' perceptions and conceptions of friluftsliv as well as their conceptions and experiences of a role as a leader within the framework of outdoor education. The specific research questions were: (1) How do female and male students describe their experiences in friluftsliv? (2) How do female and male students reflect of a role as a leader? (3) What conceptions about the role of a leader in friluftsliv are produced and/or reproduced? Method The study is qualitative, utilizing narrative structuring as the method. Data collection consisted of five reflective essays written by female students and eight reflective essays written by male students. These texts were written and collected during a hiking trip as part of a university-level friluftslivs course. The reflective essays of the female students were woven into a collective narrative called "Eva," while the male students' essays were treated similarly and called "Adam." The narratives were then analyzed using Yvonne Hirdman's gender theory. Results The study reveals both similarities and differences in the experiences of friluftsliv and perceptions of a role as a leader between female and male students. Differences primarily emerged in descriptions of challenging situations and concerns about their bodies. However, similar reflections are predominantly found in the narratives regarding experiences of nature and expectations of the role of a leader (such as managing the task and ensuring the well-being and motivation of the group). Conclusion The study's results suggest that the construction of gender and the traits and roles historically assigned to women and men, which have created a gender order and a gender contract, have changed or are changing within the context studied, that is, participating in a course on leading a hike in friluftsliv. Only traces of reproduction of gender patterns (domination or subordination) appear in the narratives that have been analyzed. Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, öka kunskapen om kvinnliga och manliga studenters uppfattningar och föreställningar om friluftsliv och om rollen som ledare inom ramen för en friluftsutbildning.Syftet leder fram till följande preciserade frågeställningar: Frågeställningar (1) Hur beskriver kvinnliga respektive manliga studenter sina upplevelser i friluftsliv? (2) Hur reflekterar kvinnliga respektive manliga studenter över sin ledarroll? (3) Vilka föreställningar om rollen som ledare i friluftsliv produceras och/eller reproduceras? Metod Studien är kvalitativ och narrativ strukturering användes som metod. Datainsamlingen har bestått av fem reflektionstexter skrivna av kvinnliga studenter och åtta reflektionstexter skrivna av manliga studenter. Texterna skrevs och samlades in i samband med en fjällvandring under en kurs i friluftsliv på universitetsnivå. De kvinnliga studenternas reflektionstexterna sammanflätades till ett gemensamt narrativ som benämndes Eva och de manliga studenternas texter behandlades på motsvarande sätt och benämndes Adam. Narrativen har därefter analyserat utifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat I studien framkommer både likheter och olikheter när det gäller de kvinnliga och manliga studenters upplevelser av friluftsliv och uppfattningar om sin ledarroll. Olikheter framkom framför allt i beskrivningar av utmanande situationer och oro över sin kropp. Till övervägande del återfinns likartade reflektioner i narrativen kring upplevelser av naturen, förväntningar på ledarrollen (att klara av uppgiften och säkra gruppens välbefinnande och motivation).SlutsatsStudiens resultat pekar mot att konstruktionen av kön, och de egenskaper och roller som historiskt tilldelats kvinnor respektive män, vilken skapat en genusordning och ett genuskontrakt, har förändrats eller är under förändring inom ramen för det sammanhang som har studerats, att delta i en kurs kring att leda en vandring inom friluftsliv. Endast spår av reproduktion av könsmönster (över- respektive underordning) framträder i de narrativ som har analyserats
Executive functions in older adults with generalised anxiety disorder and healthy controls : Associations with heart rate variability, brain-derived neurotrophic factor, and physical fitness.
