Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Förbättrad styrning av plastförpackningar från verksamheter
No full textSveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än år 1990.Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer främst från plast, som nästan enbart produceras av fossil olja och naturgas. Det råder osäkerhet kring hur mycket plast som sätts på den svenska marknaden, men enligt Kartläggning av plastflöden, SMED-rapport Nr 01 2019, uppskattas 325 000 ton plast sättas på marknaden och 55 procent eller mer behandlas genom energiåtervinning. Syftet med uppdraget är att få en bättre bild över orsakerna till att plastförpackningsavfallet från verksamheter till stor del går direkt till förbränning samt vad som krävs för att få till en ökad återanvändning av plastförpackningar samt en ökad utsortering, insamling och materialåtervinning för plastförpackningsavfallet från olika sorters verksamheter. I arbetet har berörda företag och aktörer intervjuats. Plastförpackningar från verksamheter omfattas av producentansvaret, vilket innebär att producenterna ska ta ansvar för insamlingen och behandlingen av förpackningsavfallet. Producenter av verksamhetsförpackningar omfattas av producentansvaret, men det är betydligt högre servicegrad på insamlingssystemen för hushåll jämfört med verksamhetsförpackningar. Tyvärr innebär detta att insamlingen av plastförpackningar från verksamheter idag har flera brister då insamlingssystemen ofta är mindre tillgängliga, det är svaga incitament för separat insamling, materialåtervinning samt återanvändning plus att det ofta är svårt för mindre verksamheter att hantera en separat fraktion till exempel på grund av utrymmesbrist. En del av finansieringen av insamlingssystemet för verksamhetsförpackningar sker genom försäljning av insamlat och sorterat material samt en förpackningsavgift som producenterna betalar. Verksamheterna måste själva antingen anlita en egen återvinningsentreprenör för insamling av avfall eller lämna på en så kallad insamlingspunkt. De återvinningsentreprenörer som ingår i branschorganisationen Återvinningsindustrierna har tillsammans utvecklat en färdplan för Fossilfritt Sverige 2045 och arbetar för en cirkulär ekonomi. Färdplanen fyller två viktiga funktioner; dels att beskriva branschens egen resa mot fossilfrihet och en mer cirkulär ekonomi, dels att visa hur återvinningsbranschen kan utvecklas för att möjliggöra för andra verksamheter att nå samma mål. Verksamheter står inför en rad svårigheter för att uppnå rena plastflöden och en cirkulär ekonomi för plast utan farliga ämnen. En av utmaningarna är att det är flera led i hanteringen av förpackningar vilket ger långa och komplicerade värdekedjor med olika intressen och ofta på en global marknad. Det gör att det är svårt för globala aktörer att ta särskild hänsyn till just den svenska marknadens system och preferenser. Verksamheterna i Sverige styrs idag av olika lagstiftning och regelverk som hänger ihop (avfallsdirektivet, förpackningsdirektivet, producentansvar mm) och dessutom påverkas de av olika frivilliga initiativ och målsättningar som till exempel branschöverenskommelser och plastpakter
Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer : Slutrapport
No full textSvensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt.Swedish industry should strategically work towards improved energy and resource efficiency. In this context, decision making and key performance indicators (KPIs) play a central role in achieving improved efficiency. Even for regulation authorities, fair KPIs of energy end-use are very important to be able to perform excellent, preventive and proactive work towards Swedish companies. KPIs at international and national levels are based on energy supplied, normally related to an economic output, such as value added. However, there are no key figures about the energy end-use in Swedish industry, distributed on energy carriers such as electricity and oil, and in turn allocated on energy end-using processes such as furnaces, air compressors, etc. The existing figures regarding this are based on rough estimates. The goal of the project has therefore been to generate a process tree for several of the largest, energy end-using Swedish manufacturing industries, as regards how energy end-use is distributed at the process level and for different energy carriers, and in turn allocate greenhouse gas emissions for these different processes. The results indicate that energy KPIs based on energy use and indirect carbon greenhouse gas emissions at process level can contribute to better knowledge of the industrial energy end-use processes that have the greatest potential for energy efficiency improvements as well as greenhouse gas abatement. In order to continuously know the processes with the greatest potential for improvement, energy end-use data should be collected regularly and follow a standardized categorization of energy end-use processes. The project has been limited to Swedish industry, but the results can be useful for other EU member states as well as globally
