Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Större rovmärla i Vättern. En kunskapssammanställning 2024
No full textStörre rovmärla (Dikerogammarus villosus) upptäcktes i Vättern under en standardiserad undersökning av bottenlevande smådjur hösten 2022 och artbestämdes på vintern 2023. Fyndet skapade stora rubriker och arten har sedan dess bedömts i högsta klassen för invasivitet (Mycket hög risk, SE). Effekten är tydlig i Vättern där större rovmärla tagit över helt längs långa strandsträckor, än så länge främst längs östra och södra delen från Motalaviken ner till Jönköping. För att ta reda på mer om större rovmärla och riskerna med den har Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland låtit SLU Artdatabanken sammanställa information om artens ekologi, vilka naturvärden den kan hota i Vätterns tillflöden och om det finns några möjliga åtgärder mot fortsatt spridning. Resultatet redovisas här som en del av det projekt som beviljades medel av Havs- och Vattenmyndigheten i november 2023
Utvärdering av den svenska bonus–malus-politiken
No full textDenna rapport fokuserar på bonus–malus-systemet för nya bilköp som innebär att det tas ut en avgift (malus) eller ges ett bidrag (bonus) baserat på fordonets utsläppsintensitet. Policyn är en viktig del av Sveriges ansträngningar för att påskynda omvandlingen av dess privata bilflotta mot en koldioxidfri framtid. Eftersom policyn tillämpas på varje nytt bilköp är det både viktigt och utmanande att utvärdera i vilken grad den är framgångsrik. Dessutom är policyn en del av ett brett landskap av åtgärder som syftar till att påskynda övergången till personbilar med nollutsläpp. Därför är ett enhetligt ramverk för att förstå effekten av olika policyåtgärder viktigt för att informera och förfina policyåtgärder. Vi presenterar en jämviktsekonomisk modell för att utvärdera policyåtgärder som påverkar den svenska marknaden för nya bilar, samt visar hur denna modell kan användas för att utvärdera alternativa åtgärder. Resultaten hjälper oss att förutsäga effekterna av förändringar i policyn på nybilsförsäljning och långsiktiga utsläpp. Utöver modellen som fokuserar på inköp av nya bilar presenterar vi även en databaserad utforskning av effekten av bonus–malus-politiken på bilanvänding. Modellen är enkel och transparent. Den består av en efterfråge- och en utbudskomponent, där efterfrågekomponenten är detaljerad på bilmodellsnivå medan utbudsmodellen tillåter tillverkarna att reagera på politiken genom att ändra relativa priser på befintliga bilmodeller. Den parametriseras genom ekonometriska beräkningar med hjälp av data om varje enskild hushålls bilinnehav och användning, samt socioekonomiska egenskaper, för perioden 2014–2019. Våra data visar en rejäl minskning i dieselbilars marknadsandel efter införandet av bonus–malus-systemet, till förmån för både bensindrivna och eldrivna fordon. Med modellens hjälp kan vi dock konstatera att större delen av detta tapp orsakades av andra faktorer, medan ändringen i politiken (från supermiljöbilspremien till bonus–malus-systemet) orsakade minskningar i försäljning av både bensin- och dieseldrivna bilar med ungefär 5 procent, medan försäljning av laddbara elektriska fordon ökade med omkring 10 procent tack vare politiken. Minskningen av koldioxidutsläpp orsakad av policyn uppgick till 6 procent av de totala utsläppen från nya bilar. Politiken påverkar både sannolikheten att köpa en ny bil och vilken typ av ny bil som köps. Malusen pressar hushåll att antingen köpa en bil med laddningsmöjlighet (om bonusen är tillräckligt hög) eller att avstå från att köpa en ny bil överhuvudtaget. Våra policyexperiment visar att den senare effekten är betydande, och är huvudorsaken till den observerade minskningen i utsläpp från nya bilar. Följaktligen är storleken på malusbeloppet avgörande för den kortsiktiga effekten på utsläppen från hela nybilsflottan. Vår utforskning av bilanvändande omfattar hela bilflottan och bygger på ett ramverk inom vilket vi kan ta hänsyn till faktum att fordonsval och körsträcka bestäms i viss mån samtidigt; om man till exempel bestämmer sig för att köra längre sträckor kanske man skaffar en bränslesnålare bil. Denna analys visar att elektriska fordon körs mycket likt bensin- och dieselbilar. Alltså behöver vi inte oroa oss för att elbilar införskaffas pga. incitamenten utan att sedan användas i någon större utsträckning. Dessutom tyder analysen på att policyn kan ha utlöst en våg av aktivitet på marknaden för relativt nya begagnade bilar, vilket stöder teorins