The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
”It’s big, it’s about the whole school, it’s about every student” : A qualitativ study about physical education teachers experiences of teaching sexuality, consent and relationships
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar med sexualitet, samtycke och relationer i deras undervisning, såväl som deras upplevelser att undervisa kring det. Frågeställningarna studien ämnar besvara är: 1) Hur beskriver lärarna deras upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 2) Hur beskriver lärarna att de arbetar i idrott och hälsa i undervisningen med sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 3) Hur beskriver lärarna att de arbetar med samtycke i sin undervisning om det förekommer i deras undervisning? Teori och metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datamaterialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem legitimerade lärare i idrott och hälsa.Intervjudatan har analyserats med tematisk analys. Den teori som har använts är läroplansteori och dess tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i tre delar. Lärarnas upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer beskrivs bygga på trygghet och att de önskade fortbildning för att stärka tryggheten. Lärarnas arbete kring sexualitet, samtycke och relationer har främst handlat om att fånga frågor i flykten. Lärarna resonerade på olika sätt om kroppskontakt i undervisningen i idrott och hälsa, däremot var samtliga lärare eniga om att kroppskontakten kommer med utmaningar såsom relaterat till fostransuppdrag, samtycke eller obehagskänslor hos eleverna. Slutsats: Efter studiens genomförande är det synligt att det finns utrymme för utveckling gällande hur sexualitet, samtycke och relationer aktivt kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa och inte enbart behandlas genom frågor i flykten. De olika läroplansarenorna påverkar lärarna och deras undervisning på flera sätt men för att sexualitet, samtycke och relationer ska behandlas ilektionsplaneringarna behöver det prioriteras mer i samtliga tre arenor.Aim The aim of this study was to examine how teachers in physical education work with sexuality, consent and relationships in their teaching, also how they experienced working with it. The research questions that this study aim to answer is: 1) How do the teachers describe their experiences working with sexuality, consent and relationships if it appears in their teaching? 2) How do the teachers describe that they work with sexuality, consent and relationships, if it appears in their teaching? 3) How do the teachers describe that they work with consent, if it appears in their teaching? Theory and method The study has been carried out using a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The selection consisted of five licensed teachers in physical education. The interview data has been analyzed using thematic analysis. The theory that has been used is curriculum theory and its three arenas: the formulation arena, the transformation arena and the realization arena. Results The result can be summarized in three parts. The teachers' experiences of teaching sexuality, consent and relationships are being described as based on security and they wish for further education to increase the security. The teachers' work around sexuality, consent and relationships has mainly been about catching questions when they appear. In different ways did the teachers reason about body contact in the teaching of physical education, however, all teachers agreed that body contact comes with challenges such as bringing up the students, consent, or the feelings of discomfort among the students. Conclusions After the completion of the study, it is visible that there is room for development regarding how sexuality, consent and relationships can be actively integrated into the teaching of physical education and not only through catching questions when they appear. The various curriculum arenas affect the teachers and their teaching in several ways, but in order for sexuality, consent and relationships to be addressed in lesson plans, it needs to be prioritized more in all three arenas
Like lakes and stuff, or does that counts as friluftsliv? : A qualitative study from students' perspective on friluftsliv?
