Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Åtgärdsvalsstudie E20 genom Alingsås, delen Sveaplan-Götaplan
No full textAlingsås delas av E20, som i tätorten har två större korsningar: Sveaplan och Götaplan. Korsningarna har brister och vägen utgör en barriär genom staden. Studien beskriver förhållanden och föreslår en rad olika åtgärder på kort och medellång sikt. Åtgärderna riktas mot de båda korsningarna, sträckan där emellan samt effektiviseringar för att dämpa trafiktillväxten
KAIN - Kapacitet i Nätverk
No full textForskningen är inom simulering och kapacitetsberäkning järnväg. Fokus har varit att förbättra matematisk kapacitetsberäkning för station. Rapporten ger en överblick över Trafikverkets nuvarande metod för kapacitetsutnyttjande samt relaterade metoder. Efter att brister har pekats ut har en ny modell presenterats som baseras på hybridsimulering av ett antal slumpade tidtabeller för att beräkna kapacitetsutnyttjande tidtabellsoberoende för noder och förlängda linjedelar. Även kopplingen mellan länkar har behandlats. Metoden visade sig fungera bra, men har några brister, framförallt att vändande tåg inte är kopplade än, samt att alternativa rutter genom stationer inte används. Några exempel på ytterligare möjligheter för utveckling är:•Vilka användningsområden har PRISM i svensk kapacitetsanalys?•Hantering av enkelspår•Vad är lämpliga nivåer (gradering) för att bedöma hur systemet påverkas av den beräknade beläggningen?•Visualisering av kapacitetsutnyttjandet för noder och linjerKapacitet i nätver
Prognoser och åtgärder vid ökad gång och cykling - scenarier om olycksutvecklingen
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Utan intensifierat trafiksäkerhetsarbete kommer antalet skadade att öka om gång och cykling fördubblas. De kommer då att öka med 55-80 procent. Prognosen baseras på samband mellan den oskyddade trafikens storlek och skadade i svenska kommuner samt jämförelser mellan Sverige, Danmark och Nederländerna. Denna förväntade ökning av skadade kan emellertid hejdas. Enligt internationell effektforskning finns effektiva och väl beprövade metoder för att stoppa en ökning. Men det förutsätter ett helt annat tempo i trafiksäkerhetsarbetet. Och betydligt mera resurser liksom ett ökat statligt ansvar för de oskyddades säkerhet. Som nu är mycket marginellt. Att skapa säkrare infrastruktur kostar pengar. Av de statliga infrastrukturpengarna får gång och cykling en eller annan procent. Här måste det ske en kraftig ökning. Stadsmiljöavtalen kan vara en modell för att slussa statliga pengar till de oskyddades miljö. Vidare finns ett systemfel som gör att man satsar för lite på säkerheten i relation till skadekostnaderna. Det handlar om en skillnad på fyra-fem gånger. Att exempelvis årligen redovisa kostnaderna kommunvis för infrastrukturåtgärder, drift och underhåll samtidigt med skadekostnaderna kan vara ett första steg för att skapa balans i systemet. Och ge lägre totalkostnader för samhälle och individer. Trafikverket bör, enligt rapportförfattarens mening, ta fram en modell för detta för såväl de kommunala, regionala som statliga väghållare. Förslagsvis kan man börja med en modell för fallolyckorna där sambandet med dåliga väghållarinsatser är särskilt tydligt. Ett system för oberoende inspektioner av de oskyddade infrastruktur bör tas fram. Modeller finns i tidigare inspektionsverksamhet av miljöer för fotgängare respektive cyklister. För att få en nytändning behövs större inspirerande demonstrationsprojekt av typ Nollvisionsslingan. Den genomfördes några är efter Nollvisionsbeslutet för att visa hur principerna praktiskt kunde omsättas i de oskyddades miljö. Vi bör också titta närmare på Danmark och Nederländerna. Varför är riskerna per personkilometer inte lägre i DK och NL trots deras mer utvecklade infrastruktur? Varför dödas dubbelt så många danska cyklister och nästan fem gånger så många holländska som hos oss (i relation till befolkningen)? Om vi inte kan svara på sådana frågor kommer vi att upprepa deras fel i vår strävan att öka cyklandet till deras nivåer
Propeller Performance Enhancement for Ice-going Ships