förutsägelse att policyn riskerar att höja värdet på begagnade fossildrivna bilar och därmed sakta ner skrotningen av sådana fordon. Alltså finns det en risk att policyn, samtidigt som den uppmuntrar en långsiktig förskjutning mot noll-utsläppsfordon, kan utlösa en motverkande förlängning av livslängden för de mest förorenande fordonen på kort och medellång sikt. En begränsning i vårt arbete är att vi inte kan undersöka styrmedels effekter på bilanvändning kvantitativt. Detta är ett viktigt område för framtida forskning eftersom bilanvändning, snarare än inköp, är avgörande för totala utsläpp från sektorn på kort och medellång sikt. Denna forskning kan med fördel bygga vidare på vår ansats. En annan svaghet i vår analys är hanteringen av dynamiska effekter. Teknologin för laddbara fordon är under förändring, och även andra viktiga faktorer som tillgång till laddinfrastruktur utvecklas, vilket innebär att vår analys snabbt kan bli föråldrad. Till exempel kan det tänkas att laddbara och fossildrivna bilar blir bättre substitut allt eftersom deras egenskaper (pris, räckvidd, osv.) liknar varandra mer, vilket kan innebära att resultatet att malus avskräcker från fossil-köp utan att uppmuntra el-köp stämmer allt sämre med tiden. Lösningen är förstås att uppdatera analysen allt eftersom nya data blir tillgängliga. Bonus–malus är en av en flora av olika åtgärder kring biltrafik och koldioxidutsläpp, inklusive EU:s utsläppsprestandastandarder (EPS), samt ett aviserat förbud mot fossildrivna bilar från 2035. Modellen skulle kunna utvecklas för att ta hänsyn till vissa av dessa faktorer, som till exempel förändringar i laddinfrastruktur. En viktigare begränsning är dock att vi fokuserar enbart på styrmedels kortsiktiga effekter, och därmed inte (till exempel) hur det aviserade fossil-förbudet påverkar investeringar i ny teknik och modellutveckling. Att analyserar sådana effekter kräver en helt annan ansats. Bonus–malus-system är nära släkt med politik som bygger på EPS, där företagen själva måste korssubventionera lågutsläppsprodukter på bekostnad av mer förorenande alternativ. En fördel med sådana system är, paradoxalt, att de inte ger nettoinkomster till staten, vilket gynnar acceptansen. Sammantaget kan EPS-system vara attraktiva i marknader där det finns både motstånd till utsläppsskatter och stora skillnader i utsläpp som är direkt kopplade till olika produkter eller teknikval. Ett exempel på ett område som uppfyller dessa kriterier är livsmedelsförsäljning. I detta sammanhang skulle staten kunna kräva att varje större återförsäljare (ICA med flera) måste hålla sina totala klimatutsläpp per intäktskrona under en viss gräns. Det skulle kunna uppnås genom att lågutsläppsprodukter korssubventioneras på bekostnad av högutsläppsalternativ, men även genom att sätta press på leverantörer att minska sina produktionsutsläpp eller genom effektiviseringar inom det egna ledet
Smudging och dess effekt på miljöreglering : Snedvridningar av både beslutsunderlag och reglering på kemikalieområdet
No full textEkonomiska styrmedel behöver bygga på tillförlitlig vetenskaplig evidens. Projektet har undersökt hur snedvridningar i forskning – så kallad smudging – påverkar beslutsfattande inom kemikalielagstiftning. Syftet har varit att analysera skillnader mellan akademisk forskning och studier med koppling till industrin, och hur dessa påverkar riskbedömningar. Projektet visar att studier från industrin ofta utgör en större andel av beslutsunderlagen men tenderar att rapportera lägre toxicitet, medan akademiska studier uppvisar större variation och fler signaler om potentiella risker. Enkätstudier med kommunala tjänstepersoner visar att tillgång till kompetens och resurser påverkar hur riskinformation omsätts i tillsyn, där kommuner med bättre förutsättningar oftare prioriterar objekt med högre risk. Ekonomisk modellering visar att tillsynsmyndigheter tenderar att lägga större vikt vid yttranden från industrin, särskilt när dessa går emot egna ekonomiska intressen, medan synpunkter från miljöorganisationer har mindre genomslag. Projektet har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag
Vindkraftens påverkan på däggdjur
No full text"Vindkraftens påverkan på däggdjur” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt. De övriga fem broschyrerna är: Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1 Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2 Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5 Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8 (Se länkar till höger.
