Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Miljöövervakning av utgående vatten och slam från svenska avloppsreningsverk : Resultat från år 2022 och 2023 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-2023
No full textInom den nationella miljöövervakningen så undersöks förekomsten av organiska substanser i utgående vatten och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV) årligen. Slam har ingått i övervakningen sedan 2004 och från och med 2011 så övervakas även utgående vatten. Följande avloppsreningsverk ingår i övervakingen: Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa eller Sobacken), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Inledningsvis ingick följande ämnen/ämnesgrupper: antibiotika (fluorokinoloner), polybromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen (PFAS), organofosfater, ftalater, butylhydroxitoluen, klorbensener, klorfenoler, triklosan, organotenn-föreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. År 2010 adderades myskämnen, NSAIDs, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler och år 2019 adderades ett flertal läkemedel, tio ftalater/organofosfater, nio flamskyddsmedel, sex pesticider, fem fluorerade ämnen med korta kolkedjor och extraherbart organiskt fluor, fyra antibakteriella ämnen och antimykotica, tre antibiotika, tre bisfenoler, tre bromfenoler, två UV-filter, två bensotiasoler samt ett icke-flyktigt lösningsmedel (TMDD). Resultaten från år 2022 och 2023 års mätningar presenteras i tabellform. Dessutom redovisas slamhalterna för perioden 2004-2023 i grafisk form för att illustrera eventuella tidstrender. Liksom tidigare år så är halterna i slam generellt relativt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Umeå (Öns ARV) innehåller exempelvis mer di-2-etylhexyl ftalat (DEHP) än övriga reningsverk. En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP). Sentida data för 2011-2023 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för dibutyltenn för vilken haltminskningen planat ut. Halterna av flera av de ämnen som tidigare visat ökande trender verkat också ha planat ut eller till och med vänt nedåt, ex. TDCPP, TBEP och deca-BDE. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av sex ytterligare fosfater (TBP, TCEP, TCPP, TPP, EHDPP, TCP), fem ytterligare PBDE (BDEs 47, 99, 100 och 153), två ytterligare antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), alla dioxinlika PCB utom CB123, de flesta PFAS (inkl. PFOA och PFOS), tre klorparaffiner (SCCP, MCCP och LCCP), tre metaller (Cr, Hg och Pb), två metylsiloxaner (D5 och D6), två klorbensener (1,2,3,4-TrCBz och HCB), en mjukgörare (DEHP), tributyltenn och bisfenol A. Av 57 nya ämnen som tillkom 2019 kunde 52 detekteras i minst ett prov. UV-filtret oktokrylen och läkemedlet (fungiciden) Ketokonazol var det två ämnen som detekterades i högst halt i slam (2022-2023 var medianhalten 1,2 respektive 0,75 mg/kg torrt slam). Högst halt i vatten hade läkemedlen Metoprolol och Losartan (2022-2023 var medianhalten 1,6 respektive 0,95 µg/L). Metoprolol och Losartan används båda som hjärtmediciner
Uppföljning av 2024 års tillsyn enligt miljöbalken : Redovisning till regeringen enligt 3 kap. 21 § miljötillsynsförordningen April 2025
No full textNaturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2024 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn. Uppföljningen visar att målen för tillsynen när det gäller flera fokusområden i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn är möjliga att uppnå inom strategiperioden. Det gäller till exempel tillsyn avseende masshantering, bassängbad, inomhusmiljö i förskola och skola, energihushållning, dammar och invasiva främmande arter. Oavsett tillsynsområde beskriver länsstyrelserna en generell brist på resurser som huvudorsak till att utförd tillsyn inte motsvarar det identifierade behovet. Resursbristen består dels av otillräckliga medel för att finansiera tillsynen, dels personalomsättning och svårigheter att tillsätta vakanser. Budgetneddragningar på länsstyrelserna har ytterligare påverkat möjligheten att bedriva tillsyn. Naturvårdsverket har under 2024 fått signaler från flera länsstyrelser om utmaningar i tillsynen av nya tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som ryms under begreppet grön omställning. Naturvårdsverket bedömer att tillsynsmyndigheterna i första hand har behov av branschspecifika kunskaper om ny teknik och nya processer. Naturvårdsverket är en aktör som genom deltagande i prövningar och genom att delta i och följa utvecklingen inom EU kan samla kunskap och förmedla den till tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverket konstaterar dock att det finns strukturella problem som inte kan läkas genom mer tillsynsvägledning. Mest framträdande är att länsstyrelsernas resurser för tillsyn saknar en direkt koppling till avgiftsuttag och den tillsyn som behöver utföras.Alternativ titel tillagd för att förbättra sökbarheten. </p