Plastsatsningen – ett fritt formulerat uppdrag : En utvärdering av Naturvårdsverkets arbete 2018–2020
No full textNegativ miljöpåverkan av plast är ett omfattande problem. Som ett led i Sveriges arbete för en mer hållbar plastanvändning har regeringen genom ramanslaget gett Naturvårdsverket i uppdrag att använda upp till 78 miljoner kronor årligen mellan 2018 och 2020 för att minska plaster i hav och natur. Inför Naturvårdsverkets fortsatta arbete mot en mer hållbar plastanvändning önskade myndigheten att satsningens resultat och effekter skulle belysas ytterligare. Regeringen har dock inte angett några särskilda insatser eller specificerade effekter som satsningen skulle uppnå, utan Naturvårdsverket har haft ett relativt fritt formulerat uppdrag utifrån givna ekonomiska ramar. Syftet med utvärderingen är därför att specifikt sammanfatta erfarenheter av plastsatsningens genomförande som grund för Naturvårdsverkets fortsatta arbete mot en mer hållbar plasthantering. Utöver det vill vi mer allmänt öka kunskapen om hur resultaten av att ta emot medel med relativt lite styrning kan se ut. Det har vi gjort genom att analysera kopplingen mellan projektens utfall eller resultat och de styrdokument som finns att tillgå. Vi har även intervjuat de medarbetare som arbetat med satsningen för att fånga upp erfarenheter och vad de identifierar som effekter. En mängd prestationer har uppnåtts, men det finns brister Naturvårdsverket har bidragit till att en mängd aktiviteter och projekt har genomförts som knyter an till de utmaningar som i olika styrdokument pekas ut som de mest centrala. Att många projekt startats först i samband med att aktören har fått finansiering från Naturvårdsverket kan indikera att projektet ifråga annars inte hade genomförts. Naturvårdsverket har i stora delar uppnått resultat som ligger i linje med de resultatmål som myndigheten formulerat för 2021 i sin interna prioriteringsordning för en hållbar plastanvändning. Dessa resultatmål fångar i sin tur upp de områden som lyfts fram i den nationella strategin för en cirkulär ekonomi.1 De två resultatmål som ännu inte uppnåtts sorterar under rubriken ”Plast i naturen” och handlar båda om implementering av åtgärder som till stor del ligger utanför Naturvårdsverkets mandat och möjlighet att påverka då de kräver företags respektive hela samhällets medverkan. Sett i ljuset av uppdraget att agera nationell plastsamordnare bedömer vi att Naturvårdsverket har goda förutsättningar för att nå dessa mål i samspel med de aktörer som involveras i detta arbete och det arbete som samordningen kan vara en katalysator för. Den interna prioriteringsordningen verkar dock inte kontinuerligt ha använts som ett verktyg för att välja och skapa projekt, utan målen tycks ha applicerats till viss del i efterhand på redan uppnådda resultat. Det har inte funnits förutsättningar för att initiera större projekt av mer strategisk karaktär. En planering utifrån tematiska portföljer har inte etablerats förrän emot slutet av de tre undersökta åren av satsningen till följd av att det inte verkar ha funnits någon tydlig verksamhetslogik. I stället för på effekter har fokus legat på aktiviteter. Flera intermediära effekter i form av en ändamålsenlig organisation och grundläggande övergripande kunskap har uppnåtts. De flesta effekter har antagligen ännu inte hunnit inträda då det har gått för kort tid eller då det enbart tagits fram förslag på åtgärder utan konkreta steg mot implementering och genomförande. Vidare finns det utrymme att systematisera omhändertagandet av prestationerna i större utsträckning än vad som görs idag. Hur väl Naturvårdsverket lyckas med sitt uppdrag som nationell plastsamordnare är här antagligen avgörande för det framtida arbetet. Otydlighet och kortsiktighet har fördröjt kraftfulla prioriteringar Satsningen är till stora delar otydligt avgränsad och formulerad. Därför har Naturvårdsverket behövt lägga relativt mycket tid på att hitta en lämplig inriktning samtidigt som medel skulle användas under respektive budgetår. Naturvårdsverket har under den utvärderade perioden inte satt agendan för arbetet mot en mer hållbar plastanvändning i Sverige utan har många gånger agerat på ett ad hoc-artat sätt som kan beskrivas som snarare reaktiv än proaktiv. Myndighetens agerande karakteriseras dock av att vara pragmatiskt och lösningsfokuserat där medarbetarna inom givna ramar försökt hitta kostnadseffektiva lösningar i mindre skala i stället för omfattande projekt med större osäkerhet i resultaten. Vidare är Naturvårdsverkets position och angreppssätt avsevärt tydligare i den färdplan som publicerats i maj 2021. Lärdomar om omfattande satsningar Det tar tid och