Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Flodpärlmusslans status i Västra Götalands län : En inventering av åtta av länets vattendrag 2021
No full textSom en del i Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram genomfördes 2021 inventeringar av flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) i åtta vattendrag i Västra Götalands län. Resultaten ger nödvändigt underlag för att bedöma musslans status och är stöd till bland annat naturvårdsinsatser. Resultaten är även ett viktigt underlag för uppföljningen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv.Under 2021 har inventering av flodpärlmussla genomförts i Lindåsabäcken, Lärjeån, Kolarebäcken, Nordån, Slereboån, Stommebäcken, Sörån och Teåkersälven. Syftet med inventeringarna har varit att undersöka statusen på de olika populationerna och att jämföra detta med tidigare inventeringar.Inventeringar och rapport har utförts av EnviroPlanning AB och Sportfiskarna på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och de tackas för sina insatser. De ansvarar för rapportens innehåll och rapporten behöver därmed inte representera Länsstyrelsens ståndpunkt
Practical guide to distinguish certain plastic waste
No full textAs of 1 January 2021, plastic waste is categorized according to the three new codes Y48, A3210 and B3011. The new codes are implemented in the Waste Shipment Regulation (WSR). Plastic waste, including mixtures of such waste, with the exception of A3210 and B3011, will be categorized as Y48. Hazardous plastic waste should be categorized in class A3210. Plastic waste destined for immediate recycling will be in the new entry B3011, provided it fulfills the criteria, which still needs some clarification regarding quality limits and more. Guidance how to properly distinguish between the plastic waste codes is important to implement the COP-decision and to gain sufficient global control of plastic waste exports, yet the difference is hard to tell. This project presents a guide that can serve as support in the efforts to guide waste actors and authorities managing plastic waste in export/import situations, with a focus on distinguishing between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48/A3210). The guide is a step-by-step process, which will hopefully help to distinguish between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48 or A3210). It is not intended to distinguish between Y48 and A3210. The guide describes how a few plastic types could be recognized with relatively simple means, such as density and the help of four basic senses – sight, smell, hearing and touch. Från och med 1 januari 2021 kategoriseras plastavfall enligt de tre nya koderna Y48, A3210 och B3011. De nya koderna implementeras i förordningen för transport av avfall (WSR-förordningen). Plastavfall, inklusive blandningar av sådant avfall, med undantag av A3210 och B3011, kommer att kategoriseras som Y48. Farligt plastavfall ska klassas som A3210. Plastavfall som är avsett för omedelbar återvinning kommer att finnas i den nya posten B3011. Riktlinjer för hur man korrekt kan skilja mellan plastavfallskoderna är viktigt för att genomföra COP-beslutet och för att få tillräcklig global kontroll över plastavfallsexporten, men skillnaderna kan vara svåra att förstå. Detta projekt har tagit fram en guide som kan fungera som stöd i arbetet som syftar till att vägleda avfallsaktörer och myndigheter som hanterar plastavfall i export-/importsituationer, med fokus på att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48/A3210). Guiden är en steg-för-steg-process som hjälper till att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48 eller A3210). Den är dock inte avsedd för att skilja mellan Y48 och A3210. Guiden beskriver hur några plasttyper kan kännas igen med relativt enkla medel, såsom densitet och med hjälp av fyra sinnen - syn, lukt, hörsel och beröring
Storskarv i Mälaren - Utvecklingen av beståndet 2004-2021
No full textNedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004-2021 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004-2011 och därefter Ralf Lundmark.