Djuputbredning större rovmärla i Vättern. Dykinventering vid Hästholmen och Visingsö hamn 2024
No full textStörre rovmärla (Dikerogammarus villosus) upptäcktes i Vättern under en standardiserad undersökning av bottenlevande smådjur hösten 2022 och artbestämdes på vintern 2023. Större rovmärla är en invasiv främmande märlkräfta som har stor påverkan på ekosystem där den normalt inte ska finnas. För att utreda möjlig påverkan på sjöns ekosystem har Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland försökt ta reda på hur djupt arten finns i Vättern. En metod som testades var inventering med dykare. Resultatet redovisas här som en del av det projekt som beviljades medel av Havs[1]och Vattenmyndigheten i november 202
The Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota (until 2023 year’s data) : Temporal Trends and Spatial Variations
No full textThis report presents a summary of the results within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with focus on the last 10 years (latest data is from 2023). For the biological parameters, there are no systematic temporal changes for age, length or weight of fish during the last ten years. However, for herring, we find a systematic decrease in the fat percentage across most stations. It is most pronounced in the Bothnian Bay with yearly changes above 10% for many stations. Stable isotopes (N and C) were included in the program in 2013 and we are starting to get a better understanding of the baseline for the individual species and changes over time. No trends currently stand out. For metals there are few significant trends for the last 10 years. There is a general increase in Cd and Cu, a decrease in Pb and no general direction of trends for Hg. Concentrations of Cd and Pb are below threshold and concentrations of Hg are around threshold. Chlorinated pesticides are decreasing across all compounds, station and species and DDE, sum-HCH and HCB are at or below threshold. Polychlorinated biphenyls (PCB) show spatial differences between the subgroups non-dioxin-like PCBs, non-ortho dioxin-like PCBs and mono-ortho dioxin-like PCBs, and with increasing numbers of chlorines. For herring, there is a general decrease, although the non-ortho dioxin-like PCBs and the mono-ortho dioxin-like PCBs show some increases in the northern Baltic Sea and the Kattegat especially for the highly chlorinated congeners. Concentrations of PCB-118 and PCB-153 are at or below threshold. Polychlorinated dibenzodioxins/-furans (PCDD/F) decrease for the less chlorinated congeners in the Baltic Proper. We suggest that the apparent increase for congeners with higher chlorine numbers is caused by a few outliers and therefore should not currently be a concern. The TEQ values for PCDD/Fs are below threshold. Brominated flame retardants (BFR) are steady or decreasing with the exception of mussels. For mussels an abrupt increase in concentrations is seen after a change in analysis laboratory and we suggest differences in analytical methodology is causing this recent increase. Sum PBDE and HBCDD are above and below threshold for all fish, respectively. Perfluoroalkyl substances (PFAS) show many significant trends for herring but less so for other biota. For herring trends separate into substances that show decreasing trends (PFOA, PFDoDA, PFTrDA, b-PFOS, l-FOSA, b-FOSA), those that show increasing trends (PFDA, PFUnDA, l-PFOS) and mixed trends (PFNA and PFTeDA). The increases are concerning as these deviate from recent studies suggesting that these PFAS substances were beginning to decrease in the Baltic Sea. This development should therefore be followed closely. PFOS is below threshold for all fish
Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2020-2021 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2021
No full textFörekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa/Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyloch oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flammskyddsmedel, sex pesticider, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2020 och 2021 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2021 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öhns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2021 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn och deca-BDE för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), en klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP). Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. tributylfosfat, trikresylfosfat, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2021 var medianhalten 3.8 respektive 1.2 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2021 var medianhalterna 1.1 respektive 0.77 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner. Analyserna av fluorerade ämnen utökades 2020 till att även omfatta små polyfluorerade ämnen (PFAS) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Halterna av trifluorättiksyra visade sig vara mycket högre än halterna av övriga PFAS. Även perfluorpropansyra och perfluormetansulfonat hade relativt höga halter. De förekom generellt i högre halter än de mer kända analogerna PFOA och PFOS. Halterna av de undersökta PFAS i reningsverksslam utgjorde bara några få procent av EOF. Det finns alltså en stor mängd oidentifierade fluorerade ämnen i proverna
