Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Tekniköversikt och analys av användningsområden för syrgas från elektrolysbaserad vätgasproduktion
No full textDetta projekt har undersökt de tekniska, infrastrukturella och ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja syre som en biprodukt från elektrolysbaserad vätgasproduktion i industriella tillämpningar. I takt med att teknologier för grön vätgas skalas upp, produceras samtidigt stora volymer höggradigt rent syre. Detta syre ventileras vanligtvis bort, men kan – under rätt tekniska och marknadsmässiga förutsättningar – utgöra en värdefull resurs, särskilt när det kan integreras i närliggande industriella processer. Analysen baseras främst på en serie kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom kemiindustrin, stålindustrin, massa- och pappersindustrin, Power-to-X-utvecklare, forskare samt leverantörer av industrigaser. Dessa intervjuer har kompletterats med resultat från tidigare förstudier och genomförbarhetsrapporter
Viktiga havsområden för sjöfåglar som häckar på Karlsöarna
No full textDenna rapport sammanställer kunskapsläget kring vilka havsområden som utnyttjas av sjöfåglar som häckar på Karlsöarna väster om Gotland. Stora Karlsö är Östersjöns i särklass viktigaste häckningsplats för sjöfåglar med över två tredjedelar av alla häckande sillgrisslor, ca en tredjedel av alla häckande tordmular, och betydande kolonier av ejder, storskarv, silltrut, gråtrut, silvertärna och svärta. Karlsöarna hyser sannolikt den största koncentrationen av häckande sjöfåglar inom EU. Sommartid är omkring 130 000 individer av olika arter av sjöfåglar knutna till de båda öarna. I dagsläget är Karlsöarna skyddade som Natura 2000 och naturreservat, men skyddet av fåglarnas födosöksområden runt öarna är ytterst begränsat. Rapportens syfte är att kartlägga vilka havsområden som är viktiga för fåglarnas födosök under olika delar av året, men främst kopplat till häckningsperioden. Rapporten sammanställer kunskap från publicerade och opublicerade källor, i huvudsak från de senaste 25 åren (1997 - 2021). Genom omfattande forskning på Stora Karlsö finns god kunskap om sillgrisslornas ekologi och rörelsemönster. För de andra arterna finns vissa fältdata från området, länsstyrelserapporter och litteratur från andra platser som här sammantaget har använts för att få fram en rimlig bild av deras behov av olika områden och livsmiljöer. Rapportens slutsats är att befintliga områdesskydd är långt ifrån tillräckliga för att tillgodose skyddet för de viktiga havsfågelkolonierna på Karlsöarna. Den slutsatsen gäller även de av BirdLife utpekade IBA-områdena i området. Inga av dessa beaktar födosöksområden i anslutning till häckningsperioden för de sjöfåglar med störst numerär på karlsöarna: sillgrissla och tordmule. Data som här presenteras visar tydligt att sjöfåglar använder havsområden i alla riktningar i en halvcirkel västerut med en radie på minst 50-60 km från Karlsöarna. Vidare framgår det tydligt att havsområdet från Karlsöarna i nordvästlig riktning mot Ölands norra grund och Knolls grund är helt centralt för sjöfåglarnas födosök under häckningsperioden. Även det området är idag helt utan skydd. Dessutom tyder mycket på att området kring norra Hoburgs bank och sannolikt Norra midsjöbank är viktiga för alkfåglarnas födosök, framförallt under den tidiga häckningsperioden (april - maj). Detta område har idag områdesskydd som SPA-område (Natura 2000). Vi har dock identifierat ett område norr och väster om SPA-området som högst sannolikt är viktigt för passage mellan grundbankarna och karlsöarna, men kanske även som födosöksområde. Det är angeläget att ytterligare studera i vilken grad detta område frekventeras innan exempelvis tillstånd för utbyggnad av havsbaserad vindkraft sker. I rapporten presenteras alltså olika områden som med säkerhet, med hög sannolikhet eller med tydliga indikationer, är viktiga att skydda för att uppnå̊ eller bibehålla gynnsam bevarandestatus för sjöfåglar som häckar på Karlsöarna. Rapporten pekar på att till havs utgör yrkesfiske, vindkraft samt utsläpp från fartygstrafik den största hotbilden mot sjöfåglarna på karlsöarna på kort och medellång sikt. Ytterligare kartläggning av fågelförekomsten i och omkring utpekade områden inför, under och efter häckningen är angelägen för att ytterligare dokumentera och verifiera behovet av områdesskydd
Drönarinventering av vildsvinsskador på gröda - 2025Inventering av gräsmark (betes- och slåttervall) och vete i fyra ÄFO:n i södra Sverige, 2024