Miljöövervakning av fladdermöss i Sverige : Utvärdering av fladdermusdata 1999 - 2019
No full textÖvervakningen av fladdermöss inleddes i början på 1980 – talet i delar av Sverige. Sedan dess har både metodik och teknik utvecklats och bidragit till att kunskapen om fladdermössen i Sverige har ökat betydligt. Övervakningen sker inom de tre olika verksamheterna regional miljöövervakning, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning. Resultaten från Övervakningarna är en viktig del i Naturvårdsverkets rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Rapporteringen innehåller bland annat information om fladdermusarternas utbredning och populationsförändringar. År 2020 fick Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket för att utvärdera och analysera fladdermusdata som har samlats in under perioden 1999 – 2019. Utvärderingen syftar till att ta reda på om data som har samlats in från be-fintlig övervakning kan användas för att få fram populationstrender för fladdermusarterna samt om så inte är fallet, vad som behöver justeras för att det ska bli möjligt i framtiden. Övervakningen har hittills varit designad på ett sätt som bidrar till att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Eftersom inventeringarna inte har syftat till att få fram data som visar på eventuella populationsförändringar kan vi inte heller förvänta oss att kvalitén på data är tillräcklig för sådana analyser. Resultaten visar att miljöövervakningen har fungerat mycket bra för att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Det finns inga tecken på minskad utbredning hos nå-gon art, varken inom ramen för miljöövervakningen eller i andra inventeringar. Tvärtom har utbredningen ökat för flera arter
Miljömålen 2021 : Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021 – Med fokus på statliga insatser
No full textSveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Under de närmaste åren behöver hela samhället öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål. Rapporten innehåller bedömningar av utvecklingsriktningen för miljötillståndet men däremot inte några bedömningar av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen. Vi lämnade en fördjupad utvärdering av miljömålen till regeringen 2019 (Naturvårdsverkets rapport 6865). I den utvärderingen gjordes de senaste målbedömningarna. Regeringen och myndigheterna har under 2020 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Satsningar på områden såsom Klimatklivet, Industriklivet, Klimatanpassning, Smarta- och hållbara städer, Hållbar konsumtion, Matsvinn, Ängs- och betesmarker, Våtmarker, Pollinatörer, Rent hav, LEVA (Lokalt engagemang för vatten), Vattenförsörjning, Grundvatten och Kulturmiljö har alla lyfts fram i myndigheternas rapporteringar. De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Den sammantagna bilden är dock att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. Den senaste fördjupade utvärdering av miljömålen från 2019 visar att även om insatserna är omfattande och utvecklingen i Sverige i någon mån går i rätt riktning så når vi inte 15 av de 16 miljömålen. Coronapandemin som präglat året 2020 och de följdverkningar som följt därpå har på olika sätt påverkat såväl miljön som miljöarbetet. Många privatpersoner har visat ett ökat intresse för natur och friluftsliv under pandemin vilket inte minst märkts på det ökade antalet besökare i naturen. Restriktionerna till följd av covid-19 har inneburit stora förändringar i vårt samhälle och därmed även påverkat bland annat utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Då ökade investeringar görs för en nystart i ekonomin efter coronakrisen är det centralt att krispaketen och andra långsiktiga statliga stöd ges en tydlig inriktning mot fossilfria energi- och produktionssystem för att därigenom samtidigt kunna bidra till att lösa klimatutmaningarna. Direkta konsekvenser av pandemin på miljöarbetet inkluderar bland annat en del inställda eller uppskjutna möten på internationell nivå såsom det tjugosjätte partsmötet (COP26) inom klimatkonventionen och det femtonde partsmötet (COP15) inom konventionen om biologisk mångfald. Andra exempel på konsekvenser finns inom den hälsorelaterade miljöövervakningen där flera uppdrag påverkats av pandemin då det har varit svårt att rekrytera individer för provtagning. Även eftersatt tillsyn i vissa fall har redovisats när det gäller kluorfluorföreningar (CFC) i bygg- och rivningsavfall. Inom satsningen LEVA – Lokalt engagemang för vatten har särskilda åtgärdssamordnare i 20 pilotområdena upplevt att åtgärdstakten varit lägre under 2020 eftersom de inte kunnat ha möten eller besök hos markägare i samma utsträckning som innan på grund av pandemin. Nedan följer ett urval av alla de åtgärder som myndigheter har genomfört under det senaste året. Internationellt Under året har många parter, inklusive Sverige, lämnat in långsiktiga klimatstrategier till FN:s klimatsekretariat samt nationellt beslutade klimatåtaganden, medan andra kommer att göra det under 2021 på grund av pandemin och uppskjutna klimatförhandlingar. Europeiska rådet ställde sig i december 2020 bakom ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast 2030 på minst 55 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 1990. Rådet enades samtidigt även om sin position om EU:s klimatlag, som