Miljöpåverkan från livsmedelsavfall i Sverige
No full textMatsvinn är en integrerad del av konsumtionens miljöpåverkan, men kunskapen (och metoderna) om hur stor denna andel är saknas. Detta arbete syftar till att ta fram ett underlag för vidare arbete och analys avseende miljöpåverkan. I denna studie har miljöpåverkan av livsmedelsavfall (enligt EU:s definition) beräknats för varje steg i kedjan. Med livsmedelsavfallets miljöpåverkan avser vi den miljöpåverkan som hade kunnat undvikas om livsmedelsavfallet kunde elimineras helt. Här är det viktigt att förstå att tanken inte är att eliminera allt livsmedelsavfall, men genom att anamma detta synsätt kan vi visa på potentialen utifrån en ”nollvision”. Om allt livsmedelsavfall från butik, restaurang, inklusive storkök och hushåll räknas samman motsvarar klimatpåverkan cirka 1,47 miljoner ton koldioxidekvivalenter, eller 142 kilogram koldioxidekvivalenter per person och år. Det utgör nära 10 procent av hela den svenska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Studien presenterar också indikativa resultat för miljöpåverkanskategorierna övergödning (mark, hav och sötvatten), vattenanvändning och markanvändning. Miljöpåverkan har beräknats per år och per person för varje steg i kedjan med hjälp av livscykelanalys (LCA). För beräkningarna har databaser med framräknade faktorer som beskriver den potentiella miljöpåverkan per kg produkt använts. De databaser som använts är RISE klimatdatabas 2.1 samt en europeisk databas framtagen av EU-kommissionens forskningscenter Joint Research Center (JRC). Utgångpunkten har varit svensk livsmedelskonsumtion 2018.Food waste is an integrated part of consumption’s environmental impact, but the knowledge (and methods) of the magnitude of this proportion is lacking. This work aims to produce a basis for further work and analysis regarding the environmental impact. In this study, the environmental impact of food waste- as defined by the EU Commission -has been calculated for each step of the food value chain. By the environmental impact of food waste, we mean the environmental impact that could have been avoided if food waste could be eliminated. By adopting this approach, the potential from a ‘zero vision’ can be demonstrated. If all food waste from shops, restaurants, including institutional kitchens, and households is added up, the climate impact is equivalent to around 1.47 million tonnes of carbon dioxide equivalents, or 142 kilograms of carbon dioxide equivalents per person per year. This represents almost 10% of the climate impact of all Swedish food consumption. The study also presents indicative results for the environmental impact categories eutrophication (soil, sea and fresh¬water), water use and land use. The environmental impact has been calculated per year and per person for each stage in the chain using life cycle assessment (LCA). Databases with calcu¬lated factors describing the potential environmental impact per kg of product (emission factors) have been used for the calculations (RISE climate database 2.1 and a European database developed by the European Commission’s research center - Joint Reseach Centre (JRC). The starting point has been Swedish food consumption in 2018
Skötselplan för Ängsö nationalpark
No full textÄngsö nationalpark är en av Sveriges första nio nationalparker som bildades 1909 och är även en av de äldsta nationalparkerna i Europa. Ur ett internationellt perspektiv är det mindre vanligt att ett ålderdomligt odlingslandskap ges det starka skydd som ett beslut om nationalpark innebär. Det beslut som fattades 1909 har inneburit att en liten del av odlingslandskapet som dominerade landskapet i södra Sverige in på 1900- talet kunnat bevaras för eftervärlden. Ängsös ålderdomliga odlingslandskap är en sista rest av det odlingslandskap som nu nästan saknas helt i det landskapet. Ängsö har ända sedan tiden för bildandet varit ett omtyckt utflyktsmål. Dåvarande Domänverket antog 1975 den första skötselplanen för Ängsö. 1984 beslutade Naturvårdsverket om en reviderad skötselplan som i sin tur ersattes av en ny skötselplan 1993. Denna skötselplan har tagits fram av Naturvårdsverket i nära samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län och ersätter tidigare skötsel[1]plan från 1993. Några av utgångspunkterna vid framtagandet av skötselplanen har varit att tydligare väga in att området ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 och åtaganden som följer av det, bevarandet av områdets biologiska kulturarv och hotade arter samt målsättningar för besökare i Sveriges nationalparker. Enligt nationalparksförordningen ska nationalparker vårdas och förvaltas i enlighet med de syften för vilka de har bildats. Nationalparkens syfte och före[1]skrifter är styrande för förvaltningen. Skötselplanen anger närmare hur national[1]parken ska vårdas och förvaltas. Skötselplanen är förvaltningens verktyg för att lyckas med sitt uppdrag att förvalta ett av Sveriges finaste naturområden, en av Sveriges nationalparke