No full textSyfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar friluftslivet som fenomen samtkunskapsämne i skolan. Vidare ämnar studien undersöka vilka faktorer som påverkar dessa uppfattningar och elevers relation till friluftslivet. Frågeställningar - Vad är friluftsliv utifrån elevers perspektiv? - Hur upplever elever tillgängligheten till olika former av friluftsliv? - Hur upplever elever skolans undervisning om friluftsliv? Metod Metoden omfattar en kvalitativ forskningsdesign med en fenomenologisk ansats där 12 elever från tre olika skolor intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Analysen av den insamlade datan utgick från studiens frågeställningar och relaterades till tidigare forskning samt Bourdieus habitusbegrepp och Engströms praktiker som användes som teoretiskt ramverk. Resultat Resultatet tyder på att elever har olika perspektiv på friluftsliv, med varierande erfarenheter och preferenser. Eleverna upplever tillgängligheten till friluftslivet som god men resultatet ger en mer komplex bild där flera hinder nämns. I skolan upplever eleverna att de får lära sig om orientering och traditionella friluftsaktiviteter. Slutsats Eleverna upplever svårigheter att definiera fenomenet friluftsliv och begreppet reduceras oftast till fysisk aktivitet och idrotter. I skolundervisningen uppfattar eleverna att de främst möter aktivitetsbaserade aktiviteter där orientering dominerar. Slutsatsen vi drar är att dessa varierande uppfattningar och relationer till friluftslivet kan förklaras av socioekonomiska, kulturella, sociala och kunskapsrelaterade faktorer samt en bristfällig skolundervisning. Aim and research questions The purpose is to examine how students in 9th grade perceive friluftsliv as a phenomenon andas a subject in school. Furthermore, the study aims to explore the factors influencing theseperceptions and students' relationship with friluftsliv. What is friluftsliv from the perspective of students? How do students perceive the accessibility of various forms of friluftsliv? How do students experience school education about friluftsliv? Method The method involves a qualitative research design with a phenomenological approach, where 12 students from three different schools were interviewed. The interviews were recorded, transcribed, and processed using a thematic analysis. The analysis of the collected data wasbased on the study's research questions and related to previous research, as well as Bourdieu'sconcept of habitus and Engström's practices, which were used as a theoretical framework. Results The results indicate that students have different perspectives on friluftsliv, with varying experiences and preferences. Students perceive the accessibility to friluftsliv as good, but the results paint a more complex picture where several obstacles are mentioned. In school,students perceive that they learn about orienteering and other traditional activities of friluftsliv. Conclusion Students experience difficulties in defining the phenomenon of friluftsliv, and the concept isoften reduced to physical activity and sports. In school, students perceive that they primarily encounter activity-based activities dominated by orienteering. The conclusion drawn is that these varying perceptions and relationships with friluftsliv can be explained bysocioeconomic, cultural, social, and knowledge-related factors, as well as in adequate schooleducation.
Bollspel i idrottsundervisningen : En kvalitativ undersökning om hur lärares föreningsbakgrund inom bollspel påverkar lektionsupplägget
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund i bollsport upplever deras lektionsupplägg. Detta kopplat till det centrala innehållet i idrott och hälsa. Studien undersöker om det finns ett samband med lärarnas bakgrund i bollsport till hur de vidare väljer att undervisa elever i idrott och hälsa samt huruvida lärarna anser att elevernas olika föreningsbakgrunder har en inverkan på deras undervisning. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar formulerats Uppfattar idrottslärare i år 4 – 6 att deras föreningsbakgrund har någon inverkan på valet av lektionsupplägg? Hur ser idrottslärare i år 4 - 6 med föreningsbakgrund i bollsport på undervisning i idrott och hälsa? Hur ser idrottslärare i år 4-6 på elevernas föreningsbakgrunder och dess inverkan på undervisningen? Metod Metoden som användes i denna studie var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av fyra idrottslärare vid olika skolor. Det genomfördes ett handplockat urval av fyra idrottslärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund inom bollsporter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin samt begreppet habitus. Resultat och analys Lärare med föreningsbakgrund sen tidigare påverkar sin planering av lektionsupplägg. I studien gjordes en resultatanalys där det framgick att lärare med föreningsbakgrund inom bollsport såg positivt på användning av bollsport. Detta då lärarna själva beskrev det som ett bekvämt moment att lära ut baserat på erfarenheten de hade samt ansåg att det enkelt går att koppla bollspel till olika delar av det centrala innehållet. Slutsats Slutsatsen denna studie kommer fram till är att lärarna i studiens erfarenhet av föreningsidrott i bollspel har stor inverkan på hur de undervisar i ämnet idrott och hälsa. Lärarna beskriver bollsport som negativt inom undervisning i idrott och hälsa på grund av att det leder till tävling och exkludering av olika elever. Dock anser samtliga lärare att ett inkluderande bollspel med ett tydligt syfte kopplat till det centrala innehållet som positivt i undervisningen. Elevinflytandet kan ge mer utrymme för bollspel i undervisningen men elever med deras föreningsbakgrunder har inte en inverkan på innehållet i undervisningen menar lärarna.
