Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Ökat regionalt inflytande avseende flyglinjer med allmän trafikplikt
No full textRegeringens uppdrag till Trafikverket innebär att kommuner och regioner ska ges ett ökat inflytande vad gäller flyglinjer med allmän trafikplikt på två sätt; dels genom möjlighet att utöka kraven i den allmänna trafikplikten för de statliga linjerna, dels genom möjlighet att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke-statliga, linjer. Några av de grundläggande förutsättningarna i uppdraget är att kommuner och regioner ska ta fullt kostnadsansvar för det kompletterande utbudet och att hanteringen ska vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning. Trafikverkets förslag innebär att kommuner och regioners ökade inflytande avseende den allmänna trafikplikten hanteras i två separata processer. Om en kommun/region har behov av att utöka kraven i trafikplikten för det statliga utbudet av flyglinjer utöver statens grundutbud, exempelvis i form av fler stolar eller turer, hanteras detta inom ramen för Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Kommunen/regionen kan i samband med Trafikverkets remissförfarande avseende utredningen ansöka om utökade krav. Utökningen måste vara förenlig med EU:s lufttrafikförordning och får inte medföra negativ påverkan på det statliga utbudet av flyglinjer. Om Trafikverket bedömer att det är möjligt att utöka kraven i den allmänna trafikplikten på det sätt som kommunen/regionen föreslår beräknar verket vilken kostnad ändringen medför. Därefter tar kommunen/regionen ställning till om den har förutsättningar att ta kostnaden och ingå avtal om medfinansiering med Trafikverket. En sådan överenskommelse behöver ingås innan Trafikverket beslutar om allmän trafikplikt för linjen. Trafikverket upphandlar därefter trafiken på motsvarande sätt som idag och förvaltar avtalet med operatören. Ett negativt besked från Trafikverket att den föreslagna utökningen inte är möjlig bör inte vara överklagningsbart. Om en kommun/region har behov av att införa allmän trafikplikt på ytterligare, icke-statliga, flyglinjer så föreslås att detta inte knyts till Trafikverkets ordinarie utredningsprocess. Detta föreslås istället att hanteras löpande när kommunen/regionen bedömer att behov uppstår. Trafikverket föreslår att beslut om allmän trafikplikt fattas av Trafikverket även för dessa linjer. Trafikverket prövar om förslaget är lämpligt och om det är förenligt med EU:s lufttrafikförordning. På dessa linjer föreslås en möjlighet att överklaga Trafikverkets avslag till regeringen. Kommuner och regioner ges befogenheter att själva upphandla och ingå avtal om trafik, vilket är väl i linje med grundförutsättningen för uppdraget att kommuner/regioner ska ta fullt kostnadsansvar. Förslaget medför ökade administrativa kostnader för Trafikverket. Vidare kräver ett genomförande av förslaget författningsändringar i form av lag. Detta för att möjliggöra för kommuner och regioner att medfinansiera utökade krav i statliga flyglinjer samt att finansiera och upphandla trafik på icke-statliga linjer.
Östlig förbindelse : Precisering av riksintresse kommunikation
No full textÖstlig förbindelse är en framtida väg- och kollektivtrafikförbindelse som binder samman regionens norra och södra delar, öster om Slussen. Vägförbindelsen knyter ihop Södra och Norra länken med varandra. Tillsammans med Norra länken, Södra länken och Essingeleden bildar Östlig förbindelse en ringled runt Stockholms innerstad. Två trafikplatser knyter ihop Östlig förbindelse med omgivande vägnät. Under 2024 har Trafikverket tagit fram en uppdaterad version av riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse och denna ersätter nu rapporten som togs fram 2022. Publikation 2022:052.Rapporten ersätter publikation 2022:052.</p
Åtgärdsvalsstudie E45 : Vänersborg (Liden) - Mellerud