CoGas-projektet – Utveckling av en provtagningsmetod för att mäta föroreningstransport med gasflöden från fiberbankar
No full textCoGas-projektet: Utveckling av en provtagningsmetod för att mäta föroreningstransport med gasflöden från fiberbankar I CoGas projektet utvecklades en provtagningsutrustning och en fältmetod som möjliggör in-situ provtagning av gas från fiberbankar. Detta för att kunna kvantifiera utsläpp av växthusgaser samt vilka de halvflyktiga föroreningarna är som följer med gasen från fiberbankarna. En övergripande målsättning med projektet har varit att bidra med kunskap om hur olika typer av föroreningar transporteras och sprids från fiberbankar. Detta för att ta reda på vilka spridningsvägar som dominerar för olika föroreningar. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov
Långsiktig plan för sakområdet Farliga ämnen : Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
No full textDetta dokument är en långsiktig plan för sakområdet ”Farliga ämnen”. Planen är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för samordning inom SMED. Planen är skriven tillsammans med Naturvårdsverket. Arbetet med den långsiktiga planen omfattar fem områden: Rapporteringskrav Det svenska PRTR Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov Internationell verksamhet i relation till PRTR Samordning och internationell omvärldsanalys Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, på nationell respektive EU-nivå, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen ska rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids ska ämnet rapporteras för 65 olika verksamheter. Huruvida en verksamhet ska rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapacitet. Utsläpp från diffusa källor ska rapporteras till PRTR för enskilda länder. På EU-nivå ska EU-kommissionen ombesörja ländernas rapportering av diffusa emissioner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (till exempel UNFCCC, CLRTAP). Det saknas dock idag metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande. I den långsiktiga planen för Farliga ämnen presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Syftet är att öka tillgängligheten och användbarheten av det svenska PRTR. Tillgängligheten av utsläppsdata för allmänheten är ett av huvudsyften med de nationella utsläppsregistren. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konventioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen. I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rapport begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess koppling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapsspridning och OECD projekt.This document is a long-term plan for the program area "Hazardous Substances". The plan is a guidance document for the Swedish Environmental Protection Agency's (SEPA:s) priorities in the field, and for coordination within SMED. The plan has been harmonized with SEPA and divided in five areas: Reporting requirements The Swedish PRTR National situation analysis and reporting needs International activities related to PRTR Coordination and international situation analysis Both PRTR and E-PRTR aims to establish a register of emissions and transfer of pollutants, at the national respective EU-level, to facilitate public participation in decision-making in the environmental field and helping to prevent and reduce pollution of the environment. 86 and 91 substances respectively must be reported to PRTR and E-PRTR. A threshold is associated with each substance and if the threshold is exceeded, the substance should be reported. 65 different activities are requested under PRTR and E-PRTR. Whether an activity should be reported or not is determined by means of capacity thresholds. Emissions from diffuse sources should be reported to the PRTR for individual countries. To the E-PRTR the commission arrange the reporting of diffuse emissions. Data will be based on existing reporting by member countries (e.g. UNFCCC, CLRTAP). However, there is a lack of methodology and data today to make a comprehensive reporting. Emission data is reported internationally through several conventions and directives. On a national basis SEPA is using data for follow up of the national environmental quality objectives, and as a basis for investigations ordered by the Swedish government. In consultation with SEPA the international activities included in this report has been restricted to reporting under the PRTR/E-PRTR and its relation to other international conventions and agreements and dissemination and compilation of relevant OECD projects.