Manliga ishockeyspelares upplevelse av balansgången mellan skola och ishockey vid en NIU-utbildning. : En kvalitativ intervjustudie
No full textSyfte Syftet med studien är att få en inblick i hur ishockeyns elever vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever balansen mellan skola och idrott. Studien ska besvara följande frågeställningar: Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever skolan? Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever balansen mellan skola och ishockey? Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien utgick ifrån ett kriterieurval av manliga före-detta NIU-elever med inriktning ishockey som hade påbörjat utbildningen de senaste 10 åren. Totalt genomfördes 5 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades av för att identifiera olika centrala teman. Analysen utgick ifrån studiens teoretiska ramverk; holistiskt perspektiv och KASAM-modellen. Resultat Eleverna upplevde att utbildningen hade en ojämn kravställning mellan skola och idrott. Eleverna upplevde att det fanns en tydligare kravbild och uppföljning inom idrotten än inom skolan. Eleverna upplevde också att det var skillnad mellan olika elever utifrån kravbild och uppföljning. Resultatet visar också att eleverna upplevde att det saknades ett strukturerat stöd för att klara av balansgången mellan skola och idrott. Detta bidrog till en ökad stress och försämrad prestationsförmåga. Eleverna upplevde också utmaningar med NIU-utbildningens struktur då de upplevde att den inte var anpassad utifrån idrottens struktur. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna upplevde den sociala kulturen inom gruppen som en viktig faktor för att framgångsrikt kombinera skola och idrott. Eleverna upplevde att det var enklare att kombinera skola och idrott ifall det var socialt accepterat inom gruppen att vara framgångsrik i skolan. Slutsats Ishockeyns NIU- elever upplever att utbildningen behöver anpassas utifrån idrottens struktur för att ge eleverna större förutsättningar att kombinera skola och idrott. Eleverna upplever också att det behöver etableras ett tydligare stöd för eleverna när det kommer till att kombinera skola och idrott. Det strukturerade stödet menar eleverna hjälper till att motverka stress och prestationsångest. Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Feedback in Physical education : An investigation of feedback methods among elementary school teachers
No full textStudien syftar till att undersöka användningen av feedback i grundskolans idrottsundervisning, med särskilt fokus på lärarnas uppfattningar om feedbackens betydelse för elevernas inlärningsprocess. Frågeställningarna inkluderar vilka feedbackmetoder som används av idrottslärare och i vilken utsträckning dessa används, samt hur idrottslärare på grundskolan bedömer sin roll i att stödja elevers inlärning genom att ge feedback. Studien bygger på teoretiska perspektiv som undersöker feedbacks roll i elevernas lärandeprocess, särskilt inom idrottsundervisning. Den undersöker hur feedback kan anpassas till individuella elevers behov och hur detta påverkar deras motivation och prestationer. För att samla in data om lärarnas uppfattningar och användning av feedbackmetoder används en enkät som distribueras till idrottslärare. Totalt deltog 97 idrottslärare i studien. Analysen av enkätsvaren syftar till att identifiera vanliga feedbackpraktiker och utforska sambanden mellan lärarnas uppfattningar om feedback och deras pedagogiska tillämpningar. Resultaten från studien visar att idrottslärare främst använder sig av muntlig feedback för att stödja och engagera eleverna i deras inlärningsprocess. Det framkom att lärarna aktivt anpassar sin feedback för att möta de individuella behoven hos varje elev, vilket pekar på en djup förståelse för feedbackens multifunktionella roll. Lärarna betonade även vikten av att feedback inte bara syftar till att förbättra tekniska färdigheter utan också till att öka elevernas motivation och delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Analyserna avslöjade ett tydligt samband mellan lärarnas uppfattningar om feedbackens betydelse och deras metodiska tillvägagångssätt, där en strategiskt anpassad feedback ansågs vara avgörande för att skapa en effektiv lärmiljö. Slutsatserna understryker feedbackens centrala roll i idrottsundervisningen för elevers lärande och engagemang. Lärarnas förmåga att skräddarsy feedback efter elevernas behov är avgörande. Studien betonar behovet