förutom utsläppsmålet för 2030 även ska sätta ramarna för hur EU:s medlemsländer ska bli klimatneutrala till 2050. I juli 2020 hade Europeiska rådet också beslutat om ett återhämtningspaket för EU – Next Generation EU – bland annat inriktat på grön teknik, biologisk mångfald, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimat. Ett av paketets övergripande mål är att minst 30 procent av de totala utgifterna i EU:s budget för 2021–2027 ska vara klimatrelaterade. Rådet ställde sig även bakom en allmän princip om att EU:s samtliga utgifter bör vara förenliga med målen i Parisavtalet. Förhandlingar om det globala post-2020 ramverket för biologisk mångfald fortgår. EU:s strategi för biologisk mångfald som lades fram av EU-kommissionen i maj ingår som en central del i den gröna given och ambitionen är att göra EU världsledande när det gäller hanteringen av förlusten av biologisk mångfald. EU lägger allt större vikt vid miljö och klimat i den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för perioden 2021-2027 (starten dock försenad till 2023). Meningen är att CAP ska bidra till att nå målen i EU:s gröna giv, särskilt när det gäller strategin från jord till bord och strategin för biologisk mångfald. I oktober 2020 presenterade EU-kommissionen sin Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö. Strategin håller en hög ambitionsnivå och går väl i linje med de frågor som Sverige drivit under många år. Det handlar till exempel om PFAS, hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, hantering av ämnen gruppvis och skydd av konsumenter och känsliga grupper. EU har antagit en ny industristrategi samt en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. I mars 2020 publicerade EU-kommissionen också en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi: För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa. Under 2020 har begränsningar av allergiframkallande ämnen skett genom leksaksdirektivet och RoHS-direktivet har utvecklats så att fler konsumentvaror omfattas av begränsningarna. Läkemedel i miljön påverkar fiskar och vattenlevande djur redan vid mycket låga halter och antibiotika i miljön kan allvarligt hota vår hälsa. Europaparlamentet antog i september 2020 EU-kommissionens strategi för läkemedel i miljön. Sverige har under året varit drivande för att stärka reglerna för plast på global nivå. Som exempel bland årets initiativ har Sverige dels gått med i The Group of Friends to Combat Marine Plastic Pollution, dels skrivit under European Plastic Pact. Naturvårdsverket har deltagit i FN:s miljöförsamlings expertgrupp för marint skräp och mikroplast, samt deltagit i två projekt under Nordiska ministerrådet med syftet att främja en global överenskommelse om marint skräp och mikroplast. Finansmarknaden har en viktig roll att spela när det gäller utvecklingen mot ett hållbart samhälle och hållbarhetsfrågor blir en allt viktigare faktor för investerare att beakta. Arbetet med EU:s taxonomi för hållbara finanser fokuserade 2020 på EU:s två klimatmål och tar sig härnäst an de övriga fyra miljömålen avseende vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald och skydd av ekosystem. Ett beslut om den gröna taxonomin väntas under våren 2021. Ett exempel från det nordiska samarbetet är att Nordiska ministerrådet antagit en ny handlingsplan för dess vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Planen framhåller vikten av nordiskt samarbete för ekonomisk återhämtning som är miljömässigt och socialt hållbar. Nationellt Miljömålen hanterar den miljömässiga dimensionen i Agenda 2030 och är en viktig utgångspunkt för Sveriges nationella genomförande av agendan. Under året har en ny inriktning och ett riksdagsbundet mål tagits fram för arbetet med att genomföra Agenda 2030 nationellt och internationellt. Bland insatserna år 2020 finns en ny nationell strategi och fyra nya etappmål för cirkulär ekonomi och genomförande av avfallspaketet. Bland annat har kraven för fastighetsnära insamling av förpackningar och separat utsortering av matavfall skärpts. Från den 1 november 2020 ska verksamheter rapportera in hanteringen av farligt avfall till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket. Av årets åtgärder som gynnar omställningen till en hållbar konsumtion finns regeringens uppdrag till Miljömålsberedningen att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtionen, Miljömålsrådets nya programområden Staten går före och Styrmedel för hållbar konsumtion samt insatser för kommunikation, information och en hållbar e-handel. En sammanställning över styrmedel och prioriterade områden (livsmedel, textil och boendeprodukter) har tagits fram för djupare analyser 2021. Kemikalieinspektionen har genomfört tillsyn av regelefterlevnad med fokus på vardagsvaror i e-handel eller som förekommer i barns miljöer. Inom ramen för en särskild satsning på substitution nylanserades substitutionsverktyget PRIO. Inom ramen för Samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot har arbetet med att ta fram en myndighetsgemensam kadmiumstrategi fortsatt liksom det projekt om PFAS i deponier som länsstyrelserna initierade 2019. Kunskapen om risk för PFAS i grundvatten har utökats genom bland annat utvärdering av platser där brandskum använts. Kemikalieinspektionen presenterade 2020 förslag till regeringen på strategi och nya etappmål med uppföljningsbara insatser för farliga ämnen till 2030