No full textExecutive functions (EF) decline with age and this decline in older adults with generalised anxiety disorder (GAD) may be influenced by heart rate variability (HRV), brain-derived neurotrophic factor (BDNF), and physical fitness. Understanding these relationships is important for tailored treatments in this population. In this study, 51 adults with GAD (M age = 66.46, SD = 4.08) and 51 healthy controls (M age = 67.67, SD = 4.04) were assessed on cognitive inhibition (Stroop task), shifting (Trails part 4), flexibility (Wisconsin Card Sorting Test - Perseverative errors), working memory (Digit Span Backwards), IQ (Wechsler Abbreviated Scale of Intelligence), high frequency HRV, serum mature BDNF levels, and VO2 max. Results indicated that participants with GAD exhibited better cognitive inhibition compared to controls, with no general reduction in EF. Cognitive inhibition was predicted by gender, HRV, and BDNF levels, while cognitive shifting was predicted by gender and IQ, and cognitive flexibility and working memory by IQ. The enhanced cognitive inhibition in GAD participants might stem from maladaptive use of this function, characteristic of GAD, or protection from EF decline due to normal HRV. Increased BDNF levels, possibly due to good fitness, or compensatory mechanisms related to the disorder, might also play a role. These findings highlight the complexity of EF and related mechanisms in GAD, highlighting the need for interventions that consider both cognitive and physiological factors for optimal outcomes
Hållbar framgång på världsnivå : En studie av centrala förmågor hos elittränare
No full textSyftet med denna studie är att undersöka vilka förmågor som är viktiga för att elittränare ska kunna prestera resultat på stora mästerskap och hålla övertid. Inom ramen för den här rapporten är ett vidare syfte att även ge förslag på utvecklingsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för elittränare att utveckla dessa förmågor. Ämnet är högaktuellt och sprunget ur forskningsresultat och allt fler offentliga berättelser som samstämmigt visar att elittränarrollen innebär höga krav som leder till att elittränare slutar på grund av stress och utbrändhetsrelaterad problematik.Det finns goda skäl att förebygga och minska mänskligt lidande och sett ur ett idrottsligt perspektiv är det en förlust av värdefull tränarkompetens när någon slutar på grund av att det är ohållbart. Det tar lång tid att bli en kompetent elittränare och det finns ett behov av mer kunskap om vad som bidrar tillhållbarhet och framgång hos elittränare. I denna rapport förhåller vi oss till hållbarhet som förmågan att prestera på elitnivå med bibehållen hälsa och motivation av samma kvalitet. Inför rapporten intervjuade vi 32 tränare/ledare/förbundskaptener. De har alla lång och gedigen erfarenhet av att vara tränare på allra högsta nivå inom svensk elitidrott och har haft framgång på de största internationella mästerskapen. Intervjuerna genomfördes under 2022. Det är fundamentalt att elittränare har kunskaper och förmågor inom idrottsliga och träningsmässiga områden för att nå toppen, men det krävs mer för att nå hållbar framgång. Våra resultat visar tydligt att (1) självreflektion och livslångt lärande (intrapersonell kunskap) och (2) kompetens i samspelet med människor och förmåga att bygga relationer (interpersonell kunskap), varit avgörande för deelittränare som lyckats prestera på mästerskap och hålla över tid. Dessa förmågor får vanligen litet eller inget utrymme inom forskning, tränarutbildningar och projekt för tränarutveckling. Våra utvecklingsförslag för att skapa bättre förutsättningar för hållbara förmågor och framgångsrika tränare inom svensk elitidrott är följande: Utveckla kompetens inom organisationspsykologi genom praktiknära forskning och tillämpning inom svensk idrott: Hur skapar vi hållbara, framgångsrika och psykologiskt sunda och trygga organisationskulturer för elitidrott i Sverige? Skapa möjligheter och förutsättningar för elittränare att lära sig om inter- och intrapersonell kunskap, genom (1) genomlysning och utveckling av tränarutbildningar, och (2) praktiknära forskning för att utveckla evidensbaserade program och verktyg riktade mot elittränare. Inkludera elittränare i större utsträckning inom ramen för idrottspsykologiska stödinsatser. Uppmärksamma att elittränare likt aktiva är performers med höga prestationskrav som kan påverka den mentala hälsan. Utveckla strukturerade mentorskapsprogram för de som är nya i rollen som elittränare. Behovet av att ha ett bollplank, någon att prata med och lära av, är centralt för såväl hållbarhet som framgång på de stora mästerskapen. Mer forskning om framgångsrika elittränare med tonvikt på hur de agerar och samspelar med sina idrottare och andra relevanta personer i både tränings- och tävlingssammanhang.This study aims to explore which abilities are essential for elite coaches to achieve