Omvärldsbevakning avPFAS vid gödsling av slampå åkermark
No full textSpridning av PFAS i samhället är en aktuell fråga i många olika sammanhang och ett av vårt tids största miljöproblem. Ramboll har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att bistå med en kartläggning och analys av andra länders riskbedömningar beträffande spridning av PFAS- innehållande slam på jordbruksmark. Syftet är att bidra med ett bättre underlag för beslut och rådgivning till tillsynsmyndigheter kopplat till frågor om risker med spridningen av avloppsslam på jordbruksmark i Sverige.Genomgången har koncentrerats till riskbedömningar genomförda av US EPA och danska Miljøstyrelsen. Dessa riskbedömningar har använt olika metodik där den amerikanska bedömningen fokuserar på exponering och risker för människa genom olika modeller medan den danska riskbedömningen omfattar även jord- och vattenlevande organismer och beräknar en acceptabel slamhalt utifrån olika befintliga riktvärden.Resultatet av genomgången visar att det finns en del skillnader mellan de antaganden som gjorts i främst den amerikanska bedömningen jämfört med svenska förhållanden. De amerikanska parametrarna är i vissa fall konservativa men i de flesta fall leder de snarare till en underskattning av exponeringen. Exempel på konservativa antaganden som ger överskattning av risken kan exempelvis vara om upptaget av PFAS i grödor baseras på växthusförsök. Ur ett svenskt perspektiv så är det även konservativt att anta att graden av självhushållning är så hög som beskrivs i den amerikanska studien, samt att den amerikanska slamgivan är 10 gånger högre än vad en normal svensk slamgiva är. För modellparametrar såsom föroreningsnivå i slam, antagen tid för exponering och livsmedelsintag så är antagandena dock väl icke-konservativa för att beskriva svenska förhållanden på ett rimligt sätt. Vidare så utgår riskbedömningen från exponering för endast PFOS och PFOA och den tar inte hänsyn till varken kombination av exponeringsvägar, additiva effekter mellan de två bedömda ämnena, innehåll av andra PFAS-substanser och prekursorer i slam eller att exponering kan ske från andra källor och vid andra tidpunkter än de 10 år som används i modellen. Trots detta resulterar den amerikanska modelleringen i en ökad risk för både carcinogena och icke-carcinogena effekter till följd av den modellerade slamspridningen. I den danska riskbedömningen används till skillnad från den amerikanska inte någon specifik PFAS-halt i slam, utan man beräknar i stället fram acceptabla halter i slam utifrån olika relevanta gränsvärden och andra scenariospecifika parametrar med hjälp av olika modeller. Ett riktvärde för PFAS4 i slam anges till 15 μg/kg ts för skydd av dricksvatten. För livsmedel uppges inte något värde då osäkerheten blir för stor till följd av att data saknas för att modellera spridningen i näringskedjan.Efter den initiala genomgången genomfördes en fördjupad analys av de olika modellerna för att så långt det går klargöra huruvida de antaganden som gjorts och parametrar som använts av US EPA och i tillämpbara fall Miljøstyrelsen förhåller sig till svenska förhållanden och vilka av dessa som kan sägas leda till en ökad eller minskad risk i en svensk kontext. Resultatet visar att den riskmodell som skulle behöva tillämpas i Sverige för att ta höjd för alla relevanta faktorer behöver kunna hantera fler typer av risker än de modeller som använts i de amerikanska och danska riskbedömningarna. En del är den historiska spridningen av slam, som den amerikanska modellen bortser ifrån, vilket har bidragit till en upplagring och förhöjda halter av PFAS i jordbruksmark. Vidare så har det i undersökningar visats att slam innehåller en stor andel prekursorer till terminala PFAS, ämnen som när de når jorden kan omvandlas till mer stabila former av PFAS och bidra till förhöjda halter på sikt. En stor kunskapsbrist finns också beträffande risker med exponering för mer komplexa blandningar av PFAS samt att över 90% av slammets innehåll av extraherbart organiskt fluor fortfarande består av okända ämnen med en okänd hälsorisk.Utifrån de osäkerheter som finns, ämnenas extrema persistens och allvarliga hälsoeffekter så är det Rambolls slutsats att PFAS i slam behöver regleras. För att komma vidare med en reglering behövs mer kunskap, särskilt om halter svenska i jordar och grödor men också en utökad karaktärisering av olika ämnen i slam