No full textMaritime traffic has increased in the Baltic Sea as well in the Arctic Sea in recent years. As the climate becomes warmer this trend is expected to continue. It is expected that more ships designed for open-water operations will enter ice-infested waters and propeller damages due to ice-propeller interactions become inevitable. Upgrading the propeller ice class should however be avoided because it is at the cost of the propulsion efficiency. In this pre-study project, we aimed to improve a propeller’s ice performance while keeping its open-water profile through implementing laser surface treatment on the propeller blades. Numerical simulations and experiments were carried out. It was found that laser cladding treatment has great potential to improve the propeller performance.PROFFS- Förbättrad propellerprestanda för isgående farty
Att kartlägga och följa upp trafiksäkerhetsläget i en mindre kommun – en handledning
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. (Handledningen) Denna studie ska öka förståelsen och kunskapen kring vilka metoder de mindre kommunerna använder idag för att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommun. Studien utreder även fördelarna och nackdelarna med respektive metod. Kunskaperna från studien har omsatts till en handledning som de mindre kommunerna kan använda sig av i det vardagliga arbetet på kommunen. Syftet med handledningen är att ge kommunerna ett konkret verktyg att använda vid kartläggning och hantering av trafiksäkerhetsfrågor i kommunen, med möjlighet till att även bredda sig kunskapsmässigt. Studien har genomförts i fyra steg: 1. Litteraturstudie 2. Kartläggning av metoder (enkätundersökning) 3. Utvärdering av metoder 4. Framtagande av handledning Resultatet av studien visar på många aspekter som är gemensamma för hur de mindre kommunerna arbetar med att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommunen. Generellt kan det konstateras att: Trafiksäkerhetsarbetet i de mindre kommunerna vanligtvis inte är strukturerat på så sätt att de utgår ifrån ett trafiksäkerhetsprogram/strategi eller att kommunernas insatser är kopplade till Trafikverkets insatsområden. Kommunerna visar dock ambitioner om att vilja ha ett mer strukturerat arbetssätt samtidigt som de saknar viss relevant kunskap. Kommunerna använder en bredd av olika metoder för att kartlägga trafiksäkerhetsläget i kommunen. Vanligtvis kartlägger dock kommunerna trafiksäkerhetsläget först när behov uppstår och arbetar sällan systematiskt med någon eller några av metoderna. De vanligaste metoderna för att inhämta information om trafiksäkerhetsläget är genom synpunkter från allmänheten och platsbesök. De trafikantgrupper som flest kommuner kartlägger trafiksäkerhetsläget för är bil och cykel, medan kollektivtrafik är den trafikantgrupp som kartläggs minst. Till skillnad mot kartläggningen av nuläget där merparten av kommunerna använder sig av mer traditionella metoder använder fler kommuner sig av egna verktyg vid val av åtgärder, huvudsakligen baserade på egna erfarenheter. Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten. Aktiv uppföljning i form av exempelvis före-/efterstudier är dock mer ovanligt. En bakomliggande anledning till detta är att resurserna saknas. Olika metoder har olika styrkor och svagheter och är därför lämpliga att användas i olika situationer. Det är därmed svårt att endast rekommendera ett fåtal metoder som är lämpliga för alla mindre kommuner. Det som de mindre kommunerna framför allt behöver är stöd i form av ett strukturerat arbetssätt och att få möjlighet till att bredda sig kunskapsmässigt. För att metoderna ska vara användbara i den mindre kommunens kontext krävs dock att metoderna är både resurssnåla och lätta att använda
Improved traffic management for Swedish motorways using efficient ramp metering strategies: A case study for the Södra Länken tunnel