av att förse lärare med adekvata verktyg och kunskaper för att effektivisera feedbackstrategier, samt vikten av fortsatt forskning för att stärka pedagogisk praxis inom idrott och hälsa.The study aims to explore the use of feedback in primary school physical education, with a special focus on teachers' perceptions of the importance of feedback for students' learning process. The questions include which feedback methods are used by physical education teachers and to what extent these are used, as well as how physical education teachers in primary schools assess their role in supporting students' learning through feedback. The study is based on theoretical perspectives that examine the role of feedback in the students' learning process, especially within physical education. It investigates how feedback can be adapted to individual students' needs and how this affects their motivation and performance. To collect data on teachers' perceptions and use of feedback methods, a survey is distributed to physical education teachers. The analysis of the survey responses aims to identify common feedback practices and explore the relationships between teachers' perceptions of feedback and their pedagogical applications. The results from the study show that physical education teachers mainly use verbal feedback to support and engage students in their learning process. It emerged that teachers actively adapt their feedback to meet the individual needs of each student, indicating a deep understanding of the multifunctional role of feedback. Teachers also emphasized the importance of feedback not only aiming to improve technical skills but also to increase students' motivation and participation in the subject of physical education. The analyses revealed a clear connection between teachers' perceptions of the importance of feedback and their methodological approach, where strategically adapted feedback was considered crucial for creating an effective learning environment. The conclusions underscore the central role of feedback in physical education for students' learning and engagement. The ability of teachers to tailor feedback to students' needs is crucial. The study highlights the need to provide teachers with adequate tools and knowledge to optimize feedback strategies, as well as the importance of continued research to strengthen pedagogical practices within physical education
Självförtroende och prestationsoro under dans- och bollspelslektioner : En kvantitativ studie med svenska gymnasieelever
No full textSyfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka självförtroende och prestationsoro hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner samt eventuella könsskillnader. Följande frågeställningar har tagits fram: - Hur skattar gymnasieelever sin somatiska oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? - Hur skattar gymnasieelever sin kognitiva oro kopplat till dans- och bollspelslektioner? - Hur skattar gymnasieelever sitt självförtroende kopplat till dans- och bollspelslektioner? - Finns det signifikanta könsskillnader i somatisk oro, kognitiv oro och självförtroende hos gymnasieelever under dans- och bollspelslektioner? Metod En kvantitativ enkätmetod användes för datainsamling, och deltagarna (n=114) bestod av både manliga (n=68) och kvinnliga (n=46) gymnasieelever fördelade över 6 klasser. Studien fokuserar på att undersöka självförtroende och prestationsoro under dans och bollspelslektioner. Resultaten presenteras med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Eleverna (n=114) rapporterade högre somatisk oro under dans (medelvärde 18,0 ± 4,6) jämfört med bollspel (medelvärde 16,7 ± 3,53) (p=< .001). Ingen signifikant skillnad fanns mellan kognitiv oro under dans (medelvärde 12,3 ± 3,82) jämfört med bollspel (medelvärde 15,0 ± 2,21) (p=0,557). Självförtroende var lägre under dans (medelvärde 12,8 ± 2,37) jämfört med bollspel (medelvärde 14,2 ± 3,30) (p=< .001). Det förekom en statistiskt signifikant skillnad i självförtroende mellan kvinnliga (medelvärde 14.0 ± 3,22) och manliga (11,0 ± 2,41) studenter under dans (p<0,001), medan män hade högre självförtroende under bollspel (16,3 ± 1,56) än kvinnor (11,2 ± 2,74) (p<0,001). Det framkom även en statistisk skillnad i somatisk oro kopplat till bollspel där kvinnor uppvisade högre nivå (17,5 ± 3,48 ) av oro än de manliga deltagarna (15,3 ±2,72 ) (p<0,001). Slutsats Kvinnliga och manliga elever uppger att de har skilda emotionella