No full textDenna rapport beskriver en standardiserad metod för att mäta skador i gröda orsakade av vilt med fokus på vildsvin samt de mätresultat denna metod gett i fyra olika älgförvaltningsområden under 2024. Rapporten bygger på det arbete SLU på Naturvårdsverkets uppdrag utfört med anledning av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. I regleringsbrevet anges att ” Naturvårdsverket ska utifrån genomförd kunskapssammanställning och utifrån svenska förhållanden utveckla en standardiserad metod för att inventera skador i gröda orsakade av vildsvin. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2024.” Denna rapport är skriven på uppdrag av Naturvårdsverket och författarna ansvarar själva för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att den standardiserade metod att mäta skador i gröda som beskrivs och som har använts för att få fram de resultat som redovisas i rapporten kan bidra till ökad kunskap om hur stora skador i gröda orsakade av vilt är, men även vilka behov av ytterligare utveckling av metoden som krävs för att den ska kunna införas i större skala. Kunskap om de faktiska skadorna kan förhoppningsvis vara till hjälp i arbetet med förvaltningen av svenskt klövvilt och den samverkan och de samråd som behövs för en viltförvaltning som balanserar brukandet av vilt som resurs med de skador viltet orsakar. Arbetet har finansierats via Naturvårdsverkets anslag för åtgärder för värdefull natur.
Concentrations of anthropogenic chemical metabolites in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2022-2024 and temporal trends for the period 2009-2024
No full textSedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av metaboliter av antropogena ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2022-2024 samt tidstrender för perioden 2009-2024. Dessa antropogena ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats. Totalt sett analyserades 13 metaboliter till 9 ftalater, 2 metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till polycykliska aromatiska kolväten (PAH), de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin samt metaboliter till två doftämnen. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att medianhalten i urin var högst för en metabolit till doftämnet (IPBA) följt av metaboliter till ftalaterna, Di-n-butyl phthalate (DBP), Di-i-butylftalat (DiBP) and dietylftalat (DEP). För de flesta ämnen låg halterna i urin från mödrar provtagna 2022–2024 under de föreslagna vägledande nivåerna (HBMGV), vilka bedöms inte medföra någon risk för människors hälsa. För bisfenol A (BPA) låg däremot samtliga prover, och för bisfenol S (BPS) 4 % av proverna, över respektive nivå. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs i stället ökande trender. För BP-3 observerades för första gången en signifikant nedåtgående trend i urinhalter, med en årlig minskning på cirka 5 %. Det är viktigt att fortsätta följa halterna av bisfenol A och S eftersom halterna indikerar att det finns individer som överskrider framtagna hälsobaserade riktvärden. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
Grundvattenkvalitet i Västra Götalands län : Utvärdering av regional miljöövervakning 2016–2020
No full textI Västra Götalands län bedrivs regional miljöövervakning av grundvatten för att följa upp tillståndet i miljön. Under 2016–2020 har provtagning genomförts av råvatten i kommunala grundvattentäkter, det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten. Totalt har ca 90 vattentäkter provtagits i nästan 80 grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen fördelat på ca 30 kommuner. I nästan alla vattentäkter har analyserats basparametrar, metaller, bekämpningsmedel och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)samt vid behov även till exempel BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener), alifater, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), fenoler och ftalater. En utvärdering av analysresultaten har gjorts där högsta värdet som har uppmätts i vattentäkterna har jämförts med Sveriges geologiska undersöknings bedömningsgrunder och riktvärden samt Vattenmyndighetens riktvärden. Utifrån utvärderingen har bland annat följande konstaterats: • Motståndskraften mot försurning är oftast tillräcklig för att behålla ett acceptabelt pH, men i ungefär en sjättedel av vattentäkterna är alkaliniteten otillräcklig. • Konduktivitet, klorid- och sulfathalten varierar och påverkas i länet ofta av naturliga förhållanden. I två vattentäkter förekommer halter över riktvärdet för klorid och i en för sulfat. • Nitrathalterna varierar främst från låga till måttliga. Ungefär 60% bedöms vara påverkade av mänsklig verksamhet (>2 mg/l), men riktvärdet överskrids bara i en vattentäkt. • Fosfathalterna är huvudsakligen mycket låga till låga, men måttliga halter och högre förekommer. Halter över