Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Miljömålen : Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017
No full textUtvecklingen av miljöarbetet går åt rätt håll på flera sätt, exempelvis när det gäller luftkvalitet och försurning. Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, trots nationella och internationella insatser. Takten för att minska klimatpåverkan är för långsam för att begränsa den globala temperaturökningen till högst 1,5 grader enligt Parisavtalet. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå alla miljökvalitetsmålen och generationsmålet kommer inte att finnas på plats till 2020. Nedan följer ett axplock av alla de åtgärder som myndigheter har genomförtunder det senaste året. De insatser som är kopplade till ett miljökvalitetsmålär beskrivna i de 16 målvisa kapitlen. I kapitlet om generationsmåletbeskrivs andra åtgärder som bidrar till att ställa om till ett ekologiskt hållbartsamhälle. Grön infrastruktur viktig I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 20152 konstaterade Naturvårdsverketatt ekosystemen inte återhämtar sig som de ska och att takten behöver öka för att bevara den biologiska mångfalden. Under 2016 har flera myndigheter utvecklat verktyg för att skapa grön infrastruktur. Grön infrastruktur betyder att naturområden både på land och i vatten hänger ihop så att djur och växter kan sprida sig på ett naturligt sätt. Den gröna infrastrukturen är också viktig för ekosystemens långsiktiga funktion och motståndskraft vid klimatförändringar samt för människans välbefinnande. Regeringen har ökat medel för skydd av värdefull natur och flera myndigheter på nationell och regional nivå har lagt stora resurser på förvärv av nya områden och skötsel av redan skyddade områden. Många myndigheter och kommuner har börjat integrera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och översiktsplaner. I arbetet för hållbar stadsutveckling har ekosystemtjänster i bebyggda miljöer uppmärksammats. Bättre vatten Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslutade i december 2016om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer. Dessa bidrar till att minska föroreningar och bevara biologisk mångfald. Åtgärdsprogrammen kommer att vara betydelsefulla för att nå miljökvalitetsmålen om övergödning, grundvatten, sjöar och vattendrag samt havet. Nya marina skyddade områden har inrättats, och över 15 procent av marina områden är nu skyddade. Vår konsumtion orsakar stora miljöproblem Konsumtionens påverkan på klimatet och spridningen av miljögifter uppmärksammades i den fördjupade utvärderingen 2015, och Naturvårdsverket föreslog en rad åtgärder. Steg mot en hållbar konsumtion har tagits under året. EU har beslutat om en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. Regeringen har lagt fram en strategi för hållbar konsumtion och sänkt skatterna för vissa reparationstjänster. Svenska myndigheter gör stora insatser både globalt, nationellt och regionalt. Textilier och mat är varugrupper som har varit i fokus. Nätverket för giftfri vardag, som har växt snabbt under 2016, är ett exempel på hur lärande kan spridas mellan myndigheter och kommuner. Klimatpolitik World Economic Forum ger en mycket framträdande roll åt klimatförändringarna i sina bedömningar och menar att de är kopplade till risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration. Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som kommer att behandlas i riksdagen under 2017. Propositionen bygger på Miljömålsberedningens förslag till ramverk och strategi för en långsiktig klimatpolitik. Detta blir en viktig grund för kommande klimatarbete. Lokalt stöd till klimatinvesteringar, Klimatklivet, har beviljats till 487 åtgärder under 2016. Dessa åtgärder kan minska utsläpp av växthusgaser med en halv miljon ton per år
Hur kommunicerar vi oss fram till en Giftfri miljö? Råd till tillsynsmyndigheter och andra
No full textFlera års arbete med att utveckla det förebyggande kemikaliearbetet inom miljöskyddet på länsstyrelsen har resulterat i en bild av vad man behöver göra på myndigheterna vilket redovisats i en Handbok för tillsynsmyndigheter (1). I denna fortsättning har ett försök att också få en mer direkt bild av de svårigheter och möjligheter som kemikalieanvändande företag har i arbetet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Därför kontaktades tio företag (Bföretag där länsstyrelsen har tillsynen) under senhösten 2008 med enkät och djupintervjuer. Genom dialog/samtal med verksamhetsutövare om vilka svårigheter och behov de upplever med dagens kemikaliearbete och möjligheten att uppnå ett hållbart kemikaliearbete enligt miljömålet Giftfri miljö och REACH har länsstyrelsen undersökt på vilket sätt tillsynsmyndigheterna behöver kommunicera budskapet för att förtydliga vad vi kräver. Behovet av kommunikation är stort för att nå miljömålet Giftfri miljö och för att få igång ett arbete med