resurser att introducera ett ämnesområde och tvärsektoriella arbetsrutiner i en stor organisation som Naturvårdsverket. Användningen av aktörer från existerande ramavtal kan ses som ett effektivt sätt att relativt snabbt få önskat resultat med hög kvalitet. Likväl finns en risk med att använda sig av på förhand givna leverantörer i de fall då en alternativ utförare hade kunnat göra ett bättre arbete. Vidare är kommunikation och kunskapsdelning internt och framför allt mot externa aktörer är en nyckelfaktor för att effekter ska kunna uppnås. Strategisk samverkan med externa aktörer tycks inte ha skett förrän under 2020 efter att Naturvårdsverket hade fått ett explicit samverkansuppdrag av regeringen. Utöver ett aktivt och kontinuerligt kommunikationsarbete menar vi att den strategiska samverkan är central för att kunna öka räckvidden och att lägga grunden för att olika samhällsaktörer ska vilja implementera och tillämpa de förändringar som till exempel olika sorters styrmedel syftar till.The environmental impact of plastics is a major problem. As part of Sweden’s efforts to achieve a more sustainable use of plastics, the Government tasked the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) to spend up to SEK 78 million annually between 2018 and 2020 to reduce plastics in the sea and in nature. This funding has been included in the agency’s allocated framework funding. To prepare for the Swedish EPA’s continued efforts to achieve a more sustainable use of plastics, the agency wanted to analyse the results and outcomes of the initiative in more detail. However, the Government did not specify any special measures or outcomes for the initiative. Instead, the Swedish EPA had relatively free hands to formulate the assignment based on the defined financial framework. As such, the purpose of the evaluation is to specifically summarise experiences from implementing the plastics initiative to help in the agency’s continued efforts to achieve a more sustainable use of plastics. More generally, we also want to gain a better understanding of what happens when funding is provided with relatively limited guidance. We have done this by analysing the connection between the project’s outcome or results and the available policy documents. We have also interviewed staff who worked with the initiative so we could include their experiences and what they identify as outcomes. Much progress has been made but there are areas in need of improvement The Swedish EPA has contributed to the organisation of many activities and projects related to the most central challenges as defined by various policy documents. That many projects were only begun because of funding from the Swedish EPA may indicate that these projects would otherwise not have taken place. The Swedish EPA’s achieved outcomes are largely in line with the agency’s expected outcomes formulated for 2021 in its internal priority for the sustainable use of plastics. These expected outcomes, in turn, encompass the areas highlighted in the national strategy for a circular economy.2 The two expected outcomes not yet achieved fall under the category “Plastics in nature” and both deal with implementing measures that are largely outside the Swedish EPA’s mandate and ability to influence as they require the participation of companies and society at large. Viewed in light of the assignment to serve as the national plastics coordinator, we believe that it is well within the Swedish EPA’s ability to achieve these goals by working with relevant stakeholders and through the efforts that our coordinating role can promote. However, the Swedish EPA’s internal priority has not always been utilised when selecting and creating projects and the goals seem to have been applied to some extent after the fact on outcomes that had already been achieved. It has not been possible to initiate larger projects of a more strategic nature. No thematic planning was done until near the end of the initiative’s three years since there does not appear to have been any clear operational logic. Instead of outcomes, the focus was on activities. Several intermediate outcomes in the form of an appropriate organisation and basic overall knowledge have been achieved. Most of the outcomes have probably not yet come to fruition since the period was too short or only proposals for measures had been developed without concrete steps to implement these. There is also room for systematising how outcomes are utilised more than is currently the case. How well the Swedish EPA succeeds with its assignment as national plastics coordinator is likely decisive for future efforts. Forceful prioritisation has been delayed by vagueness and short-term thinking The initiative is largely vague in delimitation and formulation. This has resulted in the agency spending a relatively large amount of time finding a suitable focus all the while