och fysiska reaktioner under dans och bollspel.Aim and research questions The study aims to investigate self-confidence and performance anxiety among high school students during dance and ball game lessons as well as possible gender differences. The following questions have been developed:- - How do high school students rate their somatic anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their cognitive anxiety related to dance and ball game lessons? - How do high school students rate their self-confidence in dance and ball game lessons? - Are there significant gender differences in somatic anxiety, cognitive anxiety, and self-confidence in high school students during dance and ball game lessons? Method A quantitative survey method was used for data collection, and the participants (n=114) consisted of both male (n=68) and female (n=46) high school students distributed over 6 classes. The study focuses on examining self-confidence and performance anxiety during dance and ball game lessons. The results are presented using descriptive statistics. Result Students (n=114) reported higher somatic anxiety during dance (mean 18.0 ± 4.6) compared to ball games (mean 16.7 ± 3.53) (p=<.001). There was no significant difference between cognitive anxiety during dance (mean 12.3 ± 3.82) compared to ball games (mean 15.0 ± 2.21) (p=0.557). Confidence was lower during dancing (mean 12.8 ± 2.37) compared to ball games (mean 14.2 ± 3.30) (p=< .001). There was a statistically significant difference in self-confidence between female (mean 14.0 ± 3.22) and male (11.0 ± 2.41) students during dance (p<0.001), while men had higher self-confidence during ball games (16.3 ± 1.56) than women (11.2 ± 2.74) (p<0.001). There was also a statistical difference in somatic anxiety linked to ball games where women showed a higher level (17.5 ± 3.48 ) of anxiety than the male participants (15.3 ±2.72 ) (p<0.001). Conclusion Female and male students report that they have different emotional and physical reactions during dancing and ball games
Friskvårdstimme : En högt önskad friskvårdsförmån hos kontorsarbetare
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete på företag i Stockholmsområdet nyttjar friskvård kopplad till fysisk aktivitet (FA). Vidare var syftet att undersöka önskat friskvårdsutbud samt hinder och motivation till FA, samt om ovan varierar mellan olika nivåer av självskattad total FA. Frågeställningar: 1. Hur ser utbudet och användandet av friskvård ut för kontorsanställda idag? 2. Skulle förändring av friskvårdsbidrag kunna påverka nivån av FA? 3. Vilken typ av övrig friskvård skulle respondenterna vilja bli erbjudna på sin arbetsplats eller av sin arbetsgivare? 4. Vilka faktorer kan utgöra hinder eller motivation för att utföra FA? 5. Skiljer ovan frågeställningar mellan olika nivåer av självskattad total fysisk aktivitetsnivå? Metod Metoden bestod av en kvantitativ tvärsnittsstudie där en digital enkät användes för datainsamling. Enkäten skickades ut till 307 kontorsanställda på två olika arbetsplatser i Stockholmsområdet och innehöll frågor om FA, friskvårdsförmåner samt hinder och motivation. Populationen kategoriserades in i tre grupper efter skattad fysisk aktivitetsnivå. Analys gjordes på skillnader mellan hur de olika grupperna svarat på enkätfrågorna. Resultat Totalt 108 (35%) respondenter inkluderades i studien. Användandet av friskvårdsbidraget var högre ju mer fysiskt aktiva respondenterna ansåg sig vara (p=0,004). Den mest nyttjade friskvårdsförmånen utöver friskvårdsbidrag var organiserade hälsotävlingar (n=19, 23%), medan den mest önskade var friskvårdstimme (n=69, 65%). Det största hindret till att vara fysiskt aktiv var tidsbrist (n=71, 66%). Den största motivationsfaktorn till att vara fysiskt aktiv var att förbättra hälsan (n=97, 90%). Slutsats Hos kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete var friskvårdsbidraget det som flest erbjöds och även nyttjade. Den förmån som främst skulle kunna underlätta utförandet av FA var friskvårdstimme. Tidsbrist sågs som det största hindret och förbättrad hälsa var den främsta motivationsfaktorn till FA. För de som ansåg sig vara minst fysiskt aktiva skulle även ökat friskvårdsbidrag kunna bidra till ökad nivå av FA. Aim The purpose of this study was to investigate how office workers with predominantly sedentary work at companies in the Stockholm area use wellness linked to physical activity (PA). Furthermore, the aim was to investigate the desired wellness benefits, barriers and motivation to PA, and if the above varies between different levels of self-rated total PA. Specific research questions were: 1. What is the current offers and use of health promotion for office workers today? 