No full textMotorway traffic management is becoming more and more crucial due to the increase of mobility in urban and motorway networks. The continuous development of intelligent traffic management strategies enables the deployment of advanced motorway control strategies without the need of infrastructure intervention. The project investigates and evaluates the potential of using adequate ramp metering strategies to mitigate traffic congestion on the Swedish motorways. In particular, the Södra Länken motorway tunnel in Stockholm is studied, which is prone to temporary closures due to congestion. The research involves, a data-driven analysis to understand the network traffic dynamics and to identify critical bottleneck locations and appropriate ramps where metering can be feasible (e.g. with sufficient storage capacity) and beneficial. Traffic simulation is used in order to assess the performance of the ramp metering strategies under different congestion patterns. The analysis evaluates and compares the feasibility as well as the impacts of the various ramp metering strategies in terms of their efficiency in reducing traffic congestion in the network. Recommendations and insights for the most promising metering strategies and their implementation requirements are provided to the traffic authorities as the basis for decisions on potential field deployments.Optimala påfartsstrategier för svenska motorväga
ISAAC - Stimulating safe walking and cycling within a multimodal transport environment
No full textThe aim of the ISAAC project is to provide a checklist and guideline with evidence-based recommendations for realising a modal shift from car to walking and cycling in urban and suburban areas without compromising road safety, social security and road user comfort.In addition to this aim an extra work package was included in the project to better understand people’s travel mode choices, and how they can be encouraged to use more sustainable active transport modes.During the project we developed within the web-based tool ‘Pedbikeplanner.eu’, a checklist and guideline.In addition a report with findings based on an international survey about factors behind people’s travel mode choices is delivered.The ‘Pedbikeplanner.eu’ web-based tool provides evidence based information about measures that can be taken to realise a modal shift from car to walking and cycling in urban and suburban areas. This information is provided in the form of fact sheets and is to a certain level taylor-made. This means that users obtain the most relevant information based on a profile of their city. In the fact sheets, available information about road safety measures, social security and road user comfort are also included.Also a checklist for the level of policy support is included in de tool. This checklist gives an indication if proposed measurers will be implemented in ptractice. This checklist is based on results of the STTRIDE project which is related to the ISAAC project.The hosting of the tool will be conducted by the Institute of Transport Economics (TØI, Norway) for a period of two years. The hosting includes monitoring of the web site, updating technical issues and licenses, as well as coordinating these activities. The hosting is financially supported by CEDR.CEDR call 215 - User Needs in a Multimodal Contex
Optimering av rullningslagers funktioner för axlar i en trusters växellåda
No full textDetta projekt är en del i MARTEC ArTEco projekt som genomfördes under 2015-2017. Främsta målet med ArTEco är att skapa eller förnya expertis för produktutveckling i arktiskt bruk och förstärka Europas ledande position gällande forskning om framdrivning av fartyg i arktisk miljö och produkter för att uppnå detta. Med hjälp av resultatet från ArTEco projektet vill man uppnå en omvälvande genomslag av forskningen på industrin så att de industriella deltagarna kan skapa dem allra bästa produkter, med hjälp av resultatet från detta projekt. Största utmaningen är att bemöta behovet för trustrar som når 10 års livslängd utan att behöva öppnas och målet med SKFs delprojekt som redovisas här är att skapa grundinformation för nästa generations metoder för att dimensionera trustrar för arktisk operation, genom att:· Utveckla en robust och tillförlitlig sensorteknologi kopplade till lagren, samt relateradeanalysmetoder för att i realtid§ övervaka effekten av trusterns driftparametrar på lagren,§ bedöma om trustern arbetar under mekaniskt säkra driftsförhållanden,§ förutsäga lagrens kondition och resterande livslängd,· Skapa en detaljerad förståelse för hur lagren faktiskt belastas och arbetar i ett termisktkomplicerat trustersystem, för att kunna ta fram mer kompakta produkter utan att kompromissa med tillförlitlighet. Ett lastmätningssystem baserat på fiberoptisk teknologi har integrerats i tre lager monterade i trustern som användes som provbädd inom ArTEco projektet.Tack