that funds were supposed to be used during each budget year. During the evaluated period, the Swedish EPA has not established an agenda for the efforts to achieve a more sustainable use of plastics in Sweden. Instead, it has often acted in an ad hoc manner that can be described as reactive rather than proactive. However, the agency’s actions are characterised by pragmaticism and a focus on finding solutions, where staff have tried to work within the framework to find cost-effective, smaller scale solutions instead of extensive projects with greater uncertainty about what will be achieved. Furthermore, the Swedish EPA’s position and approach are considerably clearer in the May 2021 roadmap. Lessons about larger initiatives It takes time and resources to introduce a subject area and cross-sectoral work routines in a large organisation like the Swedish EPA. The use of suppliers from existing framework agreements can be seen as an effective way of achieving the desired outcome relatively quickly while maintaining high quality. Nevertheless, there is a risk in using pre-chosen suppliers in cases where an alternative contractor could have done a better job. Furthermore, communication and knowledge sharing occur internally and, above all for external parties, are a key factor for achieving the expected outcomes. Strategic collaboration with external parties does not seem to have occurred before 2020 when the Swedish EPA was explicitly tasked by the Government to collaborate. In addition to active and continual communication efforts, we also believe that strategic collaboration is central to increasing impact and to laying the foundation for different societal stakeholders wanting to implement and apply the changes intended by various incentives
Platsens betydelse för svenskt friluftsliv : Fördjupning av 2018 års friluftslivsenkät utifrån län och kommuntyp
No full textSyftet med denna rapport är att närmare analysera länsvisa skillnader i svenskarnas friluftsutövande. Analyserna bygger huvudsakligen på redan insamlat material, nämligen Naturvårdsverkets enkätstudie på temat från 2018. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur friluftsutövandet ser ut i relation till resultaten från undersökningen Sveriges friluftskommun 20181 och utifrån olika kommungrupper. Sverige har uttalade friluftslän Analysen visar att det finns en rad skillnader mellan länen när det kommer till svenskarnas friluftsutövande och upplevelser i samband med det. Invånarna i Kronobergs, Gotlands, Kalmars och Jämtlands län framstår som särskilt aktiva i en rad avseenden, medan invånarna i Örebro och Västmanland är mindre aktiva. Intressant nog tillhör invånarna i Kronobergs, Gotlands och Kalmar län de som upplever just platsrelaterade faktorer som hinder för sitt friluftslivsutövande. Sammanställningen visar vidare att det är betydligt vanligare med positiva upplevelser i samband med naturvistelser jämfört med negativa. Likväl utmärkte sig Örebro, Västmanland och Skåne genom att en lägre andel invånare där rapporterade positiva naturupplevelser. Kunskapen om vad man får och inte får göra enligt allemansrätten är generellt god. Den är dock något lägre i Stockholms och Skåne län, och högre bland de som lever på Gotland och i Blekinge. När det kommer till medlemskap i friluftsföreningar finns inget tydligt mönster som i andra frågor från undersökningen. Befolkningen i Jämtland är dock överrepresenterad både vad gäller aktivitetsnivå och medlemskap i friluftsföreningar. Även om det förekommer en rad signifikanta skillnader i de olika analyserna bör betydelsen av dessa inte överdrivas. Att människor inte genomför friluftsaktiviteter på vardagarna, samtidigt som de upplever en rad platsrelaterade hinder, pekar på att närområdet har betydelse för de dagliga rutinerna. Däremot spelar den omedelbara omgivningen en underordnad roll i situationer då människor har mer tid och hinner förflytta sig längre sträckor, som under helger och längre ledigheter. Särskilt bristen på lämpliga platser tycker många är ett hinder för att komma ut i naturen i den utsträckning de önskar. Framför allt i Stockholms län har detta hinder stor betydelse. Storstadsbor har svårast att komma ut i naturen Kommunernas insatser på friluftsområdet verkar enbart ha en svag, om någon, koppling till invånarnas friluftsutövande. Andra faktorer tycks alltså ha avsevärt större betydelse för kommuninvånarnas aktiviteter. Däremot såg vi ett antal skillnader utifrån kommuntyp enligt den grova indelningen i områden som kan karakteriseras som storstäder, större städer och mindre orter. Likt vid analysen av aktiviteter i olika län framträder skillnader i det vardagliga friluftsutövandet, då det är i storstäder som lägst andel personer rapporterar aktiviteter. Men även på helger är åtminstone invånarna i mindre orter och på landsbygder aktiva i större utsträckning än dem som bor i