Mobility, Bioavailability and Toxicity of Sediment Contaminants (MOBILITY)
No full textSedimentomröring ökar tillgängligheten av föroreningar och ekologiska risker. MOBILITY-projektet fokuserade på miljöriskerna med föroreningar som lagras i sediment genom att studera frisättning, biotillgänglighet och toxicitet hos organiska föroreningar och metylkvicksilver från förorenade sediment vid omröring. Laboratoriestudier genomfördes i kärnor med artificiella sediment med tillsatta föroreningar, där omröring simulerades för att utvärdera effekten av grumlighet, hydrofobicitet och kornstorlek på föroreningarnas frisättning och upptag hos alger. Passiva provtagare användes för att mäta den fritt lösta och biotillgängliga fraktionen av föroreningarna
Fåglar och miljötillstånd i Västmanlands län : Trender för arter och indikatorer 1998-2021
No full textRapporten redovisar hur utvecklingen för 118 fågelarter varit i Västmanlands län från 1998 till och med 2021. Underlaget är data från inventeringsrutter inom länsstyrelsens regionala miljöövervakning, som genomförs i nära samverkan med den nationella miljöövervakningen genom Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet. Även närbelägna rutter i grannlänen ingår i dataunderlaget. Jämförelser görs mellan utvecklingen i Västmanlands län och utvecklingen i Sverige som helhet. Rapporten redovisar också utvecklingen under samma tid, i länet och i landet, för 12 miljöindikatorer som baseras på tematiska urval av fågelarter. I korta drag kan sägas att det i länet under denna tid har gått förhållandevis bra för fåglarna i odlingslandskapet och vid sjöar och vattendrag, men sämre i skog och i våtmarker. Detta syns såväl på utvecklingen för de sammanvägda miljöindikatorerna som på enskilda arters utveckling. Det är dock viktigt att nämna inom denna övergripande bild finns åtskilliga nyanser, till exempel att enstaka arter inom en indikator avviker från det generella mönstret och att utvecklingen under den senare delen av tidsperioden kan avvika från det som gäller för perioden i sin helhet. Detta gäller exempelvis indikatorn för småbiotoper i odlingslandskapet som inte visar någon signifikant förändring för den längre perioden, 1998-2021, men en måttlig ökning när man enbart betraktar perioden 2012-2021. Översikten över indikatorernas utveckling i inledningen av indikatorkapitlet (Tabell 2) ger en snabb vy över sådana aspekter. Nästa periodiska utvärdering av data från häckfågelövervakning i länet planeras genomföras efter inventeringssäsongen 2026
Swedish Environmental Protection Agency's roadmap for sustainable plastic use
No full textThe roadmap provides a comprehensive overview and a guiding framework for where we are headed and what we mean by sustainable plastics use. It is also intended to serve as an inspiration for action. The aim is to create a shared understanding of the transitions that need to occur and the priority areas for development. Stakeholders should be able to use the roadmap as support for decision-making, as a basis for strategic work, and in more practical terms to identify opportunities to contribute. It also offers the possibility to join forces and collaborate on issues that individual organizations cannot solve on their own. Sustainable plastic use means that plastics are used in the right applications, within resource- and climate-efficient, non-toxic and circular flows, with negligible leakage. To achieve this, efforts are needed across four impact areas: “Raw materials and production with minimal environmental impact”, “Resource-smart use”, “Reduced plastic leakage into nature”, and “Significantly increased and high- quality material recycling”. Each area describes the shifts needed to meet the objectives, as well as the indicators that will be used for follow-up
Screening of flotation chemicals -Water sampling downstream Swedish mines
No full textDen här rapporten presenterar en screeningstudie som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att undersöka förekomst och koncentration av flotationskemikalier i ytvatten nedströms svenska sulfidmalmsgruvor. Flotationskemikalier, särskilt xantater och tiokarbamater, används i stor utsträckning vid malmanrikning och skulle kunna innebära ekologiska risker om de släpps ut i miljön via bräddningsvatten från sandmagasin.