vare ett kontrollerat system för att belasta trustern har lastmätningssystemet kunnat bevisa dess goda förmåga att fånga de faktiska driftsförhållanden för lagren, temperatur, rotationshastighet, och mest relevant av allt, lastrelaterade värden: nivå, riktning, och spridning inom lagret.Under komplexa driftsförhållanden har lastmätningsystemet bevisat sin styrka genom att identifiera lastförhållanden mellan lagerradena som inte tas hänsyn till vid dimensionering. Tack vare det kan man nu ha bättre insyn i lagrens verklighet och bättre förstå hur lagerarrangemanget påverkas av trustern värmeutveckling för att konstruera ett mer robust system. Till sist, har man undersökt hur samma lastmätningssystemet skulle eventuellt bidra med ytterligare information utifrån tillståndsövervaknings perspektivet. Detta blir dock ett helt nytt utvecklingsspår i sig.MARTEC ArTECO SKF Optimisation of rolling bearing functions for thruster shaft
Teknikstöd för hastighetsefterlevnad hos yrkestrafiken
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Rätt hastighet och ett bra körsätt är positivt för miljön och ett effektivt sätt att minska bränslekostnader och bullerstörningar samtidigt som det bidrar till bättre trafiksäkerhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om tekniska system som bidrar till bättre efterlevnad av hastighetsbegränsningar hos yrkestrafiken. Målet är att ta reda på huruvida dessa system kan användas av transportföretag som t.ex. lastbilsåkerier för egenkontroll av hastighet. Studien fokuserar på system som stödjer föraren i realtid och/eller registrerar data för uppföljning, dvs. inte hastighetskameror, radar och dylikt som används vid hastighetskontroller idag. Studien är baserad på litteraturanalys, enkätstudie och intervjuer med relevanta aktörer i Sverige inklusive transportföretag, systemtillverkare, fordonstillverkare och transportköpare. Resultaten tyder på att flera transportföretag har teknisk utrustning i sina fordon som på ett eller annat sätt adresserar hastighetsefterlevnad. Slutsatsen är att egenkontroll av hastighetsefterlevnaden i yrkestrafikens fordonsflottor kan vara möjlig med tekniska system som finns i vissa fordon idag. Om myndigheter och/eller transportköparna ska ställa krav på egenkontroll av hastigheten måste dock kraven vara i linje med systemens tekniska begräsningar. En annan begräsning som behöver tas i beaktandet är att de flesta registrerande system är beroende av digitala kartor som är baserade på hastighetsbegränsningar i Nationella vägdatabasen (NVDB) som i sig kan innehålla bristfällig och ej heltäckande information. (Trafikverkets beteckning: TRV 2019-847 ”Tekniska system för bättre efterlevnad av hastighetsbegränsningar för yrkestrafik”) Projektet har utförts och slutrapporterats under 201
Utvärdering av ReRail efter 16 månaders provdrift
No full textDenna rapport summerar provdriften av ReRail mellan 2016-06-08—2017-09-27. Rälen är en kritisk komponent i banöverbyggnaden. Den har verkan på hela järnvägssystemets prestanda genom tillförlitlighet och tillgänglighet på järnvägen. Punktlighet och merförseningstider påverkas också av rälen, likväl säkerheten på spåret. ReRail är ett nytt koncept för räl som bygger på en utbytbar slityta (kappa) på rälstommen. Fördelarna med ReRail är att dem möjliggör ett flexiblare materialval. Rätt materialval minskar underhåll under rälens livstid och när den tekniska/ekonomiska livslängden uppnåtts byter man endast den del som är utsliten på rälen. Dessutom bidrar till ReRail med mindre utsläpp av CO2 jämfört med vanlig räl. Vid introduktion av nya koncept uppstår oftast nya problem och utmaningar vilka är svåra att upptäcka i testmiljö utan kan behöva testas i normal drift. Följaktligen valde Trafikverket att testa ReRail på bangården i Luleå, där syftet var är att prova konceptet i stort men samtidigt se vilka utmaningar och problem som uppstod. Resultaten från provdriften visar att konceptet med en kappa fungerar men att en del utmatningar kvarstår innan ReRail går att använda fullt ut i normal drift. En förteckning av kvarvarande utmaningar är beskrivna i Bilaga 1, aktivitetslista och under sektion 11.1. Rekommendationen är att systematiskt åtgärda kvarstående utmaningar samt att planera för en ny provdrift.Test av ReRail i operativ järnvägsmilj