Kartläggning av styrmedel som främjar omvandling av trafikleder i städer
No full textUtsläppen från bil- och lastbilstrafiken i våra städer och tätorter behöver minska för att transportsektorns klimatmål ska nås. En åtgärd för att trafik- och stadsplanering ska bidra till detta är att befintliga bilkörfält och bilparkeringsplatser görs om t ex för att ge plats till mindre energiintensiva färdsätt som cykel, gång och kollektivtrafik. Ramboll Management Consulting har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en kartläggning av styrmedel som främjar omvandling av befintliga trafikleder i städer och tätorter. Syftet med kartläggningen är att identifiera eventuella problem med dagens system och bidra till utformningen av relevanta statliga styrmedel. Studien baseras på litteraturstudier samt enkät- och intervjustudie bland större svenska kommuner. Studien visar att kommunala tjänstemän som arbetar med strategisk planering har en generellt positiv syn på möjligheterna att omvandla ohållbara trafikleder. Med ”ohållbara trafikleder” avses här gator och vägar i och kring städer och tätorter som leder till ökat bilberoende och utglesad bebyggelsestruktur och därmed motverkar en hållbar stadsutveckling. Respondenterna menar att det finns flertal trafikleder som kan göras om för att främja mer hållbart användande av gaturummen. Åtgärder för ökad hållbar stadsutveckling och fysisk planering av trafikytor har också fått högre politisk prioritet under de senaste åren. Samtidigt begränsas kommunernas möjligheter av en rad utmaningar, som målkonflikter, rådighetsfrågor, brist på medfinansiering, politisk motvillighet och allmänhetens syn på den här typen av åtgärder. Enligt kommunerna finns det statliga administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel som behöver justeras för att stödja omvandling av ohållbara trafikleder. Kommunerna vill att vissa lagar, till exempel kring parkeringsavgifter, ändras och att hela regelverket kring fysisk planering ses över. De efterfrågar även större möjligheter att få statlig medfinansiering för omvandling av trafikleder, genom justering av regelverket kring stadsmiljöavtal och att Trafikverket ges större möjligheter att finansiera steg 1–2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Dessutom efterfrågar kommunerna mer information om omvandling och lärande exempel från andra kommuner. Kartläggningen visar att det i dagsläget finns målkonflikter samt olika intressen som är svåra att förena. Det krävs därför en fördjupad analys av hur olika styrmedel inom fysisk infrastrukturplanering samspelar och i vissa fall motverkar varandra. För att åstadkomma förändringar krävs sannolikt ett större helhetsperspektiv och samsyn kring vilka intressen och mål som ska prioriteras. För att ta nästa steg krävs också stärkt samordning mellan statliga myndigheter och berörda aktörer på olika nivåer
Vindkraftens påverkan på människors intressen : Uppdaterad syntesrapport 2021
No full textÅr 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar, det beslutade riksdagen 2016. Målet är allmänt hållet och inte riktat mot något särskilt kraftslag. Likväl kommer vindkraften högst troligt att bli den viktigaste förnybara energikällan i strävan att nå målet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att producera en betydande del av vår el. Även om det inte finns några särskilda mål för utbyggnad av vindkraft i Sverige, så finns det al. anledning att räkna med att vindkraftens betydelse kommer att fortsätta öka de kommande 20 åren. Detta ställer nya krav på utformningen och planeringen av framtidens energisystem. Rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen publicerades 2012. Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller den tekniska utvecklingen och vad gäller kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på sin omgivning. Vi har nu nya erfarenheter från den utbyggnad av vindkraften som skett under det senaste decenniet. Föreliggande rapport har till syfte att ge en uppdaterad, kompletterad och sammanfattande version av syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012). Denna uppdaterade och bearbetade rapport har som mål att referera tillbaka till ursprungsskriften i de delar som fortfarande är relevanta, att komplettera med ny kunskap utifrån rådande kunskapsläge och nya politiska målsättningar. Den 28 januari 2021 presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraften. Denna rapport avser att bidra till strategin. I strategin lyfts vikten av förbättrad samsyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vid utbyggnad och etablering av vindkraft särskilt fram. Myndigheterna betonar att omställningen till ett helt förnybart energisystem inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och ökade krav på en trygg och robust elförsörjning. Vindkraftsutbyggnaden behöver även ta hänsyn till värdefull natur, människors livsmiljö och en rad andra samhällsintressen. Lokalisering och etablering av större vindkraftverk styrs dels av bestämmelser i miljöbalken, dels av plan- och bygglagen. Alla större vindkraftsprojekt prövas i en i lag strikt reglerad tillståndsprocess som handläggs av länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation fattar beslut. Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen och ska tillstyrka eller uttala sitt veto mot varje beslut om vindkraftsetablering som tillståndsprövas enligt miljöbalken. I den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad rekommenderas att kommunen lämnar sitt besked så tidigt i processen som möjligt och utifrån tydliga rutiner, för en främja en effektiv och transparent process. Lokaliseringen av verksamheter så som vindkraftverk styrs inte bara av bestämmelserna i miljöbalken utan också av den fysiska planeringen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska hushållningen med mark- och vattenresurser innefatta en öppen demokratisk process där olika samhällsintressen vägs mot varandra, samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. En genomgående tanke i PBL är att skapa förutsättningar för medborgarinflytande genom det lagreglerade samråds- och utställningsförfarandet. Här finns stora likheter med europeiska landskapskonventionens grundtankar om betydelsen av delaktighet i frågor som rör landskapet. En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången till kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband mellan olika värden och viktiga sammanhang i landskapet. Kommuner och länsstyrelser behöver, med allmänhetens medverkan, ta fram och regelbundet uppdatera landskapsanalyser, för att på så sätt skapa ett hållbart planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Hälsa och ohälsa Vindkraftverk kan av boende i närheten upplevas som störande. Den främsta källan till störning är det buller som uppstår när rotorbladen passerar genom luften – ett susande, svischande eller dunkande ljud – men även varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande. Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel. Rörliga skuggor kan upplevas som mycket störande, såväl utomhus som inomhus. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning. Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Påståenden om att vindkraft medför risk för ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig påverkan av infraljud på innerörat saknar belägg. Samhällsnytta och ekonomi Enligt Energimyndighetens beräkningar behöver vindkraftens elproduktion femdubblas fram till 2040 för att målet om 100 procent förnybar energiproduktion ska nås. Det innebär utbyggnad av vindkraften motsvarande en effekt av 100 TWh, och att 1 procent av Sveriges landyta kommer att tas i anspråk av vindkraftsanläggningar. Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden. Till markägare på vars mark vindkraftverk byggs utgår arrende som betalas av verksamhetsutövaren, som ofta också enligt en inarbetad praxis betalar ut en frivillig bygdepeng. Bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Intressanta exempel finns på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling. Vad gäller vindkraftens inverkan på rennäringen visar forskningen – som på området är begränsad – att vindkraften inte bör betraktas som en enskild faktor utan som en av flera (som till exempel turism, transportinfrastruktur, bebyggelse generellt) vars sammanlagda effekter kan vara negativa. Det finns även studier som visar att renar till viss del kan anpassa sig till miljön kring vindkraftverk. Buller för dem som bor närmast och vindkraftverkens negativa inverkan på landskapet är två av de främsta anledningarna till lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar. Huruvida vindkraftsutbyggnad medför minskade fastighetsvärden uppvisar den internationella forskningen olika resultat för. En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts. De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av vindkraftsstrategin kan vara att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande. Landskap och planering Varje vindkraftsetablering innebär en konkret förändring av landskapet. De människor som lever och verkar i ett särskilt område och har en långvarig relation till områdets landskap tolkar ofta vindkraft i detta landskap på andra sätt än utomstående, som till exempel sakkunniga, exploatörer och representanter för myndigheter och samhälle. Detta faktum får flera konsekvenser för hur planering av vindkraftsutbyggnaden bör göras och med vilken kunskap som utgångspunkt. Fyra aspekter är särskilt viktiga: Konkretisering. För att kunna fatta kloka beslut krävs noggrann, genomtänkt planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående, konkret kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid. Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade (kumulativa) effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas. Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet som baseras på allmänt tillämpliga värden och som vanligen utförs av experter med relevant fackkunskap. Samtidigt kan lokalkunskap bidra med viktiga insikter och är inte en mindre seriös eller mindre värdefull kunskapsform. Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga. Landskapsanalysen ger en överblick över komplexa samband och värden i landskapet och fungerar som underlag för dialog med boende och intressenter som kan komplettera analysen. Sociala konsekvenser och förankring Hur frågor om rättvisa, delaktighet och förtroende hanteras vid planering och förberedelse av en vindkraftsetablering påverkar acceptansen och även legitimiteten hos människorna i det område som berörs. Forskning om deltagandeprocesser i vindkraftssammanhang visar hur attityder, tillit och förväntningar påverkas av hur allmänhetens kunskaper och berördas synpunkter emottas och bemöts. I det svenska planarbetet och i konkreta tillståndsprövningar för vindkraftsprojekt tillämpas ofta undersökningssamråd, avgränsningssamråd och plansamråd. De formella krav som finns i regelverket klargör emellertid inte hur en bra och konstruktiv deltagandeprocess ska se ut. Den så kallade delaktighetstrappan åskådliggör olika nivåer av medborgardialog och bemyndigande. I litteraturen understryks vikten av en genomtänkt kommunikationsstrategi. Guiden Deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt ger detaljerade anvisningar för hur en sådan kan utvecklas. Innehållsmässigt måste kommunikationsplanen liksom underlaget för deltagande anpassas efter varje specifikt fall. För projektörer är uppförandekoden en viktig princip. Den så kallade landmärkesmodell som används i Dalarnas län kan tjäna som inspiration till offentliga och förberedande samtal om samhällsplaneringen och en hållbar framtid i en region. För vindkraft är emellertid landskapsanalysen ett konkretare och mer användbart redskap. En levande diskussion om värden i landskapet skapar inte bara förståelse utan också ett värdefullt underlag som kan vara till stöd för miljöbedömningar och planarbete.The report The Effects of Wind Power on Human Interests (report number 6545) was published in 2012. Since then, much has happened both in terms of technological development and in terms of the state of knowledge about wind power’s impact on its surroundings related to the expansion of wind power over the past decade. The purpose of this report is to provide an updated, supplemented and summarized version of the publication The Effects of Wind Power on Human Interests. The goal of this updated report is: to refer back to the original in the parts that are still relevant, to supplement with new knowledge based on the current state of knowledge and new political objectives. Content and structure of the report This updated version of The Effects of Wind Power on Human Interests summarizes, analyzes and evaluates existing international and national research on wind power’s impact on human interests. The report presents and analyzes current research on the impact of wind power developments on human health and illness, financial impacts and activities, as well as landscapes and research on human participation in the development process. Chapter Summaries: Planning for a renewable energy source The chapter introduces Sweden’s goals for renewable energy, the permit and planning process, the concept of landscape and democracy, as well as the conditions for civic influence. In 2016, the Swedish parliament set a goal that electricity production will be 100 percent renewable by 2040. The goal is general and not aimed at any particular type of energy source. Nevertheless, wind power will most likely be the most important renewable energy source in the pursuit of this goal. The role of wind power in the energy system is changing. In just a few years, wind power has gone from being a marginal energy source to producing a significant part of Sweden’s electricity. Although there are no specific goals for the expansion of wind power in Sweden, there is every reason to expect that the importance of wind power will continue to increase over the next 20 years. This places new demands on the design and planning of future energy systems. On the 28th of January, 2021, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency presented a joint national strategy for a sustainable wind power development. The strategy emphasizes the importance of improved consensus, predictability and legal certainty in the expansion and development of wind power. The authorities emphasize that the transition to a completely renewable energy system is not only a climate issue, but also an issue of competitiveness, security of supply and increased demands for a secure and robust electricity supply. The development of wind power also needs to take into account valuable nature, people’s living environment and a number of other societal interests. This publication intends to contribute to the Swedish Environmental Protection Agency’s and the Swedish Energy Agency’s joint national strategy. The location and development of large wind turbines is governed partly by the Environmental Code, and partly by the Planning and Building Act. All large wind power projects require a legal permit process that is handled by the county administrative board, whose environmental assessment delegation makes decisions on permit for developments. The municipality is responsible for the physical planning and must approve all wind power developments within the municipality, in accordance with the Environmental Code. The national strategy for a sustainable wind power development has recommend to the government that the municipal approval of wind projects occur early in the process and that such decisions be binding, as opposed to the situation today, when decisions can be changed any time prior to the project winning approval. However, the location of developments such as wind turbines is governed not only by the Environmental