åtgärder. Innebörden i delmålen behöver förklaras och verksamhetsutövare behöver inspireras och motiveras utifrån deras verksamhet och möjligheter. De komplexa kemikaliefrågorna kommuniceras lämpligen i form av en dialog i samverkan. Förstår man inte innebörden i delmålen i Giftfri miljö är det svårt att ta till sig EU:s kemikalieregistreringsförordning (REACH). Intervjuerna visar att tillsynsmyndigheterna på ett tydligare sätt måste koppla samman budskapet i Giftfri miljö till företagets verksamhet och vad de faktiskt jobbar med när det gäller kemikalier. Delmålen inom Giftfri miljö är inte formulerade så att företagen känner att de är berörda. För att kommunikationen ska nå fram föreligger det även ett behov av att slå hål på en del myter kring kemikalier som florerar. Först då kan man motivera användare av kemikalier att de måste bry sig och det blir lättare att göra budskapet begripligt för den enskilde. Tillsynsmyndigheten skulle kunna utgöra en viktig kugge i arbetet med Giftfri miljö. Både att förmedla information om målen, men också att i kontakten med företaget ”översätta” betydelsen av målen till deras verksamhet och miljömål i miljöledningssystem. Tillsynsmyndigheten bör även genom en tydligare myndighetsutövning t ex som att ställa krav på redovisning, sätta villkor och driva på arbetet med substitution, tydligare visa att kemikaliearbetet är högt prioriterat. För att kunna arbeta tydligare med just kemikaliefrågor i miljöarbetet erfordras en förstärkning av resurserna. En lösning skulle vara att bygga upp kompetens och verktyg på länsstyrelserna som sedan kan förmedlas ut till kommuner och verksamhetsutövare på samma sätt som man under de senaste tio åren lyckats etablera ett arbete med efterbehandling av förorenade områden. Ett förebyggande kemikaliearbete med samma struktur brådskar i och med att allt mer lagstiftning från EU ställer krav på kunskaper om kemikalieanvändning och riskbedömning av användningen.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Vätternvårdsförbundet. Årsskrift 2001
No full textFramför Er har ni den samlade redovisningen av miljötillståndet i Vättern fram t o m år 2000.I rapporten redovisas samtliga de moment som Vätternvårdsförbundet är beställare eller samordnareför. Rapporten omfattar såväl miljötillståndet i sjön, regnet ovan sjön, som miljötillståndet i bäckarna till sjön. Således täcker rapporten in stora delar av utförd miljöövervakning i Vättern, framför allt från tillflödens mynningar och själva ”utsjön”.Flera författare har bidragit med redovisningar. Nytt för i år är att även delrapporter från forskare som bedrivit verksamhet i Vättern inflikats. Forskare ger här sin på varför Vättern är viktig ur deras synvinkel. Sekretariatet fortsätter att belysa vikten av forskning och miljöövervakning av Vättern. Forskarrapporter kommer även som separata rapporter i Vätternvårdsförbundetsrapportserie.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Miljögifter hos räv, mård och rovfåglar : En analys av rodenticider, PFAS, PCB, kvicksilver och kadmium
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland har IVL Svenska Miljöinstitutet under 2014/2015 analyserat rodenticider, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), polyklorerade bifenyler (PCB) samt kvicksilver (Hg) och kadmium (Cd) i levrar från mård, räv och olika rovfåglar från Västernorrlands län. Resultaten ifrån denna studie gällande rodenticider jämförs främst med den screeningstudie som IVL utförde 2012 för Naturvårdsverket (Norström et al 2013). Jämförelse av data för övriga efterfrågade ämnen är i den mån det var möjligt hämtade från Naturvårdsverkets databas Miljögifter i biologiskt material (www.ivl.se)
Försurning och kalkning i Jönköpings län - Verksamhetsberättelse 2008
No full textFör första gången visar senaste årens mätningar av svavelnedfall värden i nivå med vad som kan vara långsiktigt hållbart. I markvatten, som mäts på fyra lokaler i länet, saknas dock tydliga tecken på bättre förhållanden. Kalkningen i länet berör hälften av länets yta men har störst omfattning i de sydvästra delarna. Under 2008 spreds 12 500 ton kalk vilket är en minskning med 1,5 % jämfört med året innan. Jämför man med 2006 är minskningen 16 %. Den genomsnittliga prishöjningen var cirka 6 %. Biologisk återställning med Sveriges längsta omlöp i Knipån har färdigställts under 2008. Arbetet har pågått sedan 2005. Omlöpet är 570 meter långt och sträcker sig förbi tre vandringshinder. En liten damm har rivits ut i Skämmingsforsån, för att ge Vätteröringen en möjlighet att nå högre upp i ån. Utrivningen av Unneforsdammen färdigställdes under året. Åtgärden innebär att 55 kilometer av Nissans huvudfåra nu är fri från vandringhinder. Denna utrivning är sannolikt Sveriges största i fiskevårdande syfte. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 334 lokaler i länet. För 81 % av vattendragens längd och i 97 % av den sjöyta som undersökts var målet uppfyllt. Den biologiska måluppfyllelsen har generellt varit lägre än den vattenkemiska vilket är normalt. Under 2008 har dock de biologiska måluppfyllelserna varit mycket bättre än på länge. Målsättningen har varit uppnådd i 67 % av vattendragens längd och 50 % av sjöytan vilket motsvarar 57 % av andelen sjöar. Hösten 2007 och våren 2008 genomförde SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, provtagning med helikopter i alla Sveriges målsjöar inom kalkningsverksamheten. Syftet var att kunna försurningsbedöma alla sjöar med de nya bedömningsgrunderna för försurning. Försurningen bedömdes genom matchning med det så kallade MAGICbiblioteket. 50 % av sjöarna fick bedömningen som oförsurade vid båda matchningarna, 30 % bedömdes som försurade vid båda matchningarna och för 20 % av sjöarna fick man olika bedömningar vid de båda matchningarna. Målsjöinventeringen visar att det är i sydvästra delen av länet som kalkningen kommer att behöva hålla på som längst. Oorganiskt aluminium är en form av aluminium som är giftig för bland annat fisk och bottenfauna. Halten av oorganiskt aluminium blir högre ju lägre pH-värdet är. Sedan 2004 har provtagning av oorganiskt aluminium pågått på ett större antal vattenkemiloker i länet. En utvärdering av aluminiumprogrammet genomfördes under 2008. Det resulterade i att provtagning kunde avslutas på 19 lokaler och 26 nya lokaler pekades ut. Totalt ingår 37 lokaler i reviderade programmet. Halter över 50 μg/l av labilt aluminium är giftigt för till exempel öring och abborre. Denna gräns överskreds åtminstone en gång vid 14 av 36 lokaler mellan oktober 2003 och 2007. Kalkningsverksamheten inom länets delar av Nissan, Vättern, Huskvarnaån och Tidan har utvärderats. Vattenkemi och biologi i de flesta sjöar och vattendrag visar inte längre försurningspåverkan och målsättningen med kalkningsverksamheten är till större delen uppfylld även om stora problem kvarstår. Måluppfyllelsen är högre i sjöar än i vattendrag. Målsättningen har nåtts på 74 % av antalet mål. För 87 % av arealen sjöyta har samtliga mål varit uppfyllda. Motsvarande siffra för vattendragens längd är 60 %. Försurningsarbetet är en del av Vattenförvaltningen. Vattenförvaltningen har under året bland annat tagit fram förslag till statusklassning, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Ekologisk och kemisk status har bedömts i alla större sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster. Bedömningssystemet är nytt och utgår från de bedömningsgrunder som Naturvårdsveket tagit fram. Försurningen är en del av den ekologiska statusen. Försurningspåverkan bedöms utifrån vattenkemiska mätningar men kan också få genomslag i de biologiska kvalitetsfaktorerna såsom fisk, bottenfauna och kiselalger. Möjligheterna att använda resultat från kalkeffektuppföljningen för att ta fram miljömålsindikatorer som kan beskriva både kalkningens omfattning och hur bra kalkningen fungerar har undersökts i en pilotstudie av Länsstyrelsen i Jönköping. Inom miljömålsarbetet används RUS-indikatorer för att följa upp lokala och regionala delmål. I studien samlades data in för perioden 2000 till 2007 från tre avrinningsområden. Tre förslag till indikatorer framhölls i studien: Kalkmängder kan relateras till åtgärdsområdenas storlek inom avrinningsområdet för att få en bild av kalkningens omfattning. Lägsta pHvärdet för varje målpunkt och år kan jämföras med pH-målet. Den procentuella andelen uppnådda mål för varje år kan visa på förändring över åren. Ett bra mått på hur kalkningen fungerar i vattendrag är att undersöka bottenfauna. Beroende på vilka arter som finns kan ett index kallat ekologisk kvalitetskvot för MISA beräknas som mått på försurningsgraden. På samma sätt som för pH kan måluppfyllelsen relateras till målområdenas längd och följas år för år. Försök med mindre dammande kalkprodukter har pågått sedan 1990. Kalkdamm som driver i väg med vinden påverkar mossor och lavar negativt och kan ge negativa estetiska effekter för boende och friluftsliv. I dag används enbart mindre dammande kalkprodukter som granuler och grovkalk vid våtmarkskalkning. Resultat visar på en slutgiltig kalkupplösning på 70-100 % i de kärr som kalkades med grovkalk eller granuler. Det finns inga tecken på att våtmarkernas förmåga att lösa och uttransportera kalk har försämrats sedan kalkningarna började. På senare år har försök med så kallade Vomber och GX-kalk visat att dessa kalksorter beter sig som andra grovkalker i våtmarker. Grovkalk och granuler har testats även i sjöar. Resultaten visar att granuler är ett bättre kalkningsmedel för sjöar med korta omsättningstider jämfört med kalkstensmjöl beroende på jämnare och fördröjd kalkupplösning. Grovkalk i sjöar löser sig långsammare är granuler och försöken har ännu pågått för kort tid för att grovkalk ska kunna rekommenderas generellt i sjöar.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p