Funktionella gräsmarkslandskap : Uppskattning av gräsmarksarters tröskelvärden baserat på resultat från regional miljöövervakning
No full textSyftet med detta projekt var att med hjälp av data från det regionala miljöövervakningsprogrammet Gräsmarkernas gröna infrastruktur inom Remiil (Regional miljöövervakning i landskapsrutor), uppskatta arealen av olika typer av gräsmark inom de 3x3 kilometerstora landskapsrutorna och att kvalitetsbestämma varje typ av gräsmark. Målet var sedan att analysera om det var möjligt att uppskatta tröskelvärden för den totala mängden av gräsmarker som behövs för ekologiskt funktionella landskap för arter och artgrupper typiska för gräsmarker. Sannolikheten för förekomst av en majoritet av enskilda kärlväxtarter i landskapsrutorna på 3x3 kilometer påverkades signifikant av mängden gräsmarker i landskapet. De flesta arterna hade tröskelvärden mellan 10 och 20 %. Även sannolikheten för förekomst av en majoritet av enskilda fjärilsarter som klassats som specialister och gräsmarksberoende i landskapsrutorna på 3x3 kilometer påverkades signifikant av mängden gräsmarker i landskapet. Tröskelvärdena för mängden gräsmark i landskapet för enskilda fjärilsarter varierade mellan ca 8 % upp till drygt 20 %. För humlor fanns inga signifikanta tröskelvärden för de flesta av arterna, troligen på grund av att antal rapporter av humlor på Artportalen var för lågt för att få bra data till analyserna. När data över förekomster är osäkra kan beräkningar för tröskelvärden för grupper av arter vara ett alternativ. Tröskelvärdet för att hitta minst 25 arter från hela listan av kärlväxter var ca 4 % och ökade till 8 % vid minst 30 arter. Tröskelvärdet för att hitta 16 arter av gräsmarksspecialister bland fjärilarna var ca 5 % och att hitta 3 arter av humlor ca 2 %.Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutorFunktionell grön infrastruktur, Samverkansåtgärd inom Miljömålsråde
Screening of fluorinated substances used in lithium-ion batteries
No full textLithium-ion batteries (LIBs) are key to modern energy storage due to their high energy density and rechargeability. LIB components contain fluorinated compounds, including ionic liquid anions such as hexafluorophosphate (PF6-), tetrafluoroborate (BF4-) and bis(trifluoromethanesulfonyl)imide (TFSI) in electrolytes. However, limited data exist on emissions and environmental behaviour of these substances across the LIB lifecycle. This screening study aimed to detect fluorinated substances linked to LIBs in water near three Swedish sites: a recycling facility (Stena Metall AB, Halmstad), an R&D center (Northvolt Labs, Västerås), and a landfill (Sofielund, Stockholm), as well as in wastewater treatment effluent from four cities and drinking water from two cities. The two inorganic fluorinated compounds, PF6- and BF4-, were measured at levels up to 39 000 ng/L and 2 400 ng/L, respectively, near the industrial site in Halmstad. Of the three bis-perfluoroalkyl sulfonimide (bisFASI) homologues analysed, TFSI was the most prevalent. Around the recycling facility, TFSI was measured at 33-82 ng/L, and at even higher concentrations downstream of the site in a nature reserve (106 ng/L). TFSI was present in the wastewater treatment plant effluents from all four cities, at concentrations ranging from 0.4 to 2.1 ng/L. Trifluoroacetic acid (TFA) was the dominant fluorinated substance across most samples, whereas other short-chain PFAS and inorganic ions, including BF4-, TFMS, PFPrS, PFBS, PFHxS (linear [L] and branched [br]), and TFSI, exhibited site-specific occurrence. These results demonstrate that LIB-associated fluorinated substances are present in the environment and at elevated concentrations around recycling and waste management sites. This screening study highlights the need for expanded monitoring and improved treatment strategies to minimize the emissions of these hazardous chemicals into the environment.