Code but also by spatial planning. According to the Planning and Building Act (PBL), the management of land and water resources must include an open democratic process in which different societal interests are weighed against each other, at the same time as the rights of individuals are taken into account. An important prerequisite for the landscape perspective to be developed in general planning is the availability of knowledge and planning data that can contribute to making visible the connection between different values and important contexts in the landscape. A consistent idea in PBL is to create conditions for citizen influence through the statutory consultation and exhibition procedure. There are great similarities here with the European Landscape Convention’s basic ideas about the importance of participation in issues concerning the landscape. Municipalities and county administrative boards thus need, among other things, to produce and regularly update landscape analyses involving public participation in order to create a sustainable planning basis for wind power expansion in Sweden. Health aspects This chapter deals with aspects such as noise, shadows, discomfort, sleep disorders, symptoms and illnesses. Wind turbines can be perceived as annoying by residents living in the vicinity. The main source of annoyance is the noise that occurs when the rotor blades pass through the air – a hissing, whistling or thumping sound – but also aircraft obstruction lights and shadow flicker are sources of annoyance. At noise levels just below the current Swedish guideline value of 40 dBA, about 10 percent of people state that they are very annoyed by wind power noise. This proportion is comparable to the proportion of noise annoyance by road traffic at its corresponding guideline. This indicates that the current guideline for wind power noise is reasonable from an annoyance point of view. Shadow flicker can be experienced as very annoying, both outdoors and indoors. Indirect negative health outcomes have been demonstrated in the form of increased prescribing of antidepressant medications and sleeping pills in Denmark. Relationships between wind power noise and self-reported sleep disorders have been reported in some studies, while other studies have not found such a relationship. Allegations that wind power carries a risk of “vibroacoustic disease”, “wind power syndrome” and the harmful effects of infrasound impact on the inner ear are unproven. Social benefits and economy This chapter covers the employment effects of wind power, compensation models, local business development, effects on other business sectors and on property values, as well as local benefits and various compensation models. According to calculations by the Swedish Energy Agency, wind power’s electricity production needs grow by fivefold by the year 2040 if the target of 100 percent renewable energy production is to be reached. This means an that wind power could comprise at least 100 TWh per year, and that 1 percent of Sweden’s land area will be used by wind farms. Every wind power establishment creates jobs during the construction on site and during the turbines’ operating time of about 25 years. Based on detailed Swedish studies, the employment generated by each 2.35 MW turbine can be estimated to 8.33 annual jobs during the construction time and 8.66 annual jobs during the operating time; in total 17 annual jobs per turbine. It is of particular interest that the operating time is estimated to give more jobs than the construction time. Owners of the land where wind turbines are built receive an annual rent from the turbines’ owner, who often, in accordance with established custom, voluntarily contribute to a municipal development fund to finance local development projects. This is often used for investments in local leisure facilities or similar. There are interesting examples of how the municipal development funds are used as a basis for credit unions and thus as risk capital for local business development. Regarding wind power’s impact on reindeer herding, the existing, limited research suggests that wind power should not be considered as a single factor, but as one of many (e.g. tourism, transport infrastructure, buildings in general) whose aggregate effects might be negative. There are also studies suggesting that reindeer to a certain extent are able to adapt to the environment around wind turbines. Noise for those living closest to the turbines and negative impacts on the natural landscape are the two foremost reasons for local resistance against wind farms. International research shows different results regarding wind power’s possible impact on property values. A new Swedish study shows lower property values up to 8 km from wind turbines.Those affected in the immediate area often perceive the development of wind power as someone from the outside exploiting a common local resource. If the local benefit of the wind turbines is perceived as non-existent – or rather as a benefit to only the rent receiving landowners, information and consultation meetings achieve limited success in their efforts to create local acceptance. Possible ways to achieve a successful implementation of the current wind power strategy could be to investigate and test new models for local