riktvärdet har uppmätts i en vattentäkt. • Många metaller förekommer naturligt i grundvatten, men kan även vara ett resultat av mänsklig påverkan. Uppmätta halter av arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver och uran är huvudsakligen mycket låga till låga och inga halter över vända trend eller riktvärdet förekommer. För nickel och zink är uppmätta halter vanligen mycket låga till måttliga, men halter över riktvärdet har påvisats för nickel i en vattentäkt och för zink i en annan. • Fynd av bekämpningsmedel i grundvattnet är vanligt i länet och har påvisats i mer än hälften av de provtagna vattentäkterna, men halterna är i de flesta fall låga. I en vattentäkt tangerar halterna riktvärdet för ett enskilt bekämpningsmedel. • Förekomst av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är vanligt och har påvisats i hälften av de provtagna vattentäkterna. I de flesta fallen är halterna av summa PFAS11 låga och inga halter över Vattenmyndighetens riktvärde på 90 ng/l har påvisats. I fem vattentäkter överskrids/tangeras SGU:s nya tröskelvärde för summa PFAS24. Sammanfattningsvis så förekommer det halter över SGU:s och Vattenmyndighetens riktvärden i länets grundvattentäkter, men inte i någon större omfattning. Fynd av bekämpningsmedel och PFAS i låga halter är däremot vanligt. Fler undersökningar i vattentäkterna behövs där det bara finns ett fåtal analysresultat för att få bättre tillförlitlighet i bedömningen av tillståndet, eftersom halterna kan variera över tid. Vid riskbedömning och statusklassning av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen är analysresultat för vattentäkter en viktig del.
Friluftsliv 2021- Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor
No full textRapporten redovisar en nationell enkätundersökning om svenskarnas friluftsliv år 2021. Friluftslivet i alla dess former är en utbredd och populär fritidssysselsättning bland svenskarna. Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Undersökningen initierades av riksdagens kulturutskott som en del i utskottets uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken. Resultaten visar bland mycket annat att mer eller mindre alla svenskar bedriver någon form av friluftsliv. Utövandet har stor variation dels utifrån sammanhang, dels i termer av de aktiviteter som utövas. Det bostadsnära friluftslivet dominerar fortsatt och utövas vanligtvis inom bebyggda områden, i skogen eller i anslutning till vatten. Andelen som uppger att de aldrig är ute i naturen på vardagar har minskat från cirka 13 procent i 2018 års undersökning till cirka 8 procent i denna undersökning. Trots förändringarna är fortfarande en stor andel av svenskarna sällan eller aldrig ute i naturen på vardagar (cirka 43 procent)
Nedbrytning av cellulosafiber och kvicksilvermetylering i fiberrika sediment i Nötöfjärden och Svartsjöarna, Kalmar län – bakomliggande processer och hur dessa påverkas av olika miljöfaktorer
No full textBaserat på mätningar i Nötöfjärden söker rapporten svar på hur fibervolymerna och fiberns ämnessammansättning har förändrats över tid. Resultaten visar att fibervolymerna har minskat med minst 30 % och kanske upp till 80 % sedan 1976. Baserat på förändringar i kol: kvävekvoter sker den mikrobiella nedbrytningen av fiber huvudsakligen i sedimentens ytskikt, troligen för att mikroorganismerna här har större tillgång på näringsämnen än längre ner i sedimentet. En konsekvens av fibernedbrytningen är att kvicksilverkoncentrationerna i de övre sedimentskikten ökar. Kopplingen mellan fibernedbrytning och kvicksilvermetylering illustreras av att metylkvicksilver uppvisar höga koncentrationer i ytskiktet men låga koncentrationer längre ner
Kombinerade effekter av olika typer av miljöpåverkan på svenska sjöar
No full textForskningsprojektet undersökte de kumulativa effekterna av klimatförändringar och markanvändning på sjöar. Genom att använda fjädermyggor från sediment som modellorganism kunde forskarna påvisa kombinationseffekter av miljöpåverkan på den ekologiska statusen i sjöar. Sedimentkärnor från 30 sjöar spridda över olika ekoregioner i Sverige användes till bedömning av tidsmässiga förändringar i sjöarnas ekologiska status och deras svar på klimatförändringar och markanvändning. Forskarna har även arbetat med att klarlägga de kumulativa effekterna på sjöar av klimatförändringar, försurning och kalkning. Resultaten kopplar samman biologiska indikatorer, ekologisk status och olika typer av miljöpåverkan i svenska sjöar vilket kan möjliggöra mer exakta klassificeringar av ekologisk status och informera förvaltningsbesluten för sjöar under global uppvärmning i Sverige. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.