2. Could change in wellness allowance affect PA level? 3. What kind of health promotion would the respondents like to be offered at their workplace or by their employer? 4. What factors can constitute barriers or motivation for PA? 5. Does the above questions differentiate between different levels of self-rated total PA level? Method The method consisted of a quantitative cross-sectional study with a digital survey used for data collection. The survey was sent out to 307 office workers at two different workplaces in the Stockholm area and contained questions related to PA, health promotion, motivation, and barriers. The population was categorized into three groups according to estimated PA level. Analysis was made on differences between how the groups answered the survey questions. Result A total of 108 (35%) responses were included in the study. The use of the wellness allowance was higher the more physically active the respondents considered themselves to be (p=0,004). In addition to wellness allowance, the most used wellness benefit was organized health competitions (n=19, 23%), while the most desired was a wellness hour (n=69, 65%). The main barrier to being physically active was lack of time (n=71, 66%). The main motivator for being physically active were to improve health (n=97, 90%). Conclusion Among office workers with predominantly sedentary work, the wellness allowance was the most offered and used health benefit. The main benefit that could facilitate PA was the wellness hour. Lack of time was seen as the biggest obstacle and improved health was the main motivating factor for PA. For those who considered themselves least physically active, increased wellness allowance could also contribute to an increased level of PA.
50 Years of Research on the Psychology of Sport Injury : A Consensus Statement.
No full textFactors influencing sport injury risk, rehabilitation outcomes, and return to sport processes have been the focus in various research disciplines (sports medicine, psychology and sociology). One discipline, with over 50 years of scholarship, is the psychology of sport injury. Despite the research in this field, there is no evidence-based consensus to inform professional practice. The aim of this original and timely consensus statement is to summarise psychological sport injury research and provide consensus recommendations for sport practitioners seeking to implement psychological principles into clinical practice. A total of seven experts with extensive experience outlined the consensus objectives and identified three psychology of sport injury sub-domains: risk, rehabilitation and return to sport. The researchers, grouped in pairs, prepared initial drafts of assigned sub-domains. The group met in Stockholm, and the three texts were merged into a draft and revised in an iterative process. Stress responses are the strongest psychological risk factor for acute injuries. Intra- and interpersonal factors, as well as sociocultural factors, are demonstrated psychosocial risk factors for overuse injuries. Stress management and mindfulness interventions to prevent injuries have been successfully implemented. The rehabilitation process may influence athlete's cognitive, emotional, and behavioural responses. Social support, mindfulness, acceptance-based practices, and cognitive-behavioural based intervention programs reduce negative reactions. Return to sport includes various stages and different trajectories. Returning athletes typically experience concerns regarding competence, autonomy, and relatedness. It is recommended that athletes focus on the physical, technical, and psychological demands of their sport as they progress to increasingly intense activities. Interdisciplinary collaboration (e.g., sports medicine and psychology) would be beneficial in enhancing clinical practice and improving athlete outcomes
Intensitetszoner under en dam-SSL innebandymatch