compensation and local co-ownership. Landscape and planning The chapter defines the concept of landscape, describes landscape analysis as a basis for planning and provides a citizen perspective on how landscapes are valued, managed and developed. Each wind power development changes the landscape. The people who live and work in a particular area, and have a long-term relationship with the landscape, often interpret wind power in this landscape in other ways than outsiders such as experts, developers and representatives of authorities and society. This fact has several consequences for how planning of the wind power expansion should be done and with what knowledge as a starting point. Four aspects are particularly important: Knowledge of the landscape. In order to be able to make wise decisions, careful, well-thought-out planning of a wind power development is required, based on in-depth, concrete knowledge of what the landscape is and how everyone involved views its development and future. Holistic view. In a landscape analysis, the landscape’s knowledge, use and experience values should be brought together with historical connections, natural values and assessments of sensitivity and resilience into a descriptive and evaluative whole. The co
Friluftsliv för alla : Strategi för länsstyrelsens arbete med friluftsliv 2021-2025
No full textStrategiska områdenLänsstyrelsen har valt att fokusera på följande strategiska områden inom arbetet med friluftsliv fram till 2025: • Tillgänglighet för alla • Kommunicera friluftslivets värden • Samverkan och lokal delaktighet • Kunskap och uppföljning av friluftsliv • Infrastruktur för friluftsliv Nedan beskrivs de strategiska områdena närmare. För varje område finns övergripande och uppföljningsbara mål. Tillgänglighet för allaÖvergripande mål • Vårt arbete genomsyras av att skyddade natur- och kulturområden och besöksplatser som förvaltas av länsstyrelsen är kända och har hög tillgänglighet. Var och en ska kunna bilda sig en uppfattning om hur man utifrån sina förutsättningar på ett självständigt och säkert sätt kan besöka platsen. Uppföljningsbara mål • Åtgärder är senast 2025 vidtagna så att naturreservat med ambitionsnivå besöksklass 3 och 4 uppfyller kriterierna i respektive klass. Revidering av klassningen av befintliga reservat sker kontinuerligt. • Ett besöksklassningssystem, liknande det för naturreservaten, tas fram för kulturbesöksplatserna och samtliga kulturbesöksplatser är senast 2022 besöksklassade på motsvarande sätt som naturreservaten. På minst tre av de högst klassade platserna (klass 3 och 4) har senast 2025 åtgärder påbörjats för att nå rätt klass
Häckande kustfåglar i Bottniska viken 2010-2020 : Populationstrender, utbredningar och miljöindikatorer
No full textI denna rapport presenteras arttrender, indikatorer och utbredningskartor baserade på data för perioden 2010–2020 från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken och för 2015–2020 från den nationella övervakningen av häckandekustfåglar inom samma område. Bägge systemen bygger på fast placerade 2x2km rutor, där en enskild regional ruta inventeras med ett intervall av 4–6 år, medan de nationella rutorna inventeras årligen. I analyserna ingår data från 456 regionala och 65 nationella rutor. Det regionala programmet startade 2010, den nationella fem år senare, dvs 2015. Mellan 2010 och 2014 inventerades i genomsnitt 111 rutor årligen, vilket ökade till i genomsnitt 181 rutor årligen 2015–2020.Totalt beräknades trender för 50 arter, 43 av dessa bedömdes ha stark anknytning till kustmiljön. Av dessa 43 uppvisade 9 % en signifikant positiv och 26 % en signifikant negativ trend. Totalt 23 % av arterna hade stabila bestånd under perioden. Övriga arters utveckling var osäkra. Den art som ökat kraftigast var knölsvan, medan gråhakedoppingen var den art som kraftigast gick i motsatt riktning. Vidare delades arterna upp i fem födosöksgrupper: pelagiska födosökare, växtbetande arter, bentiska födosökare, vadare och ytfödosökande arter. Den bentiska gruppen innehöll flest arter med minskande bestånd (50 %), följd av den pelagiska gruppen där 36 % av arterna minskade i antal. Växtbetarna å andra sidan var den grupp med flest ökande arter (22 %).För samtliga födosöksgrupper presenteras flerartstrender som kan ses som indikatorer för grupper av arter som söker föda i likartade livsmiljöer. Ingen av de fem grupperna uppvisade någon signifikant ökande eller minskande trend, men riktningen var negativ för fyra av flerartstrenderna. Vidare beräknades en gemensam trend för samtliga de arter som ingick i någon av de fem grupperna (totalt 43 arter). Denna var signifikant negativ. Slutligen beräknades en trend för 33 arter som bedömdes vara särskilt knutna till hav och skärgård, gruppen som helhet hade ett stabilt bestånd.De två övervakningsprogrammen, det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken och den nationella övervakningen av häckande kustfåglar utgör ett bra exempel på när två organisatoriskt skilda program ger varandra draghjälp och där data med fördel kan samanalyseras. Det regionala programmet med mångfalt fler provrutor än det nationella sörjer för ett stort geografiskt stickprov medan det nationella med årliga inventeringar av samtliga rutor ökar möjligheten att upptäcka förändringar som sker på kort sikt