results at major international championships and be sustainable in their roles. This report also provides suggestions for creating conditions that better support elite coaches’ development of these abilities. This project engages in a timely topic, emerging from research findings and more publicly shared stories that together show that the role of an elite coach involves high demands, which cause competent coaches to withdraw from their roles due to excessive stress and problems related to burnout. There are good reasons to lessen and prevent human suffering, and from a sports perspective, valuable coach competencies are lost when someone leaves because the role is unsustainable. It takes a long time to become a good elite coach, and there is a need for deepened knowledge of what contributes to the sustainability and success among elite coaches. In this project, we relate to sustainability as the ability to perform at an elite level with sustained health and motivation quality. This study is based on individual interviews with 32 coaches/leaders engaged at the top level of elite sport who all have solid and prolonged experience and have had success at the biggest events. The interviews were conducted in 2022. A high level of knowledge and skills within sports science and coaching (professional knowledge) is fundamentally important to succeed, but more is required to reach sustainable success at the highest level over time as a coach. Our results clearly show that (1) self-reflection and life-long learning (intrapersonal knowledge)and (2) a good ability to interact with others and build relationships (interpersonal knowledge) are crucial for elite coaches to succeed at championships and to be sustainable in their role. These abilities have, so far, been largely overlooked within research, coach education, and projects for coach development. Our suggestions to create better conditions for elite coaches to both succeed at championships and to be sustainable are as follows: Develop competence in organizational psychology through applied research and practice within sports in Sweden. How do we create sustainable, successful, and psychologically safe cultures in Swedish elite sports? Create possibilities for elite coaches to gain more inter- and intrapersonal knowledge by (1) reviewing and developing coach education and (2) conducting applied research to develop evidence-based programs and resources targeting elite coaches. Include elite coaches to a larger extent with the support system of sports psychology. Recognize that elite coaches are also performers, like athletes, who face high-performance demands that may affect their mental health and performance. Develop structured mentorship programs for elite coaches new to their role. A sounding board and someone to talk to are crucial for sustainability and success at championships. More research on successful elite coaches, focusing on how they interact with the athletes they work with and other important people in the training and competition context
Eveningness is associated with coronary artery calcification in a middle-aged Swedish population
No full textCoronary artery calcification (CAC) is an established imaging biomarker of subclinical atherosclerosis, but its relationship to diurnal preference is not well studied. We investigated the association between chronotype and CAC in the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) pilot cohort. Participants aged 50–64 years were randomly recruited and underwent extensive examination including imaging and accelerometry-assessed physical activity. 771 participants (47.3 % male, 57.6 ± 4.4 years) were included in this cross-sectional analysis. CAC was assessed by non-contrast computed tomography, and a CAC score > 10 was considered significant calcification. Self-assessed chronotype was classified as extreme morning, moderate morning, intermediate, moderate evening, or extreme evening. 10-year risk of first-onset cardiovascular disease was estimated by the Systemic Coronary Risk Evaluation 2 (SCORE2). Significant CAC was present in 29 % of the cohort. CAC prevalence increased from extreme morning to extreme evening type (22 %, 28 %, 29 %, 27 %, 41 % respectively, p = 0.018). In a multivariate logistic regression model controlling for confounders, extreme evening chronotype was independently associated with increased CAC prevalence compared to extreme morning type (OR 1.90, [95%CI 1.04–3.46], p = 0.037). When stratified by SCORE2 risk category (low: <5 %; moderate: 5 to <10 %; high: ≥10 %), significant CAC was most prevalent among extreme evening chronotypes in the low and moderate-risk groups, while chronotype seemed less important in the high-risk group (p = 0.011, p = 0.023, p = 0.86, respectively). Our findings suggest circadian factors may play an important role in atherosclerosis and should be considered in early cardiovascular prevention