storstäder och större städer. En anledning för storstadsbor att inte vara ute i den utsträckning de önskar är framför allt bristen på lämpliga platser. Andra skillnader är att en större andel personer utanför de mest tätbebyggda kommunerna upplever just naturvärden som positiva, medan andra positiva upplevelser fördelar sig mer lika mellan kommuntyperna. Kunskaperna i allemansrätten skiljer sig också något mellan kommuntyperna där en större andel storstadsbor har luckor, även om de flesta har en god kunskapsnivå även bland dem.The purpose of this report is to analyse in more detail geographical differences in levels of outdoor recreation among people in Sweden. The analysis is primarily based on data already collected, namely from the Swedish EPA’s 2018 questionnaire on this theme. Another purpose is to study outdoor recreation in relation to the results from the study to determine Sweden’s best municipality for outdoor recreation in 2018 (Sveriges friluftskommun 2018) and based on various groups of municipalities. Sweden has counties that distinguish themselves in outdoor recreation The analysis shows that there are several differences between municipalities in terms of the extent of people’s outdoor recreation in Sweden and how they experience it. Residents in Kronoberg, Gotland, Kalmar and Jämtland counties appear to be particularly active in various outdoor activities, while the residents of Örebro and Västmanland counties are less active. It is interesting to note that residents of Kronoberg, Gotland and Kalmar counties are among those who in particular experience location-related factors as obstacles for outdoor recreation. This summary also shows that positive experiences in connection with being out in nature are far more common than negative ones. However, Örebro, Västmanland and Skåne counties stand out as having a lower percentage of residents reporting positive experiences in nature. Knowledge of what is permitted or not permitted under Sweden’s allemansrätten law (legal right of access to private land) is generally good. It is, however, slightly lower in Stockholm and Skåne counties but higher among those living on the island of Gotland and in Blekinge County. With respect to membership in outdoor recreation clubs, there is no clear pattern as in other areas covered in the study. The population of Jämtland County is, however, overrepresented – both in terms of activity levels and membership in outdoor recreation clubs. Although there are several significant differences between the various analyses, the importance of these differences should not be exaggerated. The fact that people are not involved in outdoor recreation on weekdays, while also experiencing multiple location-related obstacles, indicates that immediate surroundings are of significance to daily routines. On the other hand, immediate surroundings are less significant in situations where people have more time to travel longer distances, for example on weekends or during longer periods of time off work. Many feel that the absence of suitable spaces for outdoor recreation is a particular obstacle preventing them from getting out into nature to the extent they would like. This obstacle is particularly pronounced in Stockholm County. Hardest for people living in metropolitan areas to get out into nature Outdoor recreation initiatives by municipalities only seem to have a weak, or no, connection to the extent of outdoor recreation among their residents. Other factors seem to have a far greater impact on the activities of municipality residents. However, we identified a number of differences based on type of municipality according to the rough categorisation, with groups characterised as metropolitan cities, larger cities and smaller towns. As shown in the analysis of activities in different counties, there are also differences in daily outdoor recreational activity, with metropolitan cities having the lowest percentage of people reporting being engaged in outdoor activities. However, the data shows that, even on weekends, the residents of smaller towns and rural areas are more active than those living in metropolitan or larger cities. One of the main reasons for metropolitan residents not being outdoors to the extent they would wish is the absence of suitable spaces for outdoor recreation. Other differences include that a larger percentage of people outside the most densely populated municipalities experience the positive value of nature, with other positive experiences breaking down as more similar among the various types of municipalities. Knowledge on the legal right of access to private land (allemansrätten) in Sweden also differs among the various types of municipalities, with gaps in knowledge among a larger percentage of metropolitan residents, although the level of awareness of the law is good among these as well