No full textDenna rapport beskriver åtgärdsvalsstudien för stråket E45 mellan Vänersborg och Mellerud, en sträcka på ca 40 km. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit att identifiera åtgärder som kan genomföras på kort och på lång sikt. Vidare har syftet varit att skapa en gemensam syn på den fortsatta utvecklingen av stråket. Åtgärdsvalsstudien utgör också ett underlag till kommande revideringar av nationell plan för trasportinfrastrukturen. E45 på den studerade sträckan har lägre standard än delarna söder om och norr om, då dessa sträckor är mötesseparerade. Det finns brister i trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen passerar också genom flera tätorter som har sin egen problematik med störningar samt risker för oskyddade trafikanter som vill röra sig mellan olika målpunkter. I åtgärdsvalsstudien föreslås åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på kort och medellång sikt under perioden år 2024 - 2033. På lång sikt, efter 2033, är målet att vägen ska byggas om till 2+1-väg med förbifarter vid de större tätorterna. Vänersborgs kommun och Melleruds kommun har aktivt deltagit i arbetet och bl. a tagit inriktningsbeslut om hur E45 skall hanteras vid de större tätorterna för att bidra till att skapa rätt förutsättningar för den kommunala planeringen. Berörda aktörer bjöds in till en workshop den 5 november 2019 där aktuella problem och brister redovisades av parterna. I workshopens andra del diskuterades förslag till åtgärder. I workshopen deltog cirka 40 deltagare från Vänersborg kommun, Mellerud kommun, Fyrbodal, företagarföreningen Brålanda, busschaufförer från lokala företag samt lantbrukare och deltagare från Lantbrukarnas Riksförbund. En åtgärdslista sammanställdes i samband med workshopen, se kapitel 6 Workshop. Åtgärdslistan har därefter kompletterats med ytterligare åtgärder som har diskuterats i den fortsatta processen. Varje åtgärd har bedömts utifrån nytta och genomförbarhet och ett antal åtgärder har därefter valts bort, se redovisning i kap 7.3. Rapporten med förslag till åtgärder skickades ut på remiss under perioden 16 september – 1 november 2021 och därefter har inkomna remissvar sammanställts och bemötts av Trafikverket, se bilaga 1. En kontinuerlig dialog har därefter förts med Vänersborg kommun och Melleruds kommun, ett digitalt respektive ett fysiskt möte genomfördes den 18 augusti och 10 november 2022. De åtgärder som kan genomföras på kort – medellång sikt, år 2024 - 2033, har identifierats geografiskt men kan behöva fördjupade utredningar för att precisera vilka åtgärder som ska genomföras på respektive plats. Ett exempel på detta är åtgärd 6, Fördjupad utredning för trafiksäkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder i utpekade korsningar. Här har fjorton korsningar identifierats som behöver åtgärdas på olika sätt. Grov Kostnadsindikation (GKI) och Samlad effektbedömning (SEB) har tagits fram för åtgärdsförslag med en kostnad över 100 mkr. I ÅVS:en har två alternativ av möjlig ombyggnad av hela sträckan Vänersborg (Liden) – Mellerud utretts och kostnadsberäknats: • Ombyggnad till 2+1 väg i befintlig sträckning med förbifarter i Frändefors, Brålanda och Mellerud samt genomfartstrafik i Erikstad, ca 41 km, totalkostnad ca 3,3 mdr +- 30 % • Ombyggnad till 2+1 väg i delvis ny sträckning norr om Frändefors men med förbifarter enligt ovan, 41 km, totalkostnad ca 3,1 mdr +-30 % Vidare har två kortare deletapper på den södra delen av stråket utretts: • Ombyggd 2+1 väg deletapp Liden – Frändefors, ca 13 km, totalkostnad ca 770 mkr i prisnivå 2020 - 06 • Ombyggd 2+1 väg deletapp Liden – Ekenäs mosse, ca 8 km, totalkostnad 440 mkr i prisnivå 2020 – 06 Dessa två kortare etapper förbereds för att kunna prövas i samband med revideringen av nationell plan 2026. Övriga kvarstående sträckor får prövas i kommande planrevideringar. Som ett underlag för det arbetet ska även en utbyggnadsordning och etappindelning av sträckan Frändefors – Brålanda – Mellerud utredas. Observera att de två alternativa korridorer för vägdragning som presenteras för hela sträckan Vänersborg – Mellerud bara är översiktligt redovisade för att kunna göra en jämförande grov kostnadsbedömning och samlad effektbedömning. Val av korridor och precisering av vägens placering och utformning kommer att utredas och beslutas i en framtida formell vägplaneprocess.
Järnvägens kapacitetsutnyttjande 2024
No full textInom ramen för Trafikverkets Årsredovisning sker årlig uppföljning av Trafikverkets leveranskvaliteter. En utav dessa leveranskvaliteter är kapacitet, som är kopplad till funktionsmålet tillgänglighet. Denna rapport beskriver kapacitetsutnyttjandet på järnvägen under 2024.