Biogeografisk uppföljning fladdermöss Värmlands Säby, Kristinehamns kommun 2024
No full textNaturcentrum har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Länsstyrelsen i Värmlands län, genomfört en fladdermusinventering i Värmlands Säby, Värmlands län. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. År 2024 har Länsstyrelsen i Värmland finansierat fyra boxar vid ett tillfälle. Området har inventerats vid två tillfällen under två på varandra följande nätter. Vid det första tillfället placerades 10 autoboxar ut och vid det andra tillfället placerades sex autoboxar ut. Vid varje besök utfördes en manuell inventering. Vid sommarens inventering noterades nio arter, varav tre rödlistade arter: nordfladdermus, brunlångöra och mindre brunfladdermus. Fyndet av mindre brunfladdermus är det första i området och det första fyndet av arten i Värmland. Antalet registreringar av fladdermöss var ungefär hälften så många i år som förra året, vilket kan bero på den kalla och sena våre
Effekter av dikesrensning och våtmarksrestaurering på kvicksilver i vatten
No full textDikning av våtmark i svenska skogsområden under de senaste 120 åren har bidragit till ökad skogsproduktion men också orsakat genomgripande förändringar i skogarnas omsättning och lagring av vatten. Med tiden ansamlas sediment och vegetation i dikena, och dikesrensning kan behövas för att upprätthålla en hög skogsproduktion. Åtgärden kan dock påverka markegenskaper och -processer, vattenkvalitet och kolbalans. Ökad avrinning av total-kvicksilver (THg) och biotillgängligt metylkvicksilver (MeHg) har pekats ut som en potentiell risk vid dikesrensning. En alternativ åtgärd för dikade områden är restaurering till mer naturliga våtmarksförhållanden. Från politiskt håll uppmuntras restaurering som en åtgärd mot översvämningar och torka, för att minska emission av växthusgaser och för att öka den biologiska mångfalden. Åtgärden, som i regel blötlägger torv, riskerar dock att öka den mikrobiella bildningen av MeHg. Mer ytliga flödesvägar i restaurerade våtmarker riskerar också att mobilisera kvicksilver (Hg) från markens övre lager. I ett experimentellt fältförsök med sex avrinningsområden och tre referensområden studerades effekter på THg och MeHg i dikesvatten, efter både dikesrensning och våtmarksrestaurering, upp till ca två år efter åtgärderna. Fältförsöket kompletterades med provtagning av THg och MeHg i rensade (n = 25; 1–4 år efter rensning) och orensade (n = 25) diken i en rumslig studie med en stor geografisk spridning. Dessutom utvärderades 15 sedimentationsdammar belägna nedströms dikesrensade områden med avseende på bildning av MeHg i dammarna. Slutligen i en litteraturstudie sammanställdes effekter av dikesrensning på skogsproduktion med syftet att väga dessa effekter mot effekter på THg och MeHg i vatten. Resultaten visar att dikesrensning inte ledde till några ökningar av THg och MeHg i avrinnande vatten. Tvärt om, minskade koncentrationen och exporten av THg och MeHg i vissa områden. Dikesrensning ledde inte heller till några tydliga ökningar av partikelbundet THg och MeHg. Risken att dikesrensning i avverkade områden kan leda till ökad mobilisering av MeHg från de avverkade områdena kunde inte påvisas genom hydrologisk modellering. Sedimentationsdammar, merparten relativt små, nedströms dikesrensade områden orsakade inga förhöjda halter av MeHg, varken i bottensediment eller i dikesvatten nedströms dammarna. Våtmarksrestaurering ledde till ökade koncentration och export av THg och MeHg i ett av de två restaurerade områdena. Sammanfattningsvis visar studierna i projektet att dikesrensning kan minska, och våtmarksrestaurering kan öka THg och MeHg i avrinnande vatten, men att det kan variera mellan områden. Det gäller åtminstone under de första åren efter åtgärderna som studierna avser. Dessa förändringar drivs troligtvis av en kombination av i) ändrade flödesvägar för vattnet och ii) förändrade redox-förhållanden i marken då grundvattenytan sänks (vid dikesrensning) respektive höjs (vid våtmarksrestaurering)