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017-2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
No full textSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks bland annat hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora ändringar i produktion av kemikalierna skett runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2017-2019 samt tidstrender för perioden 1996-2019. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Hälften av förstföderskorna, provtagna 2017-2019, hade serumhalter över den nivå hos mammor som är önskvärd för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden, fastställd av EFSA 2020. Serumhalter av PFUnDA har ökat cirka 2 % per år under hela studieperioden, medan det för PFNA observerades en ökning av halter fram till omkring år 2008 och därefter sjunker halterna. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS har serumhalterna av PFBS och PFHxS ökat hos förstföderskorna från Uppsala. Efter år 2010-2011 har halterna i serum börjat minska (change-point year), vilket överensstämmer med att åtgärder för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har satts in sedan föroreningen upptäcktes i juli 2012. Resultaten visar att storskalig utfasning av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen och serumhalterna minskade årligen med 5 % för PFOA och 9 % för PFOS under studieperioden i Uppsala. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade 10-70 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-3 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, och för de ämnen som inte visar någon nedåtgående trend om nivåerna kommer att plana ut för att sedan minska
Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2017–2019
No full textI dagens samhälle är användningen av kemikalier för olika ändamål mycket stor och ofta saknas tillräcklig kunskap om kemikaliernas påverkan på vår miljö och hälsa. För att begränsa miljöpåverkan behövs mer data över spridning och förekomst i miljön. För att öka dataunderlaget genomförs provtagning och analys av kemiska ämnen i sjöar och vattendrag. I Jönköpings län har ett antal olika kemiska ämnen analyserats i ytvatten, grundvatten, lakvatten, avloppsvatten, sediment och fisk. Under åren 2017-2019 analyserades vattendirektivsämnen, organiska ämnen i reningsverk, högfluorerade ämnen, metaller i fisk, miljögifter i sediment och miljögifter i tätortspåverkat grundvatten. De flesta av ämnena hittades endast i låga halter eller under rapporeringsgränsen, men några ämnen hittades i halter som kan utgöra risker för miljön. Det är viktigt att fortsätta övervaka dessa ämnen och att sätta in åtgärder för att begränsa spridningen
Naturvårdsverkets årsredovisning 2019
No full textÅrsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Naturvårdsverket driver en bred verksamhet. Den beskriver med text, siffror, diagram och bilder hur Naturvårdsverket har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev, samt hur vi verkat för de nationella miljökvalitetsmålen
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
No full textSverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad. 2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder. Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp
Möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn : Sammanställning av befintlig kunskap
No full textByggsektorn är den näst största användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar cirka 21 procent av all plast i Sverige. Om plast används på rätt sätt har den ett stort värde och ger tydlig samhällsnytta. Plast har många goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial. Men dagens produktion och användning av plast innebär stora utmaningar. Precis som andra material måste plast anpassas för att ingå i en cirkulär ekonomi, så att vi minimerar miljö- och klimatpåverkan, minskar nedskräpning och spridning av plast och farliga ämnen till naturen. Vill du veta mer om plastanvändning, klimatpåverkan från plast och plastavfall från byggsektorn? Och få konkreta exempel på och rekommendationer kring hur olika aktörer inom byggsektorn kan bidra till en mer hållbar användning av plast? Då hoppas vi att den här rapporten ska vara användbar för dig
Bilateral Environmental and Climate Cooperation with Strategic Countries Funded by Allocation 1:13 : Annual report for 2019
No full textIn this report the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) describes environmental and climate cooperation with strategic countries, regions and partner agencies that was funded in 2019 by the allocation of funds for international environmental cooperation (1:13). Other agencies participating in bilateral cooperation in addition to the Swedish EPA are the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Chemicals Agency, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) and the Council of the Baltic Sea States