No full textSummary Aim: The purpose of this study is to examine the similarities and differences in the work zones among different positions of female floorball players performing at a high level. The intention behind the purpose is to fill the knowledge gaps encountered during article searches. The research questions are as follows: “How do heart rate zones differ among different positions during a women's SSL floorball match?”, “Within which heart rate zone do female SSL floorball players spend the most time?”. Method: A women's team in the Swedish Super League (SSL) participated in the study with n=10 (n=number). Ages=23±4 (SSL women, 2023). Their maximum heart rates were calculated using an equation based on age (208 - 0.7 x age), which was then put into Team Polar. These values served as the basis for the intensity zones. Data was collected during two matches on two different occasions using heart rate monitors (Polar). Results were presented in Jamovi based on the time spent in different zones. Results: Measurements indicate that forwards spend the longest time in the intensive zones, while defenders spend more time in the less intensive zones. The comparison between positions shows no significant difference. Conclusion: The study revealed that there was no significant difference between defense players (backs) and forward players. All players combined spent the most time in 60-70% of HRmax (23.6 minutes) and 50-60% of HRmax (11.61 minutes). Including multiple teams and players may also open up new research avenues regarding how teams perform in various dominant game situations, such as when a team is trailing in a defensive position, examining whether they stay in the same intensity zones for similar durations or not.Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att framställa likheter och skillnader på arbetszonerna mellan daminnebandyspelarnas olika positioner som presterar på hög nivå. Tanken bakom syftet är att fylla de kunskapsluckor som stöttes på under artikelsökningar. Frågeställningarna lyder; “Hur skiljer sig pulszonerna mellan de olika positionerna under en dam-SSL innebandymatch?”, “Inom vilken pulszon spenderar dam-SSL innebandyspelarna mest tid i?”. Metod: Ett damlag i Svenska Superligan (SSL) deltog i studien med n= 10 (n=antal). Åldrar =23±4 (SSL dam, 2023). Deras maxpulser räknades ut genom en ekvation baserat på ålder (208 - 0,7 x ålder) som sedan lades in i Team Polar. Värdena var utgångspunkten till intensitetszonerna. Datan samlades in under två matchtillfällen med pulsband (polar). Utifrån tiden som spenderats i de olika zonerna framställdes resultaten i Jamovi. Resultat: Mätningarna visade att forwards befann sig i de intensiva zonerna längst och backarna i de lägre intensiva zonerna. Jämförelsen mellan positionerna visade ingen signifikant skillnad Slutsats: Studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan backar och forwards. Alla spelare sammanlagt spenderade mest tid i 60–70% av HRmax (23,6 minuter) och 50–60% av HRmax (11,61minuter). Inkludering av flera lag och flera spelare kan även skapa nya forskningsområden med hur lag spelar under exempelvis dominerade spelsituationer, det vill säga om ett lag ligger under i ett defensivt läge, ifall de befinner sig i samma intensitetszoner lika länge eller inte.
Co-occurrence of unhealthy lifestyle behaviours in middle-aged adults : findings from the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS).
No full textMiddle-aged adults engaging in unhealthy lifestyle behaviors are at higher risk of chronic diseases. However, little is known about the co-occurrence of these behaviors and their determinants. This cohort study examined the co-occurrence of unhealthy lifestyle behaviors (alcohol consumption, diet, physical inactivity, and smoking) in 30,154 middle-aged adults and their associations with sociodemographic factors, social support, and disease history. Alcohol use was measured by the AUDIT, diet by the MiniMeal-Q, and physical inactivity and smoking by single questions. Participants had a mean age of 58 years, with 51% being female. Of them, 14% had no unhealthy behaviors, 38% had one, 36% had two, 10% had three, and 2% had all four. The most common co-occurrence was between physical inactivity and poor diet (38%). Higher education decreased the likelihood of having three or four unhealthy behaviors, while financial difficulties, having no one around who appreciated one's efforts, and suffering of a lung disease increased it. In conclusion, middle-aged adults exhibit varying levels of unhealthy lifestyle behaviors. Higher education is linked to reduced engagement in multiple unhealthy behaviors, whereas financial strain, lower quality of social support, and lung disease increase the risk