Attitydundersökning Barns skolvägar 2024
No full textDenna rapport sammanfattar resultatet av en attitydundersökning om hur föräldrar uppfattar sina barns skolväg. Undersökningen besvaras av föräldrar till barn i åldern 6-15 år och rör frågor som resvanor, säkerhet och trygghet, trafikmiljö och tillgänglighet. Resultatet ger en nulägesbild, men då Trafikverket har genomfört undersökningen sedan år 2000 kan även förändringar och trender följas över tid. En trend är till exempel att barn som cyklar till skolan fortsätter att minska medan bilskjutsandet ökar
KAJT Projektkatalog 2025-03-31 : Sammanställning av KAJTs pågående och nyligen avslutade projekt
No full textForskningsprogram Kapacitet i järnvägstrafiken – KAJT – syftar till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. Målet för forskningen inom programmet är att förbättra nyttjandet av järnvägssystemet och utforma effektiva och pålitliga trafikflöden med tillhörande tjänster. Forskningsprogrammet bidrar till att utifrån infrastrukturella förutsättningar på strategisk, taktisk och operativ nivå ge järnvägsbranschen bättre koncept, modeller, verktyg och metoder så att svensk järnväg blir världsledande inom effektivitet, kvalitet och flexibilitet. Rapporten beskriver KAJT Foi program, KAJTs del av programmet Excellens järnväg, uppföljning och implementering av resultat, pågående projekt våren 2025 och avslutade projekt under år 2025.Forskningsprogram KAJT har sju akademiska parter: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings universitet (LiU), Lunds universitet (LU), RISE Research Institutes of Sweden (RISE), Uppsala universitet (UU), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Trafikverket är programmets huvudfinansiär.</p
Länskarta BD : Norrbottens län 2025
No full textKartan innehåller bland annat uppgifter om allmänna vägnätet med bärighetsklasser, framkomlighetsbegränsningar, rekommenderade färdvägar för transporter med farligt gods, förbudsvägar och förbudsområden för transporter med farligt gods. Kartan är i skala 1:600 000 Kartan är en nedladdningsbar pdf. Den finns inte att köpa i tryckt format. </p
Hastighetsundersökning 2024 : resultatrapport
No full textVart fjärde år genomförs en undersökning av fordonshastigheter i trafiken. Drygt 1 400 mätplatser på det statliga vägnätet väljs ut där hastigheterna mäts under ett dygn. Från dessa data skattas medelhastigheter och andel som kör inom tillåten hastighet för hela riket och uppdelat på olika delar av vägnätet. Rapporten innehåller resultaten från den senaste undersökningen 2024
Kommunicera om säkert aktivt resande : Handbok i kommunikationsinsatser för ökad trafiksäkerhet i olika sammanhang
No full textKommuner och regioner har en viktig roll i trafiksäkerhetsarbetet. Samtidigt är det en utmaning att arbeta i riktning mot flera mål samtidigt, inte minst vad gäller ökat och säkert aktivt resande. För att bland annat stödja kommuner och regioner att arbeta med beteendepåverkan för ökad trafiksäkerhet, har Trafikverket tagit fram en handbok. Målet med handboken är att visa på olika sammanhang där trafiksäkerhet kan integreras och kommuniceras, till exempel inom hållbart resande, barns aktiva resande och säkra skolvägar, folkhälsostrategiskt arbete, generellt olycksförebyggande arbete, med flera sammanhang. Handboken ger stöd för planering och genomförande av kommunikationsinsatser samt ger exempel på hur man kan komma igång med kommunikationsinsatser för ökad trafiksäkerhet. Beteendepåverkande åtgärder är en av flera pusselbitar i trafiksäkerhetsarbetet, jämte att arbeta med säker infrastruktur och drift/underhåll, säkra hastigheter, säkra fordon, och så vidare. Handboken är en förlängning av Idéskriften om Uppmuntra till säkert aktivt resande, så kan man arbeta med beteendepåverkan för ökad trafiksäkerhet i olika sammanhang. Publikation 2024:15
Regeringsuppdrag Att vidta åtgärder för planeringen av transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län, delredovisning 2025
No full textI denna rapport görs en redovisning av planeringsläget för de kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Luleå och Kiruna som Trafikverket tidigare redovisat i Regeringsuppdrag att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län (TRV 2023/42130). I redovisningen ingår också en beskrivning av de dialoger Trafikverket genomför med tågoperatörer, företag och andra myndigheter. Inom Trafikverket pågår ett intensivt arbete med att utreda och planera för ett samordnat och effektivt genomförande av åtgärderna på järnvägen mellan Luleå och Kiruna. Enligt de tidplaner som föreligger vid denna rapports färdigställande (2025-05-12) planeras de flesta kapacitetshöjande åtgärderna genomföras mellan 2025–2030, vilket är en tidigareläggning jämfört med den nationella planen för transportinfrastruktur. Sedan föregående redovisning har planläggningen av åtgärderna fortsatt framåt. Järnvägsplanerna för fyra av åtgärderna har vunnit laga kraft och fem av de totalt nio åtgärderna har fått beslut om byggstart (år 1-3) och en åtgärd har fått beslut om förberedelse för byggstart (år 4-6) av regeringen. Det är angeläget att åtgärden SgöN Sävastklinten-Norra Sunderbyn ny mötesstation och partiellt dubbelspår snarast får byggstartsbeslut då en försening påverkar Stegras och övrig trafik negativt. För två av åtgärderna (Nattavaara och Murjek) är det angeläget att regeringen fattar beslut om byggstart senast runt årsskiftet 2025/2026 för att åtgärderna inte ska försenas. Trafikverket har fortsatt dialogerna med operatörer, myndigheter, företag och andra intressenter för att effektivisera genomförandet av åtgärder. Detta har bl a resulterat i, • ett mer precist underlag till tågplaneansökan vilket också ökatproduktionssäkerheten för operatörerna • avvägda banarbetstider utifrån genomförande och trafikalt perspektiv • åtgärder för att öka effektiviteten vid genomförandet av åtgärder på Malmbanan. • en kapacitetsplan för MalmbananTrafikverket har också dialog med berörda myndigheter i Norge för att koordinera banarbeten mellan länderna